Resultat av brukarundersökningar 2009

Transkript

1 Resultat av brukarundersökningar 2009 Hur personer som brukar tjänster inom Handikappomsorgen upplever utförandet av tjänsten Välkommen! På dom här sidorna kan du styra dig fram och läsa om undersökningar som Handikappomsorgen har genomfört. Här presenteras hur personer som brukar tjänster inom Handikappomsorgen upplever utförandet av tjänsten. Du styr dokumentet genom att klicka dig fram och läsa om resultatet. Tryck på fortsätt i högra hörnet

2 Sammanfattning av brukarundersökningar 2009 Varje person som brukar en tjänst inom handikappomsorgen i Skellefteå, ska bli bemött med respekt och professionalism. Lika viktigt är det att personen har egenmakt och kan påverka insatsernas innehåll. Personer som brukar tjänster inom Handikappomsorgen, har under 2009/2010 gett sina synpunkter på hur de upplever tjänsternas utförande. Dels genom deltagande av enkät eller intervju. Sammanfattningsvis så visar enkäten inom personlig assistans en stor nöjdhet, där personen som brukar tjänsten känner förtroende för sina assistenter och får ett bra bemötande av personalen. De upplever också delaktighet i utförandet och kan påverka schemaläggning och rekrytering till viss del. På Daglig verksamhet är det fortsatt en hög andel som tycker det känns bra att ha en daglig verksamhet att gå till. Inom flera andra frågeområden visar enkäten på försämringar bl a bestämmande över det egna stödet och påverkan över innehållet i den dagliga verksamheten. Två brukarrevisioner har genomförts på två boenden inom socialpsykiatrin. De har gett en mer ingående och detaljerad bild över livet i boendet. De visar bl a att bemötande är en färskvara och att det framförs krav på att boendet ska ha en inflytandeplan, där de boende är med och bestämmer riktlinjerna Inom boende så har det under 2009 och början av 2010 skett en mer ingående undersökning av personers förväntan av tjänsten. Intervjuer och fokusgrupper har genomförts. Med hjälp av resultaten som presenteras här så kommer varje enhet inom Handikappavdelningen att studera, analysera och hitta förbättringsåtgärder. Handikappomsorgen tackar dig som besvarat enkät eller deltagit i intervju!

3 Huvudmeny Enkätresultat Personlig assistans Enkätresultat Daglig verksamhet Enkätresultat Pictostat Resultat Boende Resultat Revision boende

4 Personlig assistans Enkätresultat personlig assistans Enkäten skickades ut till 76 personer. Enkäten besvarades av 50 personer (66 %). En minskning jämfört med 2007 då 79 % besvarade enkäten. 25 kvinnor och 23 män har besvarat enkäten. 2 personer har inte fyllt i genus. 26 personer anger att de själva har besvarat enkäten. 11 stycken tog hjälp av god man/förvaltare och 13 personer har uppgett annan person (närstående, assisten m.fl.) som stöd vid ifyllandet av enkäten.

5 Personlig assistans VAD är det vi mäter? Enkätfrågor gör det möjligt att ta reda på subjektiva upplevelser och attityder. Enkäter är ett sätt att mäta förväntningar, behov och önskemål. Resultaten kan visa på viktiga förbättringsområden. Fördelen med enkäter är många personer förfrågas. Nackdelen kan vara att frågorna domineras av handikappomsorgens förförståelse. Den person som besvarar enkäten får kanske inte möjlighet att berätta det som är viktigt. Varje enskild person har tolkningsföreträde till sina egna upplevda erfarenheter. Detta innebär att vi tolkar sanningen olika.

6 Personlig assistans Sammanfattning personlig assistans Enkäten besvarades av 50 personer. En minskning jämfört med 2007 då 79 % besvarade enkäten. För att mäta mot styrkortet så studeras nöjdhet, genom att fråga den person som brukar tjänsten, om insatsens utförande och vilket bemötande personal inom omsorgen ger. Enkätfrågorna mäter också om personen känner förtroende för assistenten och att antalet assistenter inte är för stort. Resultatet visar att; 92 % är nöjda med insatsens utförande var nöjdheten 91 % och visar på fortsatt hög andel som är nöjda med de insatser de får av sina personliga assistenter. 96 % får ett bra bemötande av sina personliga assistenter. Det har skett en ökning från 2007 då 86 % angav sig få ett bra bemötande av sina assistenter. 80 % får ett bra bemötande från övriga handikappomsorgen. En minskning har skett från 2007 då 83 % angav att de får ett bra bemötande. 96 % har förtroende för sina assistenter. Det har skett en ökning från 2007 då 86 % angav att de har förtroende för sina assistenter. 72 % är nöjda med omsättningen i personalen. 24 % beskriver att det är för stor omsättning av personliga assistenter uppgav 21 % att de fick byta assistenter för ofta medan 74 % var nöjda med sin omsättning av personal.

