Affektsmitta och lågaffektivt bemötande

Transkript

1 Tydliggörande pedagogik - en introduktion Malmö stad Stadskontoret FoU Malmö socialt hållbar utveckling Affektsmitta och lågaffektivt bemötande Affektsmitta Vi har alla erfarenhet av att bli smittade av en annan persons glädje. På samma sätt blir vi smittade av att någon är ledsen, upprörd eller arg. Och andra blir i sin tur smittade av våra känslor. Denna förmåga att bli smittad av känslor, av affekter, ser olika ut hos olika personer. Vi har också olika förmåga att hantera och förhålla oss till andras känslor. Affektsmitta är ofta omedveten och sker automatiskt via icke-verbala signaler. Vi blir vanligen mer smittade av någon som står oss nära än av andra, och vi blir smittade i olika grad beroende på hur vi själva mår. Negativa känslor smittar lättare och ger starkare reaktioner än positiva känslor. Starka känslor, eller känslor som uttrycks på ett starkt sätt, smittar lättare än känslor som inte uttrycks lika starkt. Hur lätt vi smittas av andras känslor handlar också om ålder, erfarenhet och personlighet. Vissa personer har lättare att skärma av sig mot andras känslor och skärmar även av sina egna känslor. Det går att undvika att bli smittad eller att smitta någon annan genom att vara medveten om och reflektera över sina känslor. Därför kan affektsmitta kan användas medvetet. Vi kan exempelvis välja att smitta andra med lugn. Tänk på det lilla barnet som springer och trillar. Det kanske inte gör så ont, men barnet blir överraskat. Om en vuxen i närheten blir orolig och ropar till, börjar barnet gråta för att det upplever situationen som allvarligare än vad den är. Barnets gråt är alltså en reaktion på den vuxnes oro. Blir den vuxne ännu oroligare av att barnet gråter kan det öka barnets gråt ytterligare. Det vill säga, affektnivån ökar i samspelet mellan barnet och den vuxne. Om den vuxne istället förhåller sig lugn och uppmuntrar barnet att resa sig och borsta av händerna, får barnet stöd att också att förhålla sig lugnt. Andra exempel på medveten affektsmitta kan vara försäljare som är lite extra positiva för att kunden ska bli nöjd, eller chefen som medvetet försöker smitta arbetsgruppen med sin entusiasm. Det kan vara svårt att värja sig mot affektsmitta, även om man vet vad det är som händer. Kundundersökningar visar exempelvis att positiva försäljare ger nöjdare kunder. En kund som vill klaga på en vara är nöjdare med resultatet om den som tar emot klagomålet är vänlig, lugn och positiv. Hur vi uttrycker våra känslor beror på flera faktorer. Det tycks finnas grundläggande uttryck som vi delar i alla kulturer. Men känslouttryck beror också på vår personlighet och det vi lär oss av vår omgivning. Olika kulturer STADSKONTORET Föreningsgatan Malmö Tel Org.nr petra.bjorne@malmo.se

2 2 (5) och situationer tillåter uttryck för känslor på olika sätt. Det som kan vara ett vedertaget och nästan förväntat uttryck för glädje på en fotbollsarena är inte lika välkommet i en teatersalong eller på kontoret. I vissa sammanhang kan det vara accepterat att svära och smälla i en dörr, men det är inte ett beteende vi förväntar oss av en läkare på vårdcentralen. Ett känslouttryck upplevs av en grupp som inlevelsefullt och engagerat, medan det av andra kan upplevas som aggressivt och påfluget. Vi lär oss alltså att förstå och hantera våra känslor och att anpassa dem till det sammanhang vi befinner oss i. Vill vi att samspelet med andra ska fungera, kan vi behöva reglera uttrycket för våra känslor. Annars riskerar vi att smitta andra med affekter på ett sätt som hindrar interaktionen. Detta gäller inte minst när vi möter människor med autism och/eller utvecklingsstörning.

