Patricija Jaksetic Erik Wistrand. Psykologi del 2 - kognition. Förra gången pratade vi om perception...

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "2003-09-09. Patricija Jaksetic Erik Wistrand. Psykologi del 2 - kognition. Förra gången pratade vi om perception..."

Transkript

1 Psykologi del 2 - kognition Patricija Jaksetic Erik Wistrand Interaction Design Group Föreläsning 9/ Preece, kap.3 Newmad Technologies <1> <2> Förra gången pratade vi om... Generella designprinciper bygger ofta på teorier från s- och kognitionspsykologi Perception hur vi varseblir ngt med våra sinnen. Oftast använder vi en kombination av sinnena syn, hörsel och känsel Design som inte tar hänsyn till de här aspekterna kan försämra interaktionen med system och i kritiska situationer bidra till olyckor. Individuella skillnader olika situationer påverkar vår. Olika typer av : visuell, auditiv, taktil, rumslig... Förra gången pratade vi om... Designriktlinjer: Färg är svårt för människor att se perifert. Rörelse fångar. Använd endast sparsamt. Varningsljud i kombination av ngn typ av visuell information. Låt användaren styra tempot. Följ vedertagna standarder (ISO, MIL) Brasklapp! Förväntningar kan påverka vår. <3> <4> Psykologi - delar Perception Kognition- hur vi bearbetar information Många generella designprinciper bygger på teorier från psykologins forskning om hur vi tar in och bearbetar information. Varför kognitionspsykologi? man vill minimera den kognitiva belastningen för användaren utnyttja resurser effektivt utöka användarens möjligheter kompensera de svaga punkterna kognitionspsykologi ger allmänna kunskaper om människor användaranalysen specifika kunskaper om den aktuella användargruppen <5> <6> 1

2 Vad är kognition? Uppmärksamhet uppmärksamma uppfatta och känna igen minnas lära läsa, tala och lyssna lösa problem, plannera, resonera och ta beslut Fokuserad Distraktion Koncentration Cocktail party-fenomenet Delad <7> <8> Distraktion Efter distraktion, sförändring: lätt glömma var man var i aktiviteten. Vanligast i rutinuppgifter Ex. salta pasta vattnet telefon Ex. spara fil => måste kunna avläsa tillståndet i systemet => bör kontrolleras, ännu bättre automatiskt Delad Vi är bra på att dela vår mellan olika uppgifter fokuserad uppgifternas svårighet delad uppgifternas likhet vana att utföra uppgiften <9> <10> Kombinera uppgifter Ex. Olika uppgifter som går att kombinera köra bil - prata - titta på skyltar tala i telefon - röra i grytan - kolla barnen Ex. svåra att kombinera... köra bil - tala i mobiltelefon ena handen cirklar, andra handen klappar Vad kan kombineras? Uppgifternas svårighetsgrad varje uppgifts svårighetsgrad koordinationsproblem Uppgifternas likhet uppgifterna blandas ihop konkurrerar om samma slags resurser Vana att utföra uppgiften träning ger färdighet... automatiserat utförande av uppgiften kräver inte lika stora resurser <11> <12> 2

3 Mänsklig informationsbehandling Människans minne, SB <13> <14> Informationsprocessande teori 1 Informationsprocessande teori 2 stimuli tankeprocess beslut svar eller handling Stimuli-styrd Processas botten-upp Populär för 25 år sen Konceptuellt styrd (dvs. använder kunskaper som är lagrade i minnet) Processas top-down PARIS IN THE THE SPRING Idag tror de flesta på en kombination <15> <16> Experiment Människans minne, GRÖN SB <17> <18> 3

4 Inkodning - Vad går vidare till långtidsminnet? Det beror på: hur länge informationen finns i ex. rabbla telefonnummer för sig själv hur uppmärksamma vi är hur fokuserat informationen behandlas hur stark (oväntad/otäck/fantastisk/underbar) upplevelsen är vilken sinnesstämning man är i, trött, stressad, drogpåverkad, etc Inlärning och lärande Inlärning - processen att tillförskaffa sig kunskap Två synsätt: man arbetar på att komma ihåg något man hör, läser eller gör (<100 år sedan, Ebbinghaus, kvantitativ kunskap) som leder till en förändring av våra föreställningar om hur vår omvärld är beskaffad och hur den fungerar (kvalitativ kunskap) Inlärningsprocessen är en färdighet, som går att träna upp <19> <20> Människans minne, Lagring - representation av kunskap Hur representeras kunskap i minnet? SIB deklarativ kunskap episodisk (självbiografisk) som filmsekvens, tidsföljd, personliga minnen semantisk (kunskap om världen), allmänna sakkunskaper procedurell (motoriska färdigheter) som recept, datorprogram <21> <22> Olika sorters kunskap Skillnad procedurell och deklarativ kunskap Fotbollsspelare blir tränare Inlärning från deklarativ till procedurell Implicit (tyst) och explicit (uttalad) kunskap Kan vara viktigt att tänka på vid tester Minnets organisation Allmänt: Mänskligt minne är (oftast) mycket väl organiserat och strukturerat Man tror att kategorisering sker både vid och vid av kunskap Utan denna organisation skulle vårt minne aldrig kunna vara så effektivt En teori menar att information som vi inte kan relatera till något inte passar in, och blir svårt att minnas <23> <24> 4

