Utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar. Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog

Transkript

1 Utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog

2 Normalitet Vi definierar det icke-normala på tre olika sätt - Psykiatriska kriteriet: När beteendet är så pass avvikande att beteendet blir oförståeligt för andra; 1800-talet och tidigare - Schizofreni - Tourettes syndrom - Syfilisdemens och konversionssyndrom - Psykometriska kriteriet: Når ens förmåga på ett givit område är i de lägste 2,2 % af befolkningen; 1900-talet - Utvecklingsstörning

3 Utvecklingsstörning och normalfördelningen Begåvning Utvecklingsstörning 13,59 % 34,13 % 34,13 % 13,59 % 2,14 % 2,14 %

4 Normalitet Vi definierar det icke-normala på tre olika sätt - Psykiatriska kriteriet: När beteendet är så pass avvikande att beteendet blir oförståeligt för andra; 1800-talet och tidigare - Psykometriska kriteriet: Når ens förmåga på ett givit område är i de lägste 2,2 % af befolkningen; 1900-talet - Adaptiva kriteriet: När man inte kan leva upp till omgivningens allmänna krav; talet - Autism, Aspergers syndrom, ADHD, OCD etc

5 ICD-10 DSM-5 Alla diagnoser har två grundkriterier: - Att svårigheterna inte är en konsekvens av en annan diagnos - Att svårigheterna medför problem i förhållande till skola, arbete eller fritid - Det innebär att det finns ett tydligt samband mellan omgivningens krav och metod och vem som får en diagnos! - Det är orsaken till att vi som samhälle behöver diagnoserna - Vi måste veta varför metoder som fungerar på andra inte fungerar på just denna

6 Autism och normalfördelningen Sociala förmågor, empati Autismtillstånd 13,59 % 34,13 % 34,13 % 13,59 % 2,14 % 2,14 % Autismdrag

7 Orsaker Beteende Kognition Hjärnfunktion Hjärnkemi Hjärnstruktur Genetik LSS Samspel Stress Trauman Kompisar SoL Fysiskt miljö Ju större genetiska avvikelser desto större miljökänslighet Vilket flyttar oss från förvaring över behandling till kompenserande specialpedagogik

8 Symptom Det finns två sorters symptom - Avgränsande symptom - Används vid diagnostik - Olika vid olika diagnoser - Alla med en viss diagnos måste ha symptomet, helst inga andre

9 Normalfördelningen Gäller Längd Begåvning Vikt Sociala förmågor Kommunikation Flexibilitet Utåtvändhet 13,59 % 34,13 % 34,13 % 13,59 % 2,14 % 2,14 % - Diagnoser är kombinationer av normalfördelade egenskaper - Diagnoser definieras av samvarierande egenskaper

10 Symptom Två sorters symptom - Beskrivande symptom - Kan finnas hos människor oavsett diagnos - Och hos människor utan diagnos - Oftare pedagogiskt relevanta än de avgränsande

11 Beskrivande symptom - Strategisvårigheter - Empatisvårigheter - Affektregleringssvårigheter - Sinnesmässiga svårigheter - Stresskänslighet

12 Central koherens Att strukturera världen - Utvecklas genom lek med orsak och verkning - Skallren - Ljuskontakten - Stoppknappen i bussen - Frågor - Tills man har förstått att allt har en orsak och att allt har en konsekvens

13 Svårigheter med central koherens Människor med utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar utvecklar inte central koherens normalt - Vissa är inte värför-människor och ser inte orsakssammanhang - Andra frågar varför hela tiden och letar orsakssammanhang där de inte finns - Och kan därför inte förutsäga framtid - Och andras handlingar

14 Svårigheter med central koherens Dessa människor har ofta svårt att förstå och förhålla sig till sociala sammanhang Ofta ser man inte sin egen roll Man vill gärna placera ansvaret utan för sig själv Detta medför ofta en särskild sorts paranoia - Om andras svar på mina handlingar är oförutsägbara blir deras negative svar uttryck för att de inte er att lita på - Och kanske till och med onda

15 Svårigheter med central koherens Det är därför vi använder oss av struktur - Människor med svårigheter med central koherens vet inte vad som kan ske - Strukturen hjälper dem att begränsa möjligheterna och förutsäga framtiden - Därför får strukturen inte vara ett styrmedel, men ett hjälpmedel - Struktur måste skapa förutsägbarhet, inte styrning - Och vara begriplig - Om någon har motstånd mot strukturen är det strukturen som är fel, inte den som inte vill

