Problemskapande beteende

Transkript

1 Bemötande vid problemskapande beteende - ett låg-affektivt perspektiv Vem har problem? Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog Problemskapande beteende Definition: Beteende som skapar problem För vem? Det är ofta personalens känsla av maktlöshet som definierar beteendet som problemskapande Därför att man inte har rätt metod Ansvarsprincipen Denna definition innebär att vi måste förhålla oss till vårt ansvar för beteendet Vi ska akta oss för att lägga ansvar på dem som minst kan bära det Det kan vara föräldrar, politiker eller brukare Man kan lägga ansvar på brukaren genom att tycka att hon är Envis Omotiverad Kravavvisande Trotsig Olydig Alla dessa sätt tar bort möjligheten att påverka

2 Människosyn Människor som kan uppföra sig, gör det (Ross W. Greene) Människosyn Problemskapande beteende är därför ett resultat av att man inte kan möta omgivningens krav, ex Att förstå konsekvensen av eget handlande Flexibilitet Uthållighet Förståelse, begåvning Kommunikationförmåga Överskott Följsamhet Fostran? Denna människosynen går emot många av de föreställningar som är bas för vanlig uppfostran Vanlig fostran har effekt på kanske 90 % av alla människor Dock inte dem ni arbetar med... Vi anser tyvärr att den behövs extra mycket när den inte fungerar Metoder som bevisligen inte fungerar ska inte upprepas! Man får ofta diagnos när fostran inte har effekt

3 Fostran? Etiska kontrakt Informella avtal mellan fria, oberoende och jämlika människor Om man inte uppför sig får man inte vara med! Är våra brukare våra jämlikar? Nej, vi jobbar i en maktrelation Våra brukare får faktist inte vara med Det innebär att vi inte kan förvänta oss att de uppför sig Metod? Tillrättavisningar och skäll Det har aldrig påvisats en positiv effekt av skäll Och inte heller av tillrättavisningar av barn eller människor med särskilda behov Men däremot effekterna Bristande entusiasm Mindre uthållighet Svagare koncentrationsförmåga Depression och låg självkänsla Somatiska problem Berätta därför vad brukaren ska göra Och tala om när det blir rätt! Metod? Straff Straff har ingen positiv effekt hos den som straffas Det finns dock effekter: Den legitimerande effekten Den allmänpreventiva effekt Kräver Att beteendet är vanligt Att den vi vill påverka vet att det som gäller andra också gäller henne Den negativa effekten: Det har visats ett tydligt samband mellan straff och senare kriminalitet och annan problemskapande beteende

4 Metod? Många av våra metoder bygger på Piagets föreställning att alla är aktivt meningsskapande Denna tendens eller förmåga utvecklas genom lek med orsak och verkan Enkla leksaker Ljuskontakten Stoppknappen i bussen Frågor Till uppnått central koherens De flesta människor med särskilda behov uppnår aldrig detta Metod? Kring dessa människor måste vi revidera våra föreställningar kring Konsekvens Varför en konsekvent pedagogik? Förutsägbarhet, tydlighet och trygghet? Dessa människor förstår inte orsak och verkan i en komplex sammanhang Och kan därför inte förutsäga framtid Och andras beteende Inklusive personalens krav Därför upplevs konsekvenser ofta som oförutsägbara krav på total underdånighet Och oförutsägbara straff Kontrollprincipen Brukaren måste ha kontroll över sig själv, om hon ska kunna lämna över lite kontroll till oss Lättare problemskapande beteende är oftast strategier för att bevara kontrollen Att vägra Att gå två steg baklänges eller springa bort Spottande, enstaka slag eller skrik Glåpord eller hot Att bita sig i handen eller skära sig i armen Våldsamt problemskapande beteende handlar oftast om att man förlorad kontrollen Slag, spark, bett, skadegörelse, våldsam självskade

5 Affektreglering Affektintensitet Affektutlösare Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid Affektreglering Affektintensitet Affektutlösare Ingen kontroll Självkontroll Tid Metod Kravanpassning Låg-affektivt bemötande Avledning

