Kvalitetsbarometern LSS 2011:2

Transkript

1 Sammanfattning med tabeller WEBBVERSION Kvalitetsbarometern LSS :2 Upplevd kvalitet i bostad med särskild service och i daglig verksamhet Solna stad Bo Engström UTREDNINGSSPECIALISTEN December

2 Bakgrund Solna stad och Sollentuna har gemensamt genomfört brukarundersökningen Kvalitetsbarometern LSS. Undersökningen ägde rum under oktober-november i år () och genomfördes i samarbete med extern konsult, Utredningsspecialisten. Syftet har varit att belysa hur vuxna personer med funktionsnedsättning upplever kvaliteten i gruppbostäder, servicebostäder och daglig verksamhet. De kvalitetsaspekter som undersökts anknyter till centrala mål som finns angivna i lagstiftningen (LSS). Dessa mål handlar om brukarnas möjligheter till inflytande och delaktighet, självbestämmande och integritet, kontinuitet i hjälpinsatserna, tillgänglighet m.m. Den aktuella undersökningen har senast genomförts i Nacka och Tyresö kommun (), Olofströms kommun (2010) samt i Solna och Sollentuna kommun (2009). Resultat från dessa undersökningar finns med som ett jämförelsematerial i resultatredovisningen. Metod Uppgifter om brukarnas upplevelser har i huvudsak samlats in vid organiserade besök hos dem i deras boende och/eller dagliga verksamhet. Vid besöken har en särskild s.k. stödperson (konsult) överlämnat en enkät som brukaren själv besvarat alternativt genomfört en intervju. När det gäller brukare som inte kunnat besvara enkäten eller kommunicerat sin upplevelse via en intervju, har deras anhöriga eller gode män ombetts förmedla brukarens upplevelser. Så har skett via en särskilt utformad enkät, vilken skickats till anhöriga och/eller gode män per post. Svarsfrekvens och representativitet Totalt omfattades 120 brukare av undersökningen i Solna. Antalet fysiska personer som medverkade var dock lägre eftersom många brukare både var aktuella i undersökningen inom boendet och i den inom daglig verksamhet. Sammanlagt erhölls 93 svar, vilket gav en total svarsfrekvens om 78 %. I Sollentuna där undersökningen genomfördes samtidigt blev svarsfrekvensen något lägre. I Solna besvarades merparten av samtliga formulär, ungefär två av tre, av brukarna själva, se tabell X1. Därnäst var vanligast att brukarna svarade med hjälp från en stödperson, i omkring vart fjärde fall. I övrigt besvarades formulären av anhöriga och av gode män som ombud för brukarna. Andelen brukare som själva kunde besvara formuläret var betydligt högre i Solna än i Sollentuna. Andelen var också högre än i undersökningen Tabell X1: Översikt urval, svar från olika svarandekategorier och svarsfrekvens i Kvalitetsbarometern LSS i Solna, oktober-november. Verksamhet Urval (antal) Antal svar från brukare Antal med stödpersons Antal svar från anhöriga/gode Total svarsfrekvens hjälp män Gruppbostäder /5 71 % Servicebostäder % Daglig verksamhet /4 78 % 2

3 Omdömen om kvaliteten i boende och daglig verksamhet som helhet Brukarna och deras ombud gav, i båda kommunerna, omdömen om verksamheten som sammanvägt innebar att verksamheten höll en god kvalitet. Det innebar att brukarna totalt sett och i flertalet fall gav en positiv bild. I Solna var dock de positiva omdömena något fler jämfört med Sollentuna. Detta gällde inom boendet, inom den dagliga verksamheten var det sammanvägda resultatet istället relativt lika. Jämfört med den föregående undersökningen 2009 fick Solna ett avsevärt bättre resultat, främst inom boendet. Sollentuna fick istället ett avsevärt sämre resultat, med sämre omdömen inom samtliga delverksamheter. Skillnaderna i utveckling över tid kunde till viss del förklaras av skillnader i sammansättningen av de som medverkade i undersökningen (främst med avseende på gode mäns medverkan i Sollentuna). Jämfört med resultatet i de senaste undersökningarna erhöll Solna, totalt sett, de näst bästa resultaten hittills av samtliga undersökta kommuner (utifrån vägt genomsnitt). Ifråga om servicebostäderna fick Solna t.o.m. det bästa indexvärdet i de senaste undersökningarna, se tabell X2. Referensvärde (= lägsta nivå) för god kvalitet motsvaras av indexvärdet 1,00 i undersökningarna. X2: Kvalitetsindex i delverksamheter och totalt i Solna och Sollentuna samt motsvarande i Nacka, Tyresö och Olofström. Högsta värde inom respektive delundersökning och totalt inringat i tabellen. Verksamhet Solna Sollentuna Nacka Tyresö Olofström 2010 Gruppbostäder 1,30 0,83 1,04 1,41 1,31 Servicebostäder 1,42 1,28 0,93 1,27 (finns ej) Daglig verksamhet 1,28 1,28 1,40 1,23 1,51 Genomsnitt (oviktat) 1,33 1,13 1,12 1,30 1,41 Vägt genomsnitt 1,31 1,18 1,24 1,28 1,42 *) Innebär att hänsyn tas till respektive delundersöknings andel av undersökningen som helhet. Positiva och negativa aspekter i olika verksamheter Inom såväl boendet som daglig verksamhet ställdes frågor om brukarnas upplevelser av aspekter avseende nämnda målsättningar i lagstiftning kring verksamheten. Sammanlagt undersöktes 14 aspekter, med viss variation i avseenden mellan boende respektive daglig verksamhet. Positiva aspekter - ljuspunkter Aspekter som erhöll särskilt positiva omdömen i gruppbostäderna gällde att brukarna trivdes i sina bostäder, upplevde att de fick hjälp med det de behövde i bostaden och personalen som lättlillgänglig, inte kände rädsla för personalen samt upplevde att personalen lyssnade till deras synpunkter, se tabell X3. Bland de svarande i gruppbostäderna var män och kvinnor ungefär lika positiva i Solna. 3