16 Svårigheter med central koherens Och vad med konsekvenser? - Lär man sig av sina erfarenheter? - Om man inte kan förstå orsak och verkan i en komplex sammanhang - Kan man inte förutsäga framtid - Och heller inte andras beteende - Inklusive våra krav Därför upplevs konsekvenser ofta som oförutsägbara straff Därför kan man utgå ifrån att konsekvenser inte funkar på människor som tycker de är orättvisa

18 Affektsmitta Affekt smittar - vi känner av varandras känslor

19

20

21

22

23

24

25 Affektsmitta Alla barn är födda med förmågan till affektsmitta Det är det första ledet i empatiutvecklingen Vissa barn har svårigheter med den fortsatta empatiutvecklingen Man utvecklar inte förmågan att särskilja egna och andras affekter lika bra som andra

26 Att särskilja Lombardo et al 2010

27 Affektregulering Affektintensitet Kaos Ingen kontroll Självkontroll Tid

28 Mentalisering - theory of mind Den tredje nivån i empatiutvecklingen Att räkna på andras sinnesstämning och avsikter Kräver välutvecklad central koherens Mentaliseringsförmågan är någorlunda på plats mellan 4 och 8 års ålder, men kan utvecklas hela livet

29

30

31 Empatisvårigheter Affektsmitta fungerar Man har problem med att särskilja egna och andras affekter Mentalisering utvecklas därför långsamt

32 Empatisvårigheter Konsekvenser: - Man har svårt att förstå, vad andra tänker - Inte minst andras avsikter - Man förstår inte, att andra upplever världen annorlunda än en själv - Egocentricitet - Man har svårt att jämföra sig med andra

33 Empatisvårigheter Man berättar inte om vad som är annorlunda Och man har svårt att anpassa sitt handlande till - Normer - Outtalade regler - Personliga förhållanden - Olika platser, olika normer - Situationen

35 Affektreglering och kontroll Människor med utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar har nedsatt affektregleringsförmåga Affektreglering och självkontroll hör ihop

36 Affektregulering Affektintensitet Affektudløser Kaos Ingen kontrol Selvkontrol Tid

37 Affektregulering Ingen kontrol Selvkontrol Affektintensitet Affektudløser Tid

38 Affektregulering Strategier - Att vägra - Att ljuga - Avstånd - Spottande, slag eller skrik - Hot - Copingsjälvskada - Glåpord Affektintensitet Affektudløser Kaos Ingen kontrol Selvkontrol Tid

39 Affektregulering Affektintensitet Affektudløser Kaos Ingen kontrol Selvkontrol Tid

40 Affektreglering och kontroll Därför måste vi arbeta på sätt som inte ökar affektnivån - Undvik gap och skrik - Undvik dominansverktyg - Backa och vänta - Undvik beröring med spända muskler - Använd rörelse istället för fasthållning - och släpp - Se till att personen har kontrollen över sig själv

42 Sinnesmässiga svårigheter Sinnene är - Hörseln Ljussinnet Färgsinnene (2) Trycksinnet Temperatursinnet Smärtsinnet Kliasinnet C-sinnet Kinestetiska sinnet Balansen Smaksssinnene (7-8) Etc

43 Sinnesmässiga svårigheter Sinnesmässiga avvikelser är vanliga i fältet Det kan vara - Ökat sinneskänslighet Minskat sinneskänslighet Svårigheter att habituera Svårigheter att filtrera Synestesi

44 Självskadande beteende Det finns flera typer av självskada - Kontrollsökande självskada, vanligt vid överkänslighet - Skära/bita - Kasta huvudet - Slå sig 1-3 slag - Kaossjälvskada, alltid överkänslighet - Knacka huvudet i golvet/dörrkarmen/etc

45 Självskade vid överkänslighet Kaos Ingen kontrol Stress/affekt Affektudløser Selvkontrol Tid

46 Självskadande beteende Det finns flera typer av självskada - Självskada på grund av underkänslighet för smärta - Slå djupa slag - Rispa skenben - Hoppande

47 Självskadande beteende - Smärtstillande självskada - Slå sig på bulor - Skära bredvid skärsår - Social självskada - Vanemässig självskada

48 Sinnesmässiga svårigheter Därför jobbar man med sinneshjälpmedel - Breda bälten - Tryckvästar - Stödstrumpar - Handledsvikter - Vikttäcken - TENS - Musik - Smärtstillande medicin

