Hyra eller avgift? Vad gäller för bostad med särskild service för vuxna enligt LSS?

Transkript

1 Hyra eller avgift? Vad gäller för bostad med särskild service för vuxna enligt LSS?

2 Socialstyrelsen klassificerar sin utgivning i olika dokumenttyper. Detta är en Skrivelse. Det innebär att den innehåller nya eller ändrade ställningstaganden från Socialstyrelsen i form av ett meddelande eller en avrapportering. Den kan också innehålla förfrågningar eller begäran/ anhållan om yttranden eller synpunkter på t.ex. remissversioner. Skrivelser är riktade till en eller flera tydliga adressater, t.ex. regeringen, landsting, kommuner, vårdgivare m.fl. Artikelnr Publicerad april

3 Förord I rapporten redovisas resultatet av regeringens uppdrag till Socialstyrelsen att bland annat följa upp hur vanligt det är att en person som bor i bostad med särskild service för vuxna enligt LSS betalar hyra respektive avgift för sitt boende. Uppföljningen har gjorts av utredare Ulla Clevnert, Socialstyrelsen, och samtliga länsstyrelser har medverkat i uppgiftsinsamlingen. Håkan Ceder Överdirektör Socialstyrelsen 3

4 4

5 Innehåll Förord 3 Sammanfattning 7 Resultat 7 Alla betalar hyra 7 Socialstyrelsens slutsatser 7 Inledning 9 Bakgrund 9 Uppdraget 9 Syfte, metod och frågeställning 10 Syfte 10 Avgränsningar 10 Metod och frågeställning 10 Resultat och slutsatser 11 Alla betalar hyra 11 Socialstyrelsens slutsatser 11 Referenser 13 Bilaga 1 15 Utdrag ur skrivelse till Regeringen (Dnr /2003) 15 Avgift eller hyra goda levnadsvillkor 15 Avgift eller hyra ej merkostnader p.g.a. funktionshinder 15 Boende enligt LSS jämfört med ett vanligt hyresförhållande 16 5

6 6

7 Sammanfattning I den här rapporten redovisas resultatet av regeringens uppdrag till Socialstyrelsen att följa upp hur vanligt det är att den enskilde betalar hyra respektive avgift för bostad med särskild service enligt LSS. Undersökningen har genomförts med hjälp av länsstyrelserna. Resultat Alla betalar hyra Samtliga 263 kommuner som har besvarat frågan om de som bor i bostad med särskild service för vuxna enligt LSS betalar hyra eller om de betalar avgift har uppgett att de boende betalar hyra. Socialstyrelsens slutsatser Utifrån svaren från kommunerna är frågan om hyra eller avgift besvarad den enskilde som bor i bostad med särskild service för vuxna enligt LSS betalar hyra. Därmed anser Socialstyrelsen att det saknas förutsättning för att besvara följdfrågorna i regeringsuppdraget om bland annat för- och nackdelar med hyra eller avgift. Socialstyrelsen anser dock att det finns frågor som skulle behöva utredas. Det är bland annat frågor som rör hyresrättsliga förhållanden, frågor kring merkostnader samt kopplingen till goda levnadsvillkor för dem som betalar hyra. Frågorna har preciserats i en tidigare skrivelse till regeringen och återfinns i bilaga 1. De förhållanden som frågorna tar upp är särskilt angeläget att utreda när det nu, genom denna kartläggning, framgår att det är hyra som de betalar som bor i bostad med särskild service för vuxna. 7

8 8

9 Inledning Bakgrund I slutet av år 2002 publicerade Socialstyrelsen föreskrifter och allmänna råd om bostad med särskild service för vuxna enligt LSS (SOSFS 2002:9) och senare en kompletterande handbok som stöd för rättstillämpning och handläggning. I samband med detta arbete noterade Socialstyrelsen ett antal problem som antingen direkt eller indirekt rörde insatsen bostad med särskild service för vuxna och som inte kunde lösas inom ramen för allmänna råd eller föreskrifter. I en skrivelse 1 informerades Regeringen om dessa problemområden varav tre frågeställningar rörde förhållanden kring hyra och avgifter. Under senare år har Riksförbundet för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna, FUB, i olika sammanhang påtalat behovet av åtgärder när det gäller insatsen bostad med särskild service för vuxna, t.ex. när det gäller kostnaderna för de gemensamma utrymmen, förhållandet mellan hyreslagen och LSS samt principen om inga merkostnader på grund av funktionshinder. Socialstyrelsen har i 2006 års regleringsbrev fått nedanstående uppdrag: Kostnaden för en bostad med särskild service enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) betalas antingen via en avgift eller som hyra. För gemensamhetsutrymmen gäller i det senare fallet hyreslagens bestämmelser. Tillgång till gemensamma utrymmen beaktas och värdesätts, dvs. utrymmena skall påverka hyran utifrån det värde utrymmena har för den boende. Socialstyrelsen skall följa upp hur vanligt det är att den enskilde betalar hyra respektive avgift för bostad med särskild service enligt LSS, om det i praktiken är till nackdel för den enskilde med den ena eller andra betalningsformen, t.ex. när det gäller kostnaden för den enskilde, samt andra för- eller nackdelar eller frågeställningar som kan aktualiseras med de olika betalningsformerna. Hur försäkras t.ex. den enskilde om att gemensamhetsutrymmen inte inkluderas i en avgift? Uppdraget skall redovisas till regeringen senast den 31 mars Uppdraget Uppdraget innehåller flera frågeställningar. Den grundläggande frågeställningen som ska besvaras är om personer som bor i bostad med särskild service betalar hyra eller om de betalar avgift för sitt boende. 1 Skrivelse, dnr /2003, Problem kopplade till lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) särskilt insatsen bostad med särskild service för vuxna. 9

