Att förstå och analysera. Uppdrag Beteendeanalys Insatsplanering
|
|
- Alexandra Henriksson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Att förstå och analysera Uppdrag Beteendeanalys Insatsplanering
2 Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där. För att hjälpa någon måste jag visserligen förstå mer än vad hon gör, men först och främst förstå det hon förstår. Om jag inte kan det så hjälper det inte att jag kan eller vet mera. Sören Kierkegaard
3 Uppdrag Att hjälpa människor med särskilda behov att hantera sin vardagsverklighet Att tillsammans med brukaren försöka bevara, utveckla, förändra och skapa strategier föroch i olika livssituationer för att han/hon ska nå sina mål
4 Familj Föräldra skap Fritid Utb/utv Medborgare Hinder Hinder Hinder Hinder Vad är gemensamt för hindren? Intima relationer Hinder Intention - hur vill du ha det? Hinder Arbete Riktning - ej mål Vänner Hinder Hinder Hälsa Skillnad mellan hur man vill ha det och hur det ser ut just nu.
5 Livshändel-ser Mindre tillfredsställande liv Nedstämd, trött, ångest, känsla av värdelöshet mm Stannar hemma, grubblar, ensam, mm Avbrutna kontakter, konflikter, försämrad ekonomi, sämre hälsa, mm
6 Livshändelser Mindre tillfredsställande liv Nedstämd, trött, ångest, känsla av värdelöshet mm Glädje och aktivitet
7 Symtom och funktionshinders betydelse för prognos positiva symtom negativa symtom social funktion stress psykiska funktionshinder kognitiva störningar
8
9 Tre dörrar ut Symtomminskning Medicin Ångestbehandling Depressionsbehandling KBT vid psykossymtom Stressminskning Problemlösning Färdighetsträning Konfliktlösning Avslappning Socialt stöd Anhörigstöd Livskvalitetsökning Personligt engagemnag Målformulering Social kontakt Social Skills Training Stimulans och glädje
10 Att arbeta med det friska salutogena faktorer, individnivå Social kapacitet Positivt självförtroende Framgångsrik coping Utveckling av intressen Inre kontroll / impulskontroll Aktivitetsnivå / energi Kommunikativ förmåga Problemlösningsförmåga
11 Att arbeta med det friska salutogena faktorer, omgivning Hjälpa andra Tillitsfulla och intima relationer Betydelsefulla andra Klara gränser och tydlig miljö
12 STRESS SÅRBARHETSMODELLEN
13 Stress-sårbarhet, population (ursprunglig modell) stress sårbarhet STRESS SÅRBARHET
14 Stress-sårbarhetsteorin Sårbarhet tidigt förvärvade eller medfödda egenskaper (känslighet) Stress riskfaktorer, omgivningsfaktorer påfrestning individen utsätts för i samband med anpassning till förändringar relation mellan individens uppfattade krav från omgivningen och hans uppfattade förmåga att hantera dessa
15 Stress-sårbarhet, individ stress ps. upplevelse av stress Sårbarhet -genetisk -tidiga erfarenheter stress-faktorer - miljö - interaktion (EE) tid
16 Stresshantering Ingår i samtliga medicinska, sociala och psykologiska insatser Broms: dagbok över stressande situationer, platser och personer hjälp att upptäcka förändringar i kropp, tankar och känslor Gas: öka aktiviteter som ger glädje och tillfredsställelse. (Hur var det tidigare?) öka antalet personliga kontakter exponering för ångestfyllda stimuli
17 Uppdrag Att förstå och analysera Beteendeanalys BETEENDEANALYS
18 Beteende Allt som en levande människa eller annan levande varelse kan göra Motoriska, kognitiva, autonoma Synliga och osynliga
19 Tillämpad beteendeanalys Betoning av beteendets funktion och inte dess innehåll analytisk Omgivningsberoende uppmärksammas kontextuell Analysen ska kunna upprepas och ge svar på hur en beteendeförändring ska kunna genomföras teknologisk
20 Tillämpad beteendeanalys Syftet är att påverka beteende öka, lära sig nya, vidmakthålla, generalisera, avgränsa eller minska Viktigt att översätta egenskaper till beteendebeskrivningar för att möjliggöra förändring av beteende Vaga beskrivningar operationaliseras
21 Över- och underskott av beteende Överskott Underskott Yttre Inre
22 Analys av över- och underskott i praktiken Brukarens över- respektive underskott av beteenden (inom tanke, känsla, fys. reaktioner och yttre bet.) Analys av varför över resp. underskott (utlösande stimuli, förstärkare, bestraffare, färdigheter m.m.) Vilka beteendeförändringar bör göras Förstärkning av nytt beteende
23 Över-, underskott och tillgångar Överskott Underskott Tillgångar Yttre Inre
24 Överskott Underskott Tillgångar Yttre ex: höjer rösten, hit och dit (planlöst), ex: följer planering, ber om hjälp, delegerar ex: städar självständigt, social förmåga Inre ex: oro, ältande, frustration, ångest ex: planera, organisera, förstå andra, egen kroppsuppfattning ex: motivation