5 Mentala modeller (förståelse) kap Strukturell modell hur det fungerar svårt lära sig kan förutse, förstå varför går fel Funktionell modell hur använda det vet handlande - resultat, ej varför vanligast... Mentala modeller, forts. Ex. funktionell modell hur fungerar en video (egentligen)? värmereglage, termostat reglaget på brödrosten Ju riktigare mental modell en användare har, desto större möjlighet att använda systemet rätt <25> <26> Designproblemets kärna: Design modell Designer? Dokumentation System System image Mental modell Användare Hur förser man användaren med en bra mental modell? Använder lämpliga representationer Gör informationen meningsfull (för användaren) Använder metaforer utnyttjar tidigare kunskap utnyttjar vårt analogiska tänkande <27> <28> 15-spelet Spelet innehåller de nio siffrorna 1,2,...,9. Varje spelare väljer i tur och ordning varsin siffra (som då blir upptagen). Den spelare som först har tre siffror som tillsammans blir 15 vinner. Ex. Spelare A tar 8, spelare B tar 2. Sen tar A 4 och B tar 3. Slutligen tar A siffran 5. Vilken siffra ska B ta? x o o x x Metaforer Utnyttjar vårt analogiska tänkande Överför kunskap från ett område till ett annat Vana från språket skrikig färg, lysande idé, datorvirus lång tid, barndomen långt bakom (tid som rumslig linje) Behöver ej bygga en helt ny idévärld, modifierar en man redan känner till Lättare att bygga på något som man redan har en förståelse för, istället för att skapa ny förståelse! minskad kognitiv belastning <29> <30> 5

6 Använd metaforer men tänk på att: Människans minne, Välja en metafor som användaren känner till! Beskriv noga skillnaderna mellan metaforen och systemet! Metaforer kan skapa problem: när system-metafor inte stämmer överens kan begränsa användaren (skrivmaskinordbehandlare) Hur långt ska analogin dras? (full-tom mapp) SIB <31> <32> Framtagning av kunskap - hågkomst Hågkomst igenkänning Ex. vittne beskrivning line-up Menyer, direkt manipulations system Hågkomst kontext-beroende barndomsminnen Inlärning och tester i rätt miljö Hur mycket informationen behandlats Vi kommer ihåg 10% av det vi hör 20% av det vi ser 70% av det vi gör Andra delar av kognitionspsykologi som har betydelse för MDI Problemlösning Planera Resonera Att fatta beslut <33> <34> Beyond the Desktop (video) Ubiquitous computing, Mark Weiser Jun Reimoto, Sony Computer Science Lab Direkt Manipulation Environments Multiple-Computer User Interfaces Interaktionstekniken måste överbrygga gränserna mellan flera olika enheter Video Metaforer Pick and drop Digital table shared space <35> <36> 6

7 Inlämningsuppgiften Dela in er i grupper om två och två Senaste inlämningsdag är i kursens labskåp på Matematiskt Centrum Handledning på inlämningsuppgiften Onsdag S4 MC Fredag 13-15, MD10 Inlämningsuppgiften (forts.) Designa ett biljettsystem för en nöjespark Biljettsystemet har stora brister Köer uppstår vid attraktionerna Välj en inriktning Planeringsperspektiv Tidsperspektiv Statistik Upplevelseperspektiv <37> <38> Inlämningsuppgiften (forts.) Välj två användargrupper en från varje kategori Besökare Vuxna Ungdomar Barn Personal Tivolidirektör Biljettkontrollant Biljettförsäljare Tänk noga igenom hur det användarpar ni väljer påverkar den valda inriktningen/perspektivet! Inlämningsuppgift (forts.) Leverabler 1. Användar- och uppgiftsanalys som leder till en kravspecifikation 2. Design i form av en prototyp som uppfyller kraven. Ex. 1. Biljettkoncept 2. Biljettkassa 3. Biljettkontroll vid attraktionerna 4. Presentationsverktyg för statistik 5. Upplevelseförhöjande datorstöd i samband med nyttjande av attraktioner 3. Utvärdering av designen utifrån kravspecifikationen Samtliga tre delmoment måste genomföras för att uppgiften ska bli godkänd. <39> <40> 7

Kognition. 11 september 2002

Kognition. 11 september 2002 Kognition 11 september 2002 Uppvärmning Representationer 15-spelet 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Varje spelare väljer i tur och ordning varsin siffra (som då blir upptagen). Den spelare som först har tre siffror som

Läs mer

Föreläsning 7: Kognition & perception

Föreläsning 7: Kognition & perception Föreläsning 7: Kognition & perception FSR: 3, 4 Att läsa: Kapitel 2-3 i Rogers et al.: Interaction design Översikt Vad är kognition, perception? Vad har kognition och perception med interaktionsdesign

Läs mer

Föreläsning 7: Kognition & perception

Föreläsning 7: Kognition & perception Föreläsning 7: Kognition & perception FSR: 3, 4 Att läsa: Kapitel 2-3 i Rogers et al.: Interaction design Översikt Att kunna om perception och kognition Konceptuella modeller Metaforer Paradigm, teorier,

Läs mer

Interaktionsteknik. Föreläsning 6, Kognition perception. Översikt. Vad händer i medvetandet?

Interaktionsteknik. Föreläsning 6, Kognition perception. Översikt. Vad händer i medvetandet? Föreläsning 6: Kognition och perception Rogers et al. Kapitel 3 Översikt Vad är kognition? Vad är användare bra och dåliga på? Exempel på hur kognition kopplas till interaktionsdesign Kognition och perception

Läs mer

2003-09-04. Psykologi del 1 Christina von Dorrien Vice President Interaction Design & Usability. Perception. Psykologi - delar

2003-09-04. Psykologi del 1 Christina von Dorrien Vice President Interaction Design & Usability. Perception. Psykologi - delar Psykologi del 1 Christina von Dorrien Vice President Interaction Design & Usability Föreläsning 4/9 2003 Preece: Kap.3 Carmen Systems AB Psykologi delar Perception Perceptionspsykologi hur vi varseblir

Läs mer

Föreläsning 6: Kognition och perception. Rogers et al. Kapitel 3

Föreläsning 6: Kognition och perception. Rogers et al. Kapitel 3 Föreläsning 6: Kognition och perception Rogers et al. Kapitel 3 Översikt Vad är kognition? Vad är användare bra och dåliga på? Exempel på hur kognition kopplas till interaktionsdesign 120420 Kognition

