Att bo i en LSS-bostad. Här får du veta mer om vad en LSS-bostad är och hur det fungerar att bo där

Transkript

1 Att bo i en LSS-bostad Här får du veta mer om vad en LSS-bostad är och hur det fungerar att bo där

2 Vad är en LSS-Bostad? Här får du information om vad en LSS-bostad är och hur det kan fungera att bo där. Här får du också veta vilka rättigheter och skyldigheter som gäller när du bor i en LSS-bostad. Du flyttar till en LSS-bostad för att få stöd och hjälp med det du har svårt att klara av själv. Det är svårt att beskriva exakt hur det är att bo i en LSS-bostad. Det beror på hur du vill ha det och vad som är viktigt för dej. En LSS-bostad är en bostad som har lägenheter i ett hyreshus eller i en villa. De flesta bostäderna finns i närheten av en lägenhet där det ofta finns personal. Denna lägenhet kallas ibland för gemensamhetsutrymme. Dit kan du gå för att träffa personal. Där kan du också ibland träffa andra som bor i samma LSS-bostad. I närheten av gemensamhetsutrymmet har också personalen sitt kontor och ett jourrum där personalen sover på natten.

3 Stöd och hjälp När du väljer att bo i en LSS-bostad har du rätt att få stöd och hjälp av personal. Du får hjälp av personal utifrån ditt LSS beslut och dina behov och önskemål. Det stöd och den hjälp du får av personalen planeras tillsammans med dig och skrivs ned i en genomförandeplan. Stödet och hjälpen skall passa dina behov, intressen och önskemål. När du bor i en LSS-bostad är det viktigt att du vill ta emot det stöd och den hjälp du behöver och som du och personalen har kommit överens om. LSS-bostad är till för dig som kan behöva: Stöd och hjälp En gång varje vecka eller kanske flera gånger om dagen. Vissa personer kanske behöver mycket stöd av personalen andra mindre. Trygghet Att veta hur du kan kontakta personalen. Omvårdnad Det kan till exempel vara hjälp att sköta hygien, göra sig klar för dagen eller natten. Service Att tillsammans med personal sköta sysslor i ditt hem till exempel städa, tvätta, handla. Planering av din vardag Få hjälp att ordna rutiner så att du får en bra dag. Hjälp att öva på saker eller situationer som du vill klara av själv. Hjälp vid mat och måltider Det kan vara att få hjälp med sådant som behövs kring måltiden, till exempel planera, laga eller värma mat, duka och diska. Stöd med aktiviteter och social samvaro Du kan få hjälp med det du vill göra på fritiden. Det kan till exempel vara att göra saker tillsammans med andra, göra egna aktiviteter eller hålla kontakt med vänner och familj.

4 Att bo i en LSS-bostad När du bor i en LSS-bostad så hyr du lägenheten av Östersunds kommun. Du får själv möblera och se till att du har det du behöver i din lägenhet. När du hyr en lägenhet är du hyresgäst. Precis som för alla hyresgäster gäller hyreslagen. Enligt lagen ska en hyresgäst hålla lägenheten i ordning och gott skick. Det är du som bestämmer i din lägenhet. Andra personer får inte gå in i din lägenhet om du inte sagt ja till detta. Du bestämmer själv vilka personer du vill bjuda hem till din lägenhet. Som hyresgäst får du inte störa dina grannar med till exempel hög musik eller stora fester.

5 Att flytta in i en LSS-bostad Viktiga saker att tänka på Hyran betalar du varje månad. Om du vill kan du få ett hyreskontrakt eller en hyresbild hemskickad. Det är ett bevis på att du hyr lägenheten av Östersunds kommun. Du får ha husdjur i din lägenhet. Djuret ska vara i din lägenhet. Personalen tar inte hand om ditt djur. Innan du flyttar in Innan du flyttar in i LSS-bostaden har du ett möte med enhetschefen och någon av personalen. Då får du information om hur det fungerar i LSS-bostaden. Du får också veta lite mer om personalen som arbetar i LSS-bostaden. Om du skall kunna få ett bra stöd och hjälp av personalen är det bra om du kan berätta vem du är och vad du tycker om eller vad du inte tycker om. Det är bra att personalen vet vilket stöd och vilken hjälp du behöver och vad det är för andra saker eller andra personer som är viktiga för dej. Då vet personalen lite mer om vem du är och ni kan tillsammans planera för hur din inflyttning ska fungera så det blir bra för dej. Om du vill kan du ta med dina anhöriga eller din godman till mötet.

6 Innan du flyttar in till LSS-bostaden behöver du fundera över och ordna: Adressändring. Hemförsäkring. Hyresbild/hyreskontrakt. Ansöka om bostadstillägg. Bredband/internetanslutning om du vill ha detta. Byte av vårdcentral om du önskar detta. Om du behöver hjälp med pengar och ekonomi behöver du skaffa en godman. Mer information om godman hittar du på Du behöver inte betala någon TV-licens. Den betalas av kommunen. Inflyttningen till LSS-bostaden ansvarar du för själv eller tillsammans med anhöriga/godman. När du flyttat in kan personalen hjälpa dej att packa upp dina saker. Du kan alltid fråga personalen om du undrar över något. Du kan också prata med enhetschefen eller din LSS-handläggare.