3 3 (5) Lågaffektivt bemötande Människor med autism och/eller en utvecklingsstörning kan ha svårt att förstå och förhålla sig till sina egna och andras känslor. För vissa personer kan starka känslor, oavsett om det är ilska, glädje, överraskning eller sorg, bli svåra att hantera. De kan också ha bekymmer med att anpassa sina uttryck för känslor till olika situationer. Många människor med autism och/eller utvecklingsstörning smittas lätt av omgivningens affekter och den generella affektnivån, och de kan ha svårt att förstå vad det är de känner. Osäkerhet, oro eller stress i omgivningen kan kännas som egen oro eller stress. Det kan leda till ett högre affektläge, vilket i sin tur kan leda till ett utmanande beteende. Är brukaren stressad av en situation kan det vara extra svårt att hantera sina egna eller andras känslor. Detsamma kan gälla om personen har ett högt affektläge för att hon är glad. I sådana situationer är det också svårare än annars att hantera intryck och att förstå information. En person med autism och/eller utvecklingsstörning kan därför ha behov av stöd för att reglera sin affektnivå, att återfå balans och kontroll. Därför behöver personal vara medveten om vilka affekter de utstrålar, minska affekterna överlag och inte minst när brukaren behöver stöd att reglera sin egen affekt. Tanken med ett lågaffektivt bemötande är inte att allt alltid ska vara lugnt och stilla. Det är helt ok om en brukare blir riktigt glad, och även att hon visar att hon är arg, ledsen eller frustrerad. Ibland kan det vara värt att en situation är känslomässigt ansträngande, om det innebär att brukaren kan genomföra en uppskattad aktivitet. Om man strävar efter att allt ska vara lugnt finns risken att brukaren får tråkigt eller inte engageras i aktiviteter, och därför utvecklar utmanande beteenden. Det personen behöver hjälp med är att inte låta känslorna gå överstyr. För att ett lågaffektivt förhållningssätt ska etableras i personalgruppen krävs reflektion över hur det egna affektläget och beteendet påverkar brukaren. Omgivningen måste undvika beteenden som kan öka affektnivån hos brukaren, exempelvis ögonkontakt, beröring eller högljutt och upprört tonläge. Vissa brukare har stöd av att man talar lugnt och stilla, andra behöver att omgivningen är tyst. Även andra icke-verbala beteenden kan öka affektläget, både hos personal och brukare, exempelvis en aggressiv kroppshållning och hastiga rörelser. Ibland kan det vara bra att sätta sig eller flytta sig i rummet, kanske t.o.m. lämna rummet så att den fysiska närvaron inte känns så påträngande för brukaren. Det är alltid enklast att ge ett bra stöd till brukaren redan när känsloläget är på väg att öka. Genom att använda exempelvis Handlingsplan med stresstermometer kan personalgruppen identifiera vilka signaler som visar att brukaren är på väg att öka i affekt. Det viktigt att ge rätt stöd tidigt!

4 4 (5) För ett framgångsrikt lågaffektivt bemötande behöver personalens krav och rutiner anpassas för att det inte ska uppstå konfliktytor mellan personal och brukare. Om en person med autism och utvecklingsstörning ofta visar att en situation är jobbig, är miljön inte tillräckligt anpassad till hennes behov. I ett akut läge kan det vara nödvändigt att helt släppa krav och rutiner för att brukaren ska kunna återfå sin balans och kontrollen över situationen och sitt beteende. Ibland tror en personalgrupp att det är viktigt att hålla på rutiner och krav, att om man frångår rutiner och låter brukaren bestämma kommer man att belöna ett negativt beteende. Argumentet är att om brukaren får som hon vill den här gången kommer hon att hota, slå eller skrika igen framöver. Så är inte fallet. Alla måste förstå att en brukares beteende är beroende av sammanhanget. Ändrar vi situationen åt brukaren, så att den bättre motsvarar hennes behov och förmågor, kommer också hennes beteende att ändras. Uppmaningen att sänka eller helt släppa kraven på brukaren tills hon har återfått balansen innebär inte att det aldrig ska finnas krav eller rutiner. Men det måste finnas en plan för hur personalgruppen gör när brukaren inte förmår genomföra uppgifter eller aktiviteter som under andra omständigheter är uppskattade och ger meningsfullhet. Och det måste finnas en plan för hur man utvärderar och anpassar kraven så att man inte försätter brukaren i situationer som är för ansträngande. Brukaren får aldrig överges! När brukaren mår sämre är behovet av stöd större än annars även om stödet ges i form av minskade krav. Personalen får inte ge upp sitt intresse för och engagemang i brukaren. Det lågaffektiva bemötande innebär att man fortsätter att vara engagerad i brukaren, men på ett sätt som hjälper brukaren att återfå balansen. Så även om man t.ex. lämnar rummet måste man fortsätta vara engagerad i situationen så att man kan erbjuda brukaren det stöd hon behöver efterhand som situationen utvecklas. Exempelvis kan brukaren behöva att man tar några steg tillbaka och avvaktar lugnt och stilla. När brukaren återfått sin balans kan det vara läge att avleda genom att erbjuda en aktivitet. För att det ska lyckas måste man vara uppmärksam och lyhörd för brukaren under hela tiden, så att de möjligheter som ges också används. Ett lågaffektivt bemötande ger ett utrymme för pedagogiskt stöd. Med andra ord, det lågaffektiva bemötandet är inte ett ändamål i sig, utan ett stöd för brukaren att kunna använda sig av egna strategier eller personalens stöd för att återfå balansen. Därför är det viktigt att komplettera det lågaffektiva bemötandet med ett genomtänkt pedagogiskt arbete!

5 5 (5) Förslag till grupparbeten Affektsmitta Ge olika exempel på affektsmitta, både när ni smittats och när ni blivit smittade. Reflektera gemensamt över hur ni i gruppen pratar om brukare. Finns det tillfällen då ni smittar varandra med affekter? Lågaffektivt bemötande Jobba en och en. Gör en lista på tillfällen då brukaren behöver stöd för att reglera sina affekter. Reflektera över vilka strategier du använder för att själv inte smittas av brukarens känslor och för att vara/verka vara lågaffektiv. Jobba nu tillsammans i gruppen. Dela med er av era olika strategier! Ni kommer att upptäcka att ni har olika lätt för att behålla lugnet i olika situationer.