Minnet - begrepp och principer

Transkript

1 Minnet - begrepp och principer Ebbinghaus (1885)» nonsensstavelser» retention»test Två begreppsteorin för minnet» aktivitet»styrka bestämmer tillgängligheten hos ett minnesspår vid en viss tidpunkt bestämmer långvarigheten hos ett minnesspår erfarenhet, kunskap etc. kan klassificeras mot bakgrund av dessa begrepp

2 Representation av teorin Hög styrka Låg styrka Hög aktivitet Väl inlärda saker som Saker som vi just vi för tillfället tänker på har kodat Arbetsminne Låg aktivitet Väl inlärda saker som vi inte tänker på Saker som vi inte kan minnas Långtidsminne Aktivitet kontrollerar HASTIGHET och RELIABILITET när det gäller tillgång till minnen Styrka bestämmer till vilken GRAD som vi kan REAKTIVERA gamla minnen

3 Arbetsminnet uppmärksamhet grad av aktivitet interferensstudier retention med störning» svårt att hålla informationen kvar i arbetsminnet Miller teorin Baddeley Sternberg artikulära loopar visuell / spatial anteckningsbok central styrenhet linjär relation mellan storlek på minnes-set och tid för igenkänning Tolkningar» seriellt processande» parallellt processande

4 Långtidsminnet» vad händer när information inte får hög grad av aktivitet?» vad bestämmer om och hur snabbt vi kan komma åt minnena igen? aktivitet bestämmer inte bara sannolikheten av att kunna komma åt minnen utan kontrollerar också graden av tillgång till dessa b - blåbår b - björnbär» aktiverade kategorier i arbetsminnet» övning snabbhet hos återhämtning av information varierar med grad av övning frekvens av exponering påverkar både sannolikhet för ihågkomst (Ebbinghaus) och återhämtningstid (Anderson)

5 Spridning av aktivitet priming» det går snabbare att hitta en association i en primingbetingelse» ej helt under individens kontroll (slip of the...) Associativ priming (omedveten priming)» snabbare responser för relaterade par (i någon mening tillhörande samma kategori)» läsande av material med stark koherens tex. problemlösning och generella semantiska kategorier

6 Interferens (störning) solfjäderseffekten (fan-effect)» styrka hos kodning» antalet relationer (länkar i strukturen)» resultat från studier reserveras för störningseffekter när man mäter reaktionstid Interferens och (historia-) kunskap» responstid snabbare för sanna påståenden än för falska Interferens och retention (tid)» vid extremt störande effekt kommer man helt enkelt inte ihåg

7 Igenkänning / Ihågkomst igenkänning bättre än ihågkomst» informationen finns där men vi kommer inte åt den ledtrådar från omgivningen igenkänning tillhandahåller fler ledtrådar behöver inte alltid vara så ibland fungerar ihågkomsttest bättre när det gäller att komma ihåg ett visst relevant minne Blekningsprocesser - att glömma? med tid så glömmer man oberoende av störningseffekter» varför glömmer vi? psykologiska förklaringar fysiologiska förklaringar

8 Är det man glömt förlorat? neuro-operationer» stimulera delar av hjärnan ooops, det hade jag glömt...» försök tyder på att minnen faktiskt finns kvar utveckla bättre tekniker och metoder för att studera detta

9 Minnet: Elaborationer och distinktioner Elaborationer och nätverksrepresentationer» elaborationer» länkar och propositioner elaborationer på propositioner» propositionella nätverk

10 1 X Y subject object isa Doctor relation Hate isa Lawyer location agent 1 Study One dreary morning Psychology laboratory Hate relation Unpleasant relation subject object Y isa Lawyer object relation cause X subject isa Doctor subject agent object reason reason Malpractice relation relation Sue object agent object

11 » tillhandahåller fler sökvägar ger möjlighet att återskapa vad som är glömt mot bakgrund av vad som koms ihåg» inferenser inom och utanför det givna materialet» redundansen ökar med elaborationer resultat visar att fler ledtrådar ger bättre ihågkomst

12 Grad av elaborering i processande ju mer elaborerande desto bättre minne» generera logisk slutsats» visuell image egna eller konstruerade elaborationer? Avsiktlig- / Oavsiktlig Inlärning» inlärning verkar bero på grad av elaborering snarare än en uttalad avsikt att vilja lära sig» elaboreringar verkar vara en viktigare faktor än uttalade semantiska relationer (an, auf, hinter, in )

13 Användande av schemata» meningsbaserad kunskapsrepresentation kategorisering inferenser mekanism för att elaborera på information stark mekanism för rekonstruktion» War of the ghosts förväntningar / erfarenheter Organisation och ihågkomst schemata representerar naturliga kategorier» har en hierarkisk struktur -Method of loci bra sätt att lära är att organisera materialet i en hierarkisk struktur organisation hierarkisk struktur associationer

14 Kontextens inverkan på kodning av information kontextuella ledtrådar» fysisk kontext» sinnestillstånd (hypnos försök) lättare att komma ihåg när samma fysiska kontext och sinnestillstånd ett inlärningskontext kan återkallas genom fria associationer, hur såg det ut, hur luktade det etc...» spacing, sprida ut inlärningen över tid om tid mellan inlärningstillfällen så blir effekten bättre om man har variabilitet i kontext om ej tid (vrålplugg alltså), så försök att variera kontext, och; se på materialet ur olika perspektiv» viktigt är att något i kontexten när man studerar överlappar med något i kontexten vid test

15 Sammanfattning och slutsatser angående elaborerande processer» länkar till tidigare kunskap» inferenser, slutsatser» visuella bilder / images» organisera materialet» spacing, sprida ut inlärningen» detaljer och egenskaper i kontexten det ökar redundansen, tillgängliga ledtrådar det skapar en organisation av materialet det ökar antalet kontextuella element vilka kan överlappa mellan tillfälle för studie och test Metod som stöds av resultaten PQ4R frågeställande och frågebesvarande organisation av material se på materialet ur olika perspektiv

16 Implicit minne» mycket av vad vi kan, vet är inte medvetet kroppsliga minnen förknippade med viss aktivitet» studier av människor med minnesförlust eller svåra minnesproblem perceptuella, motoriska aktiviteter är inget problem komplexa kognitiva aktiviteter kan läras och användas» explicit / implicit minne explicit minne bäst i generativa betingelser, semantiska aspekter implicit minne bäst när ingen kontext, lita till perceptuell information ej medvetna om att ha sett informationen trots detta finns den där» deklarativ kunskap - explicit minne» procedurell kunskap - implicit minne