Läs mer

Människans förmåga kognition. Fö5. Kursinnehåll. Kognition och e-hälsa. ETIF20 E-hälsa. MEN kanske extra viktigt om man riktar sig till en

Människans förmåga kognition. Fö5. Kursinnehåll. Kognition och e-hälsa. ETIF20 E-hälsa. MEN kanske extra viktigt om man riktar sig till en Termen kognition kommer från det latinska ordet cognitare (att tänka) Kognitionsvetenskapochkognitivpsykologi syftar till att beskriva och förstå hur tänkande går till. Kognition och e-hälsa Att ta hänsyn

Läs mer

Minnet - begrepp och principer

Minnet - begrepp och principer Minnet - begrepp och principer Ebbinghaus (1885)» nonsensstavelser» retention»test Två begreppsteorin för minnet» aktivitet»styrka bestämmer tillgängligheten hos ett minnesspår vid en viss tidpunkt bestämmer

Läs mer

Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi

Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi TNMK31 Användbarhet TNMK23 - Användargränssnitt Begreppet kognition syftar på processerna som gör att vi kan inhämta kunskaper: hur vi tar emot information från omgivningen hur hjärnan bearbetar och lagrar

Läs mer

Uppsats i MDI En reflektion över designarbetet i tidigare inlämningsuppgift

Uppsats i MDI En reflektion över designarbetet i tidigare inlämningsuppgift Uppsats i MDI En reflektion över designarbetet i tidigare inlämningsuppgift Personlig uppsats i kursen Människa-datorinteraktion Magisterprogrammet MDI/ID 2003 11 03 Mattias Ludvigsson it3luma@ituniv.se

Läs mer

Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi

Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi TNMK31 Användbarhet HIIA20 Användbarhet med kognitiv psykologi Begreppet kognition syftar på processerna som gör att vi kan inhämta kunskaper: hur vi tar emot information från omgivningen hur hjärnan bearbetar

Läs mer

När huvudet känns som en torktumlare

När huvudet känns som en torktumlare När huvudet känns som en torktumlare Hjälpmedelsinstitutet Nationellt kunskapscentrum Huvudmän Staten Sveriges Kommuner och Landsting Nordens största specialbibliotek Allmännyttig ideell förening Teknikstöd

Läs mer

Kognition, interaktion och användare. Översikt. Kognition. Henrik Artman. Introduktion till kognitionsvetenskap

Kognition, interaktion och användare. Översikt. Kognition. Henrik Artman. Introduktion till kognitionsvetenskap Kognition relation till förväntningar Kognition, interaktion och användare Henrik Artman Tillämpad beteendevetenskap inom MDI Nya perspektiv, ta fram problem man ej sett. Mötet mellan användarvänlighet

Läs mer

Vad är kognition? Kognition relation till förväntningar. Kognition, interaktion och användare. Översikt. Kognition

Vad är kognition? Kognition relation till förväntningar. Kognition, interaktion och användare. Översikt. Kognition Kognition, interaktion och användare Henrik Artman KTH CSC Kognition relation till förväntningar Hur konsumenter tänker Bra gränssnitt genom att förstå hur användare tänker Nya perspektiv Användbara system

Läs mer

Korttidsminne-arbetsminne

Korttidsminne-arbetsminne Översikt Korttidsminne-arbetsminne Klassiska teorier om korttidsminnet 7 ± 2 platser Rollen av repetition Lagringskapacitet beror på tid att repetera Arbetsminne Inkluderar repetitionsloopar Störningar

Läs mer

Kognitiva teorier inom MDI - Introduktion

Kognitiva teorier inom MDI - Introduktion Kognitiva teorier inom MDI - Introduktion (MDI) Inst. för informationsteknologi http://www.it.uu.se/edu/course/homepage/hci/ht10 Arbetsuppgiften till idag: Identifiera ett tydligt exempel på dålig användbarhet

Läs mer

Introduktion till kursen Människadatorinteraktion Maria Redström Patricija Jaksetic CR&T

Introduktion till kursen Människadatorinteraktion Maria Redström Patricija Jaksetic CR&T Introduktion till kursen Människadatorinteraktion 10p 02-08-28 Maria Redström Patricija Jaksetic CR&T Dagens föreläsning: Kursadministration Introduktion till MDI Kursmoment Examination Designprinciper

Läs mer

Åldrande och minne. Erika Jonsson Laukka, legitimerad psykolog, PhD Aging Research Center

Åldrande och minne. Erika Jonsson Laukka, legitimerad psykolog, PhD Aging Research Center Åldrande och minne, legitimerad psykolog, PhD Aging Research Center 1 Minnessystem Korttidsminne Långtidsminne Explicit minne Implicit minne Primärminne Arbetsminne PRS Procedur Semantiskt minne Episodiskt

Läs mer

Kognition. Kognition, interaktion och användare. Överblick - kognition. Data-information-kunskap. Nivåer av kognition. Dä ä bar å åk.

Kognition. Kognition, interaktion och användare. Överblick - kognition. Data-information-kunskap. Nivåer av kognition. Dä ä bar å åk. Kognition Kognition, interaktion och användare Henrik Artman Tänkande Mentala funktioner för att tolka information genom sinnena Kognitiva funktioner Perception Minne och uppmärksamhet Problemlösning och

Läs mer

Anna-Lisa Osvalder. Avdelning Design & Human Factors Inst produkt- och produktionsutveckling, Chalmers

Anna-Lisa Osvalder. Avdelning Design & Human Factors Inst produkt- och produktionsutveckling, Chalmers Anna-Lisa Osvalder Avdelning Design & Human Factors Inst produkt- och produktionsutveckling, Chalmers Forskning och undervising inom Människa-maskinsystem/Ergonomi/Teknisk design Arbete och teknik på människans

Läs mer

Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö

Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö Rapport från Arbetsmiljöverket, 2014:2 Sofia Nording, leg psykolog Stressrehabilitering Arbets- och miljömedicin