25 Beteendeanalys Specifikt problem som beskrivs i observerbara, icke värderande, termer Beteenden, funktionsnedsättningar och förstärkningar skall uttryckas så konkret som möjligt för att fungera som underlag för förändring Beskriv uppkomst, utveckling och faktorer som vidmakthåller beteendet (konsekvenser)
26 Stimulus (plural stimuli) S Händelse eller objekt. Kan vara föremål i miljö eller en individs eget beteende eller andras beteende. Ett stimulus kan föregå eller följa efter en respons Obetingat stimulus OS, utlöser icke inlärda reflexer/responser Betingat stimulus BS, inlärt, betingat neutralt stimulus
27 Respons R Beteende eller reaktion på ett stimulus Obetingade responser OR, sker utan att vi lärt oss dessa Betingade responser BR, etableras genom inlärning; sker i frånvaro av ursprungligt stimulus
28 Betingning/Inlärning (def.) Respondent (Pavlov) stimulusstyrd framkallas av ett föregående stimulus ångest, aggressivitet Operant (Skinner; Azrin) konsekvensstyrd styrt av dess följder/förstärkningar (stimulus kommer efter responsen)
29 Biologisk predisposition Obetingade stimuli slag smekningar behagliga stimuli hög temp plötsligt högt ljud god mat dålig mat något i halsen Obetingade responser dra sig bort avslappning leende svettning rycka till (rädsla) salivering Illamående hosta
30 Respondent (klassisk) betingning Obetingad stimulus OBS Reflex Attackerad av främling OBR Rädsla, ångest Obetingad respons Kopplas till Neutralt stimulus S t ex mörk tunnel Leder till Betingad stimulus BS BR Betingad respons Mörk tunnel Rädsla, ångest
31 Inlärning A B C startar gör att för att betingat stimulus betingad respons (ångest) respons säkerhet / flykt konsekvens minskat obehag Konsekvens på lång sikt ökat obehag
32 Kedjeanalys samt A-B-C-analys A antecendent B beteende C konsekvenser Kedjor av beteenden som leder fram till problembeteendet (tankar, känslor och beteenden Problembeteende Kort- och långsiktiga konsekvenser
33 Förstärkning är motorn för beteendet Positiv förstärkning ökar sannolikheten för responsen genom belöning Negativ förstärkning ökar sannolikheten för responsen genom att ta bort något obehagligt
34 Möjliga positiva förstärkare Inre tankar och känslor Sociala uppmärksamhet, uppskattning Aktiviteter självförstärkande (roliga, intressanta) Påtagliga och konkreta pengar (generaliserad förstärkning), tecken
35 Bestraffning Minskar sannolikheten att en respons ska inträffa Två typer: positiv bestraffning: en bestraffare tillkommer negativ bestraffning: en positiv förstärkare tas bort Bestraffning kontra förstärkning
36 A B C
37 Psykiska funktionsnedsättningar Exekutiva funktioner Störningar i abstrakt tänkande. Minnesstörningar Theory of mind Centrala sammanhang Störd kroppsfeedback. Svårt att vänja sig vid stress. Varseblivningsstörningar
38 Anpassa kompensera för psykiska funktionsnedsättningar Förändra i miljön lugn miljö med minsta möjliga stimuli Handikapphjälpmedel checklistor kom ihåg lappar filofax schema (whiteboard) märkta lådor, tvättkorgar etc. väckarklocka, äggklocka handdator (Handy)
39 Kedjeanalys, arbetsordning Identifiera: (sårbarhetsfaktorer) det beteende du vill analysera (B) utlösande faktorer (A) positiv och negativ förstärkning för problembeteendet (C1) positiv och negativ bestraffning för ett mera långsiktigt fungerande beteende (C2)
40 A-B-C-analys A antecendent B beteende C konsekvens Kedjor av beteenden som leder fram till problembeteendet (tankar, känslor och beteenden ) Problembeteende Kort- och långsiktig förstärkning
41 A-B-C-analys önskat beteende EO etablerande omständighet A aktiverare B beteende C konsekvens Vad kan starta beteendet Önskat beteende Kort- och långsiktig förstärkning
Beteendeanalys introduktion. Beteende. Tillämpad beteendeanalys, TBA
Beteendeanalys - introduktion Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål, måste jag först finna henne där hon är och börja just där. För att hjälpa någon måste jag visserligen förstå
Läs merPeter Friberg Leg psykolog Magelungen Utveckling AB GRUNDLÄGGANDE INLÄRNINGSTEORI
Peter Friberg Leg psykolog Peter.friberg@magelungen.com Magelungen Utveckling AB GRUNDLÄGGANDE INLÄRNINGSTEORI ALLIANS VAD LEDER TILL FÖRÄNDRING? Tre faktorer skapar förändring inom behandling: Allians
Läs merPsykologiska aspekter på långvarig smärta. Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset
Psykologiska aspekter på långvarig smärta Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset Kognitiv Beteende Terapi -KBT Beteendeterapi: Bygger på inlärningsforskning, 1 1800-
Läs merOperant inlärning. Thomas Jakobsson Samordnare och handledare HVB. www.inom.com
