Kvalitetsbarometern LSS Genusanalys

Transkript

1 Kvalitetsbarometern LSS 2016 Upplevd kvalitet i bostad med särskild service i daglig verksamhet Upplands Väsby Genusanalys Bo Engström September 2016 En konsultrapport från Utredningsspecialisten

2 Underlagsrapport genusanalys Inledning Som en del av uppdraget i Kvalitetsbarometern LSS 2016 har Upplands Väsby kommun önskat en fördjupad analys kring eventuella skillnader i kvalitetsupplevelsen mellan män kvinnor i verksamheterna. I huvudrapporten från undersökningen studeras förekomsten av sådana skillnader avgränsat till det sammanvägda värdet ( generella betyget ) från män respektive kvinnor inom olika delverksamheter; gruppbostäder, servicebostäder daglig verksamhet. Den följande analysen kommer därför rikta fokus mot studera eventuellt underliggande skillnader i olika mer specifika kvalitetsaspekter. Upplevd kvalitet redovisas i form av andelen positiva, neutrala respektive negativa svar för olika kvalitetsaspekter samt i form av ett s.k.. Referensvärde för god kvalitet i är ett värde lika med + 1,00 eller högre. Se vidare huvudrapportens resultatredovisning för förklaring av. Analysen inleds med en genomgång av respektive delverksamhet. Avslutningsvis summeras eventuella fynd till en samlad bild kring eventuella genusskillnader för hela verksamheten. 2

3 Gruppbostäder I tabell U1 nedan redovisas andelen positiva, mitt-emellan-svarande negativa i enskilda aspekter i gruppbostäder, uppdelat på svar från män respektive kvinnor. Tabell U1: Kvalitetsindex positiv/negativ-kvot för män respektive kvinnor i gruppbostäder i Upplands Väsby i maj-juni Kvalitetsområde MÄN (N=27) KVINNOR (N=27) Eventuell diff. i Aspekt/fråga Andel positiva/negativa KVALITETS- Andel positiva/negativa KVALITETS- TENDENS POS MITT NEG INDEX POS MITT NEG INDEX (= 0,10) Helhetssyn 1. Trivs i bostad? , ,68-0,32 Kvinnor mindre positiva 2. Trivs med grannar? , ,58-0,15 - Kontinuitet 3. Samma personal? , ,00-0,79 Kvinnor mkt mindre positiva Inflytande delaktighet 4. Bestämma mat? , ,22-1,78 Kvinnor mkt mindre positiva 5. Bestämma kläder? , ,62-0,09-6. Bestämma sovtid? , ,80 0,11 - Tillgänglighet 7. Stöd efter behov? , ,65-0,35 Kvinnor mindre positiva 8. Tillgänglig personal? , ,56-0,44 Kvinnor mindre positiva 9. Stöd i fritidsaktiviteter? **) , ,78 0, Får samhällsinformation? **) , ,12 0,12 - Självbestämmande integritet 11. Känner sig lyssnad på? , ,80-0,20 Kvinnor mindre positiva 12. Vågar visa missnöje? , ,24-0,43 Kvinnor mindre positiva 13. Rädd för personal? ***) , ,87 Kvinnor mkt mindre positiva 14. Kan byta kontaktperson? **) , ,43 2,28 Kvinnor mkt mer positiva Den andel som ej tagit ställning eller svarat vet ej tillkommer för att den totala mängden svar ska summera sig till 100 % i varje aspekt. **) Personer som uppgivit att de inte behöver aktuell insats är exkluderade från andelsredovisningen.***) Här betyder ett positivt svar att svaranden svarat nej. 1,53 1,25-0,28 Som tidigare redovisats i huvudrapporten var kvinnor i gruppbostäder, som kollektiv utifrån ett sammanvägt omdöme (), mindre positiva än männen. En mer specificerad sammanställning, i tabell U1, förstärker den bilden visar på flera tydliga skillnader i mäns kvinnors kvalitetsupplevelser, som kollektiv betraktade. 3