Läs mer

Tentamens-/instuderingsfrågor

Tentamens-/instuderingsfrågor PC1244, Kognitiv psykologi och utvecklingspsykologi Delkurs: Kognitiv psykologi Höstterminen 2015 Ulf Dahlstrand Tentamens-/instuderingsfrågor 1) Beskriv den visuella informationens väg från näthinna till

Läs mer

Människan och Tekniken. Fö 3 Människan och tekniken. Perception. Visuell perception

Människan och Tekniken. Fö 3 Människan och tekniken. Perception. Visuell perception Fö 3 Människan och tekniken Fö1 om Användbarhet och svårigheter med det. PACT som ett ramverk för att beskriva problemet. Fö 2 om metoder för att genomföra PACT-analys, dvs användarstudie och ev. analys

Läs mer

FAKTAAVSNITT: ARBETSMINNETS UTVECKLING OCH KOPPLING TILL ANDRA FÖRMÅGOR

FAKTAAVSNITT: ARBETSMINNETS UTVECKLING OCH KOPPLING TILL ANDRA FÖRMÅGOR FAKTAAVSNITT: ARBETSMINNETS UTVECKLING OCH KOPPLING TILL ANDRA FÖRMÅGOR ARBETSMINNETS UTVECKLING Arbetsminnet utvecklas som mest mellan åldrarna 5 till 11 år. En fyraåring har ett relativt outvecklat arbetsminne

Läs mer

Interaktionsdesign. Användbarhet ISO 9241. Usability goals. Interaktionsdesign, grundkurs (7,5 HP) Sammanfattande föreläsning

Interaktionsdesign. Användbarhet ISO 9241. Usability goals. Interaktionsdesign, grundkurs (7,5 HP) Sammanfattande föreläsning Interaktionsdesign, grundkurs (7,5 HP) Sammanfattande föreläsning Interaktionsdesign Designing interactive products to support the way people communicate and interact in their everyday and working lives.

Läs mer

Kognition crash course

Kognition crash course Kognition crash course Termen kognition kommer från det latinska ordet cognitare (att tänka) Kognitionsvetenskap och kognitiv psykologi syftar till att beskriva och förstå hur tänkande går till. Människans

Läs mer

Minnesfunktioner hos barn med språk- och lässvårigheter

Minnesfunktioner hos barn med språk- och lässvårigheter Minnesfunktioner hos barn med språk- och lässvårigheter Nationella BUP-kongressen 2015-04-21 Martina Hedenius Institutionen för neurovetenskap/logopedi Uppsala universitet Språk och läsförmåga varierar

Läs mer

Vad är design? Designmetodik. Varför en metodik? Samma (5!) huvudmoment. Härledning av form från specifikation. Användarcentrerad designmetodik

Vad är design? Designmetodik. Varför en metodik? Samma (5!) huvudmoment. Härledning av form från specifikation. Användarcentrerad designmetodik Designmetodik Vad är design? Föreläsning 11/9 2003 Preece: kap 1, 6.1-6.3 Härledning av form från specifikation Varför en metodik? Användarcentrerad designmetodik En metodik är tänkt att vara en hjälp

Läs mer

Kognitiv psykologi. Kognition / Tänaknde. Ett filosofiskt problem. Tänkande: Hur vi löser vi problem och representerar kunskap. Informationsteknologi

Kognitiv psykologi. Kognition / Tänaknde. Ett filosofiskt problem. Tänkande: Hur vi löser vi problem och representerar kunskap. Informationsteknologi Kognitiv psykologi Tänkande: Hur vi löser vi problem och representerar kunskap Anders Jansson Kognition / Tänaknde Kognitionsmodeller IP-modellen, Konnektionistiska teorier, Prototypteori, Kognitiv semantik,

Läs mer

2014-02-17. Attityd. Meningsfull vardag. Vad är det för mig och för dig?

2014-02-17. Attityd. Meningsfull vardag. Vad är det för mig och för dig? Ann-Christin Kärrman, Ansvarig vård & omsorg, Svenskt Demenscentrum Leg. sjuksköterska, fil.mag. Meningsfull vardag Vad är det för mig och för dig? Attityd Attityder till vårt arbete är grunden till vårt

Läs mer

Kognitiv psykologi. Kognition och hjärnan. Hjärnans struktur 2012-10-15. Neurokognition Kap 2

Kognitiv psykologi. Kognition och hjärnan. Hjärnans struktur 2012-10-15. Neurokognition Kap 2 Kognitiv psykologi Neurokognition Kap 2 Tobias Johansson Tobias.Johansson@hkr.se www.distans.hkr.se/joto/index.html Kognition och hjärnan Hur är kognition relaterat till hjärnans struktur och funktion?

Läs mer

FAKTAAVSNITT: ARBETSMINNE TEORETISK MODELL

FAKTAAVSNITT: ARBETSMINNE TEORETISK MODELL FAKTAAVSNITT: ARBETSMINNE TEORETISK MODELL Begreppet arbetsminne började användas på 1960-talet. Tidigare skrevs det istället om korttidsminne som handlar om vår förmåga att under en kort tid hålla information

Läs mer

Neural bas för kognition

Neural bas för kognition Kommunikation Neural bas för kognition stimulerande, retande inhiberande, förhindrande depolarisation vid tillräckligt mycket retning blir hela neuronen för en stund positivt laddad, då har en SPIKE uppnåtts

Läs mer

Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö

Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö Rapport från Arbetsmiljöverket, 2014:2 Sofia Nording, leg psykolog Stressrehabilitering Arbets- och miljömedicin

Läs mer

Minneslek Är ett program som syftar till att träna arbetsminnet hos barn med koncentrationssvårigheter.

