Kvalitetsbarometern LSS 2015

Transkript

1 Sammanfattning med tabeller WEBBVERSION Kvalitetsbarometern LSS Upplevd kvalitet i bostad med särskild service och i daglig verksamhet Solna stad Bo Engström UTREDNINGSSPECIALISTEN September

2 Bakgrund Solna stad och Sollentuna kommun har gemensamt genomfört brukarundersökningen Kvalitetsbarometern LSS. Undersökningen ägde rum under maj-juni och genomfördes i samarbete med extern konsult, Utredningsspecialisten. Syftet har varit att belysa hur vuxna personer med funktionsnedsättning upplever kvaliteten i gruppbostäder, servicebostäder och daglig verksamhet. De kvalitetsaspekter som undersökts anknyter till centrala mål som finns angivna i lagstiftningen (LSS). Dessa mål handlar om brukarnas möjligheter till inflytande och delaktighet, självbestämmande och integritet, kontinuitet i hjälpinsatserna, tillgänglighet m.m. Den aktuella undersökningen har tidigare och gemensamt genomförts vid tre tillfällen i Solna och Sollentuna (2013, 2011 och 2009). I Sollentuna genomfördes dessutom en pilotundersökning Resultat från tidigare undersökningar och från andra kommuner i Stockholms län finns med som ett jämförelsematerial i resultatredovisningen. Metod Uppgifter om brukarnas upplevelser har i huvudsak samlats in vid organiserade besök hos brukarna i deras boende och/eller dagliga verksamhet. Vid besöken har en så kallad stödperson (konsult) assisterat brukaren att besvara ett antal frågor via en surfplatta. När det gäller de brukare som inte kunnat kommunicera sin upplevelse via surfplattan och stödpersonen, har deras anhöriga eller gode män ombetts förmedla brukarens upplevelser. Så har skett via en särskilt utformad enkät, vilken skickats till anhöriga och/eller gode män per post. Svarsfrekvens och representativitet Totalt omfattades 166 brukare av undersökningen i Solna. Antalet fysiska personer som medverkade var dock lägre eftersom många brukare både var aktuella i undersökningen inom boendet och i den inom daglig verksamhet. Sammanlagt erhölls 118 svar, vilket gav en total svarsfrekvens om 71 %. År 2013 var den 77 %. I Sollentuna där undersökningen genomfördes samtidigt blev svarsfrekvensen något högre i årets undersökning (76 %). I Solna besvarades merparten av samtliga formulär i direktkontakt med brukarna (80 %). Andelen svar inhämtade i direktkontakt med brukarna var högre i Solna än i Sollentuna (67 %). Så var även fallet i tidigare undersökningar. Tabell X1: Översikt urval, svar från olika svarandekategorier och svarsfrekvens i Kvalitetsbarometern LSS i Solna, maj-juni. Verksamhet Urval (antal) Antal svar direkt från Antal förmedlade Total svarsfrekvens brukare svar (ombud) Gruppbostäder % Servicebostäder % Daglig verksamhet % 2

3 Omdömen om kvaliteten i boende och daglig verksamhet som helhet Brukarna och deras ombud gav, i båda kommunerna, omdömen om verksamheten som sammanvägt innebar att verksamheten höll en god kvalitet. Det innebar att brukarna totalt sett och i flertalet fall gav en positiv bild. Solna fick dock lite lägre sammanvägda omdömen (värden) jämfört med Sollentuna inom samtliga undersökta delverksamheter. I förhållande till tidigare undersökningar inom Solna stad erhölls däremot det bäst uppmätta resultatet någonsin inom daglig verksamhet. Däremot kunde en tillbakagång konstateras inom boendet, särskilt inom servicebostäderna. I servicebostäderna erhölls istället de hittills sämst uppmätta resultaten. Jämfört med resultaten från de senaste undersökningarna bland kommuner i Stockholms län placerade sig Solna, totalt sett, i en mittenposition. Med årets resultat kvarstår däremot Sollentuna bland dem med de jämförelsevis högsta värdena, se tabell X2. Referensvärde för god kvalitet (= lägsta nivå) motsvaras av indexvärdet 1,00 i undersökningarna. Tabell X2: Kvalitetsindex i delverksamheter och totalt i Solna och Sollentuna samt motsvarande i Nacka, Upplands-Bro och Upplands Väsby. Verksamhet Solna Sollentuna Upplands V Nacka 2013 Upplands- Bro 2013 Gruppbostäder 1,19 1,23 1,19 1,29 1,07 Servicebostäder 1,17 1,36 1,27 1,31 - Daglig verksamhet 1,38 1,45 1,38 1,44 1,18 Genomsnitt (oviktat) 1,25 1,35 1,28 1,35 1,13 Vägt genomsnitt 1,29 1,40 1,30 1,38 1,14 Positiva och negativa aspekter i olika verksamheter Inom såväl boendet som daglig verksamhet ställdes frågor om brukarnas upplevelser av aspekter avseende nämnda målsättningar i lagstiftning. Sammanlagt undersöktes 14 aspekter, med viss variation i avseenden mellan boende respektive daglig verksamhet. Positiva aspekter - ljuspunkter Aspekter som erhöll särskilt positiva omdömen i gruppbostäderna gällde att brukarna trivdes i sina bostäder, upplevde att de fick stöd och hjälp med det de behövde, även ifråga om fritidsaktiviteter, se tabell X3. Bland de svarande i gruppbostäderna var yngre personer och män något mer positiva i Solna. 3