7 Personlig assistans Sammanfattning personlig assistans För att mäta mot styrkortet så studeras eget bestämmande och delaktighet genom att fråga person som brukar tjänsten Om delaktighet i utförande, i schemaläggning och vid rekrytering. Här frågas också om tillräcklig information om LSS givits och hur tillgänglighet hos bemanningsassistenter och chefer är. Resultatet visar att; 90 % har bestämmande över sin vardag och över sina aktivteter. Sedan 2007 kan ses en fortsatt hög andel bestämmande över sin vardag och sina aktiviteter (90 %). 90 % besvarar att insatserna utförs tillsammans med assistenterna. Från 2007 har en ökning skett då 86 % uppgav att de utförde insatserna tillsammans med assistenterna.. 46 % anser att de är delaktiga i schemaläggningen av sina assistent timmar. En minskning kan ses från 2007 då 72% angav att de var delaktiga i planeringen av sina assistent timmar. 56 % ser sig som delaktiga i anställning av ny personal eller vikarie. Det visar på en relativt liknande andel som 2007 (59 %). 66 % beskriver att de fått tillräcklig information om LSS. Från 2007 har en ökning skett då 55 % uppgav att de fått tillräcklig information om LSS. 62 % uppger att de når chefer som de önskar och 68 % uppger att de når bemanningsassistenter som de önskar. Denna fråga är omformulerad sedan 2007 men ger en indikation på att det är svårare att få tag på personer inom handikappavdelningen 2009.

8 Personlig assistans Enkätfrågor, styrkort A Nöjdhet insatsens utförande Respektfullt bemötande Förtroende för assistenten Nej 4% Ej svar 4% Ej svar 4% 40 Antal Personlig assistent Övrig personal Ja 92% Ja Nej Ej svar Ja 96% Omsättning av personal Ej svar 4% Ja 24% Nej 72%

9 Personlig assistans Enkätfrågor, styrkort B Bestämmande över sin egen Ej svar vardag 8% Nej 2% Delaktighet i utförandet Nej 6% Ej svar 4% Delaktighet i schemaläggning Antal Ja Nej Ej svar Ja 90% Ja 90% Delaktighet vid rekrytering Har fått god information om LSS Tillgänglighet av arbetsledning och bemanning Antal Antal Antal Ja Nej Ej svar 5 0 Ja Nej Ej svar 0 Tillgänglighet chefer Ja Nej Ej svar Tillgänglighet bemanning

10 Personlig assistans Nöjdhet insatsens utförande Nej 4% Ej svar 4% 46 personer (92 %) beskriver att de är nöjda med de insatser de får av sina personliga assistenter. 2 personer (4 %) anser sig inte vara nöjda. 2 personer (4 %) har inte gett svar på frågan var nöjdheten 91 % och därmed är det fortsatt hög andel som är nöjda med de insatser de får av sina personliga assistenter. Ja 92%

11 Personlig assistans Respektfullt bemötande Antal personer (96 %) beskriver att de får ett bra bemötande av sina personliga assistenter. 1 person (2 %) uppger sig inte vara nöjd med bemötandet. 1 person (2 %) har inte givit något svar. Det har skett en ökning från 2007 då 86 % angav sig få ett bra bemötande av sina assistenter Personlig assistent Ja Nej Ej svar Övrig personal 40 personer (80 %) beskriver sig få ett bra bemötande från övriga handikappomsorgen. 5 personer (1 %) anger sig inte få ett bra bemötande från handikappavdelningen. 3 personer (6 %) har inte gett svar på frågan. En minskning har skett från 2007 (83 %).

