Mötesanteckning 7 februari 2019

Transkript

1 MÖTEN 1(5) VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vårt diarienummer G 2018/ Handläggare, titel, telefon Emma Johansson, sakkunnig Mötesanteckning 7 februari 2019 Närvarande 2 representanter FUB 2 representanter Autism- och aspergerförening. Områdeschef VPF Vård- och omsorgskontoret Verksamhetschef beredning/utredning Vård- och omsorgskontoret Sakkunnig Vård- och omsorgskontoret Enhetschef myndighetsutövning Vård- och omsorgskontoret 3 enhetschefer VPF Vård- och omsorgskontoret Samordnare Vård- och omsorgskontoret Stödpedagog Vård- och omsorgskontoret Enhetschef Kultur- och fritidskontoret Handläggare Kultur- och fritidskontoret 1. Uppdrag från vård- och omsorgsnämnden att ta bort subvention av hyror i LSS-boenden till 1 januari 2020 Verksamhetschef för beredning- och utredningsenheten informerar om ett uppdrag från vård- och omsorgsnämnden om att ta bort subvention av hyror i LSS-boende, vilket eventuellt kan ersättas med ett kommunalt bostadsbidrag. Se bilaga för ytterligare information. Utredningen om detta kommer att pågå under våren och föreningarnas deltagande i det fortsatta arbetet diskuteras. Ett möte om detta kommer att ske med berörda föreningar den 28 februari. En särskild inbjudan kommer att skickas ut. Föreningarna lyfter fram att wifi bör ingå i hyran, vilken enligt vård- och omsorgskontoret utreds i en separat utredning. Postadress Besöksadress Telefon E-post Norrköpings kommun Lindövägen 5 A vardochomsorgskontoret@norrkoping.se Vård- och omsorgskontoret Telefax Internet Norrköping

2 NORRKÖPINGS KOMMUN MÖTEN 2(5) VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vårt diarienummer 2. Fritid Föreningarna har sedan tidigare inkommit med frågor och synpunkter på fritidssituationen inom VPF. Se bilagor från FUB och Autism- och aspergerföreningen. Representant från kultur- och fritidskontoret och vård- och omsorgskontoret deltar. FUB framför att för vuxna som bor på grupp- eller servicebostäder år utbudet av fritidsaktivitet inte optimalt. Vidare att det är dåligt med aktiviteter för enskilda och i grupp för personer med dessa insatser. Det är viktigt att personalen via tydliggörande pedagogik kan motivera den enskilde till aktivitet. För detta måste personerna få förslag och inspireras och här har personalen en viktig roll. Autism- och aspergerföreningen menar att det inte finns personal som kan följa med den enskilde på olika aktiviteter i den omfattningen som behövs, varav anhöriga får ta ett stort ansvar för fritiden. Alla har inte anhöriga som kan ställa upp. En problematik för målgruppen är även att aktiviteter måste planeras flera veckor innan de ska ske. Det blir ansträngt för den enskilde som sedan inte okar genomföra aktiviteten. En målgrupp som föreningen särskilt vill lyfta fram när det gäller fritid är de som har insatsen boendestöd, som många gånger inte har något att göra på fritiden. Vidare har föreningens egna förutsättningar att anordna aktiviteterna försämrats då de inte längre har en egen föreningslokal. Föreningen önskar även att aktivitetsdagen ska vara öppen även för vuxna. Vidare framför föreningarna att de sommaraktiviteter som genomfördes tidigare år i samband med att daglig verksamhet var stängt för sommaren bör fortsätta genomföras. Det då ett utbud med sommaraktiviteter för målgruppen behöver finnas. Föreningarna efterfrågar att allt utbud om fritidsaktiviteter som finns för målgruppen skulle samlas på ett ställe på kommunens hemsida. Kultur- och fritidskontoret informerar om att det pågår ett utvecklingsarbete om detta. Ett gott exempel på aktivitet för målgruppen som föreningarna lyfter fram gympagrupper inom VPF. Kultur- och fritidskontoret informerar om sitt arbete med att stödja föreningslivet i Norrköpings kommun samt den överenskommelse kontoret hade med vård- och omsorgskontoret gällande fritid för barn och unga under De tipsar även om Fritidsbanken där utrustning för aktiviteter kan lånas. Kultur- och fritidskontoret stöttar delvis föreningar som bedriver verksamhet för vuxna med funktionsnedsättning. Bland annat via bidrag till funktionshindersföreningar men även andra föreningar. En svårighet är att inom det ordinarie föreningslivet är många av aktiviteterna riktade till barn och unga.

3 NORRKÖPINGS KOMMUN MÖTEN 3(5) VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vårt diarienummer Den stödpedagog och den samordnare som arbetar med lagstadgad och icke-lagstadgad fritid inom vård- och omsorgskontoret informerar att de regelbundet träffar fritidsombuden lokalt och vartannat år sker en länsträff med fritidsombuden. De skickar även ut information till fritidsombuden över aktuella aktiviteter. Föreningar kan inkomma med tips på aktiviteter till: anordnar och samordnar nämnda tjänstemän danser för målgruppen. Enhetschefer från vård- och omsorgskontoret som är ansvariga för gruppbostäder enligt LSS och SoL informerar om att personalen är mån om att erbjuda den enskilde aktiviteter. De senaste åren har fritiden utvecklat sig allt mer till att enskilda gör sina aktiviteter, inte som tidigare där det fanns en större betoning på kollektiva aktiviteter. Enhetscheferna anger att en större samverkan mellan olika enheter gällande fritid skulle kunna ske. Det för att skapa ett större utbud av aktiviteter och matcha rätt personer med rätt aktivitet. Vidare anser enhetscheferna att det inte är svårt att tillmötesgå den enskildes behov i samband med aktiviteter. Bland annat då detta är en fråga som finns med i genomförandeplanen. Dessa ska vara uppdaterade och utifrån dessa kan sedan schema läggas så att det finns personal tillgänglig utifrån brukarna behov, både utifrån de individuella behoven men även utifrån gruppens behov. 3. Bordlagda frågor från 22 november a. Brukarundersökning 2018 Sakkunnig från vård- och omsorgskontoret informerar om att en sammanställd rapport från brukarundersökningen inom verksamheter för personer med funktionsnedsättning är framtagen. Denna skickas med som bilaga till mötesanteckningarna. b. Samtal med utvecklingsledare för mat och måltider (tas upp senare under 2019) Utvecklingsledare för mat och måltider var tänkt att delta på dagens möte men frågan skjuts upp till hösten c. Riktlinje LSS Frågan bordläggs. d. Utbildning personal Se bilaga, fråga inkommen från FUB. Frågan ska eventuellt tas upp som en temafråga på LSS-samverkan. Även att handledning tas upp då. e. Uppföljningsplan Sakkunnig från vård- och omsorgskontoret informerar att det finns en plan för vilka verksamheter för personer med funktionsnedsättning som ska följas upp under våren. En förteckning över dess lämnas ut på plats.

4 NORRKÖPINGS KOMMUN MÖTEN 4(5) VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vårt diarienummer Rapporterna från uppföljningarna finns sedan att ta del av i kommunens diarium. 4. Övriga frågor a. Utvärdering av samverkan och revidering av samverkansrutin Utifrån att det är en ny mandatperiod kommer samverkan att utvärderas under våren. Bland annat för att revidera rutinen. Inledningsvis kommer vård- och omsorgskontoret se över rutinen. Därefter att LSS-samverkan följs upp gemensamt av samverkansgruppen. b. Att hantera inkomna frågor som inkommit av föreningar Inför möten kommer det in fler frågor och synpunkter än vad som kan hanteras på kommande möte. För att få till en struktur över frågorna kommer en aktivitetslista tas fram. Sakkunnig från vård- oh omsorgskontoret tycker att de vore bra om frågor kunde hanteras utifrån teman. Detta skulle underlätta planeringen av samverkan då berörda aktörer kan bjudas in. Föreningarna vill att det på samverkan ska finnas utrymme för att ta upp aktuella frågor. 5. Information om nästkommande möte 11 april, kl , Vård- och omsorgskontoret, Lindövägen 5a, lokal: Lokatten. Planeringen är att vård- och omsorgsnämnders presidium deltar.

5 NORRKÖPINGS KOMMUN MÖTEN 5(5) VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vårt diarienummer Bilaga Frågor från FUB, bordlagda från 22 november 1. Utbildning av personal. T ex teckenkommunikation, tecken som stöd, motiverande samtal, vikten av motion och rätt kost. Vad görs? Vad är planerat? 3. Uppföljning av Riktlinjer för LSS. Det finns ett dokument och det är bra om vi håller det levande genom att se hur vi jobbar nu och vad som kan förbättras. Kan dokumentet bifogas dagordningen och att vi bläddrar och diskuterar hur riktlinjerna följs. Kan kanske kopplas till förslag på uppföljningstider för insatser som skickats ut? 4. Föreningarna vill att nämnda information ska finnas även på andra delar av norrkoping.se då det inte alltid är logiskt att man söker på stöd vid funktionsnedsättning om man letar information om en fritidsaktivitet. Samordnarenheten och kultur- och fritidskontoret ska bjudas in till en kommande samverkansträff. När?