7 När du flyttat in När du har flyttat in i LSS-bostaden kommer du att ha ett möte tillsammans med din kontaktman och enhetschefen. På mötet kommer ni överens om vad som skall stå i din genomförandeplan. Du bestämmer om du vill att det ska vara fler personer med på mötet. Det kan till exempel vara någon anhörig eller godman. Det är i genomförandeplanen som du och personalen kommer överens om vad du vill få stöd och hjälp med. I genomförandeplanen ska det också stå när du behöver stödet och vad du tycker är viktigt. Frågor ni kan prata om kan till exempel vara: Vad är viktigt för dig när det gäller hemmet, fritiden, måltider eller andra saker. Är det något du vill göra alldeles själv? Hur brukar du göra när du gör saker själv? Hur vill du ha din hjälp utförd när du får stöd och hjälp av personal? Vilka intressen har du? Andra saker du tycker personalen behöver veta om dej. Genomförandeplanen är viktig för att personalen ska kunna ge dej det stöd och den hjälp du behöver.

8 Fritid, aktiviteter och egen tid Fritid är den tid då du inte är på sysselsättning eller arbete. På fritiden kan man göra aktiviteter själv eller tillsammans med vänner eller anhöriga. Aktiviteterna väljer du själv. Om du har behov av hjälp vid aktiviteter kan personalen ge dej stöd i det du vill göra. Det är det bra om det går att planera dina aktiviteter i god tid. Du bestämmer själv vad du vill, kanske träffa vänner, lyssna på musik, vara ensam, se en film, fiska, åka skidor, gå på dans eller inte göra någonting alls. På fritiden behöver du ibland också göra saker i din lägenhet som att till exempel städa och tvätta. I en del LSS-bostäder ordnar man ibland gemensamma aktiviteter om de boende önskar det. Du väljer själv om du vill vara med. Du betalar själv för dina aktiviteter och dina resekostnader. Om personalen följer med på dina aktiviteter betalar kommunen personalens kostnader.

9 Personal Det finns personal i LSS-bostaden på olika tider under dagen och kvällen. Det finns alltid personal på natten om du behöver det. Vilka tider som personalen finns i LSS-bostaden beror på vilka behov ni har som bor där. Om du behöver komma i kontakt med personalen på natten kan du knacka på dörren till jourrummet eller ringa till personalen. De som arbetar på LSS-bostaden är din personal men de är även personal till andra som bor i LSS-bostaden. Det betyder att du kan få vänta då personalen kanske hjälper någon annan. Enhetschef Den som är ansvarig för LSS-bostaden kallas för enhetschef. Kontaktman När du bor i en LSS-bostad har du en egen kontaktman i personalgruppen. Du kan alltid prata med din kontaktman som lyssnar och bryr sej extra mycket om hur just du vill ha det. Kontaktmannen kan stödja dej med till exempel; kontakter med godman och distriktssköterskan. sysselsättning eller arbetet. inköp. att besöka vänner eller i andra kontakter som är viktiga för dej. Du och din kontaktman kommer tillsammans överens om hur stödet och hjälpen i din vardag ska se ut. Överenskommelsen skriver ni ned i en genomförandeplan.

10 Tystnadsplikt Personalen i LSS-bostaden har tystnadsplikt. Det betyder att de inte får prata, eller lämna ut upplysningar om dig till personer som du inte vill. Det gäller även upplysningar till anhöriga och godman. Personalen som arbetar i LSS-bostaden får prata med varandra om dej och ditt behov av stöd och hjälp. De gör det för att du skall få det stöd du behöver på ett bra sätt. Personalen får bryta tystnadsplikten om; du själv säger ja till det. du själv inte tar skada av att uppgifterna lämnas ut. ett barn riskerar att fara illa. Då måste personalen göra en anmälan till en annan myndighet. Dokumentation Dokumentation betyder att personalen skriver ned det som är viktigt att veta för att du skall få det stöd och den hjälp du behöver på ett bra sätt. Personalen måste dokumentera. Det står i lagen. Personalen skriver om dej också för att alla ska arbeta på det sätt ni kommit överens om. Du har rätt att läsa det personalen skriver om dej. Om du vill läsa det som finns skrivet om dej ska du prata med enhetschefen. Du bestämmer själv om du vill att dina anhöriga eller godman ska få läsa det som personalen skrivit.

11 Synpunkter, klagomål och beröm Om du inte är nöjd med det stöd och den hjälp du får kan du lämna klagomål. Om du är nöjd med den hjälp du får kan du lämna beröm. Det kallas att lämna synpunkter. Om du vill lämna synpunkter kan en personal hjälpa till och skriva vad du tycker. Du kan lämna synpunkter på olika sätt: Prata med personalen. Prata med enhetschefen. Prata med din LSS-handläggare. Ringa till Kundcenter telefon Skriva till Vård- och omsorgsnämnden. Fylla i blanketten som finns på webben: www. ostersund.se/synpunkter Om du vill veta mer om andra LSS-insatser kan du ta kontakt med din LSS-handläggare.

12 Namn på LSS-bostaden: Telefonnummer till LSS-bostaden: Tider då du når personalen: Din/dina kontaktmän i LSS-bostaden heter Namn: Namn: Enhetschefen heter Namn: Telefon: Din LSS-handläggare heter Namn: Telefon: Vård- & omsorgsförvaltningen Östersunds kommun, Östersund