4 Tabell X3: Positiva aspekter med kvalitetsindex mycket över referensvärdet (värden lika med 1,50 +) i Solna. Undersökningsaspekter sammanfattade i rubrikform. Indexvärden inom parantes. Gruppbostäder Servicebostäder Daglig verksamhet Trivs i bostaden (1,82) Trivs i bostaden (1,88) Tycker om verksamheten (1,58) Får stöd efter behov (1,68) Trivs med grannar (1,88) Får stöd vid behov (1,55) Får stöd i fritidsaktiviteter (1,58) Bestämmer själv kring kläder (2,00) Känner sig lyssnad på? (1,55) Bestämmer själv kring mat (1,53) Vet vad som ska göras (1,52) Bestämmer själv kring sovtider (1,53) Ej rädd för personal (1,52) Ej rädd för personal (1,53) I servicebostäderna gällde de särskilt positiva omdömena att brukarna trivdes i bostaden och med grannarna, själva bestämde kläder, mat och sovtider och i mycket liten omfattning kände någon form av rädsla för personal. Bland de svarande i servicebostäderna var dock kvinnor betydligt mindre positiva än män i Solna. I den dagliga verksamheten framfördes särskilt positiva omdömen kring vad brukarna tyckte om verksamheten som helhet, upplevde sig få rätt stöd och hjälp av personalen, kände att personalen lyssnade till deras synpunkter, visste vad de skulle göra under dagarna (tydlig struktur) och att de i mycket liten omfattning kände någon form av rädsla för personal. I Solnas dagliga verksamhet var skillnaderna i nöjdhet marginell mellan könen. När anhöriga och gode män förmedlat svaren var dock svarsbilden mer negativ än då brukarna svarat själva. Negativa aspekter - problemområden När det gäller aspekter där brukarna och deras ombud i betydligt högre grad var negativa, med indexvärden under referensvärden, redovisas de i tabell X4. I gruppbostäderna gällde de negativa omdömena framförallt upplevelsen av stöd och hjälp med samhällsinformation (information om händelser/evenemang i närsamhälle och omvärld). Detsamma gällde möjligheten att byta kontaktman i boendet, om kontakten inte upplevdes fungera bra. Tillkommer gör också upplevelsen av möjligheterna att kunna bestämma kring mat och måltider. Tabell X4: Negativa aspekter med kvalitetsindex under referensvärdet (värden under 1,00) i Solna. Undersökningsaspekter sammanfattade i rubrikform. Indexvärden inom parantes. Gruppbostäder Servicebostäder Daglig verksamhet Stöd med samhällsinformation (0,15) Stöd med samhällsinformation (-0,53) Stress (0,68) Möjlighet att byta kontaktperson (0,64) Möjlighet att byta kontaktperson (0,13) Bestämma mat (0,85) Känner sig lyssnad på (0,82) Vågar visa missnöje (0,82) Stöd i fritidsaktiviteter (0,94) I servicebostäderna framkom också mer negativa omdömen kring upplevelsen av stöd och hjälp med samhällsinformation (information om händelser/evenemang i närsamhälle och omvärld). Detsamma gällde möjligheten att byta kontaktman i boendet, om kontakten inte upplevdes fungera bra. Därutöver framkom negativa omdömen kring upplevelsen av att känna sig lyssnad på och kring att våga säga till om något är fel (visa missnöje). Dessutom var omdömena mindre positiva kring stödet i fritidsaktiviteter. I den dagliga verksamheten framkom endast mer negativa omdömena kring brukarnas upplevelse av att behöva skynda i arbetet (förekomst av stress). 4

5 Utöver nämnda aspekter framförde också flera brukare egna synpunkter på verksamheten. Många synpunkter var positiva. När det gäller de mer kritiska handlade de bl.a. om personalens förhållningssätt. I daglig verksamhet även om arbetskamraterna. Gemensamma problemområden Om informationen från den aktuella undersökningen jämfördes med utfallet i andra kommuner, framkom vissa generella mönster. Bland de aspekter som var problematiska, där omdömena var mer kritiska, fanns flera som också förekom på andra håll. Inom gruppbostäderna gällde det främst att få stöd och hjälp med samhällsinformation, upplevelsen av möjligheterna att kunna byta kontaktperson och att bestämma kring mat. I servicebostäderna gällde det också att få stöd och hjälp med samhällsinformation samt upplevelsen av möjligheterna att byta kontaktperson. Inom den dagliga verksamheten förekom kritiska omdömen kring möjligheterna att välja mellan olika maträtter på flera håll. Utöver dessa generellt problematiska områden, förekom också beröringspunkter med andra kommuner i andra kritiska avseenden, men i mindre omfattning. Slutord I Solna stad var det fjärde gången som en utifrån kommande granskning och kartläggning av brukarperspektivet genomfördes med den aktuella metoden inom verksamheter för personer med funktionsnedsättningar. I stora drag kunde undersökningen genomföras enligt plan, om än med ett lite lägre deltagande än i den närmast föregående. Även denna gång upplevdes undersökningen som ett positivt inslag i vardagen av många brukare; de kände sig sedda och betydelsefulla. Ett positivt bemötande och intresse för undersökningen fanns också bland personal i många verksamheter. 5