6 Norrköping Autism- och Aspergerföreningen Östergötland är en länsövergripande förening som representerar 1350 personer inom autismspektrumtillstånd. Ungefär 400 av dessa är bosatta inom Norrköpings kommun. Med den mångåriga erfarenhet vi har och den enorma kunskap om autismspektrumtillstånd som finns bland våra medlemmar presenterar vi här områden och frågor gällande LSS som vi anser ska prioriteras. Vård- och omsorgsnämnden har det primära ansvaret för Norrköpingsbor som tillhör LSS tre personkretsar. Målet med LSS är att dessa personer i Norrköping ska kunna skapa sig ett värdigt liv, så likt andra människors liv som möjligt. Tjänstemännens uppgift är att se till att de som fått en LSS-insats ska få den med GOD KVALITET! LSS - samverkan I LSS - lagstiftningen prop. 1992/93 : 159 framgår att organisationer skall ges möjlighet att påverka, lämna förslag och ge synpunkter för att viktig kunskap och erfarenhet skall kunna tillföras verksamheten. I samverkansrutiner från står det också att läsa att syftet med samverkan är att ge möjlighet till funktionshindersorganisationer att utöva inflytande över beslut som fattas av kommunen. Autism och Aspergerföreningen önskar att vård och omsorgsnämnden följer syftet med samverkan. Under det senaste året har det fattas beslut som föreningen inte fått reda på innan exempelvis förändringar i boendestöd och nya planerade boenden. Boende med särskild service för vuxna Många personer står i kö för att få en bostad med särskild service i Norrköpings kommun enligt nämnden ca 50 personer i dagsläget. Kommunen krävs också på miljonvite i straffavgifter för att väntetiderna i Norrköping är för långa.

7 När man studerar planeringen av ombyggnaden, utbyggnader och nedläggningar av serviceboenden och gruppbostäder så ser man också följande tendens: De redan befintliga enheterna blir större, iom att man ökar antalet boende på enheterna för att få till fler platser. Autism- och Aspergerföreningen Östergötland har tidigare påtalat att detta inte är lämpligt och vi känner en mycket stark oro för våra medlemmars boendesituation. Vi kan inte godta förklaringen att det är två enheter på ett ställe! Vi önskar att nämnden följer Socialstyrelsens allmänna råd enligt nedan: Gruppbostad: Allmänna råd I en gruppbostad bör i regel endast tre till fem personer bo. Ytterligare någon boende bör kunna accepteras men endast under förutsättning att samtliga personer som bor i gruppbostaden tillförsäkras goda levnadsvillkor. Servicebostad: Allmänna råd Antalet boende i en servicebostad bör vara så begränsat att serviceboendet integreras i bostadsområdet och en institutionell boendemiljö undviks. Källa: Synpunkter : Vad vill ert parti ha för samhälle? Vill ni att samhället ska sträva tillbaka till hur det var förr? Är det okej att det börjas byggas/ skapas institutioner igen? Föreningen är medveten om att regler för brandskydd försvårat situationen för boende med särskilt stöd. Vi är också medvetna om att det är brister på tomter att bygga på. Konsekvenserna av brist på LSS bostäder får stora konsekvenser för individ och samhälle. Personliga konsekvenser blir att närstående vänder ut och in på sig själva för att fixa vardagen vilket gör att många blir sjukskrivna för att de går in i väggen. Vilket stöd planerar ni att ge till familjer och personer som väntar på en plats? Utökar man personlig assistans, avlösning, korttidsplatser eller stöd av boendestödjare så länge? Det finns en oro från anhöriga att man klumpar ihop personer utan hänsyn till ålder, intressen eller stödbehov. Det finns också en oro över att vitet som kommunen fått gör att kommunen hittar snabba lösningar som inte fungerar så bra för personer med särskilda behov. Föreningen önskar att kommunen tar hjälp av personer som har kunskap i att bygga LSS bostäder som tar hänsyn till våra medlemmars olika behov som tex perception och vi hänvisar till

8 Kränkningar och våld på särskilda boenden och korttidsboende för barn i Norrköping Under 2018 och början av 2019 har vi i föreningen fått information om hur personal på olika boenden kränkt och använt sig av psykisk och fysisk våld i sitt bemötande av brukare. Detta är helt oacceptabelt. I början av året fick föreningen också information från medlem om missförhållanden som råder på serviceboendet Luntgatan. Detta är helt oacceptabelt! Alla måste känna sig trygga och få rätt stöd och hjälp från utbildad personal. Autism och Aspergerföreningen anser att vård och omsorgsnämnden behöver ta ett krafttag i utbildning och handledning av personal. Föreningen anser också att enhetscheferna behöver vara mer närvarande i verksamheten. Vi vill ha information om hur kommunen planerar att motverka att detta händer igen och vilka åtgärder som vidtagits för att förhindra det som hänt. Hur jobbar kommunen med den tystnadskultur som uppenbarligen har funnits bland personal i era verksamheter? Fritid I lagtexten står det att i insatsen bostad med särskild service för barn och ungdom samt bostad med särskild service för vuxna ska fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter ingå. Verksamheten ska främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhällslivet. Målet skall vara att den enskilde får möjlighet att leva som andra. Enligt den information föreningen har fått från medlemmar/ anhöriga så finns det personer som inte kommer ut ens en enda gång på en vecka! Anhöriga får istället ofta ställa upp och vara den person som tar ut personen ifråga på olika aktiviteter. Detta är inte bra alls och sätter de personer som inte har anhöriga eller vars anhöriga inte orkar eller kan i en tuff sits som inte bidrar till ett gott liv som alla andra. Det ska heller inte åläggas anhöriga att uppfylla denna del av brukarens liv. Särskilt då det ger en mycket stor ojämlikhet i villkoren för varje brukares möjligheter att ha goda livsvillkor. Föreningen har under flera år påpekat bristen på meningsfull fritid för våra medlemmar, nu vill vi se en förändring både för barn och vuxna. Synpunkter : Många av våra medlemmar behöver motiveras och de behöver förberedelser och tydlighet för att klara av att komma ut på aktiviteter. Tyvärr är vår erfarenhet att personal saknar kunskap i motiverande och tydliga samtal. Detta gör att brukaren kanske tackar nej till det som egentligen intresserar dem vilket är synd men bekvämt för personalen att hänvisa till. Utbildning och handledning i hur man motiverar och möter våra medlemmars behov av tydlighet för att de ska våga ta steget till olika aktiviteter som passar den enskilde behövs. Vi hoppas att ni ger detta till all personal som arbetar inom LSS så att de kan bemöta och motivera våra medlemmar och på så vis främja ett jämlikt och gott liv som alla andra. Hur

9 har det arbetet gått för era medarbetare? Hur följs personalens utbildningar upp så att de använder de verktyg utbildningarna ska ge? Daglig verksamhet: Vård- och omsorgsnämnden har under flera år planerat att det ska ske en genomlysning av den dagliga verksamheten. Vi i Autism- och Aspergerföreningen Östergötland känner en stark oro för våra medlemmar inför denna genomlysning. När kommunen senast skulle organisera om i verksamheten var det flera av våra medlemmar som var missnöjda med det. Att kunna gå från daglig verksamhet till en lönebidragsanställning eller skyddad anställning är något som man måste arbeta aktivt för. Även här är det bra att utbilda den personal som stöttar personer i daglig verksamhet så att de vet hur de kan samtala och motivera de brukare de träffar till att våga ta steget. Vi har medlemmar som uttrycker att de gärna vill och drömmer om att klara av ett arbete. De vill känna att de kan bidra och ingå i samhället på det sätt de kan och förmår, men de har inte förstått att de har rätt till stöd även i en arbetssituation på en arbetsplats. De tror att det inte finns något alternativ till den dagliga verksamheten, vilket ju inte stämmer riktigt. Personerna uttrycker att det sänker självkänslan och bidrar till en känsla av hopplöshet för att de inte har nåt att bidra med. Så får det inte vara! Kommunen och regionen måste bli betydligt bättre på att bidra genom att anställa fler personer med funktionsnedsättningar. Hur har man jobbat med detta sedan vi senast träffades och hur ser planeringen ut för att bli bättre på att jobba för att fler ges chansen att klara komma ut i arbetslivet på sina villkor? Kommunen behöver också få in personer med nya ideer och tankar kring hur man utvecklar daglig verksamhet och hur man hittar arbetsplatser som är lämpliga för våra medlemmar. Kommunen bör ställa upp för föreningar och företag som kan tänka sig ta emot personer för anställning respektive, i de fall anställning inte är möjligt till en början, praktik. Stödet skulle kunna bestå i att det utgår en ersättning till handledare men även utbildning och/eller återkommande handledning, vilket är viktigt. Arbetsterapeuter behöver återanställas på verksamheterna och inte finnas enbart som en del av ett team. Deras arbetsuppgift skulle då kunna vara lotsa personer från daglig verksamhet ut till skyddade anställningar med bra handledare och rätt hjälpmedel. Hur har ni tagit till er av detta sedan vi sågs för ett år sedan?