12 Personlig assistans Förtroende för assistenten Ej svar 4% 48 personer (96 %) beskriver att de har förtroende för sina assistenter. 2 personer (4 %) har inte gett svar på frågan. Andelen personer som uppger att de har förtroende för sina assistenter har ökat från 2007 då det var 86 %. Ja 96%

13 Personlig assistans Omsättning av personal Ej svar 4% Ja 24% 12 personer (24 %) beskriver att det är för stor omsättning av personliga assistenter. 36 personer (72 %) tycker inte att omsättningen är för stor. 2 personer (4 %) har inte gett svar på frågan uppgav 21 % att de fick byta assistenter för ofta medan 74 % var nöjda med sin omsättning av personal. Nej 72%

14 Personlig assistans Bestämmande över sin egen vardag Nej 2% Ej svar 8% 45 personer (90 %) anser sig ha bestämmande över sin vardag och över sina aktivteter. 1 person (2 %) anser sig inte ha ett bestämmande över sin vardag och sina aktiviteter. 4 personer (8 %) har inte besvarat frågan års undersökning visar på fortsatt hög andel bestämmande över sin vardag och sina aktiviteter, då resultatet 2007 även visade på 90 %. Ja 90%

15 Personlig assistans Delaktighet i utförandet Nej 6% Ej svar 4% 45 personer (90 %) besvarar att insatserna utförs tillsammans med assistenterna. 3 person (6 %) besvarar att insatserna inte utförs tillsammans med assistenterna. 2 personer (4 %) har inte besvarat frågan. Från 2007 har en ökning skett då 86 % uppgav att de utförde insatserna tillsammans med assistenterna. Ja 90%

16 Personlig assistans Delaktighet i schemaläggning personer (46 %) anser att de är delaktiga i schemaläggningen av sina assistanstimmar. 26 personer (52 %) anser att de inte är delaktiga i schemaläggningen av assistanstimmar. 1 person (2 %) har ej besvarat frågan. Antal En minskning kan ses från 2007 då 72% angav att de var delaktiga i planeringen av sina assistent timmar. 5 0 Ja Nej Ej svar

17 Personlig assistans Delaktighet vid rekrytering av personal Antal Ja Nej Ej svar 28 personer (56 %) ser sig som delaktiga i anställning av ny personal eller vikarie. Det visar på en relativt liknande andel som 2007 (59 %). 20 personer (40 %) ser sig inte delaktig i anställning av ny personal eller vikarie. 2 personer (4 %) har inte svarat på frågan. Ingen av dessa grupper uppger att de vill vara mer delaktiga vid anställningar av personliga assistenter. Däremot ser de positivt på att vara delaktiga och har uppgett följande skäl; Att få bestämma vem det ska vara Att få träffa dem och veta vilken erfarenhet/utbildning, ålder de har Deras bakgrund Vill föreslå någon person själv Kunna påverka könet på assistenten Att se till att dom har utbildning m.m. som motsvarar det krav som brukaren har Mera möten med ansvarig chef av tillsättningen, arbetsträning för den nya assistenten behövs i större utsträckning Träffa dom. Mera inskolning Intervjuer Vill träffa ass som är nya någon dag före de börjar här (för info om mig) Mer information Jag vill att den nya assistenten får mera information och bättre inskolning Provanställning. Personkemin Vid svårt sjuka brukare bör assistenter med sjukvårdsutbildning placeras I vissa fall ex. LAS lagen

18 Personlig assistans Har fått god information om LSS Antal personer (66 %) beskriver att de fått tillräcklig information om LSS. 16 personer (32 %) anser sig inte fått tillräckligt med information om LSS. 1 person (2 %) har ej besvarat frågan. Från 2007 har en ökning skett då 55 % uppgav att de fått tillräcklig information om LSS. 5 0 Ja Nej Ej svar

19 Personlig assistans Tillgänglighet av arbetsledning och bemanning personer (62 %) uppger att de når chefer som de önskar personer (30 %) uppger att de inte når cheferna personer (8%) har inte angett svar. 25 Antal personer (68 %) uppger att de når bemanningsassistenter som de önskar Tillgänglighet chefer Tillgänglighet bemanning 10 personer (20 %) uppger att de inte når bemanningsassistenterna. 6 personer (12 %) har inte angett svar. Ja Nej Ej svar Denna fråga är omformulerad sedan 2007 och kan generellt ge en indikation på att 2009 är det svårare att få tag på personer inom handikappavdelningen.