Operant inlärning Thomas Jakobsson Samordnare och handledare HVB Operant inlärning En typ av inlärning som visar hur beteendets konsekvenser påverkar våra beteenden på olika sätt. Operant inlärning Konsekvenserna
Läs merINLÄRNINGSPSYKOLOGI. Tandhygienistprogrammet ht 15
INLÄRNINGSPSYKOLOGI Tandhygienistprogrammet ht 15 Johanna Enö Persson Doktorand, leg psykolog Karolinska Institutet Institutionen för klinisk neurovetenskap Sektionen för psykologi E-post: johanna.eno.persson@ki.se
Läs merÅsa Österlund. Introduktion till KBT -att förståbeteende är grunden till förändring. Upplägg. Målsättning
Åsa Österlund Introduktion till KBT -att förståbeteende är grunden till förändring Legitimerad sjukgymnast Gruppledarutbildning i KBT med inriktning sömn, stress och smärta. Basutbildning i psykoterapi
Läs merInlärningsteori. Vad är beteende? Hur gör man en beteendeanalys
Inlärningsteori Hur gör man en beteendeanalys Världssyn, sammanhang, regler, normer, antaganden, attityder Ryggsäck/inlärningshistoria Agerar och reagerar utifrån din historia Verbalt beteende Perception
Läs merBemötande och beteendeanalys
Bemötande och beteendeanalys Skoldagen 21 mars 2013 Christina Tysk Leg. Psykolog Agenda Beteendeanalys Förhållningssätt och bemötande - LUNCH Falldiskussion i grupper Beteendeanalys Situation ( gör att
Läs merVad är KBT? Hur förstår vi och förändrar beteenden? AGENDA. Cecilia Fyring & Sara Isling FYRING&ISLING
Hur förstår vi och förändrar beteenden? Cecilia Fyring & Sara Isling Vad är KBT? Inlärning Egenskaper eller beteenden? Överskott/underskott Beteende i sitt sammanhang Några ord om diagnoser AGENDA Vad
Läs merMål. Grundläggande inlärningspsykologi. Agenda. Agenda forts. Behaviorism & radikalbehaviorism. Inlärningspsykologin är viktig för
Mål Grundläggande inlärningspsykologi Dan Katz Leg. psykolog dan.katz@katzkbt.se Kunskap om: Varför inlärningspsykologin är så oerhört viktig Grunderna i inlärningspsykologi Hur man använder inlärningpsykologin
Läs merMål för föreläsningen. Inlärning grunden för förändring. Vad är behaviorism? Vilken kunskap har vi? Inlärningsprinciper. Relevans för sjukgymnaster?
Mål för föreläsningen Inlärning grunden för förändring Ge en introduktion till inlärningspsykologi Lära ut grundläggande inlärningsprinciper Inlärningsteori i vardagen prova att tillämpa inlärningstänk
Läs merInlärningsteoretiska principer och tillämpningar
Inlärningsteoretiska principer och tillämpningar Institutionen för psykologi Kurs 19 VT-16 Timo Hursti Disposition Inlärning begrepp och mekanismer Beteendeanalys, Funktionell analys Inlärningsbaserad
Läs merInlärning Psykologprogrammet, KI
Inlärning Psykologprogrammet, KI Erik Hedman Leg. Psykolog, med. dr. Institutionen för klinisk neurovetenskap Karolinska Institutet kire.hedman@ki.se 5 september 2012 Agenda Förmiddag Vad är inlärning
Läs merPanikångest med och utan agorafobi (torgskräck)
Panikångest med och utan agorafobi (torgskräck) En panikattack drabbar minst var tionde människa någon gång i livet. Vid den första panikattacken uppsöker patienten ofta akutmottagningen. De kroppsliga
Läs merInlärning Psykologprogrammet, termin 1
Inlärning Psykologprogrammet, termin 1 Erik Hedman & Brjánn Ljótsson Leg. Psykologer, Internetpsykiatrienheten & Ångestmottagningen, Psykiatri Sydväst Doktorander, Karolinska Institutet Erik.hedman.2@ki.se
Läs merFunktionell beteendeanalys vid. teori och praktik Kan röd tejp och en rengjord hörapparat göra någon skillnad? 5/17/2016
Funktionell beteendeanalys vid problema ska förfly ningar teori och praktik Kan röd tejp och en rengjord hörapparat göra någon skillnad? Förflyttningar föregår alla ADL aktiviteter Försämrad ADL predicerar
Läs merFrån inlärningsteori till praktisk hundträning
Från inlärningsteori till praktisk hundträning Kenth Svartberg, PhD Hjälp vid jakt Valla får och nötboskap Vakta bostad/område/boskap Dra pulka/släde/vagn Söka efter personer Söka efter preparat/substanser
Läs merÅsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut www.lakaremedgranser.org. Försäkringskassan Samordningsförbundet Umeå
Att vara professionell i gränslandet mellan livets svårigheter och psykisk sjukdom- vilken kunskap krävs för det? Åsa Kadowaki Leg läkare, specialist i psykiatri Leg KBT-psykoterapeut www.lakaremedgranser.org
Läs merKänslor och sårbarhet. Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com
Känslor och sårbarhet Elin Valentin Leg psykolog www.inom.com Emotionell instabilitet Impulsivitet Kraftig ångest Snabba svängningar i humör Ilskeproblematik Svårigheter i relationer Svårt att veta vem
Läs merHur åstadkomma ändrade levnadsvanor hos personer med psykisk sjukdom
Hur åstadkomma ändrade levnadsvanor hos personer med psykisk sjukdom Lena Hedlund Leg. Fysioterapeut, PhD Teamet för nyinsjuknad i psykos Adjunkt vid Lunds universitet Beteendemedicin Den teoretiska grunden