6 Kravsituationer 70 % + av all problembeteende uppstår vid krav Det finns två sorters krav Minuskrav - Sluta, stopp, låt bli etc Pluskrav - Nu ska du..., kom hit etc Minuskrav medför inga ändringar på sikt Barn under 15 och människor med särskilda behov förhåller sig inte till tillrättavisningar Undvik därför minuskrav Ställ pluskrav eller avled istället Vid pluskrav måste man ta ansvar för reaktionen Kravanpassning - metod Nästan alla har rätt att säga nej Uppgiften är att ställa kravet på ett sätt som innebär att brukaren säger ja Struktur Vi-upplevelser Val Tid Att bli färdig Att bli redo Påminnelser utan press Belöning, avlöning, mutor och motiverande handlingar Och om man har kommit för långt: Kravanpassning - metod Det är aldrig för sent att ge upp! (Ronny Eriksson) Man måste dock tillämpa Matthews lag: Varje pedagogisk nederlag kräver en handlingsplan!

7 Metod Kravanpassning Lågaffektivt bemötande Avledning Affekt Det finns ett antal grundläggande affekter, som fungerar från vi är ganska små Glädje Överraskning Ilska Ångest Fruktan Ledsnad Skam Leda Avsmak/avsky Affektsmitta Affekt smittar - vi kan känna andras affekter

8 Låg-affektivt bemötande Alla barn är födda med förmågan till affektsmitta Det är det första ledet i empatiutvecklingen Barn med särskilda behov har svårigheter med den fortsatta empatiutvecklingen Man utvecklar inte förmågan att skilja mellan egna och andras affekter Vid schizofreni förlorar man den Därför reagerar våra brukare ofta på ilska med Ilska, och därför fungerar skäll inte Ångest, därför att de går i kaos Att skratta för att bli av med affekttrycket Affektreglering Ilska Skratt Affektintensitet Affektutlösare Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid Låg-affektivt bemötande - metod Dämpa känslouttrycken Undvik ögonkontakt vid affektuppbyggning Även kvittoögonkontakt Respektera det personliga utrymmet Varje gång brukaren går ett steg bort från dig ska du gå två steg baklänges Gå ett steg bakåt vid kravsättning Placera dig inte mitt emot brukaren för att dominera

9 Brukare Du Låg-affektivt bemötande - metod Låg-affektivt bemötande - metod Sätt dig när brukaren blir orolig Undvik att markera dig fysiskt Låtsas vara på stan en mörk lördagsnatt Undvik att smittas av brukarens oro Se till att smitta brukaren med ditt lugn Låg-affektivt bemötande - metod Undvik beröring med spända muskler Slappna av om brukaren tar tag i dig Och i nödsituationer, där du måste ta tag i en brukare Fara för liv eller hälsa Lagen betonar att insatsen måste stå i relation till nöden Använd rörelse, inte fastlåsning som ökar adrenalinet Släpp aktivt efter några sekunder Se till att undvika smärta, det ökar stressen

10 Metod Kravanpassning Låg-affektivt bemötande Avledning Avledning - metod Avledninger funkar bättre än krav Flyttar fokus från begynnande känslointensitet Avledninger minskar risken för användning av fysisk makt Och kan användas vid konflikter mellan brukare Avledninger upplevs inte som belöning av negativt beteende Om vi enkelt kunde belöna och främja vilket beteende hade vi nog inga problem... Avled med affekt Humor Affektbefrielse Avled med handfasta medel - glass är bättre än konflikter Principer Människor som kan uppföra sig, gör det Du bär ansvaret för brukarens beteende och reaktioner Vi måste hela tiden jobba för att brukaren har kontrollen över sig själv Kravanpassa - nästan alla har rätt att säga nej! Skapa lugn - backa, ingen ögonkontakt och sidan till Avled - glass är bättre än konflikter Använd Matthews lag - varje pedagogisk nederlag kräver en handlingsplan