Minneslek Är ett program som syftar till att träna arbetsminnet hos barn med koncentrationssvårigheter. Minneslek Minneslek Är ett program som syftar till att träna arbetsminnet hos barn med koncentrationssvårigheter. Programmet innehåller nio olika övningar, både visuella och auditiva. Svårighetsgraden

Läs mer

MINNESFÖRLUST - BRISTANDE KONCENTRATION

MINNESFÖRLUST - BRISTANDE KONCENTRATION ALLT OM MINNESFÖRLUST - BRISTANDE KONCENTRATION Solutions with you in mind www.almirall.com VAD ÄR DET? Minnesförlust och bristande koncentration är vanliga kognitiva problem hos patienter med multipel

Läs mer

Kognitiv psykologi. Kognition / Tänkande. Tänkande

Kognitiv psykologi. Kognition / Tänkande. Tänkande Kognitiv psykologi Tänkande och resonerande som grund för problemlösning Anders Jansson Kognition / Tänkande Kognitionsmodeller IP-modellen, Konnektionistiska teorier, Prototypteori, Kognitiv semantik,

Läs mer

Kognitionsvetenskapliga programmet, åk 1

Kognitionsvetenskapliga programmet, åk 1 Telefonjour: Ulrik Olofsson, 09-10, 0702-646392 Kognitionsvetenskapliga programmet, åk 1 Kognitiv psykologi Skrivningsdatum 061102 Skrivtid 08-12 Inga hjälpmedel Skriv namn och personnummer överst på varje

Läs mer

SMD084 lp människa/datorinteraktion. Del II Programmeringens matematiska grunder. Del I - Lektionsplanering. Del II Lektionsplanering

SMD084 lp människa/datorinteraktion. Del II Programmeringens matematiska grunder. Del I - Lektionsplanering. Del II Lektionsplanering SMD084 lp 3 2003 Del I Introduktion till människa/datorinteraktion Del II Programmeringens matematiska grunder Del I Introduktion till människa/datorinteraktion Inlämningsuppgifter: Användarperspektiv:

Läs mer

Hjälpmedelsinstitutet

Hjälpmedelsinstitutet Hjälpmedelsinstitutet (HI) Hjälpmedelsinstitutet Höjd livskvalitet genom stödjande teknik Verksamhetsidé: Nationellt kunskapscentrum inom området hjälpmedel och funktionshinder Arbeta för full Delaktighet

Läs mer

Ålder och lärande psykologiska aspekter Pian Åkerlund, utbildningsplanerare, psykolog. Svenska pensionärsförbundet, IT-seminarium 19.

Ålder och lärande psykologiska aspekter Pian Åkerlund, utbildningsplanerare, psykolog. Svenska pensionärsförbundet, IT-seminarium 19. Ålder och lärande psykologiska aspekter Pian Åkerlund, utbildningsplanerare, psykolog Svenska pensionärsförbundet, IT-seminarium 19.11 2013 Alla vill leva länge, men ingen vill bli gammal Claes Andersson

Läs mer

Föreläsning 1: Interaktionsteknik, Introduktion. Att läsa: Kapitel 1-2 i Rogers et al.: Interaction design

Föreläsning 1: Interaktionsteknik, Introduktion. Att läsa: Kapitel 1-2 i Rogers et al.: Interaction design Föreläsning 1: Interaktionsteknik, Introduktion Att läsa: Kapitel 1-2 i Rogers et al.: Interaction design Interaktion SAOL: växelspel, samspel i umgänge Samspel med vad? med andra människor med saker?

Läs mer

Kognitiv psykologi. Kognition / Minne. Minnet: sekventiellt. Minne: Hur vi lagrar, återminns, och känner igen tidigare använda sinnesintryck

Kognitiv psykologi. Kognition / Minne. Minnet: sekventiellt. Minne: Hur vi lagrar, återminns, och känner igen tidigare använda sinnesintryck Kognitiv psykologi Minne: Hur vi lagrar, återminns, och känner igen tidigare använda sinnesintryck Anders Jansson Kognition / Minne Kognitionsmodeller IP-modellen, Konnektionistiska teorier, Prototypteori,

Läs mer

Percep&onens betydelse för lärandet Matema&ksvårigheter en pedagogisk utmaning Stockholm 9 september Annika Flenninger

Percep&onens betydelse för lärandet Matema&ksvårigheter en pedagogisk utmaning Stockholm 9 september Annika Flenninger Percep&onens betydelse för lärandet Matema&ksvårigheter en pedagogisk utmaning Stockholm 9 september 2016 Hjärnan får via alla sinnen mottaga en konstant ström av stimuli, både från omvärlden och inifrån

Läs mer

Kognitiv psykologi. Schema. Tentamen Introduktion.

Kognitiv psykologi. Schema. Tentamen Introduktion. Kognitiv psykologi Introduktion Tobias Johansson Tobias.Johansson@hkr.se Schema www.distans.hkr.se/joto/kognition.html 1-2 kapitel vid varje tillfälle, eller övning, laboration etc Var förberedd, viktigt

Läs mer

Individuell inlämningsuppgift TEK210

Individuell inlämningsuppgift TEK210 Individuell inlämningsuppgift TEK210 Den individuella inlämningsuppgiften består av två delar. Del 1 Kognitiv design är obligatorisk och för att bli godkänd på kursen krävs att denna, tillsammans med skriftlig

Läs mer

Människans minnesfunktioner. Användbarhet. Minne, tänkande och handlande. Iordanis Kavathatzopoulos MDI Uppsala universitet

Människans minnesfunktioner. Användbarhet. Minne, tänkande och handlande. Iordanis Kavathatzopoulos MDI Uppsala universitet Människans minnesfunktioner Iordanis Kavathatzopoulos MDI Uppsala universitet Användbarhet Datorsystemet måste vara förenligt med, och ge stöd för användarens sätt att fungera, t ex: Mängd information,

Läs mer

Kognitiv funktion, vanliga nedsättningar, utredning

Kognitiv funktion, vanliga nedsättningar, utredning Kognitiv funktion, vanliga nedsättningar, utredning Kognitiv funktion Kognition allmän beteckning på alla former av tankeverksamhet t.ex. vid varseblivning, inlärning, hågkomster, problemlösning och språklig

Läs mer

Vetenskapsfestivalen 2008 Uppmärksamhet, minne och inlärning hur funkar hjärnan?