Läs merKBT i barnpsykiatrisk heldygnsvård möjligheter och svårigheter. Eva Gafvelin Ramberg Leg psykolog, leg psykoterapeut Handledare och lärare i KBT
KBT i barnpsykiatrisk heldygnsvård möjligheter och svårigheter Eva Gafvelin Ramberg Leg psykolog, leg psykoterapeut Handledare och lärare i KBT Några käpphästar Öppenhet Tydliggöra syftet med slutenvårdsvistelsen
Läs merADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON
ADHD vad är det? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD ÄR DET? 1. Jag har ADHD 2. Vad är ADHD? 3. Symtomen 4. Impulskontrollen 5. Självkontroll 6. Exekutiva funktioner 7. Medicinering
Läs merAntecedent - A i beteendets A-B-C
Antecedent - A i beteendets A-B-C Av Eva Bertilsson publicerad i Canis 2013 Beteende är makalöst spännande! Och ju mer man lär sig om hur beteende funkar, desto intressantare blir det. Men för att kunna
Läs merADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1
ADHD VAD OCH VARFÖR? EN FÖRELÄSNING AV OCH MED NICKLAS LARSSON 1 INNEHÅLL ADHD VAD OCH VARFÖR? JAG HAR ADHD VAD ÄR ADHD? SYMTOMEN IMPULSKONTROLLEN MISSFÖRSTÅDD OCH MISSLYCKAD RÄTT MILJÖ OCH STRATEGIER
Läs merBeteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender
Innehåll: Beteendeanalys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender Människan är rationell! Men vi gör ju så dumma
Läs merBeteendeanalys en praktisk vägledning
1 Beteendeanalys en praktisk vägledning Detta är en kort praktisk vägledning till hur du kan göra en beteendeanalys. Diagnos Om du kan sätta en klar DSM- eller ICD-diagnos skriver du den överst. Testresultat
Läs merErfarenheter Tester. Frivilligverksamhet och Yrkesutbildningar med Räddning Bevakning i stor skala
Erfarenheter Tester Frivilligverksamhet och Yrkesutbildningar med Räddning Bevakning i stor skala Bakgrundsinformation till utvecklingsarbete Ämne är inte det viktiga Utbildningssteg kunskap Lärdom av
Läs merFUNCTIONAL ASSESSMENT INTERVIEW (FAI)
FUNCTIONAL ASSESSMENT INTERVIEW (FAI) Namn: Ålder: Kön: Intervjudatum: Intervjuare: Namn på de intervjuade A 1. Definiera topografi (hur det yttrar sig), frekvens (hur ofta) duration (hur länge beteendet
Läs merInbyggda mål i Steg för Steg manualen. Vad är ett självständigt liv?
Manual till Steg för Steg En studiecirkel i serien Ett Självständigt Liv (ESL) Namn Per Borell Per Borell AB Vad är ett självständigt liv? Inbyggda mål i Steg för Steg manualen Mindre risk för återfall
Läs merPavlovs papegojor: att förstå och eliminera faktorer som utlöser rädsla
Pavlovs papegojor: att förstå och eliminera faktorer som utlöser rädsla Av S.G. Friedman, Ph.D. Publicerad i Good Bird Magazine 2007 Då vi talar om beteendeanalys fokuserar vi oftast på våra elevers frivilliga,
Läs merPsykiska funktionsnedsättningar - stöd i vardagen.
Psykiska funktionsnedsättningar - stöd i vardagen Eva-lena@borellme.se Uppdrag Att hjälpa människor med särskilda behov att hantera sin vardagsverklighet Att tillsammans med patienten/brukaren försöka
Läs merFörflyttningsrelaterat beteende ABC i förflyttningssituationer för personer med demenssjukdom
Förflyttningsrelaterat beteende ABC i förflyttningssituationer för personer med demenssjukdom Charlotta Thunborg PhD och Leg Fysioterapeut Karolinska Institutet Dagens presentation 1. Att förstå beteenden
Läs merVet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra!
Vet du att det finns hjälp att få, stora tokerier är nå t man rår på. Mindre tokerier bör man ha, dom berikar och är bra! Susanne Bejerot: Ur Vem var det du sa var normal? Paniksyndrom utan agorafobi (3-5%)
Läs merAtt förstå och möta barn och ungdomar med problemskapande beteende
Att förstå och möta barn och ungdomar med problemskapande beteende Härryda 2010-03-02 Thomas Ahlstrand www.pedagogiskinspiration.se Dagens agenda: Liknande symtom/beteenden men olika orsaker Förståelse
Läs merForskning och böcker av. Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars 2007. Nedärvda stressreaktioner. Kris: hot eller möjlighet? Vem är du?
Firma Margareta ivarsson Forskning och böcker av Luftfartsstyrelsen i Sollentuna 29 mars 2007 Stress och stresshantering Bosse Angelöw Marianne Frankenhaeuser Daniel Goleman Howard Gardner Aleksander Perski
Läs merSMART Utbildningscentrum
Historik och utveckling Första vågen Beteendet i fokus (1920) Andra vågen Tankarna i fokus (1970) Våg ett och två Blir KBT (1980) Känslor och österländsk filosofi möter västerländsk psykoterapi (1990)
Läs merS B K S B K S B K. = förstärkning. Beteendet förstärks. Introduktion till KBT. Introduktion till KBT. Människan är rationell!
