Landskrona stad. Delaktighetsmodellen Rapport efter brukarundersökning

Transkript

1 Landskrona stad Delaktighetsmodellen Rapport efter brukarundersökning KARLSSON CECILIA - OMS September 2015

2 INNEHÅLL SIDA 1. BAKGRUND 2 2. SYFTE 5 3. METOD 5 4. RESULTAT 6 5. SLUTSATS 8 1

3 1. BAKGRUND Brukarundersökning Inom Område funktionshinder i Landskrona stad genomfördes brukarundersökningar i verksamheten för andra gången under hösten 2013 och våren Vid både den och den första undersökningen har svarsfrekvensen varit cirka 68 %. För att genomföra brukarundersökningen har vi använt Pict-Ostat som är ett internetbaserat enkätverktyg som är utformat för personer med kognitiv funktionsnedsättning. Undersökningen har bestått av enkäter inom följande insatser eller verksamheter: Gruppboende Startboende Serviceboende Mobila teamet Personlig assistans Daglig verksamhet, grupp. Daglig verksamhet, individuell placering. Frågorna i årets brukarundersökning har dels bestått av uppföljning av frågor man ställde då den första undersökningen genomfördes. Dessa frågor har handlat om genomförandeplanen som varit ett utvecklingsområde under flera år. Vissa frågor har berört området bemötande och orsaken till detta är att både i brukargrupper och bland chefer har man sett det som angeläget att ställa frågor om detta. Utöver dessa frågor har insatser eller verksamheter kunnat ställa andra frågor man sett som angelägna. 1 Delaktighetsmodellen Delaktighetsmodellen är ett arbetssätt med syfte att skapa möten mellan personal och brukare inom LSS. Det startade som ett projekt inom FoU Skåne, i samarbetet med Malmö högskola och LSSverksamheter i Skåne. Genom modellen ges brukare möjlighet att träna förmågan att uttrycka synpunkter och tankar. Med stöd av vägledarna förs tankar och synpunkter fram till personal och verksamhet. Följande åtta punkter anses vara grunden i modellen och utgör dess hörnstenar. 1. Modellen är en form för dialog där man utgår från brukarens behov. 1 Vad tycker du? Rapport från Brukarundesökning ; Område funktionshinder. 2

4 2. Erbjuder ett jämlikt möte mellan brukare och personal. Det är därför viktigt att personalgruppen inte är större än gruppen brukare. 3. Stödjer brukaren i att bli tryggare och mer van att uttrycka sina åsikter och sina tankar. 4. Gruppen leds av vägledare som har särskild utbildning för sitt uppdrag men som inte arbetar direkt med de brukare man träffar i delaktighetsmodellen. 5. Samtalen i grupperna hålls ihop via s.k. stafettfrågor som förmedlas mellan grupperna. 6. Samtalen sker alltid i en viss ordning. Det böjar alltid med brukarträff och avslutas med en gemensam träff, vilket tillsammans utgör en s.k. Slinga. 7. Modellen ska vara en återkommande arbetsform i verksamheten. 8. Deltagandet för brukaren är alltid frivilligt. Det finns alltså tre viktiga aktörer i arbetet med delaktighetsmodellen. Brukarna Personalen Vägledarna Vägledarna är personal i verksamheten och de har därmed en grundläggande kunskap om behov och förutsättningar hos brukargruppen. Däremot vägleder man inte i den verksamhet man själv arbetar i till vardags. Vägledarnas roll är att stödja och lotsa brukare och personal mot en ökad förståelse och kunskap om den gemensamma vardagen. Detta gör man genom att stödja, leda och sammanfatta gruppsamtalen. Man förmedlar också de s.k. stafettfrågorna mellan de olika grupperna. Vägledarna går en utbildning om fyra halvdagar där även praktiskt träning ingår innan man påbörjar detta uppdrag. 2 Arbetet med delaktighetsmodellen i Landskrona I område funktionshinder finns idag 12 utbildade vägledarteam inom områdena gruppboende, serviceboende och daglig verksamhet. Teamen består av 21 medarbetare och 5 brukarvägledare. Dessa har alla genomgått en kortare utbildning i modellen vilken också omfattade praktiskt arbete med stöd av kursledare. Brukarvägledarna har utbildats under 2013 och har gått samma utbildning som övriga vägledare men med några extra träffar med dels de ordinarie kursledarna men också med andra utbildade brukarvägledare. Arbetet med delaktighetsmodellen i Landskrona har genomförts enligt nedanstående ordning och illustreras i bilden nedan. 2 Gullacksen Ann-Christine; Delaktighetsmodellen; en väg mot empowerment. FoU-Skåne2010:2 3