4 Tabell X3: Positiva aspekter med kvalitetsindex mycket över referensvärdet (värden över 1,50) i Solna. Undersökningsaspekter sammanfattade i rubrikform. Indexvärden inom parantes. Gruppbostäder Servicebostäder Daglig verksamhet Trivs i bostaden (1,84) Trivs med grannar (2,00) Vet vad som ska göras (1,76) Får hjälp efter behov (1,68) Tillgänglig personal (2,00) Tycker om verksamheten (1,61) Tillgänglig personal (1,67) Bestämmer själv kring kläder (2,00) Får hjälp vid behov (1,63) Ej rädd för personal (1,65) Trivs i bostaden (1,88) Känsla i jobbet (1,50) Känner sig lyssnad på (1,64) Ej rädd för personal (1,75) Får hjälp efter behov (1,63) Känner sig lyssnad på (1,63) Bestämmer själv kring mat (1,50) Bestämmer själv kring sovtider (1,50) I servicebostäderna gällde de särskilt positiva omdömena att brukarna trivdes med grannarna, upplevde personalen som lätt tillgänglig, upplevelsen av självbestämmande kring kläder, mat och sovtider, att de trivdes i sina bostäder, fick hjälp med det de behövde och upplevde att personalen lyssnade till deras synpunkter. Det kan observeras att det är ovanligt att så många aspekter får särskilt goda omdömen. I den dagliga verksamheten framfördes särskilt positiva omdömen kring att brukarna visste vad som skulle göras under dagarna (om struktur i verksamheten) och att de tyckte om verksamheten. Brukarna gav också särskilt positiva omdömen vad det gäller stöd och hjälp från personalen när de behövde det och de kände sig glada när de var i verksamheten. I Solnas dagliga verksamhet var dock män lite mer nöjda än kvinnor. När anhöriga förmedlat svaren var svarsbilden mer kritisk. Negativa aspekter - problemområden När det gäller aspekter där brukarna och deras ombud i betydligt högre grad var negativa, med indexvärden under referensvärden, redovisas de i tabell X4. I gruppbostäderna gällde de negativa omdömena framförallt upplevelsen av personkontinuitet bland personalen och stöd och hjälp med samhällsinformation (information om händelser/evenemang i närsamhälle och omvärld). I viss mån gällde det även upplevelsen av möjligheten att kunna bestämma sovtid. Tabell X4: Negativa aspekter med kvalitetsindex under referensvärdet (värden under 1,00) i Solna. Undersökningsaspekter sammanfattade i rubrikform. Indexvärden inom parantes. Gruppbostäder Servicebostäder Daglig verksamhet Personkontinuitet personal (0,50) Stöd i fritidsaktiviteter (0,46) Bestämma kring mat (0,29) Stöd med samhällsinformation (0,63) Våga visa missnöje (0,50) Möjlighet att bestämma sovtid (0,95) Personkontinuitet personal (0,67) I servicebostäderna framkom mer negativa omdömen kring stöd i fritidsaktiviteter och att våga visa missnöje (säga till om något var fel). Därutöver framkom också mer negativa omdömen kring personkontinuiteten. I den dagliga verksamheten gällde de mer negativa omdömena brukarnas möjligheter att påverka och kunna välja vilken mat som skulle ätas, i det fall det var aktuellt med måltider i den dagliga verksamheten. Utöver nämnda aspekter framförde också flera brukare egna synpunkter på verksamheten. I gruppbostäderna handlade de kritiska bl.a. om vantrivsel (i 4

5 kombination med önskemål om att flytta) och otrygghet. I daglig verksamhet handlade det bl.a. om verksamhetens organisering (för få tjejer, stressigt) och lokalerna (t.ex. önskemål om vilorum). Gemensamma problemområden Om informationen från den aktuella undersökningen jämfördes med utfallet i de närmast föregående, framkom vissa generella mönster. Bland de aspekter som var problematiska, där omdömena var mer kritiska, fanns flera som också förekom i flera kommuner. Inom gruppbostäderna gällde det främst personkontinuiteten, att få stöd och hjälp med samhällsinformation och upplevelsen av möjligheten att kunna byta personal. Det sistnämnda var dock inte aktuellt i Solna. I servicebostäderna gällde det också personkontinuitet, men därefter främst stöd och hjälp med fritidsaktiviteter. Inom den dagliga verksamheten förekom generellt kritiska omdömen kring möjligheten att påverka vilken mat som skulle ätas. Slutord I Solna stad var det andra gången som en utifrånkommande revision och kartläggning av brukarperspektivet genomfördes med den aktuella metoden inom verksamheter för personer med funktionsnedsättningar. I stora drag kunde undersökningen genomföras enligt plan, om än med vissa lärdomar inför en eventuell upprepning. Viktigt att notera är att många brukare upplevde medverkan i undersökningen som ett positivt inslag i vardagen; många kände sig sedda och betydelsefulla. Ett positivt bemötande och intresse för undersökningen fanns också bland personal i många verksamheter. 5