Vetenskapsfestivalen 2008 Uppmärksamhet, minne och inlärning hur funkar hjärnan? PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN Vetenskapsfestivalen 2008 Uppmärksamhet, minne och inlärning hur funkar hjärnan? Er klass besökte psykologiska institutionen under Vetenskapsfestivalen. Där fick ni lära er en

Läs mer

Studiestrategier för dig som är visuell

Studiestrategier för dig som är visuell Studiestrategier för dig som är visuell Om du har en visuell (V) lärstil är synen din starkaste kanal för att ta in ny kunskap. Prova att använda en del eller alla av följande metoder: Stryk under och

Läs mer

Minnets möjligheter och neurokognitiv habilitering

Minnets möjligheter och neurokognitiv habilitering Minnets möjligheter och neurokognitiv habilitering Anna Derwinger leg Psykolog, Med Dr Medveten minnesprocessen Uppmärksamhet Inkodning Lagring Framplockning Hierarkisk modell för uppmärksamhet Fokus -

Läs mer

Föreläsning 3 Användare, uppgift och omgivning. Kapitel 3-4 i Stone et al.

Föreläsning 3 Användare, uppgift och omgivning. Kapitel 3-4 i Stone et al. Föreläsning 3 Användare, uppgift och omgivning Kapitel 3-4 i Stone et al. Från föregående föreläsning Kravinsamling med användare i fokus genom Observationer i verkliga situationer Konstruera uppgifter

Läs mer

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN

PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN PX1100 Psykologi: Grundkurs, 30 högskolepoäng Psychology: Basic Course, 30 higher education credits Fastställande Kursplanen är fastställd av Psykologiska institutionen 2014-09-25

Läs mer

En whiteboard... Interaktiva skrivtavlor och aktuell hjärnforskning. Läraren skulle kunna. Ju fler sinnen desto mer minnen.

En whiteboard... Interaktiva skrivtavlor och aktuell hjärnforskning. Läraren skulle kunna. Ju fler sinnen desto mer minnen. Interaktiva skrivtavlor och aktuell hjärnforskning En whiteboard... 16 november 2011 Annika Lagerkvist, Skolstöd sep 27 10:13 nov 14 14:15 Läraren skulle kunna. Tydligare och mer lättläst. Skriva ut och

Läs mer

Vad vet vi och hur hanterar vi den kunskapen?

Vad vet vi och hur hanterar vi den kunskapen? Vad vet vi och hur hanterar vi den kunskapen? Förgreningar dendriter 2-12 år Pruning ( ansning ) Myelinisering 0-25 år Hjärnans utveckling ej färdig förrän vid 25 år - frontalloben 6-13 år störst ökning

Läs mer

STUDIETEKNIK. Carl Engvall Dagens föreläsning läggs upp på vår hemsida:

STUDIETEKNIK. Carl Engvall Dagens föreläsning läggs upp på vår hemsida: STUDIETEKNIK Carl Engvall carl.engvall@svenska.gu.se Dagens föreläsning läggs upp på vår hemsida: http://uf.gu.se/ask/student/oppna-forelasningar Öppna föreläsningar i vår Onsdagar 16.15 17.45 2/3 Akademiskt

Läs mer

Kognitiv psykologi. Kognition / Minne. Minnet: sekventiellt. Minne: Hur vi lagrar, återminns, och känner igen tidigare använda sinnesintryck

Kognitiv psykologi. Kognition / Minne. Minnet: sekventiellt. Minne: Hur vi lagrar, återminns, och känner igen tidigare använda sinnesintryck Kognitiv psykologi Minne: Hur vi lagrar, återminns, och känner igen tidigare använda sinnesintryck Anders Jansson Kognition / Minne Kognitionsmodeller IP-modellen, Konnektionistiska teorier, Prototypteori,

Läs mer

Arbetsuppgifter. Vad gör du? Egentligen? Vad behövs? Gruppincheckning

Arbetsuppgifter. Vad gör du? Egentligen? Vad behövs? Gruppincheckning Arbetsuppgifter Vad gör du? Egentligen? Vad behövs? Gruppincheckning Kravspecifikation Vad är ett krav? vad produkten ska klara av eller en kvalitet som produkten ska ha 2 Krav Affärsmässiga Varför gör

Läs mer

Studier med barn, fördelar. Kognitiv utveckling. Upplägg. Många aspekter. Generella aspekter. Barndomens kognitiva utveckling 2012-01-24

Studier med barn, fördelar. Kognitiv utveckling. Upplägg. Många aspekter. Generella aspekter. Barndomens kognitiva utveckling 2012-01-24 Kognitiv utveckling Pär Nyström www.babylab.se Studier med barn, fördelar Ordning av kognitiva processer Mindre försöksledareffekter Bra fysiologiska förutsättningar Kan testa sånt som är omöjligt på vuxna

Läs mer

Kognitiv psykologi. Kognition / Perception. Kognitiv psykologi. Perceptionspsykologi. Informationsteknologi. Informationsteknologi

Kognitiv psykologi. Kognition / Perception. Kognitiv psykologi. Perceptionspsykologi. Informationsteknologi. Informationsteknologi Kognitiv psykologi Från sinnesintryck till tanke Anders Jansson I många datorstödda arbetssituationer blir man hårt utsatt blir belastade och reagerar med stress Vi är till viss del fortfarande samma gamla