5 1. Vägledare träffar enhetschef för planering och information kring kommande slinga. Frågor som diskuteras är tema för slingan, praktisk planering och information kring behov hos de aktuella brukarna. 2. Parallellt kommer vägledarna till enheten för en kortare presentation för brukare, exempelvis på ett boendemöte. Då berättar man om hur arbetat går till för att brukaren ska ges möjlighet att bestämma om man vill delta. 3. Brukarna har sin första träff med vägledare utifrån en eller flera frågor eller tema. Gruppen formulerar gemensamt en eller flera stafettfrågor som vägledarna tar med sig till personalgruppen. 4. Personalen diskuterar frågor och formulerar nya stafettfrågor vid sitt första möte med vägledarna, det som i skissen beskrivs som; Personalgrupp Brukarna träffar därefter vägledarna på nytt. 6. Vid den uppsummerande träffen samlas både brukare, personal, berörd enhetschef och vägledare för en gemensam sammanfattning och man kan här bestämma vilka konkreta frågor man vill arbeta vidare med i verksamheten. Eventuellt visar det sig att flera träffar behövs för att få tillräcklig bild av en fråga eller tema. Då är det möjligt att planera för fler träffar. 7. En tid efter genomförd slinga gör vägledarna en uppföljning med brukargruppen. Det är en möjlighet att följa upp om det man diskuterat blivit genomförd och är därmed viktig för att brukarna ska se resultat av givna synpunkter. 8. Avslutningsvis görs dokumentation av genomförd slinga. Denna behöver alla involverade ta del av. 9. Efter avslutad slinga ansvarar enhetschef för att upprätta en handlingsplan med de åtgärder man planerar att göra på enheten efter brukarundersökningen och efter de synpunkter brukare bidragit med i slingan. 4

6 Bild 1: Delaktighetsmodellen, Landskrona 2. SYFTE Syftet med att koppla samman delaktighetsmodellen med genomförd brukarundersökning är att möjliggöra för brukare att medverka i utvecklingen av verksamheten utifrån resultatet från brukarundersökningen. Genom denna dialog kan också annan viktig kunskap kring undersökningen och verksamheten komma fram vilket också bidrar till en utveckling av verksamheten. 3. METOD Arbetets upplägg Eftersom brukarundesökningen genomförts inom daglig verksamhet på hösten 2013 och inom boende och boendestöd under våren 2014 har även slingorna genomförts med samma förskjutning i tid. Till skillnad från första omgången har slingorna bedrivits under minde strikt tidspress. Dessutom har det varit chefsbyte inom alla verksamheter vilket gjort att slingornas genomförande har släpat efter i något fall. Slingorna påbörjades således våren 2014 och avslutade först i maj

7 Deltagande och bortfall Under våren 2014 fram till våren 2015 har man genomfört 18 slingor inom områdena daglig verksamhet, serviceboende, gruppboende och Viktoriagatans startboende. Det innebär något färre än efter första brukarundersökningen. Anledningen till detta bortfall beror dels på enhetchefsbyte men också på att några boendeenheter under tiden för slingorna har stått inför flytt och nedläggning. 4. RESULTAT I redovisningen av resultat som följer presenteras först synpunkter som kommit fram rörande de övergripande frågorna i brukarundersökningen vilka helt och hållet handlar om genomförandeplanen. Därefter följer redovisning av synpunkter som är gemensamma för daglig verksamhet respektive service-och gruppboende. I resultatet redovisas även andra viktiga frågeställningar och förändringsförslag som kommit fram men som inte direkt utgått från brukarundersökningen. De synpunkter eller samtal som förts redovisas under olika rubriker. Frågor om genomförandeplanen Eftersom brukarundersökningen haft fyra övergripande frågor som behandlat genomförandeplanen har många slingor åtminstone berört frågan. Här har framkommit att det för vissa brukare är tydligt vad planen innebär och vad som står i den men för ganska många är det inte alldeles klart. Begreppet genomförandeplan är svårt för många. Ett sätt att öka medvetenheten är att använda pictogrambilden för genomförandeplan, ha den framför sig när man samtalar eller har möten som handlar om genomförandeplanen. På flera enheter har brukare nu planer som är anpassade efter den enskilde med bild eller text vilket också underlättar. I flera samtal berättar brukare att man tycker man själv nu får bestämma vilka mål som ska stå i genomförandeplanen. Men detta är ett arbete som sannolikt behöver fortsätta eftersom många fortfarande är osäkra kring begreppet. I någon grupp säger brukare att man vill ha sin egen kopia på planen i sin lägenhet. På någon enhet har man sedan förra brukarundersökningen börjat använda metoden samtalsmatta för att underlätta för brukare att komma till tals. Resultat inom Daglig verksamhet Det har genomförts 8 slingor inom daglig verksamhet. Inom daglig verksamhet återfanns några teman eller områden som flera slingor berörde. De berör personal, arbetsuppgifter, delaktighet i verksamheten och habiliteringsersättningen. Arbetsmiljö och arbetsuppgifter Arbetsuppgifter, förslag på förändringar och frågor rörande innehållet i arbetet kommer fram i flera grupper. Man har diskuterat arbetstider, skåp för kläder och värdesaker och annat rörande arbetsmiljön. Brukare haft önskemål om aktiviteter som man vill göra men som personal inte bedömer inryms i daglig verksamhet. Det kan vara aktiviteter man redan gör men där brukare vill 6