Människan är rationell! Innehåll: analys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender Men vi gör ju så dua saker? Det
Läs merSET. Social Emotionell Träning. www.set.st
www.set.st Varför livskunskap i skolan? Förebygga psykisk ohälsa Värdegrundsarbete Inlärning Förebygga mobbing Jämlikhet Skyddsfaktorer God social kapacitet Impulskontroll Kunna hantera konflikter Kunna
Läs merUtbildningscentrum. Eslövs folkhögskola 13 & 18 januari
Joakim, 37, jobbar på kontor. Han är ambitiös och gör saker klara i tid. Joakim lever ensam och gjort det flera år. Han trivs med tillvaron då han bara behöver ta hänsyn till sig själv. Han brukar säga:
Läs merKognitionskunskap + Individkunskap = Personcentrerat Förhållningssätt. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog
Kognitionskunskap + Individkunskap = Personcentrerat Förhållningssätt Beata Terzis med.dr, leg.psykolog beata.terzis@frosunda.se Nationella riktlinjer För vård och omsorg vid demenssjukdom 2 Nationella
Läs merCFT och compassionfokuserat arbete på UM. med leg. psykolog Sofia Viotti
CFT och compassionfokuserat arbete på UM med leg. psykolog Sofia Viotti Anpassa CFT efter ert uppdrag Skillnad på CMT Compassion Mind Training och CFT Compassionfokuserad terapi CFT handlar om att förstå
Läs mersince 1998 Ther e is no trying, either you do or you don t
since 1998 Ther e is no trying, either you do or you don t UA Modell flera verksamheter ett förhållningssätt Individ HELHET Familj Nätverk Träna din trupp Operant inlärning Ökad förmåga att klara svåra
Läs merfortsättning: Psykiatriska problem och behandling av unga Tillstånd som är specificerade inom
Psykiatriska problem och behandling av unga 1. Utgångspunkter i den barnpsykiatriska behandlingen 2. Behandling inom ungdomspsykiatrin 3. Mentaliseringsbegreppet 4. Depression/Ångest 5. Terapiformerna
Läs merOm autism information för föräldrar
Om autism information för föräldrar Välkommen till andra tillfället! INNEHÅLL Autism Information om diagnosen Föräldraperspektiv Kommunikation och socialt samspel Beteende Stress Mat/Sömn/Toa Tydliggörande
Läs merAtt implementera RACT
Agenda för eftermiddagen Att implementera RACT Ämne: Gynnsamma faktorer för implementering ur org/ledarskap/medarbetarperspektiv Aktuella lärandemål: Identifiera och förklara gynnsamma implementeringskomponenter
Läs merPositivt Beteendestöd inom Socialpsykiatrin
Positivt Beteendestöd inom Socialpsykiatrin Benjamin Lassebro, leg psykolog Psykologpartners, Pedagogik & Utveckling Benjamin.lassebro@psykologpartners.se www.psykologpartners.se Utmaningar inom socialpsykiatriska
Läs merEmotion och motivation. Motivation. Motivation. Vad motiverar oss? Arousal. Upplägg & innehåll Ebba Elwin.
Upplägg & innehåll Emotion och motivation Ebba Elwin ebba.elwin@psyk.uu.se Grundläggande om motivation och emotion Mer finns att läsa i boken (kap 11 och första delen av kap 12) På slutet riktlinjer och
Läs merPresentationsrunda. Vad uppskattar du mest hos ditt barn? Vad oroar du dig mest för?
Vad är autism? Presentationsrunda Vad uppskattar du mest hos ditt barn? Vad oroar du dig mest för? Förstå Barnets diagnos och beteende Mitt eget beteende Förändra/Acceptera Autism samt en beskrivning av
Läs merAtt förebygga och hantera överbelastningsskador. Beteenden (Gustafsson & Lundqvist, 2016; Kennerly, Kirk, & Westbrook, 2011)
Att förebygga och hantera överbelastningsskador Henrik Gustafsson, docent i idrottsvetenskap Sveriges Olympiska Kommitté Karlstads universitet Norges idrettshøgskole Halmstad högskola Personlighetsfaktorer
Läs merAtt aktivera nedstämda föräldrar eller Beteendeterapi vid depression eller Beteendeaktivering (BA) av Martell, Jacobsen mfl
Att aktivera nedstämda föräldrar eller Beteendeterapi vid depression eller Beteendeaktivering (BA) av Martell, Jacobsen mfl 1 Egentlig depressionsepisod Minst 5 symtom under 2 veckor Symtom 1 eller 2 krävs
Läs merPresentationsrunda. Vad uppskattar du mest hos din son eller dotter med autism? Vad oroar du dig mest för?