Läs mer

En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst

En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst En sjöhäst är inte alltid en sjöhäst Skapa en tydliggörande kommunikativ miljö Anna Glenvik Astrid Emker 1 Delaktighet Vad betyder ordet delaktighet för dig Vilka faktorer påverkar delaktighet? Delaktighet

Läs mer

Principer för interaktionsdesign

Principer för interaktionsdesign Designtrappan och GDK Principer för interaktionsdesign Mattias Arvola Institutionen för datavetenskap Designtrappan är framtagen av Dansk Design Center och vidareutvecklad av SVID. 2 Dagens föreläsning

Läs mer

KOGNITIVA SVÅRIGHETER

KOGNITIVA SVÅRIGHETER KOGNITIVA SVÅRIGHETER Hur blir det i vardagen? Ingegerd Åhsgren, 29/10, 2010 Habiliteringsöverläkare, Sundsvall Kognition vår förmåga att lära, tänka och bearbeta informationen i hjärnan är inte samma

Läs mer

Kognition TEK210 (4,5 hp)

Kognition TEK210 (4,5 hp) Kognition TEK210 (4,5 hp) Idag Kort introduktion till kurs och kursmål Praktisk information om hur kursen är upplagd Frågor Registrering skriv upp dig på listan! Användbarhet https://www.youtube.com/watch?

Läs mer

Psykologi 14.9.2009. 2. Vad avses med temperament? Hur borde föräldrar och lärare beakta barnets temperament?

Psykologi 14.9.2009. 2. Vad avses med temperament? Hur borde föräldrar och lärare beakta barnets temperament? Psykologi 14.9.2009 1. Den positiva psykologins idé är att betona människans resurser och starka sidor snarare än hennes svagheter, brister och begränsningar. Vad kan den positiva psykologin bidra med

Läs mer

Förstå hjärnan, skapa bättre webbplatser

Förstå hjärnan, skapa bättre webbplatser Förstå hjärnan, skapa bättre webbplatser Din hjärna är ett fantastiskt verktyg för att uppfatta och förstå världen omkring dig. När du skapar webbplatser och andra grafiska gränssnitt kan du dra nytta

Läs mer

Tjäna på användbarhet KOGNITIONSVETENSKAP

Tjäna på användbarhet KOGNITIONSVETENSKAP Tjäna på användbarhet KOGNITIONSVETENSKAP Användbarhet teknik på människans villkor Människor har i alla tider skapat teknik som förenklar, avlastar och effektiviserar de uppgifter hon vill lösa. Ett exempel

Läs mer

Individuell inlämningsuppgift del 1: Kognitiv design.

Individuell inlämningsuppgift del 1: Kognitiv design. Individuell inlämningsuppgift del 1: Kognitiv design. Den individuella inlämningsuppgiften består av två delar. Del 1 Kognitiv design är obligatorisk och för att bli godkänd på kursen krävs att denna,

Läs mer

Målet är att eleven ska få hjälp med överblick och förutsägbarhet

Målet är att eleven ska få hjälp med överblick och förutsägbarhet Målet är att eleven ska få hjälp med överblick och förutsägbarhet Autismspektrum Theory of mind Central koherens Perception Malin khoso - magelungen utveckling ab Perception Malin khoso - magelungen

Läs mer

Studieteknik Språkhandledningen. Britt Klintenberg

Studieteknik Språkhandledningen. Britt Klintenberg Studieteknik Språkhandledningen Britt Klintenberg britt.klintenberg@gu.se 1 Öppna föreläsningar Torsdagar 16.15 17.45 i C362 3/10 Akademiskt skrivande 1 10/10 Oral Presentation 17/10 Akademiskt skrivande

Läs mer

Presentation av ämnet psykologi Programmet för personal och arbetsliv. Henrik Bergman. Vad är psykologi?

Presentation av ämnet psykologi Programmet för personal och arbetsliv. Henrik Bergman. Vad är psykologi? 15/09/16 Presentation av ämnet psykologi Programmet för personal och arbetsliv Henrik Bergman Vad är psykologi? Definition vetenskaplig disciplin som söker på ett systematiskt sätt beskriva och förklara

Läs mer

IC1007 Människa-dator interaktion: Principer och Design 7,5 hp

IC1007 Människa-dator interaktion: Principer och Design 7,5 hp IC1007 Människa-dator interaktion: Principer och Design 7,5 hp Human-computer Interaction: Principles and Design Kursplan för IC1007 gäller från och med HT11 Betygsskala: A, B, C, D, E, FX, F Utbildningsnivå:

Läs mer

Tre kursblock. av användargränssnitt. Inledningsvis. Hittills. Dags att fylla på med det som saknas! Människa dator interaktion Del 1. 1.

Tre kursblock. av användargränssnitt. Inledningsvis. Hittills. Dags att fylla på med det som saknas! Människa dator interaktion Del 1. 1. Tre kursblock Grundläggande teori för design av användargränssnitt Människa dator interaktion Del 1 1. Design 2.Human factors & Ergonomics 3. Human computer interaction Inledningsvis Interaktiv produkt/system

Läs mer

BAS A01 Baskurs för universitetsstudier!

BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Det mesta som vi menar när vi talar om våra minnen finns i långtidsminnet. Karaktäristiskt för detta är att vi inte anstränger

Läs mer

Perception och grav språkstörning Konferens Uppsala 2015-09-16. Annika Flenninger

Perception och grav språkstörning Konferens Uppsala 2015-09-16. Annika Flenninger Perception och grav språkstörning Konferens Uppsala 2015-09-16 Perception (bearbetning och tolkning) Sinnesintrycken måste bearbetas, tolkas och integreras för att kunna användas (sensorisk integration-kognition):

Läs mer

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap

SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap SUF Kunskapscentrum Samverkan Utveckling - Föräldraskap Uppsala läns kommuner, Landstinget, Regionförbundet och FUB Stöd till barn och föräldrar i familjer där någon förälder har utvecklingsstörning eller