8 göra det mer eller aktiviteter man gjort tidigare och därför vill göra igen. Det tycks också i vissa fall vara så att de aktiviteter brukarna vill göra, enligt verksamheten bedöms vara fritidsaktiviteter. Brukare med individuella placeringar uttrycker att sysselsättningen är utvecklande och därför känner man sig nöjd. Någon önskar få ta ett större ansvar för att ytterligare kunna växa. Men brukare i denna verksamhet säger också att det kan vara viktigt att också få byta arbetsplats. Delaktighet i verksamheten Någon grupp har önskemål om gemensamma aktiviteter vid storhelg även om var och en får betala för det själv. I en grupp uttrycker man starkt en saknad av hur det varit tidigare. Man har önskemål om träffar med andra inom individuell placering. Detta var något som redan planerats för och nu genomförs några gånger per år. Det framförs också önskemål om en träff där brukare från olika grupper träffas och i en grupp vill brukare lära sig teckenkommunikation. Habiliteringsersättning(hab-ersättning) I en grupp framförs synpunkter kring hab-ersättningen. Man önskar en högre summa, man önskar att den ska komma en fast datum i månaden och man efterfrågar information om hab-ersättningen inte kommer på planerat datum. Personal Personalen får mycket beröm i de olika samtal som förts. I ett protokoll har vägledarna skrivit; de är så nöjda med personalen att de vill ge guldpokaler till den. Men på frågan om man får hjälp när man behöver upplever brukare också att vissa saker kan bli bättre. I en grupp uttrycker brukare att personalen säger att de ska komma och hjälpa till men ändå inte kommer. Men flera grupper påtalade också hur väl personalen förstår vad brukarna vill. I en grupp vet man också att om ordinarie personal är borta så kan man få hjälp av någon annan om vikarien inte förstår vad man behöver hjälp med. Inom individuell placering upplever man stödet som värdefullt. Brukarna känner sig trygga med personalen, som är både lyhörd och hjälpsam. Besöken på placeringen av personalen fungerar väl och med lagom intervall. Resultat inom boende Inom verksamhetsdelarna grupp- och serviceboenden har man genomfört sammanlagt 10 slingor. Förutom samtal kring genomförandeplanen har man diskuterat vissa återkommande teman. Dessa har handlat om kontaktmannen, stöd på natten, personalen och aktiviterer. 7

9 Kontaktman Flera frågor i brukarundesökningen har berört kontaktmannen. Vissa enheter har också arbetat med det sedan förra brukarundesökningen. Det tycks finnas en större medvetenhet kring kontaktmannen och möjlighet att byta och några enheter har också prövat att brukare själva får välja. På något boende vill brukare få tydlig information hur man gör om man vill byta kontaktman Stöd på natten I brukarundersökningen ställdes en fråga om brukare kan få hjälp av personal på natten. Denna fråga ser verksamheten som mycket viktig för brukares trygghet i sin bostad. Glädjande nog svarade endast fem brukare sammanlagt att man inte vet att man kan få hjälp på natten. I slingorna kom fram att någon trodde att man fick vänta tills morgonen med att få hjälp. Genom att detta har kommit upp i samtalen i slingorna kan personal på olika sätt arbeta för att brukare ska känna att personalen finns som stöd även på natten, även om de lägger sig och sover. Personalen Brukare påtalar att det är viktigt att personalen talar om man blir försenad till brukaren. Det finns också önskemål om att personalen är med då brukare träffas i den gemensamma lägenheten eftersom det annars kan bli stökigt. Flera slingor berör frågor kring kommunikation. Brukare kan uppleva att personal ibland pratar eller läser upp information för fort vilket gör det svårt att förstå och ta till sig. På en enhet tar brukare upp att personal ibland livar saker som inte blir av. Aktiviteter Frågor kring vilka gemensamma aktiviteter man önskar sig är ett ämne man berört i flera slingor. Det kan handla både om gemensamma aktiviteter på boendet men också utflyktsmål eller önskemål om besök hos andra. På en enhet önskar man mer träffar i de gemensamma utrymmena på boendet. Man upplever det ensamt i den egna lägenheten. Fysisk miljö På ett boende framför brukare problem som rör den fysiska miljön. Man önskar bättre ordning i trädgården, reparationer av skador i trapphus och översyn av hiss. 5. SLUTSATS Efter att ha genomfört slingor i verksamheterna på bred front för andra gången har nu brukare och verksamhet byggt upp en erfarenhet vilket visar sig positivt. Man har en vana och trygghet vilket gör att processen snabbare kan komma igång och man är trygg med hur det går till. Det har framkommit i flera grupper att samtalen får ett annat djup med erfarenheten. Även vägledare har en trygghet och en uppbyggd relation vilket underlättar. Vägledarna själva ser det som positivt att få arbeta tillsammans i teamet och hitta samarbetsformer eftersom det tar en tid innan man hittat sina roller i teamet. 8

10 Från verksamhetens sida är det önskvärt vid nästa brukarundesökning att skapa en tätare process mellanbrukarundersökningen och slingorna. Det är viktigt för brukarna men även för chef och enhet att man snabbt kommer vidare med slingorna för att komma till det så viktiga åtgärdsarbetet. Det hoppas vi kunna åstadkomma genom en mer precis planering av när i tiden brukarundersökning och slingor ska ske på enheterna. 9