Vad är autism? Presentationsrunda Vad uppskattar du mest hos din son eller dotter med autism? Vad oroar du dig mest för? Förstå Den unges diagnos och beteende Mitt eget beteende Förändra/Acceptera Biologiska
Läs merIntroduktion till KBT. - Det bara verkar dumt för att vi inte förstår vad i konsekvensen som är belönande. Introduktion till KBT
Människan är rationell! Innehåll: analys Positiv och negativ förstärkning KBT i praktiken Exemplet paniksyndrom KBT vid depression KBT vid kroniska tillstånd Nya trender Men vi gör ju så dua saker? Det
Läs merMotivation till förändring
Motivation till förändring 2010 Kristoffer Bothelius Leg psykolog, leg psykoterapeut kristoffer.bothelius@akademiska.se Vad är motivation utifrån ett inlärningspsykologiskt synsätt? Operant inlärning att
Läs merChecklista - vanliga stressorer
Checklista - vanliga stressorer Krav Krav som i stunden överstiger individens förmåga Att ha för låga krav på sig, få för lite utmaning, för låg komplexitet på det man ska göra, få för lite stimuli Sociala
Läs merMats Jacobson Ingrid Almgren. Beteendeanalys. en praktisk guide. Verksam Psykologi
Mats Jacobson Ingrid Almgren Beteendeanalys en praktisk guide Verksam Psykologi Detta är en kort praktisk guide till hur du kan göra en klinisk beteendeanalys. Diagnos Om du kan sätta en klar DSM-IV diagnos
Läs merProblemskapande beteende och låg affektivt bemötande
Problemskapande beteende och låg affektivt bemötande VARFÖR ÄR DET SÅ SVÅRT ATT FÖRSTÅ? Okunskap kring kognition och kognitiva nedsättningar Osynligt funktionshinder Ojämn profil & funktion Saknas ofta
Läs mer@ardbegmum Facebook: Specialpedagogen
Hej! @ardbegmum Facebook: Specialpedagogen Hur ska du komma ihåg det du tänker, hör och kommer på idag? Friskfaktorer i lärmiljön Relationellt Kategoriskt Pedagogisk kompetens Specialpedagogisk kompetens
Läs merVad gör du för att må bra? Har du ont om tid? Vad gör du med din tid? Reptilhjärnan. När du mår bra, är det mer troligt att du är trevlig mot
Firma Margareta ivarsson Nedärvda stressreaktioner Work Shop i Örserum 5 oktober 2006 Tema stress Vid hot förbereder sig kroppen på antingen kamp, flykt eller genom att spela död beroende på vilken typ
Läs merSTRESS OCH REHABILITERING. Bemötande och samverkan
STRESS OCH REHABILITERING Bemötande och samverkan Beteende ABC Aktiverare 20% Beteende, förändring Konsekvens 80% Förstärkning Positiv Lön Negativ Undvika kritik Försvagning Positiv Kritik, ökad belastning
Läs merSMART Utbildningscentrum
Kognitiv Beteende Terapi Konsten att göra det som fungerar för patienten Historik och utveckling Fas 1 Beteendet i fokus (1920) Fas 2 Tankarna i fokus (1970) Fas 1 och 2 Blir KBT (1980) Fas 3 Känslor och
Läs merApotekets råd om. Nedstämdhet och oro
Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.
Läs merKognitionskunskap för bättre kommunikation. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog
Kognitionskunskap för bättre kommunikation Beata Terzis med.dr, leg.psykolog Kognitionskunskap För att bemöta personer med nedsatt kognition på ett adekvat sätt är kunskap om kognition nödvändigt Kognitionskunskap
Läs merDagens föreläsning. Grundläggande syn. Motivation och idrott: Att skapa en utvecklande idrottsmiljö
Motivation och idrott: Att skapa en utvecklande idrottsmiljö Henrik Gustafsson 2013 Dagens föreläsning Myter om Vad är? Miljöns betydelse sklimatet Psykologiska behov och Vad göra för att stimulera? Grundläggande
Läs merHur vägleda elever med utmanande beteende? Nicklas Kurkio Sakkunnig inom barn- och familjearbete
Hur vägleda elever med utmanande beteende? Nicklas Kurkio Sakkunnig inom barn- och familjearbete Innehåll Vi som vägledare Orsaker till utmanande beteende Konkreta verktyg i vardagen Andra stadiets studerande
Läs merNär föräldern har kognitiva svårigheter
När föräldern har kognitiva svårigheter Den 6 december, 2018, Uppsala socialtjänst Agnetha Hammerin Eleonor Belin SUF-Kunskapscentrum www.regionuppsala.se/suf www.regionuppsala.se/suf Anpassat föräldraskapsstöd
Läs merHur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta
Hur psykologi kan hjälpa vid långvarig smärta Ida Flink, Sofia Bergbom & Steven J. Linton Är du en av de personer som lider av smärta i rygg, axlar eller nacke? Ryggsmärta är mycket vanligt men också mycket
Läs merInlärning hos hästar Tidningen Hästfynd nr 2, 24 februari 2001