20 Personlig assistans Synpunkter på Personlig assistans Har en önskan att när inte cheferna finns vid telefonen bör telefonsvarare användas Tycker att det fungerar bra med assistenten. Har bra assistenter Utöka rekryteringens telefontid Aktivitetshus för personer över 65 Sjukvårds utbildning bör eftersträva Bättre tillgång till färdtjänst Anställa fler vikarier Det kan ibland gå en hel vecka utan att jag kan komma i kontakt med min Ass. Chef Måste assistentcheferna sitta i sammanträde nästan varje dag. Det är något som är fel i organisationen Att man kan nå dom bättre på kontoret Snabbare handläggning, tar ibland 3 mån att verkställa beslut som tagits Mera tätare kommunikation Mer stimulans och fantasi vad man kan göra för aktiviteter Ja! Jag tycker att väntan på begärd o beviljad BOSTADSANPASSNING tar alldeles för lång tid. Vi har väntat i 4-5 månader nu! Viktiga förändringar som behövs Mer inflytande angående schemaförslag Få vara med på PK ett par gånger per år i alla fall Först och främst mer svarsalternativ ej bara ja och nej Det är kommunens hemtjänst som utför assistans sysslorna hos mig Se till att ni anställer föreståndare som är kompetenta, lyhörda, förstående, ej ringer runt med missvisande info. utan kollar upp mm.

21 Enkätresultat daglig verksamhet Enkäten skickades ut till 120 personer. Enkäten besvarades av 87 personer (73 %). 57 män och 28 kvinnor besvarade enkäten. 2 personer angav ej genus. 30 stycken besvarade själv enkäten. 33 personer med stöd av personal och 17 personer tog hjälp av god man/närstående hade motsvarande enkät en svarfrekvens på 47 %.

22 Enkät avgränsning År 2007 så omfattades delar (arbetsenheten) av enkäten. Begreppet arbetsenheten existerar inte längre, men enkäten har genomförts på de enheter som tidigare ingått i arbetsenheten genomförde daglig verksamhet två testgrupper av Pictostat. Modellen möjliggör för brukare (som har svårt att omvandla text och tal) att via bilder kommunicera så har en av dessa grupper genomfört enkäten via Pictostat. Redovisas under avsnittet Pictostat (se huvudmeny).

23 VAD är det vi mäter? Enkätfrågor gör det möjligt att ta reda på subjektiva upplevelser och attityder. Enkäter är ett sätt att mäta förväntningar, behov och önskemål. Resultaten kan visa på viktiga förbättringsområden. Fördelen med enkäter är många personer förfrågas. Nackdelen kan vara att frågorna domineras av handikappomsorgens förförståelse. Den person som besvarar enkäten får kanske inte möjlighet att berätta det som är viktigt. Varje enskild person har tolkningsföreträde till sina egna upplevda erfarenheter. Detta innebär att vi tolkar sanningen olika.

24 Sammanfattning daglig verksamhet För att mäta mot styrkortet så har nöjdhet uppskattats genom att fråga om det känns bra att gå till sin dagliga verksamhet och att man känner trivsel. Bemötande har mätts genom att ställa frågor om man känner sig lyssnad på av personal och chefer. Det handlar också om att känna sig omtyckt, att man får beröm och att det känns tryggt att ge synpunkter på sin dagliga verksamhet. Det här blev resultatet; 92 % beskriver att de är nöjda med att ha en daglig verksamhet att gå till. Från 2007 kan ses en fortsatt hög andel som tycker det känns bra att ha en daglig verksamhet att gå till (93 %). 83 % anger att de trivs på sin dagliga verksamhet. Sedan 2007 har det skett en minskning då 87 % angav att de trivs på den dagliga verksamheten. 85 % anger att de känner sig lyssnade på av personalen. Från 2007 ses en minskning då 96 % angav svar på samma fråga. 68 % anger att de känner sig lyssnade på av personal från handikappavdelningen. En ökning på kan ses från undersökningen 2007 då 60 % angav att de känner sig lyssnad på. 85 % vågar säga synpunkter till personalen visar på samma resultat som % anger att de känner sig omtyckta i sin dagliga verksamhet visar att det är en färre andel som känner sig omtyckta mot undersökningen gjord 2007 (94 %) 92 % anger att de får beröm av personalen. Likt resultatet 2007 visar det på fortsatt hög andel.