10 Specifik autismkunskap Autism- och Aspergerföreningen Östergötland anser att det saknas en person i ledningen som har kunskap och utbildning om autism. Detta behövs för att även våra medlemmar ska bemötas på ett, för dem, rätt sätt. Vi föreslår därför att nämnden anställer en person i ledningen - ett autism ombud som ansvarar för autism frågor. Har ni gjort detta sedan ni fick förslaget från oss? Om inte, varför? Anneli Berg LSS ombud Autism och Aspergerföreningen Östergötland Linda Bredahl LSS ombud Autism och Aspergerföreningen Östergötland

11 Hyror i LSS-boenden Helena Axestam LSS-Samverkan

12 Bakgrund Sedan 2007 har vård- och omsorgsnämnden subventionerat hyror för lägenheter i LSS-boenden som överstiger kronor per månad. Beloppet förklaras av att det var den högsta boendekostnad som den boende kunde ansöka om BTP (Bostadstillägg för pensionärer) för. Hyran subventioneras utan prövning av den enskildes ekonomi.

13 Översyn under 2018 Under 2018 har gjorts en översyn av detta sätt att subventionera hyror i LSS-boenden. Slutsatsen är att det inte är en kommunal uppgift att subventionera hyror utan ekonomisk behovsprövning. 1 januari 2018 höjdes den högsta boendekostnad för vilken den boende kan söka BTP (bostadstillägg för pensionärer) till kronor per månad.

14 Nytt uppdrag 2019 Vård- och omsorgsnämnden beslutade i december 2018 att tjänstemännen skulle få ett nytt uppdrag. Ta fram ett förslag som ska ta bort subventionen av hyror för den enskildes bostad i LSS-boenden till den 1 januari Ta fram förslag på hur situationen kan hanteras i de fall hyran är högre än den högsta för vilken den boende kan söka BTP. Särskilt beakta att en enskild som beviljas insatsen bostad med särskild service enligt LSS inte tackar nej till den på grund av hyran.

15 Genomförande av uppdraget under 2019 Politisk styrgrupp för arbetet Samråda med representanter för berörda organisationer i LSS-Samverkan och Kommunala rådet för funktionshindersfrågor (KRF)

16 Utredningsarbete under 2019 Kartlägga hur höga hyrorna är för varje lägenhet i LSSboenden. Ta reda på hur andra kommuner har löst att hyror i nyproduktion och efter stora renoveringar överstiger den högsta hyra för vilken den boende kan söka BTP (Bostadstillägg för pensionärer). Ta fram förslag på hur situationen kan hanteras i de fall hyran är högre än den högsta för vilken den boende kan söka BTP.

17 Fortsatt arbete - planering LSS-Samverkan 7/2 + 11/4 Kommunala rådet för funktionshindersfrågor (KRF) 28/2 + 4/4 + 4/6 Beslut av vård- och omsorgsnämnden i juni 2019 Beslut av kommunfullmäktige under hösten 2019

18 Förändringar av BTP på nationell nivå inför 1 januari 2020 I slutet av januari 2019 informerade regeringen om att den föreslår att högsta hyran för vilken den boende kan söka BTP (Bostadstillägg för pensionärer) höjs till kronor per månad från den 1 januari Förslaget är just nu på remiss och remissvaren ska vara hos regeringen den 19 april 2019.

19

20 Rapport Resultat av SKLs brukarundersökning inom verksamheter för personer med funktionsnedsättning 2018 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

21 2 (29) Förkortningar Kolada LSS RKA SKL Kommun- och landstingsdatabasen Lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade Rådet för främjande av kommunala analyser Sveriges Kommuner och Landsting SoL Socialtjänstlag (2001:453) VPF Verksamheter för personer med funktionsnedsättning i Norrköpings kommun

22 3 (29) Sammanfattning Under hösten 2018 genomförde Sveriges kommuner och landsting för tredje året i rad en nationell brukarundersökning inom funktionshindersområdet (det vi i Norrköpings kommun benämner som Verksamheter för personer med funktionsnedsättning VPF). Syftet med undersökningen är att få kunskap om hur vuxna brukare över 18 år upplever kvaliteten i verksamheterna. Brukarundersökningen omfattar sju insatser: gruppbostad enlig LSS, servicebostad enligt LSS, bostad med särskild service enligt SoL, boendestöd enligt SoL, daglig verksamhet enligt LSS och sysselsättning enligt SoL samt personlig assistans enligt LSS. För att så många som möjligt ska kunna svara självständigt används ett webbaserat enkätverktyg som är anpassat för målgruppen med bild- och ljudstöd. Norrköpings kommun har deltagit i tidigare brukarundersökningar men detta är den första rapporten där kommunens sammanställda resultat presenteras. I övrigt återfinns resultatet i Kommun- och landstingsdatabasen, Kolada. I Norrköpings kommun inlämnades svar på 668 enkäter, vilket ger en svarsfrekvens på 39 procent. Det är lägre än det nationella genomsnittet (57 procent) och lägre jämfört med 2017 (48 procent). Samtidigt har nästan dubbelt så många svar inkommit 2018 i jämförelse med 2017 och antalet enheter som deltagit i undersökningen har ökat. Brukarundersökningens genomförande bestod bland annat av att informera och förbereda brukarnas deltagande. Genomförandet gick generellt bra men då WIFI inte finns på alla enheter har det påverkat möjligheten och flexibiliteten att genomföra undersökningen. Resultatet för brukarundersökningen 2018 visar generellt att det finns både det som brukarna tycker är bra och mindre bra med respektive insats. För Norrköpings kommun är resultatet generellt samstämmigt med det nationella resultatet, även om det finns vissa skillnader. Slutsatser som kan dras utifrån brukarundersökningen är att en högre andel kvinnor än män känner sig rädda för något där de bor och eller har sin sysselsättning. De brukare som bor i grupp- och servicebostäder enligt SoL och LSS upplever att de inte alltid kan kommunicera med personalen. En annan slutsats är att resultatet för bostad med särskild service SoL särskiljer sig gentemot övriga insatser då det finns flera områden där svar från brukare med denna insats har lägst resultat.

23 4 (29) Innehåll Sammanfattning Inledning Nationell brukarundersökning inom funktionshinderområdet Bakgrund Brukarundersökningens genomförande i Norrköpings kommun Norrköpings kommuns resultat Svarsfrekvens Resultat Fråga: Får du bestämma om saker som är viktiga för dig? Fråga: Får du den hjälp du vill ha? Fråga: Bryr sig personalen om dig? Fråga: Pratar personalen med dig så att du förstår vad de menar? Fråga: Förstår personalen vad du säger? Fråga: Känner du dig trygg med personalen? Fråga: Är du rädd för något hemma/på daglig verksamhet? Fråga: Vet du vem du ska prata med om något är dåligt? Fråga: Trivs du hemma/på daglig verksamhet/ med dina assistenter/med din boendepersonal? Reflektioner från brukarundersökningen Avslutade reflektion Bilaga 1 Bilaga 2 Årshjul för brukarundersökningens genomförande Affisch Information till brukare om undersökningen

24 5 (29) 1. Inledning 1.1 Nationell brukarundersökning inom funktionshinderområdet 2018 Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har tillsammans med Rådet för främjande av kommunala analyser (RKA) tagit fram en nationell brukarundersökning som riktar sig till vuxna personer med funktionsnedsättning med insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) och SoL (Socialtjänstlagen). Det är upp till respektive kommun att besluta om deltagande i brukarundersökningen och avgöra i vilken omfattning man vill vara med och inom vilka insatser genomfördes brukarundersökningen mellan den 1 september - 31 oktober. 140 kommuner och ett flertal privata aktörer deltog. Resultatet av brukarundersökningen presenteras på Kommun- och landstingsdatabasen 1, Kolada, där det är möjligt att jämföra sig med andra deltagande aktörer. Resultatet redovisas på enhetsnivå under förutsättning att minst fem svar lämnas. 2 Norrköpings kommun har deltagit i brukarundersökningen sedan Det första året med några få enheter och 2017 i liknande omfattning som för Detta är den första sammanfattande rapporten av kommunens resultat av brukarundersökningen. I rapporten redovisas endast resultatet från de kommunala verksamheter som deltagit i undersökningen. Privata aktörer har möjlighet att själva anmäla sig till brukarundersökningen. För 2019 behöver ställningstagande tas om kommunal och privat verksamhet bör samarbeta gällande brukarundersökningen. 1.2 Bakgrund Syftet med undersökningen är att få kunskap om hur vuxna brukare över 18 år upplever kvaliteten i verksamheterna. Undersökningen ger underlag för förbättringsarbete genom att ta fram jämförbara mått på upplevd kvalitet inom verksamheter enligt LSS och verksamheter för personer med psykisk funktionsnedsättning enligt SoL. Måtten kan användas för jämförelser över tid mellan kommuner, verksamheter och enheter samt mellan kommunala och privata aktörer. Generellt krävs förberedelser för att personer inom VPF ska kunna delta i brukarundersökningar. Vidare är det en målgrupp som väldigt sällan blir tillfrågad att tycka till om stöd och insatser de har. Brukarundersökningens Vid färre än fem svar finns risk att röja enskilda personers identitet. Gränsen på fem svar för minsta redovisningsenhet gäller också om materialet ska brytas ned utifrån kön. Om enheten består av färre än fem personer kan den ändå ingå i en organisations totalresultat