Inlärning hos hästar Tidningen Hästfynd nr 2, 24 februari 2001 Text: Sven Forsström Foto: Inger Lantz Hästens medfödda förmåga att lära sig nya beteenden och att anpassa sig till nya förhållanden och situationer
Läs merPsykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri
+ Psykiatrisk komorbiditet, hur hitta detta? 10 november 2011 Barbro Thurfjell öl med dr barn och ungdomspsykiatri + Förekomst av psykisk störning hos barn och ungdomar DSM-IV kriterier 41% DSM-IV kriterier
Läs merTiden läker inte alla sår. Information om barn som upplevt våld
Tiden läker inte alla sår Information om barn som upplevt våld Barn och våld inom familjen Med våld i par- och närrelationer avses i vid bemärkelse våld som någon använder inom familjen eller i andra släkt-
Läs merEMOTION. Armita Golkar Doktorand
EMOTION Armita Golkar Doktorand Lärande mål Kunna definiera och diskutera begreppet emotion. Kunna jämföra och ge exempel på empiriskt stöd för olika emotionsteorier. Kunna ge exempel på forskning kring
Läs merPsykiatrisamordningen Agneta Ahlström Liselott Bergström
Psykiatrisamordningen 2017 Agneta Ahlström Liselott Bergström Psykiatri handlar om problem inte om person - Problem man lider av - Problem som gör att man inte fungerar inom viktiga områden i livet Uttryck/namn
Läs merEffektiv hypnos i vården Nils Norrsell
Effektiv hypnos i vården Nils Norrsell 1959 Hypnoskompendium 1960 Använde hypnos i barntandvård 1971 Jerry Halker demonstrerade hypnos 1972 Psykologistudier. Artikel i Tandl.tidn. 1973 Treårsutbildning
Läs merSMART Utbildningscentrum
Återfallsprevention utifrån KBT och MI : vid problem med alkohol och narkotika Av Liria Ortiz & Peter Wirbing ISBN: 9789144090788 Återfallsprevention är en evidensbaserad behandlingsmetod ÅP har sin tradition
Läs merExempel på social kognitiva fenomen. Social kognition. Utgångspunkt för social kognition: Behaviorism. Albert Bandura
Social kognition Mentala processer som hänger ihop med hur vi uppfattar och reagerar mot andra individer och grupper Barn kan vara så sociala som deras kognitiva utvecklingsnivå tillåter Soft/warm cognition
Läs merPrestationspsykologi en lärandeprocess
Prestationspsykologi en lärandeprocess John Jouper, PhD, Idrott 2016-10-17 1 Vad förväntar ni er förstå efter föreläsningen? Dra er tillminnes en idrottshändelse när det inte fungerar: Lärprocessen: Vad
Läs merFRÅGOR OCH SVAR OM OCD
FRÅGOR OCH SVAR OM OCD INNEHÅLLSFÖRTECKNING Vad är OCD?... 1 Varför får man OCD?... 1 Vilka drabbas?... 2 Kan man bli frisk?... 2 Hur många lider av OCD?... 2 Hur behandlar man tvång?... 2 Finns det fler
Läs merOmvårdnadsdiagnos Omvårdnadsdiagnosen formuleras som en hel mening i två eller tre steg.
Bilaga 1 Omvårdnadsdiagnos Omvårdnadsdiagnosen formuleras som en hel mening i två eller tre steg. Den vanligaste förekommande strukturen som används vid formuleringen av omvårdnadsdiagnoser är P(R)ES-strukturen.
Läs merBarn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening
Barn med specialbehov 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Barn med specialbehov vad är det? 2. Teori- Olika typer av specialbehov -Inlärningen
Läs merSocialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort
Socialstyrelsen, Nationella riktlinjer, 2010 SBU:s sammanfattning och slutsatser, 2005 Nordlund. (2004).Ångest om orsaker, uttryck och vägen bort från den Ottosson & d`elia. (2008). Rädsla, oro, ångest
Läs merIntroduktion till inlärningspsykologi. Mål enligt er kursplan. Syfte. Dan Katz Leg. psykolog, leg. psykoterapeut Handledare KBT dan.katz@katzkbt.
Introduktion till inlärningspsykologi Dan Katz Leg. psykolog, leg. psykoterapeut Handledare KBT dan.katz@katzkbt.se Mål enligt er kursplan kunna reflektera över sitt eget beteende, utifrån psykologiska
Läs merVad är psykisk ohälsa?
Vad är psykisk ohälsa? Psykisk ohälsa används som ett sammanfattande begrepp för både mindre allvarliga psykiska problem som oro och nedstämdhet, och mer allvarliga symtom som uppfyller kriterierna för
Läs merALLT OM TRÖTTHET. www.almirall.com. Solutions with you in mind
ALLT OM TRÖTTHET www.almirall.com Solutions with you in mind VAD ÄR DET? Trötthet definieras som brist på fysisk och/eller psykisk energi, och upplevs ofta som utmattning eller orkeslöshet. Det är ett
Läs merDet sitter inte i viljan. Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg.