25 Sammanfattning daglig verksamhet För att mäta styrkortet så har det mätts om personen som brukar tjänsten är delaktig i utförandet och har möjlighet att påverka arbete, aktivitet och arbetsplats. Det har också frågats om personen får den hjälp han/hon behöver och fått information om sina rättigheter. Det här blev resultatet; 70 % anser sig vara med att bestämma vilket stöd och hjälp de behöver. Från 2007 visar det på en minskning då 87 % uppgav att de var med och bestämde när de behövde hjälp. 61% anger att de bestämmer vad de vill göra i sin daglig verksamhet. Från 2007 har det skett en minskning då 70 % angav att de var med och bestämde vad de ville göra i sin dagliga verksamhet. 52 % är med på möten som rör arbetsplatsen. Ny fråga för 2009, så därför finns ingen jämförelse. 74 % uppger att de får prova ett annat arbete /aktivitet när denne önskar det. En ökning kan ses från 2007 då 69 % uppgav att de får prova annat arbete. 56 % har uppgett att de får veta vilken hjälp de har rätt till. Från 2007 har ökning har skett då 51 % uppgav att de får veta vilken hjälp de har rätt till. 76 % har svarat att de får den hjälp de behöver. En ökning har skett från 2007 då 70 % angav att de får den hjälp de behöver.

26 Enkätfrågor, styrkort A Nöjdhet att ha en daglig verksamhet att gå till Nej 3% Ej svar 5% Nöjdhet att känna trivsel på sin dagliga verksamhet Nej 9% Ej svar 8% Bemötande att bli lyssnad på Antal Lyssnad på av personalen Lyssnad på av handikappavd. Ja 92% Ja 83% Ja Nej Ej svar Bemötande att ge synpunkter Nej 10% Ej svar 5% Bemötande att mötas med respekt Antal Ja 85% 0 Känner sig omtyckt Ja Nej Ej svar Får beröm

27 Enkätfrågor, styrkort B Delaktighet i utförandet Ej svar 16% Bestämmande över innehållet i daglig verksamhet Byte av arbetsplats / aktivitet Ej svar 14% Nej 14% Antal Nej 13% 10 Ja 70% 0 Bestämmande över innehåll Deltagande i möten som rör arbetsplatsen Ja 73% Ja Nej Ej svar Information om rättigheter Ej svar 15% Får den hjälp som behövs Ej svar 9% Nej 15% Nej 29% Ja 56% Ja 76%

28 Nöjdhet att ha en daglig verksamhet att gå till Nej 3% Ej svar 5% 80 personer (92 %) beskriver att de är nöjda med att ha en daglig verksamhet att gå till. 3 personer (3,5 %) anser sig inte vara nöjda. 4 personer (4,5 %) har inte gett svar på frågan. Från 2007 kan ses en fortsatt hög andel som tycker det känns bra att ha en daglig verksamhet att gå till (93 %). Ja 92%

29 Nöjdhet att känna trivsel på sin dagliga verksamhet Nej 9% Ej svar 8% 72 personer (83 %) anger att de trivs på sin dagliga verksamhet. 8 personer (9 %) anger att de inte trivs på sin dagliga verksamhet. 7 personer (8 %) har inte gett svar på frågan. Sedan 2007 en minskning skett då 87 % angav att de känner trivsel på den dagliga verksamheten. Ja 83%

30 Bemötande att bli lyssnad på Antal Lyssnad på av personalen Ja Nej Ej svar Lyssnad på av handikappavd. 74 personer (85 %) anger att de känner sig lyssnade på av personalen på daglig verksamhet 7 personer (8 %) anger att de inte känner sig lyssnade på av personalen på daglig verksamhet. 6 personer (7 %) har inte gett något svar visar att brukarna känner sig mindre lyssnade på jämfört med 2007 (96 %). 59 personer ( 68 %) anger att de känner sig lyssnade på av personal från handikappavdelningen. 8 personer (9 %) har angett att de inte känner sig lyssnade på från handikappavdelningen, medan 20 personer (23 %) ej svarat på frågan. En ökning kan ses från undersökningen 2007 då 60 % angav att de känner sig lyssnad på.