25 6 (29) syfte är att så många som möjligt, oavsett funktionsförmåga, självständig ska kunna svara på enkäter. För det krävs förberedelsearbete, exempelvis om personen behöver gå igenom alternativt träna på frågor och bilder. En del personer behöver stöd för att svara av en så kallad frågeassistent. Denna ska inte vara en personal som brukaren känner väl. I årets brukarundersökning har enheterna och dess personal stöttat varandra genom att vara frågeassistent på enheter där de vanligtvis inte arbetar. Enkäten omfattar följande sju insatser: Gruppbostad LSS Servicebostad LSS Bostad med särskild service SoL Boendestöd SoL Daglig verksamhet LSS Sysselsättning SoL* Personlig assistans LSS Brukarundersökningen omfattar fyra kvalitetsområden: självbestämmande, trygghet, bemötande och trivsel. Enkäterna sker via webb-enkätverktyget Pict-O-Stat som är anpassat till personer med kognitiv funktionsnedsättning. Bild-och ljudstöd underlättar för brukaren att svara på enkäten (se bild 1). Enkäterna består av åtta-tio frågor och besvaras via dator, surfplatta eller smarttelefon. Svaren sammanställs automatiskt i en databas. 3 Bild 1. Nivå 2 i enkätverktyget Pict-O-Stat som används i den nationella brukarundersökningen. 3 Det är också möjligt att erbjuda brukaren att besvara enkäten i pappersform, men svaren matas då ändå in i Pict-O-Stat i efterhand. * Avser beslut enligt SoL eller öppen, strukturerad verksamhet inte träffpunktsverksamhet eller liknande.

26 7 (29) 1.3 Brukarundersökningens genomförande i Norrköpings kommun Att verksamheter inom VPF skulle delta i brukaundersökningen framgick av uppdraget till verksamhetsområdet Där angavs att verksamheten årligen ska erbjuda SKL:s nationella brukarundersökning för alla brukare som har möjlighet att svara på enkäten. Utifrån det har verksamheten under hela 2018 arbetat med kommunens deltagande i undersökningen. Ansvarig för genomförandet var kvalitetsutvecklare inom VPF. För genomförandet bildades i början av året en styrgrupp bestående av stödpedagoger, kvalitetsutvecklare och områdeschef. De tog fram ett årshjul kring brukarundersökningens genomförande (se bilaga 1). Under våren spreds information till enheterna och frågeassistenter utsågs och förberedes. Exempelvis togs ett kit fram till frågeassistenterna som kunde användas tillsammans med brukarna. Likaså arbetades information fram till brukarna. Nytt för i år var att en affisch (se bilaga 2) togs fram av en daglig verksamhet som sattes upp på enheterna. Inom boendestöd och personlig assistans delades flyers ut direkt till brukarna. Sommaren ägnades åt övningsarbetet inför enkätens genomförande, exempelvis att frågeassistenten som kom ifrån annan enhet introducerades för brukare. De brukare som behövde övade via en övningsapp och gick igenom pictogrambilder. 5 Under september och oktober genomfördes brukarundersökningen. Efter undersökningens genomförande ska verksamheterna under början av 2019 gå igenom resultatet med brukarna och därefter börja arbeta med resultatet. En del verksamheter kommer att arbeta med en specifik metod, den så kallade Delaktighetsmodellen. 6 Andra enheter har meddelat att de kommer välja annan lämplig metod för att arbeta med undersökningens resultat. 4 VON 2017/ Pictogram är ett visuellt språk som är utvecklat för personer med utvecklingsstörning. Varje bild står för ett ord eller ett begrepp. Hämtad från Specialpedagogiska skolmyndigheten januari Delaktighetsmodellen stödjer brukare att öka sin förmåga att uttrycka och formulera sina behov och önskemål tillsammans med dem som de delar vardagen med. Modellen bygger på dialogsamtal, delaktighetsslingor, som förs i mindre grupper, brukare för sig och personal för sig, innan alla träffas för ett gemensamt samtal. Hämtad från delaktighesmodellen.se januari 2019.

27 8 (29) 2. Norrköpings kommuns resultat Svarsfrekvens Fler personer som deltar i brukarundersökningar gör att resultaten blir stabilare och att resultatet i större utsträckning kan generaliseras. Viktigt att ta hänsyn vid brukarundersökningens svarsfrekvenser är att vissa brukare svarat på två enkäter, exempelvis en enkät för daglig verksamhet och en om bostad med särskild service (grupp- eller servicebostad). Nationellt kom över svar in på brukarundersökningen för 2018, en svarsfrekvens på 57 procent. I Norrköpings kommun deltog 81 enheter, vilket är 21 enheter fler än för För 2018 var 1674 enkäter var anmälda och 668 svar inkom, en svarsfrekvens på 39 procent. Det är en lägre svarsfrekvens än det nationella genomsnittet och lägre jämfört med Anledningen är att antalet anmälda enkäter för boendestöd var betydligt fler för 2018 än Samtidigt inkom få svar från brukare med insatsen då en omorganisation av boendestödet pågick samtidigt som brukarundersökningen. Undersökningen fick därför genomföras i den omfattning som var möjlig utifrån omorganisationen. Skillnader i svarsfrekvens mellan insatserna är mellan procent, se tabell 1. Samtidigt som svarsfrekvensen är lägre för 2018 jämfört med föregående år har andelen besvarade enkäter ökat med 54 procent i jämförelse med De insatser som var med i föregående års undersökning har en förbättrad eller en liknande svarsfrekvens för Positivt är att svarsfrekvensen för enkäten om sysselsättning enligt SoL ökat markant. Tabell 1: Svarsfrekvens för brukarundersökningen inom VPF i Norrköpings kommun för Anmälda Svar Svar i procent 2018 Svar i procent 2017 Boende med särskild service SoL % * Gruppbostad LSS % 61% Servicebostad LSS % 58% Sysselsättning SoL % 18% Daglig verksamhet LSS % 48% Personlig assistans LSS % * Boendestöd SoL % 52% Totalt % 48% * Några svar för 2017 finns inte för nämnda enkät.

28 9 (29) Gällande könsfördelning av andelen svarande skiljer det sig åt mellan de olika insatserna. Exempelvis är det nästan dubbelt så många än kvinnor som svarat på enkäten om bostad med särskild service enligt SoL, vilket kan förklaras av att fler män än kvinnor är beviljade insatsen. 7 Sysselsättning SoL 0% 48% 52% Servicebostad LSS 3% 38% 58% 0% Personlig assistans 38% 63% LSS 2% Gruppbostad LSS 51% 47% 4% Daglig verksamhet 55% 42% LSS 0% Bostad med särskild service SoL 67% 33% Boendestöd SoL 5% 42% 53% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% Annat Man Kvinna Bild 2. Andelen män, kvinnor och de som uppgett svarsalternativet annat som deltog i brukarundersökningen inom VPF Diagrammet avser det lokala resultatet. 2.2 Resultat Nedan redovisas resultatet per fråga. Redovisningen inleds med två utvalda kommentarer som brukare själva skrivit när de svarade på enkäterna. Därefter kommer en kort sammanfattning där resultatet av de olika insatserna lokalt jämförs med varandra. Det som kommenteras är om resultatet är samstämmigt eller skiljer sig åt och inom vilka insatser högsta och lägsta resultat finns. Det lokala resultatet och jämförelse med det nationella följer därefter och kommenteras om resultatet är samstämmigt eller inte och inom vilka insatser de främsta skillnaderna finns. Det finns även i Kolada möjlighet att göra en könsuppdelad jämförelse av resultatet. Det framgår under respektive fråga och kommenteras löpande i rapporten. I enkäterna fanns ett fåtal frågor som var specifika för vissa insatser. Resultatet av dessa redogörs inte i rapporten då inga jämförelser kan göras mellan insatserna. 7 Enligt uppgift från WebFocus om verkställda insatser inom VPF hade november personer insatsen bostad med särskild service enligt SoL. Av dessa var 3 procent kvinnor och 63 procent män.

