Exempel på social kognitiva fenomen. Social kognition. Utgångspunkt för social kognition: Behaviorism. Albert Bandura

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Exempel på social kognitiva fenomen. Social kognition. Utgångspunkt för social kognition: Behaviorism. Albert Bandura"

Linnéa Eriksson
för 7 år sedan
Visningar:

1 Social kognition Mentala processer som hänger ihop med hur vi uppfattar och reagerar mot andra individer och grupper Barn kan vara så sociala som deras kognitiva utvecklingsnivå tillåter Soft/warm cognition Tänkande om människor och deras sociala relationer Hard/cold cognition Tänkande om ord, nummer, kartor, bilder osv. Exempel på social kognitiva fenomen Självuppfyllande profetia Attityder och attitydförändring Attribution (orsaksförklaringar) Utgångspunkt för social kognition: Behaviorism Klassisk betingning: Obetingat/betingat stimuli respektive respons (Pavlov) Operant betingning: Stimuli-respons via förstärkning (Skinner) Albert Bandura Ömsesidig determinism (Bandura, 1977) Barn lär sig inte bara genom klassisk/operant betingning utan även genom observation och imitation. Barn väljer specifika beteenden som de imiterar och imitationen bero på hur de processat informationen Self-efficacy, centralt begrepp i Social Cognitive Theory 1

2 Bandura: Social Cognitive Theory Centrala kognitiva kapaciterer a) Symbolisering b) Predicering c) Självreglering d) Självreflektion e) Observationsinlärning (ex. Bobo Doll experimentet; Bandura, 1963) Underordnade processer a) uppmärksamhet b) behålla i minnet c) reproduktion d) motivation Social kognition och personlighet Blyga i social interaktion attribuerade fysiologiska reaktioner till interna orsaker Blyga, som fick veta att dessa reaktioner var en bieffekt av högt ljud, attribuerade reaktionerna till externa orsaker (Brodt & Zimbardo, 1981) Banduras self-efficacy modell Tomasello: Cultural learning theory Attribution till stabila interna orsaker högre grad av självfokus lägre grad av self-efficacy Centralt: Perspektivtagande och att förstå andras intentioner. Skiljer oss från andra arter. Inlärning utvecklas i tre steg enligt teorin: 1) Imitativt lärande (9 mån; peka leder till joint attention) perspektivtagande (delad uppmärksamhet) 2) Instruerat lärande (4 år; boll i korg= mål i vissa situationer) intersubjektivitet (ljuga/luras med flit) 3) Kollaborativt lärande (6 år; lösa uppgifter med kompis) upprepad intersubjektivitet ( Pelle tror att jag tycker att Lisa är knäpp ) 2

3 Tidig social kognition Tidig social kognition, forts 2-3 må 4-5 må 1,5-2 år 4-5 år 3-5 år Personlig agentskap Skilja mellan jag-annan Nutida självigenkänning utsträckt självigenkänning beskriva sig själv utifrån fysiska och psykologiska aspekter Theory of mind Barns utveckling av koncept för mental aktivitet Dock vanligen: I vilken utsträckning har barn en koherent teori för att förstå, förutspå och förklara beteenden? Mest studerat: I vilken utsträckning förstår barn att andras perception, kunskap och tankar kan skilja sig från deras egna? Theory of mind 1 år pekar på objekt för att dela med andra 3 år vet att andra inte kan observera deras tankar, men tror att människors beteende reflekterar önskningar (desire ToM) 3-5 år vet att även människors uppfattningar påverkar beteende (belief-desire ToM). Vet att olika människor kan ha olika tolkningar av samma sak - falska föreställningar ( false beliefs ) Bjorklund, 2005 (s 248) 3

4 Senare social kognition Vid utvecklad theory of mind gradvis mot utökad psykologisk beskrivning av sig själva I tonåren blir beskrivningarna mer abstrakta och kan innehålla motsättningar 9 år: Mitt namn är X. Jag har bruna ögon. Jag har brunt hår. Jag gillar sport. Det är sju personer i min familj. Jag har jättebra syn! Jag har många kompisar! Jag har en morbror som är nästan 2 meter lång. Jag spelar hockey! Jag är nästan den smartaste pojken i klassen. Jag gillar skolan! 11 år: Mitt namn är Y. Jag är en människa. En flicka. En ärlig person. Jag är inte söt. Jag är så där i skolan. Jag är en mycket duktig cellist. Jag är ganska lång för min ålder. Jag gillar flera killar. Jag försöker vara hjälpsam. För det mesta är jag en bra person, men jag tappar humöret. En del pojkar och flickor gillar inte mig. Jag vet inte om pojkar gillar mig 17 år: Jag är en människa. En flicka. En individ. Jag är en fisk. Jag har humörsvängningar. En person som har svårt att fatta beslut. Jag är en mycket nyfiken person. Jag är ensam. Jag är amerikan (Gud hjälpe mig). Jag är demokrat. Jag är en liberal person. Jag är radikal. Jag är konservativ. Jag är pseudoliberal. Jag är ateist. Jag går inte att kategorisera (dvs jag vill inte) Person perception 3-5 år vet hur nära vänner beter sig i olika situationer 5-6 år drar slutsatser om framtida beteende baserat på utvärdering av tidigare beteende (bra-dåligt) Äldre barn drar slutsatser baserat på personlighetsdrag som tidigare beteende indikerat 4

5 Frågor till seminariet: 1. Spelar det någon roll om eller hur barn uppfattar och förklarar orsakssamband i olika sammanhang, dvs om det attribuerar? I sådant fall, på vilket sätt? 2. Spelar det någon roll om eller hur barn utvecklar theory of mind? I sådant fall, på vilket sätt? Referenser: Orobio de Castro B, Bosch, JD, Veerman, JW and Koops W. (2003). The Effects of Emotion Regulation, Attribution, and Delay Prompts on Aggressive Boys Social Problem Solving. Cognitive Therapy and Research, 27, 2, Flavell JH (2004). Theory-of-Mind Development: Retrospect and Prospect. Merrill- Palmer quarterly 50, 3, , 3, pp Instuderingsfrågor (frivilliga) 1. Beskriv Banduras social kognitiva teori. 2. Identifiera och beskriv inlärning via observation. 3. Diskutera relationen mellan barnets känsla av self-efficacy och hans/hennes kognitiva utveckling och hur individuella skillnader i self-efficacy påverkar barns beteende. Instuderingsfrågor (frivilliga) 4. Beskriv utvecklingen av barns känsla av self. 5. Beskriv faktorer som kan förklara barns könrollsbeteende (ex preferenser för leksaker) 6. Varför ska man inkludera ett kapitel om social kognition i en lärobok om kognitiv utveckling? 5

Relevanta dokument

Psykologiska aspekter på långvarig smärta. Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset

Psykologiska aspekter på långvarig smärta Monica Buhrman Leg psykolog & doktorand Smärtcentrum, Akademiska sjukhuset Kognitiv Beteende Terapi -KBT Beteendeterapi: Bygger på inlärningsforskning, 1 1800-