31 Bemötande att ge synpunkter Nej 10% Ej svar 5% Om något är fel så anger 74 personer ( 85 %) att de vågar säga till personalen. 9 personer (10 %) anger att de inte vågar säga till personalen. 4 personer (5 %) har inte svarat på frågan visar på samma resultat som Ja 85%

32 Bemötande att mötas med respekt personer ( 88,5%) anger att de känner sig omtyckta i sin dagliga verksamhet. Antal personer (4,5 %) anger att de inte känner sig omtyckta på daglig verksamhet. 6 personer (7 %) har inte svarat på frågan visar att det är färre som känner sig omtyckta mot undersökningen gjord 2007 (94 %). 80 personer (92 %) anger att de får beröm av personalen Känner sig omtyckt Ja Nej Ej svar Får beröm 5 personer ( 6 %) har angett att de inte känner att de får beröm av personalen. 1 person (2 %) har inte svarat på frågan års undersökning visar på fortsatt hög andel som får beröm av personalen, 92 %, 2007.

33 Delaktighet i utförandet Ej svar 16% 61 personer ( 70 %) anser sig vara med att bestämma vilket stöd och hjälp de behöver. 12 personer (14 %) anser sig inte vara medbestämmande i vilket stöd de behöver. 14 personer (16 %) har inte besvarat frågan. Nej 14% Sedan 2007 har det skett en minskning då 87 % uppgav att de var med och bestämde när de behövde hjälp. Ja 70%

34 Bestämmande över innehållet i daglig verksamhet Antal Bestämmande över innehåll Ja Nej Ej svar Deltagande i möten som rör arbetsplatsen 53 personer (61%) anger att de bestämmer vad de vill göra i sin daglig verksamhet. 25 personer (29 %) anger att de inte bestämmer vad de ska göra i sin daglig verksamhet. 9 personer (10 %) har inte besvarat frågan. Det är en minskning då 2007 uppgav 70 % att de var med och bestämde vad de ville göra i sin dagliga verksamhet. 45 personer (52 %) är med på möten som rör arbetsplatsen. 35 personer (40 %) har angett att de inte är med på möten som rör arbetsplatsen. 7 personer (8 %) ej svarat på frågan. Ny fråga för 2009, så därför finns ingen jämförelse.

35 Byte av arbetsplats / aktivitet Nej 13% Ej svar 14% 64 personer ( 73 %) uppger att de får prova ett annat arbete /aktivitet när denne önskar det. 11 personer (13 %) uppger att de inte får prova annan aktivitet /arbete. 12 personer (14 %) har inte besvarat frågan. En ökning kan ses då 2007 uppgav 69 % att de får prova annat arbete Ja 73%

36 Information om rättigheter Ej svar 15% 49 personer (56 %) har uppgett att de får veta vilken hjälp de har rätt till. 25 personer (29 %) har inte fått veta vilken hjälp de har rätt till. 13 personer (15 %) har inte gett svar på frågan. Nej 29% Ja 56% En ökning har skett från 2007 då 51 % uppgav att de får veta vilken hjälp de har rätt till.

37 Får den hjälp som behövs Nej 15% Ej svar 9% 66 personer (76 %) har svarat att de får den hjälp de behöver. 13 personer (15 %) får inte den hjälp de behöver. 8 stycken ( 9%) har inte gett svar på frågan. En ökning har skett från 2007 då 70 % angav att de får den hjälp de behöver. Ja 76%