29 2.2.1 Fråga: Får du bestämma om saker som är viktiga för dig? Ibland kommer jag med förslag som inte går igenom. Men för det mesta går mina förslag igenom. 8 Jag får inte handla min egen mat. Jag får inte åka till stan. Jag klarar mig inte ensam (29) Frågor i brukarundersökningen om personerna får bestämma om viktiga saker mäter inflytande. Svar för personlig assistans enligt LSS redovisas inte då frågan inte fanns med i enkäten för insatsen. Resultatet för Norrköpings kommun visar att en högre andel personer med insatserna boendestöd enligt SoL och servicebostad enligt LSS upplever att de får bestämma om viktiga saker. Lägre andel personer med insatsen gruppbostad enligt LSS upplever detta. Skillnader mellan könen återfinns främst inom insatserna sysselsättning enligt SoL där en högre andel kvinnor än män anser att de får bestämma om viktiga saker. Fler män än kvinnor inom insatsen bostad med särskild service enligt SoL anser att de får bestämma om viktiga saker. Generellt skiljer sig inte det nationella och lokala resultatet åt i någon större utsträckning. Lokalt anser personer med insatsen bostad med särskild service enligt SoL att de i högre grad att får bestämma om viktiga saker jämfört med det nationella resultatet. Sysselsättning SoL 0% 29% 71% Servicebostad LSS 2% 16% 81% Gruppbostad LSS 9% 20% 70% Nej Daglig verksamhet LSS Bostad med särskild service SoL 5% 10% 14% 24% 71% 76% Ibland Ja Boendestöd SoL 1% 16% 82% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% Bild 3. Diagram över andelen svarande för respektive insats på frågan om personerna får bestämma om viktiga saker. Diagrammet avser det lokala resultatet. 8 Kommentar från person med insatsen daglig verksamhet enligt LSS. 9 Kommentar från person med insatsen gruppbostad enligt LSS.

30 Tabell 2: Andelen svarande på frågan om personerna får bestämma om viktiga saker, lokalt, nationellt och könsuppdelat lokalt resultat. 11 (29) Boendestöd SoL Bostad med särskild service SoL Daglig verksamhet LSS Gruppbostad LSS Servicebostad LSS Sysselsättning SoL Ja Ibland Nej Lokalt 82% 16% 1% Nationellt 81% 13% 6% Män 79% 18% 3% Kvinnor 83% 17% 0% Ja Ibland Nej Lokalt 76% 14% 10% Nationellt 66% 26% 8% Män 86% 7% 7% Kvinnor 57% 29% 14% Ja Ibland Nej Lokalt 71% 24% 5% Nationellt 74 % 21% 5% Män 72% 23% 5% Kvinnor 72% 24% 4% Ja Ibland Nej Lokalt 70% 20% 9% Nationellt 75% 19 % 6% Män 70% 24% 6% Kvinnor 76% 15% 9% Ja Ibland Nej Lokalt 81% 16% 2% Nationellt 82% 15% 4% Män 81% 16% 3% Kvinnor 77% 20% 2% Ja Ibland Nej Lokalt 71% 29% 0% Nationellt 71% 22% 4% Män 53% 47% 0% Kvinnor 88% 13% 0%

31 12 (29) Fråga: Får du den hjälp du vill ha? Det händer ibland att det glöms bort. Antingen för att dom har annat viktigt för sej och jag kan klara det själv. Men det har blivit sämre. 10 Personal ger mig rätt stöd och hjälp för att jag ska känna mig trygg i mitt arbete. 11 Frågorna i brukarundersökningen om personerna får den hjälp de behöver mäter brukarnas upplevelse av att få rätt stöd. Resultatet visar för Norrköpings kommun på ett relativt jämt resultat mellan insatserna. Högst andel som anser sig få den hjälp de vill ha återfinns inom insatsen daglig verksamhet enligt LSS. Lägst andel som tycker att de får den hjälp de vill ha återfinns inom grupp- och servicebostäder enligt LSS. Skillnader mellan könen återfinns främst inom insatserna bostad med särskild service enligt SoL och sysselsättning enligt SoL. Där anser en högre andel kvinnor än män att de får den hjälp de vill. Fler män än kvinnor inom insatsen servicebostad enligt LSS anser att de den hjälp de vill ha. Inga större skillnader finns mellan det kommunala och det nationella resultatet. Lokalt anser en lägre andel med insatser personlig assistans enligt LSS och gruppbostad enligt LSS att får det stöd de vill jämfört med det nationella resultatet. Sysselsättning SoL 3% 16% 81% Servicebostad LSS 7% 20% 73% Personlig assistans LSS Gruppbostad LSS Daglig verksamhet LSS Bostad med särskild service SoL 0% 25% 8% 20% 3% 12% 10% 14% 75% 72% 85% 76% Nej Ibland Ja Boendestöd SoL 5% 15% 80% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% Bild 4. Diagram över andelen svar för respektive insats på frågan om personerna får den hjälp de vill ha. Diagrammet avser det lokala resultatet. 10 Kommentar från person med insatsen servicebostad enligt LSS. 11 Kommentar från person med insatsen daglig verksamhet enligt LSS.

32 13 (29) Tabell 3: Andelen svarande på frågan de får den hjälp de vill ha, lokalt, nationellt och könsuppdelat lokalt resultat. Boendestöd SoL Bostad med särskild service SoL Daglig verksamhet LSS Gruppbostad LSS Servicebostad LSS Sysselsättning SoL Personlig assistans LSS Ja Ibland Nej Lokalt 80% 15% 5% Nationellt 85% 12% 3% Män 73% 18% 3% Kvinnor 83% 17% 0% Ja Ibland Nej Lokalt 76% 14% 10% Nationellt 72% 22% 6% Män 71% 14% 14% Kvinnor 86% 14% 0% Ja Ibland Nej Lokalt 85% 12% 3% Nationellt 84% 12% 4% Män 86% 11% 3% Kvinnor 84% 13% 2% Ja Ibland Nej Lokalt 72% 20% 8% Nationellt 80% 15% 5% Män 74% 16% 10% Kvinnor 73% 23% 5% Ja Ibland Nej Lokalt 73% 20% 7% Nationellt 76% 20% 4% Män 77% 23% 0% Kvinnor 67% 24% 10% Ja Ibland Nej Lokalt 81% 16% 3% Nationellt 82% 14% 4% Män 73% 47% 0% Kvinnor 88% 13% 0% Ja Ibland Nej Lokalt 75% 25% 0% Nationellt 87% 11% 2% Män Kvinnor 80% 20% 0%

33 14 (29) Fråga: Bryr sig personalen om dig? Upplever att de är lyhörda och tänker på brukarens bästa. Att de behandlar alla lika men kan också bli en känsla av för mycket omsorg och att de tar ifrån den självständighet man har och behandlar en som ett litet barn. 12 Dem frågar alltid hur det är vilket är väldigt positivt. 13 Frågor i brukarundersökningen om personalen bryr sig mäter brukarnas upplevelse av omtanke. Resultatet visar för Norrköpings kommun på skillnader mellan insatserna. Högst andel som anser att personalen bryr sig finns inom insatsen sysselsättning enlig SoL och lägst andel inom bostad med särskild service enligt SoL. Det finns inga större skillnader mellan könen avseende resultatet förutom inom insatsen bostad med särskild service enligt SoL. Där anser en lägre andel kvinnor än män att personalen bryr sig om dem. Inga större skillnader finns mellan det kommunala och det nationella resultatet. Lokalt anser en lägre andel med insatsen personlig assistans enligt LSS att personalen bryr sig jämfört med det nationella resultatet. Inom insatsen sysselsättning enligt SoL anser även en högre andel lokalt att personalen bryr sig. Sysselsättning SoL 0% 0% 100% Servicebostad LSS 1% 17% 81% Personlig assistans LSS Gruppbostad LSS Daglig verksamhet LSS Bostad med särskild service SoL 0% 25% 6% 17% 2% 8% 10% 19% 75% 71% 77% 90% Nej Ibland Ja Boendestöd SoL 1% 8% 91% 0% 20% 40% 60% 80% 100% 120% Bild 5. Diagram över andelen svar för respektive insats på frågan om brukarna tycker att personalen bryr sig om dem. Diagrammet avser det lokala resultatet. 12 Kommentar från person med insatsen boendestöd enligt SoL. 13 Kommentar från person med insatsen boendestöd enligt SoL.

