HUR HJÄRNAN ARBETAR ELLER HUR BETER VI OSS EGENTLIGEN? Sig-Britt Jutblad, leg. psykolog, specialist i neuropsykologi, leg.

Transkript

1 HUR HJÄRNAN ARBETAR ELLER HUR BETER VI OSS EGENTLIGEN? Sig-Britt Jutblad, leg. psykolog, specialist i neuropsykologi, leg. psykoterapeut

2 EXEKUTIVA FUNKTIONER KAPTENEN PÅ KOMMANDOBRYGGAN EXEKUTIVA FUNKTIONER ÄR HÖGRE ORDNADE KOGNITIVA FUNKTIONER SOM ÄR ANSVARIGA FÖR KOGNITIV KONTROLL AV TANKAR OCH HANDLINGAR. DESSA FUNKTIONER GÖR DET ALLTSÅ MÖJLIGT FÖR OSS ATT HANDLA I ENLIGHET MED INRE REPRESENTERADE MÅL OCH ÖNSKNINGAR SNARARE ÄN ATT ENDAST LÅTA OSS DRIVAS AV YTTRE HÄNDELSER OCH STIMULI.

3 BARN VUXNA EXEKUTIVA FUNKTIONER I BARNDOMEN ÄR VIKTIGA FÖR AKTIVITETER SÅSOM ATT FÖLJA REGLER KOMMA IHÅG INSTRUKTIONER OCH HÅLLA TILLBAKA INKORREKTA/OPASSANDE BETEENDEN EXEKUTIVA FUNKTIONER FÖRÄNDRAS DRAMATISKT UNDER BARNDOMEN OCH VARIERAR MYCKET FRÅN PERSON TILL PERSON VID EN GIVEN ÅLDER OCH BEDÖMS FÄRDIGUTVECKLADE I SENA TONÅR ELLER TIDIG VUXEN ÅLDER.

4 EXEKUTIVA SVÅRIGHETER PÅVERKAR INDIVIDENS DAGLIGA LIV ATT KLARA ARBETE OCH SKOLA ATT FUNGERA SJÄLVSTÄNDIGT I SITT HEM ATT UTVECKLA & BEHÅLLA SOCIALA RELATIONER ATT UPPRÄTTHÅLLA UTVECKLANDE INTRESSEN OCH FRITIDSAKTIVITETER

5 ADAPTIVA FÄRDIGHETER AKADEMISKA FÄRDIGHETER ATT LÄSA, SKRIVA, RÄKNA OCH ANDRA SKOLPRESTATIONER SOCIALA FÄRDIGHETER INNEBÄR FÄRDIGHETER ATT UMGÅS MED ANDRA I SOCIALA SAMMANHANG, ATT MOTSVARA ANDRAS FÖRVÄNTNINGAR, ATT KUNNA SKYDDA SIG PRAKTISKA FÄRDIGHETER ÄR AKTIVITETER I DET DAGLIGA LIVET (ADL), D V S HUR INDIVIDEN KLARAR AV VARDAGSBESTYR SOM ATT ÄTA, TVÄTTA SIG, KLÄ SIG, HÅLLA EN DYGNSRYTM, STÄDA

6 EXEKUTIVA FUNKTIONER - UTFÖRANDEFUNKTIONER VERKAR GENOM HÖGT UTVECKLADE OCH INTEGRERADE STYRFUNKTIONER AV SPRÅK, VISUELL FÖRMÅGA OCH KÄNSLOR INRE SPRÅK ATT TÄNKA SIG INRE VISUALISERING ATT FÖRESTÄLLA SIG KÄNSLOMÄSSIG STYRNING ATT KÄNNA PÅ SIG

7 EXEKUTIV FUNKTION SYSTEM SOM TÄNKS KONTROLLERA OCH REGLERA LÄGRE KOGNITIVA PROCESSER SOM HAR LOKALISERATS TILL PREFRONTALCORTEX I FRONTALLOBEN.

8 FRÄMRE HJÄRNOMRÅDEN EXEMPEL PÅ TILLSTÅND SOM KAN PÅVERKA EXEKUTIV FÖRMÅGA ADHD AUTISMSPEKTRUMTILLSTÅND SYREBRISTSKADOR SKALLSKADOR TOXISK PÅVERKAN

9 FRÄMRE HJÄRNOMRÅDEN MOTORIK = AKTIVITET (OUTPUT) 3 FRONTALA DOMÄNER REGLERING, HÄMNING AV RISKBETEENDEN (INHIBERING) EXEKUTIVA FUNKTIONER THEORY OF MIND, MENTALISERING

10 REGLERING - INHIBERING INNEBÄR FÖRMÅGAN ATT VÄNTA ÄR FÖRUTSÄTTNINGEN FÖR MÄNNISKANS FÖRMÅGA ATT STYRA BETEENDET MOTVERKAR RISKBETEENDE MÖJLIGGÖR ATT VI KAN FOKUSERA PÅ RÄTT SAK MÖJLIGGÖR LÅNGSIKTIGA MÅL KOPPLAT TILL BELÖNINGSSYSTEMET?