38 Trivs på jobb och med arbetskamraterna, är nöjd med arbetsledarna Synpunkter på Daglig verksamhet Följer inte med personal på aktiviteter, har inte göra på fritiden Vill gärna byta jobb Är besviken på vad X är för något lät jättebra när vi fick informationen men lever ej upp till denna. Man skulle få prova olika arbeten, som man var intresserad av men så är det inte Dåligt betalt För dyr bussbiljett. Jag tycker att resor och mat borde vara gratis Skulle vilja ha en manlig arbetsledare också Det var bättre då jag hade närmare till jobbet förut, än idag. Arbetstiderna är jag nöjd med Fungerar bra på jobbet. Trivs bra. Tråkigt som bara den. Vissa saker känns nervärderande som att man inte kan. Jag vet ju vad jag kunde innan jag fick min skada. Man känner sig nervärderande ibland. Vill inte ha med handikappade att göra. Det är bra att ha ett jobb att gå till. Jag trivs med det jag gör och med arbetsledarna, men inte med arbetskamraterna. Antingen har de för grova handikapp eller så är de för unga. De är inte på samma nivå som mig. Det är ett mycket bra ställe att vara på! Vill gärna baka mera Ibland pågår särbehandling från vissa Pga. orättvisor. Och sånt vill jag inte det ska förekomma, på en arbetsplats. Alla är lika värda även om man har olika typer av handikapp, en del e inte synliga, en del är det. En del är duktigare, en del är och behöver olika tid på sej i olika arbetsuppgifter. Får för dåligt betalt skulle gärna vilja få mer betalt än Flytpeng! 15 kronor om dagen räcker till lite mer än en liter bensin. Men, inte mer i år eller lite mer än en timmes parkering

39 Resultat Pict O Stat Pic-O-Stat är ett verktyg för att personer med svårigheter kring kommunikation i tal och skrift ska kunna uttrycka sig. Pict-O-Stat är ett enkätverktyg som använder sig av inspelat tal, text, pictogrambilder och fotografier. Programmet är web-baserat och innehåller både färdiga enkäter, och möjlighet att bygga upp egna frågor och enkäter. Flera dagliga verksamheter i Sverige har under senare år provat programmets möjligheter. Pict-O-Stat prövades 2007 av två daglig verksamheter i Skellefteå. År 2009 har en av dessa prövat verktyget. De har använt samma frågor som tidigare undersökning. 14 personer har ingått i undersökningen.

40 Fysisk arbetsmiljö Om fysisk arbetsmiljö så har en fråga ställts; Är det för mycket ljud på jobbet? 2007 genomfördes samma undersökning som visade att 31,25 % av 16 tillfrågade upplevde för mycket ljud på jobbet, och 37,5 % svarade att de ibland upplever för mycket ljud.

41 Information Om information så har två frågor ställts; Har du ett schema där du ser vad du ska göra under dagen? Vet du vem du ska prata med om något är dåligt på jobbet? 2007 genomfördes samma undersökning som visade att 62,5 % av 16 tillfrågade hade ett schema på jobbet. 81, 25 % av de tillfrågade visste också vem de skulle prata med på jobbet.

42 Psykosocial miljö Om psykosocial miljö så har sex frågor ställts; Hur känner du dig när du jobbar? Hur känner du när du kommer till jobbet på morgonen? Kan du äta din lunch i lugn och ro? 2007 genomfördes samma undersökning som visade att 50 % av 16 tillfrågade kände sig glad på jobbet, medan 37,50 % angav inget särskilt visade att 56,25 % av 16 tillfrågade kände sig glad av att gå till jobbet, medan 31,25 % angav inget särskilt visade att 56,25 % av 16 tillfrågade åt sin lunch i lugn och ro.

43 Psykosocial miljö fortsättning på psykosocial miljö; Tycker du om dina arbetskamrater? 2007 genomfördes samma undersökning som visade att 87,5 % av 16 tillfrågade tycker om sina arbetskamrater, medan 6,25 % angett ibland. Tycker du om personalen? 2007 visade att 75 % av 16 tillfrågade tycker om personalen, medan 12,5 % angett ibland. Är det något du är rädd för på jobbet? 2007 visade att 18,75 % av 16 tillfrågade är rädd för något på jobbet.

44 Kommunikation Om kommunikation har en fråga ställts; Lyssnar personalen på dig? 2007 genomfördes samma undersökning som visade att 62,5 % av 16 tillfrågade upplevde att personalen lyssnar, och 12,5 % svarade att de upplever det ibland.

45 Påverkan och maktbalans Om påverkan och maktbalans så har två frågor ställts; Får du bestämma om viktiga saker på jobbet? Har du haft möte med personalen om hur du haft det på jobbet? 2007 genomfördes samma undersökning som visade att 50 % av 16 tillfrågade bestämmer om viktiga saker på jobbet, och 31,25 % bestämmer ibland. 62,5 % av de 16 tillfrågade har haft möte med personalen om hur de haft det på jobbet.