34 Tabell 4: Andelen svarande på frågan om personalen bryr sig om dem, lokalt, nationellt och könsuppdelat lokalt resultat. 15 (29) Boendestöd SoL Bostad med särskild service SoL Daglig verksamhet LSS Gruppbostad LSS Servicebostad LSS Sysselsättning SoL Personlig assistans LSS Ja Ibland Nej Lokalt 91% 8% 1% Nationellt 92% 7% 2% Män 91% 9% 0% Kvinnor 90% 7% 2% Ja Ibland Nej Lokalt 71% 19% 10% Nationellt 74% 21% 5% Män 79% 14% 7% Kvinnor 57% 29% 14% Ja Ibland Nej Lokalt 90% 8% 2% Nationellt 87% 10% 3% Män 91% 8% 2% Kvinnor 90% 8% 2% Ja Ibland Nej Lokalt 77% 17% 6% Nationellt 82% 13% 5% Män 76% 16% 9% Kvinnor 79% 20% 2% Ja Ibland Nej Lokalt 81% 17% 1% Nationellt 82% 15% 3% Män 83% 17% 0% Kvinnor 81% 18% 0% Ja Ibland Nej Lokalt 100% 0% 0% Nationellt 86% 12% 2% Män 100% 0% 0% Kvinnor 100% 0% 0% Ja Ibland Nej Lokalt 75% 25% 0% Nationellt 88% 9% 2% Män Kvinnor 100% 0% 0%

35 2.2.4 Fråga: Pratar personalen med dig så att du förstår vad de menar? Ju mer de lär känna mig och jag dem. En del har lättare att ta till sig allt kring mitt funktionshinder. 14 Alla är jättetrevliga och förklarar alltid tydligt när det är något viktigt eller någon information ska ges (29) Frågor i brukarundersökningen om personalen pratar med brukarna så att de förstår vad personalen menar mäter brukarnas upplevelse av kommunikation. Resultatet visar för Norrköpings kommun på skillnader mellan insatserna. Högst andel som anser att personalen pratar så att man som brukare förstår finns inom insatserna sysselsättning enligt SoL och boendestöd enligt SoL. Lägst andel som anser det finns inom insatsen servicebostad enligt LSS, vilket även är en lägre andel än för det nationella resultatet. Likaså inom bostad med särskild service enligt SoL och gruppbostad enligt LSS finns en högre andel lokalt som anger att de inte fullt ut förstår vad personalen menar. I övrigt finns inga större skillnader mellan det lokala och nationella resultatet. Skillnader mellan män och kvinnor finns främst inom sysselsättning enligt SoL och servicebostad enligt LSS. Där anser en högre andel kvinnor än män att de förstår vad personalen säger. Fler män än kvinnor med insatsen boendestöd enligt SoL anser att personalen pratar så att de förstår. Sysselsättning SoL 0% 19% 81% Servicebostad LSS 3% 37% 59% Personlig assistans LSS Gruppbostad LSS Daglig verksamhet LSS Bostad med särskild service SoL 0% 4% 1% 5% 25% 26% 24% 24% 75% 70% 75% 71% Ingen Några Alla Boendestöd SoL 0% 19% 81% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% Bild 6. Diagram över andelen svar för respektive insats på frågan om personalen pratar så att brukarna förstår dem. Diagrammet avser det lokala resultatet. 14 Kommentar från person med insatsen daglig verksamhet enligt LSS. 15 Kommentar från person med insatsen boendestöd enligt SoL.

36 Tabell 5: Andelen svarande på frågan om personalen pratar så att brukarna förstår dem, lokalt, nationellt och könsuppdelat lokalt resultat. 17 (29) Boendestöd SoL Bostad med särskild service SoL Daglig verksamhet LSS Gruppbostad LSS Servicebostad LSS Sysselsättning SoL Personlig assistans LSS Alla Några Ingen Lokalt 81% 19% 0% Nationellt 85% 14% 1% Män 85% 15% 0% Kvinnor 76% 24% 0% Alla Några Ingen Lokalt 71% 24% 5% Nationellt 60% 37% 3% Män 71% 21% 7% Kvinnor 71% 29% 0% Alla Några Ingen Lokalt 75% 24% 1% Nationellt 75% 23% 2% Män 76% 23% 1% Kvinnor 75% 23% 2% Alla Några Ingen Lokalt 70% 26% 4% Nationellt 71% 27% 3% Män 73% 24% 3% Kvinnor 71% 26% 3% Alla Några Ingen Lokalt 59% 37% 3% Nationellt 66% 32% 2% Män 59% 38% 3% Kvinnor 75% 25% 0% Alla Några Ingen Lokalt 81% 19% 0% Nationellt 76% 23% 2% Män 73% 27% 0% Kvinnor 88% 13% 0% Alla Några Ingen Lokalt 75% 25% 0% Nationellt 80% 20% 0% Män Kvinnor 80% 20% 0%

37 18 (29) Fråga: Förstår personalen vad du säger? Personalen förstår inte alltid att förändringar kan kännas jobbigt när jag försöker förmedla det. 16 Ingen bryr sig om vad jag säger. 17 Frågor i brukarundersökningen om personalen förstår vad brukaren säger mäter brukarnas upplevelse av kommunikation. Resultatet visar för Norrköpings kommun på skillnader mellan insatserna. Högst andel som upplever att personalen förstår vad de säger finns inom insatsen sysselsättning enligt SoL. Lägst resultat återfinns inom bostad med särskild service enligt SoL och LSS, både grupp- och servicebostad. Det finns inga nationella resultat för frågan, varav ingen könsuppdelad jämförelse kan göras och inte heller mellan det nationella och det lokala resultatet. Sysselsättning SoL 0% 19% 81% Servicebostad LSS 2% 31% 67% Personlig assistans LSS Gruppbostad LSS Daglig verksamhet LSS Bostad med särskild service SoL 0% 25% 10% 22% 3% 18% 0% 33% 75% 68% 79% 67% Ingen Några Alla Boendestöd SoL 0% 24% 76% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% Bild 7. Diagram över andelen svar för respektive insats på frågan om personalen förstår vad brukarna säger. Diagrammet avser det lokala resultatet. 16 Kommentar från person med insatsen daglig verksamhet enligt LSS. 17 Kommentar från person med insatsen gruppbostad enligt LSS.

38 19 (29) Fråga: Känner du dig trygg med personalen? Handlar väl mycket om personkemi mellan boendestödjaren och brukaren. Känner mig trygg med de flesta medans någon enstaka där kemin sviktar och tryggheten också gör det. 18 Jag känner mig trygg med personalen utifrån de arbetsgifter jag gör och vid t.ex. fikabordet. 19 Frågor i brukarundersökningen om personerna känner sig trygga med personalen mäter vilket förtroende brukarna har för personalen. Resultatet visar för Norrköpings kommun på skillnader mellan insatserna. Högst andel som känner sig trygga med personalen finns inom insatsen personlig assistans enligt LSS. Lägst andel som känner sig trygga med personalen finns inom insatsen bostad med särskild service enligt SoL. Skillnader mellan könen finns främst inom boendestöd enligt SoL och servicebostad enligt LSS. Inom dessa insatser är det fler män än kvinnor som känner sig trygga med personalen. För insatsen sysselsättning enlig SoL är det fler kvinnor än män som känner sig trygga med personalen. Resultaten för det nationella kontra det lokala resultatet är relativt samstämmigt. Dock skiljer sig resultatet åt för bostad med särskild service enligt SoL och servicebostad enligt LSS då en lägre andel brukare lokalt än nationellt känner sig trygga med personalen. Sysselsättning SoL Servicebostad LSS Personlig assistans Gruppbostad LSS Daglig verksamhet LSS Bostad med särskild service SoL Boendestöd SoL 0% 16% 6% 30% 0% 13% 5% 24% 4% 17% 0% 0% 23% 43% 84% 64% 88% 71% 80% 57% 77% Ingen Några Alla 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Bild 8. Diagram över andelen svar för respektive insats på frågan om brukarna känner sig trygga med personalen. Diagrammet avser det lokala resultatet. 18 Kommentar från person med insatsen boendestöd enligt SoL. 19 Kommentar från person med insatsen daglig verksamhet enligt LSS.