Det sitter inte i viljan Neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och pedagogiska verktyg. För att kunna stödja personer med neuropsykiatriska funktionshinder i vardag, studier och yrkesliv behöver vi
Läs merPTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog
PTSD- posttraumatiskt stressyndrom Thomas Gustavsson Leg psykolog Bakgrund u Ett ångestsyndrom u Ångest- annalkande hot u PTSD- minnet av en händelse som redan inträffat Detta förklaras genom att PTSD
Läs merDYSKALKYLI MATEMATIKSVÅRIGHETER. Agneta Marsell Specialpedagog, Komvux Sundsvall agneta.marsell@skola.sundsvall.se
MATEMATIKSVÅRIGHETER DYSKALKYLI Agneta Marsell Specialpedagog, Komvux Sundsvall agneta.marsell@skola.sundsvall.se Susanna Vuorela, Studerande, Komvux Sundsvall susanna.vuorela@skola.sundsvall.se 2008-09-22
Läs merAUTISMSPEKTRUM- TILLSTÅND I SKOLAN. UMEÅ 2014-10-29 Barbro Ivars-Aroch Överläkare, BUP Umeå/ Umeå Universitet
AUTISMSPEKTRUM- TILLSTÅND I SKOLAN UMEÅ 2014-10-29 Barbro Ivars-Aroch Överläkare, BUP Umeå/ Umeå Universitet AST Neuropsykiatriskt tillstånd, där genetiska faktorer och miljöfaktorer under graviditet och
Läs merSalutogent tänkande. Att jobba med det friska hos barn och ungdomar. BRIS och Stiftelsen Allmänna Barnhuset. www.salutogenes.com
Salutogent tänkande Att jobba med det friska hos barn och ungdomar BRIS och Stiftelsen Allmänna Barnhuset Salutogenes Utveckling mot hälsa Stress- sårbarhetsmodellen STRESS Hög - Livshändelser ohälsa
Läs merKBT vid inkontinens. Liv Svirsky. Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut, Spec i klinisk psykologi, Handledare & Författare.
+ KBT vid inkontinens Liv Svirsky Leg Psykolog, Leg Psykoterapeut, Spec i klinisk psykologi, Handledare & Författare + Agenda Det här är KBT Grunderna i inlärningspsykologin KBT vid inkontinens + Det här
Läs merCommunity Reinforcement Approach Eva Magoulias
Community Reinforcement Approach Eva Magoulias Leg psykolog, leg psykoterapeut, handledare, universitetsadjunkt Beroendecentrum Stockholm och Karolinska Institutet - Om bestraffning fungerade skulle det
Läs merEmotion och motivation. Motivation. Motivation. Motivation. Motivation Upplägg & innehåll. Ebba Elwin.
Upplägg & innehåll Emotion och motivation Ebba Elwin ebba.elwin@psyk.uu.se Grundläggande om motivation och emotion Mer finns att läsa i boken (kap 11 och första delen av kap 12) På slutet ger jag riktlinjer
Läs merINLÄRNING. (en av pavlovs stackars hundar med salivuppsamlaren inopererad i mungipan)
INLÄRNING Ivan Pavlov, nobelpristagare, psykolog, forskare. I början av 1900 talet gjorde Pavlov ett psykologiskt test som nog många känner igen som "Pavlovs hundar" Han mätte mängden saliv på hundar när
Läs merMötet. Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Anna Hertting Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare
Mötet Vad händer i ett hälsofrämjande möte? Leg. fysioterapeut, med dr folkhälsovetenskap, senior rådgivare Allt verkligt liv är möte Den kände filosofen Martin Buber ägnade sitt liv åt att påvisa den
Läs merEMOTION 9/12/2011. Lärande mål. Emotioners olika komponenter. En funktionell definition.. Emotion och fysiologi Arousal. Arousal - prestation
Lärande mål Kunna definiera och diskutera begreppet emotion. Armita Golkar Doktorand Kunna jämföra och ge exempel på empiriskt stöd för olika emotionsteorier. Kunna ge exempel på forskning kring specifika
Läs merVanliga sömnproblem hos barn. Vanliga orsaker 2. Vanliga orsaker 1. Generella interventioner för barn. Sökorsaker 14-11- 05
Vanliga sömnproblem hos barn INSOMNI HOS BARN VANLIGA SVÅRIGHETER & PSYKOLOGISK BEHANDLING Svårt att komma till ro på kvällen Svårt att somna in på kvällen Svårt att somna om vid nattligt uppvaknande Omvänd
Läs merMedveten närvaro en väg till hälsa och prestation
Medveten närvaro en väg till hälsa och prestation John Jouper, FD Idrottsvetenskap 2019-04-08 1 Idrott och Folkhälsa Idrott Fysisk aktivitet som ett medel, en aktivitet, för att utveckla Folkhälsan som
Läs merMalin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr. BUP-kliniken, Linköping
Malin Gren Landell, leg psykolog, leg psykoterapeut, med dr. BUP-kliniken, Linköping Giltig och ogiltig frånvaro, ströfrånvaro & långvarig frånvaro.. som kan leda till problem för individen Betrakta problematisk
Läs merACT vid smärta. Grunden i ACT. Mål med utbildningen. Varför ACT? (Fokuserad) Acceptance and Commitment Therapy. ACT utgår från beteendeanalys
Mål med utbildningen ACT vid smärta Grunderna till ACT ACT vid smärta Öva öva öva... Mattias Myrälf info@myralf.se Varför ACT? Grunden i ACT En ACT behandling i fem steg Acceptance and Commitment Therapy
Läs merSMART Utbildningscentrum
Återfallsprevention (ÅP) är en evidensbaserad behandlingsmetod ÅP har sin tradition i kognitiv beteendeterapi (KBT), som fokuserar på omlärande strategier utifrån kartläggning av dysfunktionella tankar
Läs mer2011-04-28. Beteende. Beteendemedicin =? Exempel från sjukgymnastik
Beteendemedicinsk tillämpning Exempel från sjukgymnastik Maria Sandborgh leg sjukgymnast lektor Mälardalens högskola Kliniska studier Grundutbildning Bakgrund Magister/Masterutbildning Kliniska kurser
Läs mer