4 Framförallt var kvinnor mycket mindre positiva än männen i tre aspekter: upplevelsen av möjligheten att bestämma mat (där männen istället var mycket positiva), att känna någon form av rädsla för personal, upplevelsen av personkontinuiteten i gruppboendet (där männen istället var positiva). I de två sistnämnda aspekterna fanns liknande könsskillnader år Därutöver var kvinnorna jämförelsevis också mindre positiva i ytterligare fyra aspekter: att få hjälp med det de behöver i bostaden, personalen tillgänglighet, att känna sig lyssnade till, att kunna visa missnöje trivseln i bostaden som helhet. Samtidigt framkom att kvinnor var mycket mer positiva än männen i aspekt, nämligen upplevelsen av möjligheten att kunna byta kontaktperson. Så var fallet även 2014, då förekom även fler aspekter där kvinnorna var mer positiva än männen. 4

5 Servicebostäder I tabell U2 nedan redovisas andelen positiva, mitt-emellan-svarande negativa i enskilda aspekter i servicebostäder, uppdelat på svar från män respektive kvinnor. Tabell U2: Kvalitetsindex positiv/negativ-kvot för män respektive kvinnor i servicebostäder i Upplands Väsby i maj-juni Kvalitetsområde MÄN (N=19) KVINNOR (N=9) Eventuell diff. i Aspekt/fråga Andel positiva/negativa KVALITETS- Andel positiva/negativa KVALITETS- TENDENS POS MITT NEG INDEX POS MITT NEG INDEX (= 0,10) Helhetssyn 1. Trivs i bostad? , ,43-0,57 Kvinnor mindre positiva 2. Trivs med grannar? , ,50-0,50 Kvinnor mindre positiva Kontinuitet 3. Samma personal? , ,20-0,13 Kvinnor mindre positiva Inflytande delaktighet 4. Bestämma mat? , , Bestämma kläder? , , Bestämma sovtid? , , Tillgänglighet 7. Stöd efter behov? , ,00-0,79 Kvinnor mkt mindre positiva 8. Tillgänglig personal? , ,00 0,24 Kvinnor lite mer positiva 9. Stöd i fritidsaktiviteter? **) , ,40-1,60 Kvinnor mkt mindre positiva 10. Får samhällsinformation? **) , ,86-2,55 Kvinnor mkt mindre positiva Självbestämmande integritet 11. Känner sig lyssnad på? , ,00 0,24 Kvinnor lite mer positiva 12. Vågar visa missnöje? , , Rädd för personal? ***) , ,43-0,57 Kvinnor mindre positiva 14. Kan byta kontaktperson? **) , , Den andel som ej tagit ställning eller svarat vet ej tillkommer för att den totala mängden svar ska summera sig till 100 % i varje aspekt. **) Personer som uppgivit att de inte behöver aktuell insats är exkluderade från andelsredovisningen.***) Här betyder ett positivt svar att svaranden svarat nej. 1,88 1,44-0,44 Som redovisats i huvudrapporten fanns en tydlig skillnad, utifrån ett sammanvägt omdöme (), mellan könen i servicebostäderna. Mer negativa omdömen förekom också från kvinnorna i hälften av de specifika kvalitetsaspekterna. 5

6 Påtagligt mycket mindre positiva var kvinnorna, som kollektiv betraktat, ifråga om tre aspekter: stödet i fritidsaktiviteter (där männen istället var mycket positiva), ifråga om att få stöd hjälp med samhällsinformation (där männen istället var mycket positiva), ifråga om att få stöd med det de behövde i bostaden (där männen istället var mycket positiva). Undantaget samhällsinformation fanns liknande könsskillnader år Därutöver förekom att kvinnorna kände rädsla för personal (vilket inte alls förekom bland männen), att kvinnorna i lägre grad trivdes i bostaden med grannarna. Slutligen var kvinnorna i lägre grad nöjda med personkontinuiteten. Undantaget negativa omdömen kring grannarna fanns samma könsskillnader år 2014 därutöver i ytterligare aspekter. I ett par aspekter i årets undersökning var kvinnorna mer positiva än männen, dock enbart marginellt, detta gällde personalens tillgänglighet att känna sig lyssnade till. 6