39 20 (29) Tabell 6: Andelen svarande på frågan om brukaren känner sig trygg med personalen, lokalt, nationellt och könsuppdelat lokalt resultat. Boendestöd SoL Bostad med särskild service SoL Daglig verksamhet LSS Gruppbostad LSS Servicebostad LSS Sysselsättning SoL Personlig assistans LSS Alla Några Ingen Lokalt 77% 23% 0% Nationellt 81% 18% 1% Män 82% 23% 0% Kvinnor 71% 18% 0% Alla Några Ingen Lokalt 57% 43% 0% Nationellt 67% 29% 4% Män 64% 36% 0% Kvinnor 43% 57% 0% Alla Några Ingen Lokalt 80% 17% 4% Nationellt 81% 16% 3% Män 83% 16% 1% Kvinnor 78% 18% 2% Alla Några Ingen Lokalt 71% 24% 5% Nationellt 76% 21% 4% Män 73% 23% 4% Kvinnor 70% 26% 5% Alla Några Ingen Lokalt 64% 30% 6% Nationellt 71% 25% 3% Män 73% 22% 5% Kvinnor 60% 37% 2% Alla Några Ingen Lokalt 84% 16% 0% Nationellt 81% 17% 2% Män 73% 27% 0% Kvinnor 94% 6% =% Alla Några Ingen Lokalt 88% 13% 0% Nationellt 82% 17% 1% Män Kvinnor 80% 20% 0%

40 2.2.7 Fråga: Är du rädd för något hemma/på daglig verksamhet? Ibland blir jag rädd om det uppstår bråk eller gapar på varandra men det händer inte så ofta. 20 Ibland är jag rädd för rånrisken i butiken (29) Frågor i brukarundersökningen om brukaren är rädd för något hemma eller på sysselsättningen mäter trygghet. Ingen fråga om det ställdes i enkäterna för boendestöd enligt SoL och personlig assistans enligt LSS varav inget resultat för dessa insatser kan redovisas. Resultatet visar för Norrköpings kommun på skillnader mellan insatserna. Högst andel som aldrig känner sig rädda där de bor eller har sin sysselsättning finns inom daglig verksamhet enligt LSS. En hög andel av de svarande känner sig rädda ibland eller ofta. Högst andel som känner sig rädda finns inom insatsen sysselsättning enligt SoL. Skillnader mellan könen finns inom alla insatser. Det är tydligt att kvinnor i högre utsträckning än män känner sig rädda för något där de bor och eller har sin sysselsättning. Det är endast inom insatsen sysselsättning enligt SoL där fler män än kvinnor anger sig vara rädda för något. Anledningen till varför brukare känner sig rädda går delvis att få kunskap om via de kommentarer som lämnats in. Inom daglig verksamhet enligt LSS nämns exempelvis att i verksamheter där försäljning bedrivs är brukarna rädda för vissa kunder och risken för rån. Andra faktorer som bidrar till upplevelsen av rädsla är grannar och andra deltagare, den fysiska miljön, att själv göra fel etcetera. Resultaten för det nationella kontra det lokala resultatet är relativt samstämmigt. Enda större skillnaden finns för insatsens sysselsättning enligt SoL, där en högre andel lokalt än i det nationella resultatet känner sig rädda. Sysselsättning SoL 3% 45% 52% Servicebostad LSS 9% 28% 62% Gruppbostad LSS Daglig verksamhet LSS 6% 5% 34% 26% 60% 69% Ofta Ibland Aldrig Bostad med särskild service SoL 10% 33% 57% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% Bild 9. Diagram över andelen svar för respektive insats på frågan om brukarna är rädda för något hemma eller på daglig verksamhet. Diagrammet avser det lokala resultatet. 20 Kommentar från person med insatsen daglig verksamhet enligt LSS. 21 Kommentar från person med insatsen daglig verksamhet enligt LSS.

41 22 (29) Tabell 7: Andelen svarande på frågan om man känner sig rädd där man bor eller har sin sysselsättning, lokalt, nationellt och könsuppdelat lokalt resultat. Bostad med särskild service SoL Daglig verksamhet LSS Gruppbostad LSS Servicebostad LSS Sysselsättning SoL Aldrig Ibland Ofta Lokalt 57% 33% 10% Nationellt 54% 38% 9% Män 64% 29% 7% Kvinnor 43% 33% 14% Aldrig Ibland Ofta Lokalt 69% 26% 5% Nationellt 72% 22% 6% Män 75% 21% 3% Kvinnor 63% 32% 5% Aldrig Ibland Ofta Lokalt 60% 34% 6% Nationellt 63% 28% 9% Män 66% 29% 6% Kvinnor 54% 39% 8% Aldrig Ibland Ofta Lokalt 62% 28% 9% Nationellt 63% 30% 8% Män 69% 27% 5% Kvinnor 56% 33% 12% Aldrig Ibland Ofta Lokalt 52% 45% 3% Nationellt 71% 25% 3% Män 47% 47% 7% Kvinnor 56% 44% 0%

42 23 (29) Fråga: Vet du vem du ska prata med om något är dåligt? Vi har fått information vart man kan vända sig om man tycker något är dåligt. Man behöver inte ens säga något utan man kan bara lägga en anonym lapp i brevlådan. 22 En del kan jag prata med och en del inte. Det har också blivit sämre. 23 Frågor i undersökningen om brukaren vet vem som de ska prata med om något är dåligt, hemma eller på sysselsättningen, mäter i vilken utsträckning den enskilde vet vem som ska kontaktas för att kunna lämna synpunkter. Resultatet visar på skillnader för Norrköpings kommun mellan insatserna. De som i störst utsträckning vet vem som ska kontaktas för eventuella synpunkter är de med insatsen daglig verksamhet enligt LSS. De som i lägst utsträckning vet vem de kan prata med om de inte är nöjda med sina insatser finns inom boendestöd enligt SoL och personlig assistans enligt LSS. En tredjedel av de som deltagit i brukarundersökning som har insatsen personlig assistans enligt LSS vet inte vem som ska kontaktas när något är dåligt. Dessa insatser har även ett lägre lokalt resultat än det nationella, vilket även gäller för insatsen bostad med särskild bostad enligt SoL. I övrigt stämmer det lokala och nationella resultatet relativt väl överens. Skillnader mellan könen finns främst inom sysselsättning enligt SoL där fler kvinnor än män vet vem de ska prata med om något inte är bra. Även inom bostad med särskild service enligt SoL finns skillnader, då fler män än kvinnor vet vem de ska prata med om något är dåligt. Sysselsättning SoL Servicebostad LSS 14% 19% 81% 86% Personlig assistans LSS Gruppbostad LSS Daglig verksamhet LSS Bostad med särskild service 8% 17% 24% 38% 63% 76% 83% 92% Nej Ja Boendestöd SoL 29% 71% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Bild 10. Diagram över andelen svar för respektive insats på frågan om brukarna vet vem de ska prata med om något är dåligt. Diagrammet avser det lokala resultatet. 22 Kommentar från person med insatsen boendestöd enligt SoL. 23 Kommentar från person med insatsen daglig verksamhet enligt LSS.

43 24 (29) Tabell 8: Andelen brukare som vet vem de ska prata med om något är dåligt, lokalt nationellt och könsuppdelat lokalt resultat. Boendestöd SoL Bostad med särskild service SoL Daglig verksamhet LSS Gruppbostad LSS Servicebostad LSS Sysselsättning SoL Personlig assistans LSS Ja Nej Lokalt 71% 29% Nationellt 75% 25% Män 73% 27% Kvinnor 73% 27% Ja Nej Lokalt 76% 24% Nationellt 86% 14% Män 86% 14% Kvinnor 57% 43% Ja Nej Lokalt 92% 8% Nationellt 89% 11% Män 93% 7% Kvinnor 91% 9% Ja Nej Lokalt 83% 17% Nationellt 85% 15% Män 79% 21% Kvinnor 86% 14% Ja Nej Lokalt 86% 14% Nationellt 84% 16% Män 83% 17% Kvinnor 89% 11% Ja Nej Lokalt 81% 19% Nationellt 91% 9% Män 60% 40% Kvinnor 100% 0% Ja Nej Lokalt 63% 38% Nationellt 80% 20% Män - - Kvinnor 80% 20%

44 25 (29) Fråga: Trivs du hemma/på daglig verksamhet/ med dina assistenter/med din boendepersonal? Det är svårt när det ständigt kommer nya och ibland vet man inte ens om den som bestämts ska komma kommer att infinna sig. 24 Ja jag trivs med mina assistenter. Kan bli irriterad ibland när saker går väldigt långsamt. Vi har olika rytm. Irritation uppstår när jag är trött. 25 Frågor i brukarundersökningen om brukaren trivs hemma eller på sysselsättningen mäter trivsel. Resultatet visar på skillnader för Norrköpings kommun mellan insatserna. De som i störst utsträckning anger att de trivs har insatsen sysselsättning enligt SoL eller personlig assistans enligt LSS. De som i lägst utsträckning anger att de trivs finns inom bostad med särskild service enligt SoL. Det finns skillnader mellan hur män och kvinnor trivs där de bor och har sin sysselsättning. Färre kvinnor än män med insatserna bostad med särskild service enligt SoL och servicebostad enligt LSS anger att de trivs. Fler kvinnor än män med insatsen sysselsättning enligt SoL anger att de trivs. Skillnader när det lokala resultatet jämförs med det nationella är att personer med insatsen sysselsättning enligt SoL lokalt trivs i högre utsträckning. Personer med insatserna boendestöd enligt SoL och bostad med särskild service enligt SoL anger lokalt att de trivs i mindre utsträckning än det nationella resultatet. 0% Sysselsättning SoL 16% 84% 5% Servicebostad LSS 23% 72% 0% Personlig assistans 13% 88% LSS 11% Gruppbostad LSS 10% 78% 3% Daglig verksamhet 17% 79% LSS 10% Bostad med särskild service SoL 29% 62% 3% Boendestöd SoL 18% 79% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Nej Ibland Ja Bild 11. Diagram över andelen svar för respektive insats på frågan om brukarna trivs hemma och eller på sin sysselsättning. Diagrammet avser det lokala resultatet. 24 Kommentar från person med insatsen boendestöd enligt SoL. 25 Kommentar från person med insatsen personlig assistans enligt LSS