46 Sysselsättning Om sysselsättning så har två frågor ställts; Vill du vara i din grupp? Är jobbet viktigt för dig? 2007 genomfördes samma undersökning som visade att 87,5 % av 16 tillfrågade vill vara i sin grupp, och 6,25 uppgav att de ibland vill vara i gruppen. 75 % av de 16 tillfrågade anser att jobbet är viktigt. Övriga 25 % angav vet inte.

47 Uppskattning och respons Om uppskattning och respons så har en fråga ställts; Får du beröm av personalen när du gör någonting bra? 2007 genomfördes samma undersökning som visade att 81,25 % av 16 tillfrågade upplevde att de får beröm när de gjort något bra, och 12,50 % svarade att de ibland får beröm.

48 Boende Resultat boende Under 2009/2010 har handikappomsorgen i Skellefteå haft ett pågående projekt som genomfört intervjuer och fokusgrupper. Resultatet består av tre rapporter; Läs rapport om hur personer inom Handikappomsorgen, Skellefteå kommun som bor i Bostad med särskild service upplever insatsen Läs rapport om rutiner, förhållningssätt och arbetsmetoder inom Boende med särskild service Läs rapport om kvalitet i boendet i ett framtidsperspektiv

49 Boende Resultat Brukarrevision Brukarrevision av ett gruppboende inom socialpsykiatrin, Föreningarnas Hus genomförde under våren 2009 en brukarrevision av ett gruppboende inom socialpsykiatrin. Av sju aktuella personer tackade fem ja till intervju. Fyra områden behandlades: bemötande, inflytande, kunskap och kompetens samt genomförandeplan. Dessutom tittade man på den fysiska och psykiska boendemiljön. När det gäller förbättringsområden så lyftes följande fram: Bemötande är en färskvara och ska vara en diskussionspunkt på varje bomöte. Personalen ska ha utbildning i bemötandefrågor ur ett brukarperspektiv. Boendet ska ha en inflytandeplan, där de boende är med och bestämmer riktlinjerna. Anställ personal med rätt utbildning och erfarenhet. Genomförandeplanerna ska följas upp och utvärderas. Byt ut ordet genomförandeplaner till återhämtningsplaner. När det gäller boendemiljön så var lokalerna nybyggda och fina, men signalerar ändå institution. Personalrummet var låst och delades med en annan personalgrupp. Det egna utrymmet kunde kännas litet, att bo i gruppboende inkräktar på privatlivet. En positiv aspekt var att man känner sig mindre isolerad och finns i en gemenskap. Förslag till förbättring av boendemiljön är att de boende får sätta sin personliga prägel på boendet, t.ex. utanför sin dörr. Mer blommor, tavlor och textilier kan också bidra till att man med små medel får en mer hemlik miljö. Det viktigaste är att personalen hela tiden ger hopp och uppmuntrar de boende att gå framåt i sin återhämtning. Det måste finnas en långsiktighet i det arbetet. Se det positiva, inte problemen (titeln på rapporten är Uppmuntra oss ).

50 Boende Resultat Brukarrevision Uppföljning av brukarrevision av ett boendestöd inom socialpsykiatrin, 2009 En första Brukarrevision vid boendestödet gjordes klar våren När uppföljningen nu gjordes så deltog åtta personer, men det var bara två av dessa som var med vid den ursprungliga revisionen. På så sätt får man se rapporten som både en uppföljning och en ny revision. En del av reflektionerna från förra revisionen var att boendestödet har en låg grad av institution, bemötandet från personalens sida var man också i stort sett nöjd med. Förbättringsområden var bl.a; Ökad kompetens, utbildning i bemötande och dubbeldiagnosproblematik. Husmöten ska hållas kontinuerligt och vara tillgängliga för alla. Vad har då hänt två år efter revisionen? Personalen har fått en del av den då efterfrågade utbildningarna, men nya utbildningsbehov dyker ständigt upp t.ex ADHD och tvång. Husmöten har inte blivit bättre, personalen styr fortfarande i allt för hög grad innehållet. Genomförandeplanerna ska hela tiden vara aktuella och användas som ett verktyg för återhämtning. Personalens största uppgift är dock att förmedla hopp om framtiden. Hopp, engagemang och respekt ska vara grundtonen (titeln på rapporten är Respektera oss ).