50

51

52 The stress-vulnerability model Neuchterlein & Dawson 1975 Psychosis Stress level Ok Warning signs Vulnerability

53 Stressmodellen Uhrskov & Hejlskov Elvén 2007 Kaos Orättvisa Fel mat Svag central koherens Varningstecken Stressnivå Sinnesmässiga svårigheter Sömnsvårigheter

54 Kaostecken Akuta Utagerande beteende Slag, sparkar, bett etc. Skrikande Skadegörelse Impulsiva självmordsförsök Ångestattacker och panikångest Desorientering Handlingsförlamning Våldsamt självskadande beteende

55 Varningstecken Negativa Ångest

56 Varningstecken Autism 29,6 % ADHD 19,2 % Tics 10,5 % Motoriska problem 10,9 % Utvecklingsstörnting 12,0 % Exekutiva svårigheteter 15,5 % OCD 26,4 % Trotssyndrom 17,7 % Beteendestörning 24,8 % Minnessvårigheter 9,7 % Sinnessvårigheter 19,2 % Inga problem 10,6 %

57 Varningstecken Negativa Ångest Ljudkänslighet Ljuskänslighet Otrygghet Störd sömn Infektioner Tvångsbeteende Aggressivitet Irritabilitet Pessimism Humörsvängningar Rastlöshet Modlöshet

58 Varningstecken Positiva - coping Vägran Skärmar av sig Går undan Copingorienterat självskadande beteende Låtsaskompisar Trötthet och lättja Specialintressen, ökad fokus Datorspelande, ökad fokus Hemmasittande

59 Varningstecken Tappade färdigheter Hygien Språk Närvaro Koncentration Minne Sociala färdigheter Skolfärdigheter Vardagsfärdigheter

60 Varningstecken Personliga Ljud Rörelser Tics Ord Svarta ögon Komplexa beteenden

61 Grundläggande belastningsfaktorer Kognitiva Svag förståelse av orsak och verkan Arbetsminnessvårigheter Empatisvårigheter Affektregleringssvårigheter Perceptuella svårigheter

62 Grundläggande belastningsfaktorer Sömnsvårigheter Bristande struktur För höga eller för många krav, Egna eller andras Ensamhet Utanförskap Familjrelaterade problem / problem med kompisarna Tonårsexistens December Stora känslor i omgivningen

63 Situationsberoende belastningsfaktorer Krav Konflikter Att inte förstå Huvudvärk, tandvärk Plötsligt oljud Vikarier Personal, man inte tycker om Plötsliga ändringar, även subjektiva Att inte räcka till Bristande kontroll Mat Orättvisor Högtider och fester

64 Skyddande faktorer Personliga Bra vardagsstrategier Copingförmåga Självtillit Bra självförståelse KASAM Nödutgångar Att vara bra på något Vald identitet Att ha förtroende för någon Kost och motion

65 Skyddande faktorer Omgivningen: Struktur Plats Lugn Låg-affektivt bemötande Relation, relation och relation Gemensam problemförståelse Möjlighet att man kan dra sig undan Bra nätverk Kravanpassning

66 Att jobba med stressmodellen Kartlägga - Grundläggande belastningsfaktorer - Varningstecken - Kaostecken Navigera efter varningstecknen Kvalificera belastningsfaktorerna - Vilka kan vi ta bort? - Vilka vill vi ta bort?

67 Stress assessment Uhrskov & Hejlskov Elvén 2007

73 Postludium Det viktiga med hela denna genomgång är att skapa förståelse för ett enkelt mantra Det är vi som ska göra jobbet!

74 Bosses bilverkstad Vi jobbar i en bilverkstad - Vem har ansvar för att serva och reparera bilen på verkstan? - Bilägaren? - Bilen? - Bilen behöver inte samarbeta - Bilen kan inte bara låta bli att vara trasig - Mekanikern måste ha de verktyg och metoder som är nödvändiga

75

76

77

78

79

80

82 Parkeringsvakten Får man en parkeringsbot kan man ta två utgångspunkter - Jag ställde bilen fel. Det var dumt - Parkeringsvakten är en idiot - Tar man sista utgångspunkten ställer man bilen likadant dan efter - Och får en ny parkeringsbot - Och blir bekräftat: Parkeringsvakter är idioter - Vilket innebär att man inte lär sig någonting

84 Bosses bilverkstad Mekanikern får inte ha metoder som riskerar skada bilen!

85

86

87 Aldrig tvinga, aldrig överge Petra Björne

88 Utvecklingsrelaterade funktionsnedsättningar Bo Hejlskov Elvén Leg. psykolog