Ett Kompendium utgivet av Ekängens HVB & Halvvägshus Daniel Ulr

Transkript

1 Ett Kompendium utgivet av Ekängens HVB & Halvvägshus 2013 Ekängens nya olog neuropsyk i ic Daniel Ulr Neuropsykologisk utredning som ett viktigt led i vidare kartläggning och förståelse för Din klients styrkor och eventuella svårigheter för att på så sätt kunna erbjuda adekvata och nivåanpassade stödinsatser.

2 Neuropsykologi och neuropsykologisk utredning Neuropsykologi är läran om de relationer som finns mellan hjärnans fysiska respektive mentala tillstånd. Neuropsykologin kallas ibland också för psykobiologi. Man är intresserad av att studera om hur nervsystemet fungerar och hur olika delar av hjärnan påverkar vårt beteende och vilka delar som kontrollerar olika områden som stress, minne och depression. Neuropsykologer är specialiserade psykologer som arbetar med behandling och med neuropsykologisk utredning det vill säga diagnostisering och kartläggning av kognitiva funktioner. Neuropsykologisk utredning inbegriper traditionellt bedömning av abstrakt tänkande, audioverbala receptiva och expressiva funktioner, visuospatiala receptiva och expressiva funktioner, motoriska funktioner, minnesfunktioner, uppmärksamhetsfunktioner, exekutiva funktioner och personlighetsvariabler (Lezak, 1995). Senare års intensiva forskningsutveckling inom social kognition i neuropsykologisk mening motiverar införlivandet av en ytterligare dimension i klinisk neuropsykologisk utredning. Social kognition är av stor betydelse för patienters autonomi och livskvalitet och kan numera med allt större precision definieras i kognitiva termer och kopplas till identifierbara processer i hjärnan (Adolphs, 2001, Shapiro, Hughes, August & Bloomquist, 1993). Med införlivandet av termer som social förståelse, affekt och emotion närmar sig kognitiv neuropsykologi den kliniska vardagsverkligheten i betydande grad. Social kognition i neuropsykologisk mening kan definieras som förmågan att uppfatta sociala stimuli, representera och tolka social information, samt att handla ändamålsenligt och situationsanpassat utifrån sådan information (Adolphs, 2001, Shapiro et al., 1993). Social kognition påverkar såväl oreflekterade som viljestyrda beteenden och har en evolutionsbiologisk grund i utvecklandet av de komplexa sociala relationsmönster som karakteriserar primaters levnadssätt (Adolphs, 2001). Syftet med att genomföra en neuropsykologisk utredning: Kartlägga Din klients kognitiva profil och utifrån vilka förmågor som är nedsatt och vilka som är intakta ge underlag för åtgärdsplanering. Hjälpa till att ställa diagnos. Ge klienten större insikt i sin egen neuroprofil och erbjuda verktyg för att på ett mer adekvat sätt kunna förhålla sig till sina eventuella svårigheter. Bidra till att utveckla behandlingsarbetet och/eller omvårdnadsarbetet kring Din klient. Hur går utredningen till? Patienten informeras om: - Syftet med utredningen. - Vem/vilka får ta del av utredningen. - Vad skall resultatet användas till. - Hur och när kommer klienten att få återkoppling av resultatet. - Testproceduren. - Hur känner klienten inför att bli testad? 2

3 Anamnes - Diagnos (tidpunkt, symtom, osv) - Andra utredningar och behandlings-kontakter - Andra sjukdomar, mediciner. - Utbildningsnivå, yrkesbakgrund - Social situation metoder - Arbetsredskapet: en mängd neuropsykologiska och psykologiska tester. - Tillbaka till syftet. Typ av utredning? Frågeställning? - Planera utredningen. - Standardiserat begåvningstest WAIS, senaste versionen WAIS-IV. Ytterligare speciella test som gäller minne, uppmärksamhet, exekutiv funktion m.m. Normalfördelning. Utgångspunkten är att kognitiva funktioner är fördelade på detta sätt i en population. (se bild ovan) Det finns alltså en stor normalzon. Det är först vid 2 sd man talar om en signifikant nedsättning för den åldern. Viktigt att detta då gäller på ett visst test. Det testet kanske inte mäter något som är essentiellt i personens liv i nuvarande situation. Med hjälp av normalfördelningen och statistiska metoder kan man tala om signifikanta avvikelser från genomsnittsprestationen. 3