45 Tabell 9: Andelen svarande på frågan om brukarna trivs hemma eller på sin sysselsättning, lokalt, nationellt och könsuppdelat lokalt resultat. 26 (29) Boendestöd SoL Bostad med särskild service SoL Daglig verksamhet LSS Gruppbostad LSS Servicebostad LSS Sysselsättning SoL Personlig assistans LSS Alltid Ibland Aldrig Lokalt 79% 18% 3% Nationellt 86% 13% 1% Män 79% 15% 6% Kvinnor 78% 22% 0% Alltid Ibland Aldrig Lokalt 62% 29% 10% Nationellt 70% 22% 8% Män 71% 14% 14% Kvinnor 43% 57% 0% Alltid Ibland Aldrig Lokalt 79% 17% 3% Nationellt 83% 13% 4% Män 80% 18% 2% Kvinnor 81% 15% 4% Alltid Ibland Aldrig Lokalt 78% 10% 11% Nationellt 75% 13% 12% Män 79% 10% 11% Kvinnor 75% 15% 9% Alltid Ibland Aldrig Lokalt 72% 23% 5% Nationellt 76% 21% 4% Män 83% 16% 2% Kvinnor 66% 32% 2% Alltid Ibland Aldrig Lokalt 84% 16% 0% Nationellt 77% 20% 3% Män 67% 33% 0% Kvinnor 100% 0% 0% Alltid Ibland Aldrig Lokalt 88% 13% 0% Nationellt 85% 13% 2% Män Kvinnor 80% 20% 0%

46 27 (29) 3. Reflektioner från brukarundersökningen 2018 Efter att brukarundersökningen genomfördes fick enhetschefer och frågeassistenter svara på en enkät om det lokala genomförandet. 35 frågeassistenter och fem enhetschefer besvarade enkäten. Resultatet är alltså inte statistiskt säkerställt men kan ge indikationer på hur undersökningens upplägg uppfattats. Det som fungerade relativt bra var informationsflödet, exempelvis genom att kontinuerlig information publicerades på kommunens intranät. Det kit som skickades ut till frågeassistenter och som gjorde de möjligt att förbereda brukarnas deltagande i brukarundersökningen fungerade bra. Samarbetet mellan enheter gällande frågeassistenter har även det fungerat väl och likaså tekniken, dvs. hanteringen av surfplattor och liknande. Då WIFI saknas på en del enheter har det påverkat möjligheten och flexibiliteten att genomföra undersökningen. Svårigheter var att tydliggöra för Aktemas 26 deltagare att frågorna handlade om Aktemas medarbetare och inte personalen där brukarna har sin sysselsättning. Vidare deltog inte vissa enheter då de inte kunde organisera det praktiska genomförandet. Chefsbyten och personalomsättning var andra faktorer som påverkat förutsättningarna för genomförandet av undersökningen. Då medarbetare hade svårt att förmedla syftet med undersökningen till brukarna finns behov av att ytterligare förankra syftet med brukarundersökningen i organisationen. Ytterligare erfarenheter från 2018 års brukarundersökning är behovet av ökad kunskap kring hur frågeassistenter och enheter kan bedriva undersökningen och arbeta med resultatet. Inför kommande brukarundersökningar anser verksamheten att nämndens budget för 2019 kan påverka förutsättningarna att arbeta med förberedelserna och genomförandet av undersökningen för många enheter. 26 Aktema vänder sig till personer som har ett beslut om daglig verksamhet enligt LSS eller SoL. Sysselsättningen sker i form av arbetsplatsförlagd praktik ett privat företag, i kommun, landsting, statlig myndighet eller i en förening.

47 28 (29) 4. Avslutade reflektion Sammanfattningsvis visar resultatet på att det generellt finns det som brukarna tycker är både bra och mindre bra med respektive insats. Nedan följer en kortare sammanfattning reflektion. För insatsen boendestöd enligt SoL upplever brukare att de får bestämma om viktiga saker och att personalen bryr sig och pratar så att man som brukare förstår. Dock vet inte brukare fullt ut vem de kan prata med om de inte är nöjda med sitt stöd. Resultatet för servicebostad enligt LSS visar att cirka var femte brukare som besvarat enkäten tycker sig få bestämma om viktiga saker. Samtidigt är det en av de insatser där brukarna i lägre utsträckning känner sig trygga med personalen. Det är något som även gäller för bostad med särskild service enligt SoL och gruppbostad enligt LSS. En lägre andel av de som bor i grupp- och servicebostäder enligt SoL och LSS upplever att personalen förstår vad de säger. Det innebär att en stor andel brukare inte upplever att de fullt ut kan kommunicera med personalen, för att personalen inte förstår vad de som brukare säger. Av kommentarerna är det att flera brukare som uppfattar att de är ansvariga för att kommunikationen inte fungerar. Inte att det är personalens ansvar. Personer med insatsen gruppbostad enligt LSS är de som i lägst utsträckning anser sig få den hjälp de vill ha. Positivt inom personlig assistans enligt LSS är att brukarna känner sig trygga med personalen och i hög grad trivs med sin insats. Det som är mindre positivt är att brukare i Norrköping i lägre utsträckning än vid en nationell jämförelse anser att personalen bryr sig om dem och inte fullt ut anser sig få det stöd de vill ha. Vidare är det lägst andel brukare med denna insats som vem de kan prata med om de inte är nöjda med sitt stöd. För bostad med särskild service SoL särskiljer sig resultatet gentemot övriga insatser då det finns flera områden där svar från brukare med denna insats medför lägst resultat. Brukarna anger att personalen inte fullt ut bryr sig om dem och att de inte alltid känner sig trygga, ett resultat som även särskiljer sig i en nationell jämförelse. För daglig verksamhet enligt LSS är det positivt att brukarna i högre utsträckning än övriga insatser anser sig få den hjälp de vill ha och vet vem de ska prata med om något inte är bra. Vidare är det inom denna insats som högst andel svarande finns som aldrig känner sig rädda. Inte lika positivt är att det inom denna insats finns en lägre andel personer som upplever att de får bestämma om viktiga saker. Inom sysselsättning enligt SoL anser sig brukarna få bestämma om viktiga saker och att personalen bryr sig. Det är även än högre andel som anser att personalen pratar så att man som brukare förstår och att personalen förstår

48 29 (29) dem. I övrigt är det en högre andel brukare inom denna insats som anger att de trivs jämfört med andra insatser lokalt. Generellt följer resultaten för Norrköpings kommun det nationella resultatet, även om det finns vissa skillnader. Främst återfinns dessa skillnader gällande insatsen bostad med särskild service enligt SoL som på flera frågor har ett lägre resultat i en nationell jämförelse. Det finns även skillnader mellan hur män och kvinnor upplever kvaliteten på sina stödinsatser. Även här är det bostad med särskild service enligt LSS som särskiljer sig genom att kvinnor med insatsen trivs i mindre uträckning, inte vet vem de ska prata med om något är dåligt, inte alltid upplever att personalen bryr sig om dem. Generellt är det kvinnor med insatser inom VPF som i större utsträckning än män upplever sig vara rädda för något där de bor eller har sin insats.

49 Erfarenhetsmöte Utvärdering via enkät Resultat Delaktighetsmodellen för återförande av resultat till brukare December Januari September - oktober Genomförande av undersökning Oktober November Pict-o-stat -hjul Februari Mars Uppstartsinformation - Intranätsgrupp startas - Informationsbrev skickas ut till enhetschefer - Enkät om deltagande skickas ut enhetschefer - Planering för vilka enheter som ska samarbeta görs av enhetschefer September April augusti Återigen träna på frågorna i appen 17 augusti 2018 Inloggningsuppgifter till brukarna 15 augusti 2018 Informationsbrev till enhet & brukarna Augusti 13 augusti 2018 VoK anmäler deltagande till SKL Juli Juni Maj - augusti 2018 Träna på att använda Ipad och frågor på Pict-o-stat-app Maj Maj 2018 Teknik ska finnas på enhet. Maj 2018 Affisch om brukarundersökningen trycks upp - Mediaverkstaden Maj 2018 Sätt upp affisch på enheter Maj 2018 Informationsmöten - På chefsmöte På stödpedagogsmöte Maj 2018 Kit till frågeassistenterna - Checklista - Rollbeskrivning - Utskrivna enkäter

50 Vad tycker du? Vad tycker du om ditt boende? Vi vill veta vad du tycker om ditt boende. I september/oktober kommer du kunna svara på frågor i en brukarundersökning. Frågorna handlar om hur du trivs. Ingen kommer veta vad just du har svarat, det är anonymt. Anmäl ditt intresse till din personal.