10 För att det ska vara meningsfullt att besvara övriga frågeställningarna om för- och nackdelar med de olika betalningssätten förutsätts att en del personer betalar hyra och andra betalar avgift. Syfte, metod och frågeställning Syfte Syftet är att få kunskap om hur vanligt det är att personer som bor i bostad med särskild service enligt LSS betalar hyra respektive avgift för sitt boende. Vidare att följa upp för- eller nackdelar med de olika betalningsformerna. Avgränsningar Undersökningen avgränsas till att gälla bostad med särskild service för vuxna enligt 9 9 LSS. Metod och frågeställning För att ta reda på om det över huvud taget är några kommuner som tar ut avgift för bostad med särskild service för vuxna ombads länsstyrelserna att genom e-post till rätt person (en chef/handläggare som arbetar med boendefrågor) i kommunen ställa frågan: Personer som bor i bostad med särskild service enligt 9 9 LSS betalar de hyra eller betalar de avgift för sitt boende? Samtliga länsstyrelser har förmedlat frågan till kommunerna och har även hjälpt till med påminnelser och att samla in svaren. Totalt har 263 kommuner besvarat frågan. Bortfallet är 27 kommuner. De kommuner som inte svarat är små eller mycket små kommuner. Det finns inte anledning att anta att deras svar skulle skilja sig från övriga kommuners svar. 10

11 Resultat och slutsatser Alla betalar hyra Samtliga 263 kommuner som har besvarat frågan har uppgett att de som bor i bostad med särskild service för vuxna betalar hyra. Några kommuner har lämnat kommentarer tillsammans med sina svar, t.ex: - andrahandskontrakt med kommunen, - förstahandskontrakt med bostadsföretaget, - hyra fastställs i förhandling mellan fastighetsägaren och hyresgästföreningen, - omsorgsförvaltningen (motsvarande) betalar för gemensamhetsutrymmena, - kommunen fastställer hyran. Ett par kommuner har uppgett att när det gäller köp av plats i enskild verksamhet används begreppet avgift, men avgiften för boendet omformuleras till hyra för att den enskilde ska ha möjlighet att få bostadstillägg. Socialstyrelsens slutsatser Utifrån svaren från kommunerna är den första frågan besvarad den enskilde som bor i bostad med särskild service för vuxna enligt LSS betalar hyra. Det är inte längre några som betalar avgift för sitt boende. Därmed anser Socialstyrelsen att det saknas förutsättning för att besvara övriga frågor i regeringsuppdraget om bland annat för- och nackdelar med hyra eller avgift. Socialstyrelsen anser dock att det finns frågor som skulle behöva utredas. I skrivelsen till Regeringen (Dnr /2003) tog Socialstyrelsen upp vissa frågor som inte hade kunnat lösas i samband med föreskrifter och allmänna råd om bostad med särskild service för vuxna (SOSFS 2002:9). Dessa frågor rör hyresrättsliga förhållanden, merkostnader samt kopplingen till goda levnadsvillkor för dem som betalar hyra. Frågorna i sin helhet återfinns i bilaga 1. De förhållanden som frågorna tar upp är särskilt angelägna att utreda när det nu, genom denna kartläggning, visat sig att det är hyra som de betalar som bor i bostad med särskild service för vuxna. 11

12 12

13 Referenser Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade Proposition 1992/93:159 Stöd och service till vissa funktionshindrade Socialstyrelsen, Bostad med särskild service för vuxna enligt LSS. Stöd för rättstillämpning och handläggning. ( ) Socialstyrelsens skrivelse till Regeringen, dnr /2003, Problem kopplade till lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) särskilt insatsen bostad med särskild service för vuxna 13