4 Subjektiva besvär - Vad upplever klienten för besvär? Vad har hänt över tid? - Klinisk intervju anpassad efter anamnes och diagnos. - Information från anhörig i vissa fall. Här anpassar man intervju efter den information som finns att tillgå. Ex. vid misstänkta minnesproblem så ställs frågor som: Börjar Du att tala om något, kommer av Dig och kan ej komma på det igen? Hur ofta förkommer det? Blir det värre vid stress? Vilka situationer är problemen tydligast? Kan testresultaten verifiera klientens subjektiva besvär? Observationer i testsituationer Arbetstakt, Uthållighet, Uttröttbarhet, Frustration, Impulsivitet, Syn/hörsel Distraktion, Tankar om sitt tillstånd, Stresskänslighet Som bedömare måste man OBSERVERA ALLT. Man vet aldrig vad som kan vara viktigt att ha när man ska knyta ihop säcken i bedömningen. Hur tar sig klienten an uppgifterna? Svårt att komma igång/ avsluta, Adekvata strategier, Flexibilitet, Impulskontroll, Reaktioner på framgång och motgång Bedömning av sin egen prestation, Förmåga att tillgodogöra sig feedback, Uthållighet/Koncentration/ Uppmärksamhet. Dessa observationer väldigt viktiga, både för att förklara/bekräfta testresultat samt att få en uppfattning om hur klienten fungerar i sin vardag. Sammanfattning av testresultatet - Pre-morbida förmågan. - Utbildning, arbetsliv, socioekonomisk status. - En genomsnittlig prestation kan vara en stor försämring för någon men inte för en annan. - Olika former av uppmärksamhet. - Selektiv uppmärksamhet. (Koncentrationsförmågan) - Delad uppmärksamhet. - Responskonflikt - inhibering av olämpliga responser. - Förmågan att upprätthålla uppmärksamheten över tid. (Vigilans) - Visuell perception och visuospatial förmåga. (Bedöma avstånd, identifiera objekt, lokalsinne, känna igen folk) - Verbal funktion. (Grundläggande språklig förståelse och uttrycksförmåga, konkret/abstrakt förståelse, kunskapsfrågor, ordmobilisering, ordförråd) - Minne. (Representeras i många neuronala nätverk och kan aktiveras på olika alternativa sätt. Korttidsminne verbalt och visuellt. Arbetsminne. Långtidsminne verbalt och visuellt. Explicit och implicit minne. Episodiskt, semantiskt och procedurellt minne. - Andra kognitiva funktioner som exempelvis reaktionssnabbhet, psykomotorisk snabbhet, logisk abstrakt funktion - verbalt och visuellt. - Exekutiv funktion. (Komplext begrepp och svårast att objektivt testa. Om och hur man utför något. Motiv, planering, utföra planen, kontinuerligt utvärdera resultatet, slutföra planen. Behov av helhetssyn, planering. Testsituationen är en strukturerad och ostörd miljö. Hur fungerar man i ostrukturerade situationer? Flexibilitet? Koppling tanke-handling?) 4

5 Bedömning - Kvalitativ analys av testdata, anamnes, klientens subjektiva besvär, observationer. - Hur ser den kognitiva funktionsprofilen ut? Jämn eller ojämn? Olikheter mellan verbal och icke-verbal del? - Finns några signifikant avvikande deltest? Vad kan finnas för förklaring till dessa? - Finns något genomgående mönster i deltesten? T.ex. perseverationer, ett mer konkret än abstrakt tänkande, helhets- eller detaljseende? - Skadelokalisation. - Speciella faktorer som kan ha påverkat utredningen ex. medicin och motivation. Innehåll i utlåtandet - Exekutiva funktioner. - Emotioner. - Överensstämmelse med klientens subjektiva besvär och andra utredningar. - Rekommendationer: Behandlings- eller rehabiliteringsinsatser som kan bli aktuella. - Kontextuell anpassning av miljö. - Råd till anhöriga och annan behandlings/omvårdnadspersonal. - Mediciner. - Behov av annan behandling? Terapi? Stödsamtal? Återkoppling till klienten - Diskuterar igenom utredningen tillsammans. - Ökad förståelse för hur man fungerar. - Bekräftelse av egna erfarenheter. - Hitta nya strategier. 5