11 SJÄLVVÄRDERING FÖRMÅGAN ATT ÖVERVAKA SINA HANDLINGAR, EN FUNKTION DÄR HANDLINGAR SES HUR DE GÖRS OCH OM DET SÄTTET FUNGERAR, DENNA FUNKTION HJÄLPER TILL MED SJÄLVKORRIGERING FÖRMÅGAN ATT VÄRDERA EGNA HANDLINGAR

12 KOMMA IGÅNG FÖRMÅGAN TILL ATT TA INITIATIV FÖRMÅGAN ATT MOTIVERA SIG SJÄLV TILL HANDLINGAR KUNNA SKJUTA UPP BEHOVSTILLFREDSSTÄLLELSE

13 UPPMÄRKSAMHETSREGLERING FÖRMÅGAN ATT FOKUSERA UPPMÄRKSAMHET, HÄR KRÄVS ATT OVIDKOMMANDE SAKER KAN BLOCKERAS (INHIBITION) FÖRMÅGAN ATT HÅLLA KVAR UPPMÄRKSAMHETEN BÅDE MED OCH UTAN DISTRAKTIONER FÖRMÅGAN ATT FÖRDELA UPPMÄRKSAMHETEN FÖRMÅGAN TILL AUTOMATISKT AGERANDE

14 MENTAL FLEXIBILITET MED DETTA MENAS EN MENTAL RÖRLIGHET VAD GÄLLER FÖRMÅGAN ATT UPPFATTA, TÄNKA KRING OCH HANDSKAS MED INFORMATION. RÖRLIGHETEN BESKRIVS SOM EN FÖRMÅGA ATT TA HÄNSYN TILL FLERA ASPEKTER AV EN UPPGIFT OCH ATT KUNNA ANPASSA SIG TILL SKIFTANDE OMSTÄNDIGHETER FÖR ATT KUNNA DETTA BEHÖVS FÖRMÅGA ATT TA DISTANS FRÅN DEN OMEDELBARA SITUATIONEN OCH INTA ETT ÖVERGRIPANDE PERSPEKTIV

15

16 PLANERA OCH ORGANISERA TIDSUPPFATTNING, ATT FÖRSTÅ SAMBANDET MELLAN ORSAK OCH VERKAN SKAPANDET AV STRUKTUR I VARDAGEN FÖRMÅGAN ATT PLANERA OCH ORGANISERA

17 EX PÅ KOGNITIVA SVÅRIGHETER SPRÅKLIGT FLYT PRAKTISKT FLYT MINNESPROBLEM UPPMÄRKSAMHETSPROBLEM PLANERINGSFÖRMÅGA REGLERINGSSVÅRIGHETER METAKOGNITION

18 CENTRAL KOHERENS HJÄRNANS TENDENS ATT SAMMANSTÄLLA DETALJER TILL HELHETER (ATT SE MÖNSTER) ATT SKAPA ETT ÖVERGRIPANDE PERSPEKTIV OCH SAMMANSTÄLLA EN STOR MÄNG INFORMATION TILL EN HELHET CENTRAL KOHERENS ÄR UTVECKLAD FRÅN DEN MEST PRIMÄRA PERCEPTUELLA NIVÅN, TILL MINNE OCH SPRÅKLIG FÖRSTÅELSE, OCH TILL DEN SLUTGILTIGA NIVÅN ATT VARA KAPABEL ATT SÄTTA SAMMAN EN STOR MÄNGD INFORMATION HAPPÉ 94.

19 KOGNITIVA SVÅRIGHETER VID BRISTANDE CENTRAL KOHERENS DETALJFIXERING OFÖRMÅGA ATT UPPFATTA HELHETSSAMMANHANG NEDSATT FÖRMÅGA ATT FÖRSTÅ RESONEMANG NEDSATT FÖRMÅGA TILL SIMULTAN BEARBETNING

20 THEORY OF MIND - MENTALISERING FÖRMÅGAN ATT SÄTTA SIG IN I ANDRA MÄNNISKORS TANKAR, KÄNSLOR OCH INTENTIONER

21 TRE VIKTIGA STEG I UTVECKLINGEN AV MENTALISERING FÖRSTÅELSE FÖR AVSIKTEN MED EN HANDLING FÖRSTÅELSE FÖR ATT LÅTSAS (LÅTSASLEK) FÖRSTÅELSE FÖR DE ANTAGANDEN SOM BETEENDET ÄR BASERAT PÅ

22 THEORY OF MIND - MENTALISERING IDENTIFIERA KÄNSLOR, EGNA OCH ANDRAS FÖRSTÅ ANDRAS UPPFATTNINGAR OCH AVSIKTER FINNA LÄNKAR MELLAN KÄNSLOR OCH VETSKAP/ KUNSKAP FÖRSTÅ BEHOVEN/ÖNSKNINGARNA BAKOM UTÅTRIKTAT BETEENDE

23 TACK FÖR MIG!