14 14

15 Bilaga 1 Utdrag ur skrivelse till Regeringen (Dnr /2003) Avgift eller hyra goda levnadsvillkor Det har blivit allt vanligare att den enskilde betalar hyra för sin lägenhet i bostad med särskild service för vuxna i stället för avgift. När avgiften fastställs skall kommunen se till att den enskilde tillförsäkras tillräckliga medel för sina personliga behov, t.ex. till mat, kläder, tandvård, fritid och semester samt till kostnader på grund av funktionshindret som inte täcks på annat sätt. Hänsyn måste också tas till 7 LSS, där det sägs att den enskilde genom insatser enligt lagen skall tillförsäkras goda levnadsvillkor. Därav följer att avgiften inte får bli för betungande. 2 När det gäller hyressättningen av bostadslägenheter där hyreslagens regler gäller råder i princip avtalsfrihet. I hyreslagen finns dock vissa regler som syftar till att skydda en hyresgäst mot oskäligt höga hyror. Vid en tvist om hyrans storlek kan hyresvärden eller hyresgästen vända sig till hyresnämnden som fastställer hyran till ett skäligt belopp enligt vissa i hyreslagen angivna ramar (de s.k. bruksvärdesreglerna). När bruksvärdesprincipen tilllämpas skall hyrans storlek jämföras med allmännyttans nivåer för likvärdiga lägenheter på orten. Om en jämförelse inte kan göras med lägenheter på orten, får man i stället jämföra med hyran för lägenheter på en annan ort med jämförbart hyresläge och likartade förhållanden på hyresmarknaden. Lagstiftarens intention är att de personer som omfattas av LSS skall tillförsäkras goda levnadsvillkor genom LSS-insatserna. Hänsyn till denna intention skall tas även i avgiftssammanhang. Det framgår dock inte vare sig av lagtext eller av förarbeten på vilket sätt goda levnadsvillkor skall tillförsäkras dem som betalar hyra i stället för avgift för sitt boende med särskild service för vuxna. Avgift eller hyra ej merkostnader p.g.a. funktionshinder Eftersom enskilda inte skall ha merkostnader pga. funktionshinder bör avgiften för en bostad med särskild service enligt lagens förarbeten bara gälla den enskildes privata bostad inte gemensamma utrymmen och personalutrymmen. 3 De senare bör betraktas som en del av den särskilda service och omvårdnad som skall ges i anslutning till bostaden. 4 Extra yta som den enskilde behöver enbart pga. funktionshindret bör rimligen inte heller räknas med i avgiften. 2 Prop. 1992/93:159 s. 100 och 187 samt 6 förordning (1993:1090) om stöd och service till vissa funktionshindrade. 3 Se KR i Jönköping målnr Avgift får inte tas ut för omvårdnad se 9 c och 21 LSS. 15

16 När det gäller de personer som betalar hyra visar rättspraxis entydigt att de gemensamma utrymmena i en bostad med särskild service för vuxna inte får fördelas på hyresgästerna för att räknas som om det vore bostadsyta vid beräkningen av hyran. Enligt bruksvärdesreglerna skall dock tillgång till gemensamma utrymmen beaktas och värdesättas, dvs. de skall påverka hyran utifrån det värde de har för den boende. Hur denna värdesättning skall ske är dock oklart. Principen att funktionshinder inte skall innebära merkostnader omfattar alltså bara personer som betalar en avgift inte det stora flertal som istället betalar hyra. Boende enligt LSS jämfört med ett vanligt hyresförhållande Ett boende enligt LSS innebär vissa rättsliga skillnader gentemot ett vanligt hyresförhållande. Delvis samma regler gäller dock. Hyreslagen (12 kap. JB) reglerar förhållandet mellan hyresvärd och hyresgäst och är tvingande till hyresgästens förmån. I hyreslagstiftningen förutsätts att bestämmelserna är tillämpliga i olika grad beroende på uthyrningsobjektet och upplåtelsens art. Bostadsdomstolen har konstaterat att flera av bestämmelserna i hyreslagen saknar tillämpning när det gäller särskilda boendeformer, men menar också att det inte finns anledning att utesluta andra 5. Som exempel på regler som bör tillämpas även i dessa sammanhang nämns de s.k. bruksvärdesreglerna som förhindrar oskäliga hyror och regler om besittningsskydd, dvs. de regler som hindrar en hyresvärd från att säga upp en hyresgäst utan att det finns någon grund för uppsägning. Vilka av de övriga reglerna i hyreslagen som eventuellt kan betraktas som tillämpliga framgår inte av rättsfallet från Bostadsdomstolen och inte heller i övrigt. Eftersom fler och fler personer med funktionshinder omfattas av hyreslagstiftningen är det angeläget att rättsläget blir klarare. 5 RBD 1994:8 16