7 Daglig verksamhet I tabell U3 nedan redovisas andelen positiva, mitt-emellan-svarande negativa i enskilda aspekter i daglig verksamhet, uppdelat på svar från män respektive kvinnor. Tabell U3: Kvalitetsindex positiv/negativ-kvot för män respektive kvinnor i daglig verksamhet i Upplands Väsby i maj-juni Kvalitetsområde MÄN (N=57) KVINNOR (N=54) Eventuell diff. i Aspekt/fråga Andel positiva/negativa KVALITETS- Andel positiva/negativa KVALITETS- TENDENS POS MITT NEG INDEX POS MITT NEG INDEX (= 0,10) Helhetssyn 1. Tycker om verksamhet? , , Tycker om arbetskamrater? , ,82-0,07 - Kontinuitet 3. Samma personal? , ,76-0,24 Kvinnor mindre positiva Inflytande delaktighet 4. Vet vad som ska göras? , ,44-0,30 Kvinnor mindre positiva 5. Välja maträtter? ***) , ,75-0,29 Kvinnor mindre positiva 6. Bestämma arbetsuppgifter? , ,79 0,19 Kvinnor lite mer positiva Tillgänglighet 7. Känsla i jobbet? , ,91 0,02-8. Stress? **) , ,52-0,27 Kvinnor mindre positiva 9. Stöd vid behov? , ,00 0,16 Kvinnor lite mer positiva 10. Tillgänglig personal? , ,74-0,26 Kvinnor mindre positiva Självbestämmande integritet 11. Vågar visa missnöje? , ,72-0, Känner sig lyssnad på? , ,00 0,21 Kvinnor lite mer positiva 13. Dum arbetskamrat? **) , ,72 0,16 Kvinnor lite mer positiva 14. Rädd för personal? **) , ,73-0,03 Den andel som ej tagit ställning eller svarat vet ej tillkommer för att den totala mängden svar ska summera sig till 100 % i varje aspekt. **) Personer som uppgivit att de inte behöver aktuell insats är exkluderade från andelsredovisningen.***) Här betyder ett positivt svar att svaranden svarat nej. 1,76 1,70 - Som framgått av huvudrapporten var skillnaden som helhet, i ett sammanvägt omdöme (), bara marginell mellan könen i daglig verksamhet. En mer specificerad sammanställning, i tabell U1, visar samtidigt på smärre skillnader i mäns kvinnors kvalitetsupplevelser, som 7

8 kollektiv betraktade. Skillnaderna går i positiv respektive negativ riktning i ungefär lika många aspekter. En svag tendens finns dock att kvinnorna är mer negativa som kollektiv betraktat. I fem aspekter var kvinnorna lite mindre positiva än männen. Detta gällde: att veta vad de skulle göra under arbetsdagen att kunna välja mellan olika maträtter (i det all måltider var aktuella i verksamheten), att uppleva stress, personalens tillgänglighet samt personkontinuiteten bland personalen. Ifråga om att veta vad som ska göras respektive stress var kvinnorna även mindre positiva år I fyra aspekter var kvinnorna marginellt mer positiva än männen. Detta gällde: att känna sig lyssnade på, att bestämma arbetsuppgifter, att få stöd vid behov kring inte uppleva arbetskamrater som dumma (mobbing). Ifråga om att känna sig lyssnade på att få stöd vid behov var kvinnorna även mer positiva år

9 Samlad bedömning I den fördjupade analys som presenterats i det föregående framgår tydligt att det förekommer aspekter där mäns kvinnors upplevelser skiljer sig åt, som kollektiv betraktade. Även i det fall då det sammanvägda omdömet var ungefär lika, som i daglig verksamhet, framkom skillnader då enskilda aspekter studeras. Samtidigt gick dessa skillnader i både negativ positiv riktning samt det i ungefär lika omfattning. Då det sammanvägda omdömet istället var mer negativt, som för kvinnorna i bostäderna, dominerade negativa avvikelser gentemot männen. Jämfört med 2014 förefaller könsskillnaderna ha förstärkts inom boendet. Kvinnorna är nu mer påtagligt mindre nöjda än männen i fler aspekter. Tydligt är också att vissa könsskillnader kvarstår från Till skillnad från männen trivdes kvinnorna som helhet mindre i sin bostäder, upplevde sig inte i lika hög grad få hjälp med det de behövde var mindre nöjda med personkontinuiteten. Det förekom också att de kände rädsla i någon form för personal vilket inte alls förekom bland männen. Ifråga om den dagliga verksamheten, där könsskillnaderna var mindre, fanns vissa omsvängningar i positiva negativa aspekter samtidigt som vissa könsskillnader kvarstod. Det senare gällde t.ex. att kvinnorna i lägre grad visste vad de skulle göra under arbetsdagarna högre grad upplevde stress. Intressant är samtidigt att könsskillnaden beträffande att känna rädsla i någon form för personal inte kvarstod inom daglig verksamhet i denna undersökning. 9