Läs mer

Kognitionskunskap för bättre kommunikation. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Kognitionskunskap för bättre kommunikation. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog Kognitionskunskap för bättre kommunikation Beata Terzis med.dr, leg.psykolog Kognitionskunskap För att bemöta personer med nedsatt kognition på ett adekvat sätt är kunskap om kognition nödvändigt Kognitionskunskap

Läs mer

Kapitel 1 Om affekter, emotioner och känslor

Kapitel 1 Om affekter, emotioner och känslor Kapitel 1 Om affekter, emotioner och känslor 1 Emotioner en viktig del i våra upplevelser De finns alltid närvarande i våra liv de färgar och skapar mening i vår tillvaro och våra relationer. Ibland är

Läs mer

Framgångsrik lärmiljö för att öka elevernas kunskap och måluppfyllelse

Framgångsrik lärmiljö för att öka elevernas kunskap och måluppfyllelse Framgångsrik lärmiljö för att öka elevernas kunskap och måluppfyllelse Vilka hinder? Skapa gynnsamma förutsättningar! Hur då? Undanröja hinder! Utvärdera effekterna? Hur? 1 Finns inga färdiga recept varken

Läs mer

Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju. Att läsa: Kapitel 2 och 3 i Stone et al.: User Interface design and evaluation

Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju. Att läsa: Kapitel 2 och 3 i Stone et al.: User Interface design and evaluation Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju Att läsa: Kapitel 2 och 3 i Stone et al.: User Interface design and evaluation Stjärnmodellen Analys Utvärdering Implementation Prototyper Krav

Läs mer

Individuell inlämningsuppgift del 1: Kognitiv design.

Individuell inlämningsuppgift del 1: Kognitiv design. Individuell inlämningsuppgift del 1: Kognitiv design. Den individuella inlämningsuppgiften består av två delar. Del 1 Kognitiv design är obligatorisk och för att bli godkänd på kursen krävs att denna,

Läs mer

Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju. Att läsa: Kapitel 2 och 3 i Stone et al.: User Interface design and evaluation

Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju. Att läsa: Kapitel 2 och 3 i Stone et al.: User Interface design and evaluation Föreläsning 2: Datainsamling - Observation, enkät, intervju Att läsa: Kapitel 2 och 3 i Stone et al.: User Interface design and evaluation Stjärnmodellen Analys Utvärdering Implementation Prototyper Krav

Läs mer

Långtidsminnekunskapsrepresentation

Långtidsminnekunskapsrepresentation Frågor som kursen besvarar Långtidsminnekunskapsrepresentation Är kreativitet medfött? Går det att styra vilka beslut vi fattar? Varför är det svårt att minnas vissa saker? Vilken del av hjärnan är den

Läs mer

Dagens föreläsning kommer att finnas på. http://www.utbildning.gu.se/student/sprakhandle dning/handelshogskolan/

Dagens föreläsning kommer att finnas på. http://www.utbildning.gu.se/student/sprakhandle dning/handelshogskolan/ Studieteknik Britt Klintenberg britt.klintenberg@gu.se Dagens föreläsning kommer att finnas på http://www.utbildning.gu.se/student/sprakhandle dning/handelshogskolan/ Redan nu ligger förra terminens föreläsning

Läs mer

Personer med neurospsykiatriska diagnoser skall bifoga läkarintyg vid ansökan om körkortstillstånd.

Personer med neurospsykiatriska diagnoser skall bifoga läkarintyg vid ansökan om körkortstillstånd. Personer med neurospsykiatriska diagnoser skall bifoga läkarintyg vid ansökan om körkortstillstånd. Enligt transportstyrelsens föreskrifter skall en utredningen pröva om diagnosen ger sådana symptom att

Läs mer

Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Felix Koch. felix.koch@liu.se. Ulrich Olofsson. uo@liu.se. Örjan Dahlström Kursansvarig

Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Felix Koch. felix.koch@liu.se. Ulrich Olofsson. uo@liu.se. Örjan Dahlström Kursansvarig Kognitiv psykologi Kognitiv psykologi Kognitiv psykologi FK UO ÖD Felix Koch Ulrich Olofsson Örjan Dahlström Kursansvarig felix.koch@liu.se uo@liu.se orjan.dahlstrom@liu.se 1 Kognitiv psykologi Vecka 43

Läs mer

Institutionen för individ och samhälle Kurskod PSK100. Fastställandedatum Utbildningsnivå Grundnivå Reviderad senast

Institutionen för individ och samhälle Kurskod PSK100. Fastställandedatum Utbildningsnivå Grundnivå Reviderad senast KURSPLAN Kursens mål Efter avslutad kurs ska studenten: kunna redogöra för grundläggande kunskaper om människan ur olika psykologiska perspektiv kunna redogöra för psykologiska begrepp, teorier och problemställningar

Läs mer

KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR

KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR KOGNITIVA NEDSÄTTNINGAR I SAMBAND MED OLIKA DIAGNOSER Ann-Berit Werner, Leg. Psykolog ann-berit.werner@brackediakoni.se Disposition av dagen Kognitiva nedsättningar Definition Orsaker Kartläggning Psykiska

Läs mer

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan.

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. Psykologi 19.9.2011 Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. I svaret har skribenten behandlat både för- och nackdelar. Svaret är avgränsat till inlärning i skolan.

Läs mer

Daniel Schöld Doktorand. Institutionen för Beteendevetenskap och Lärande ( & Institutet för Handikappvetenskap (

Daniel Schöld Doktorand. Institutionen för Beteendevetenskap och Lärande (  & Institutet för Handikappvetenskap ( Daniel Schöld Doktorand Institutionen för Beteendevetenskap och Lärande (www.ibl.liu.se) & Institutet för Handikappvetenskap (www.ihv.se) ÖGLAN Öva Grundläggande Aritmetik Och Numeriska Färdigheter Målsättning

Läs mer

Institutionen för individ och samhälle Kurskod PSK100. Fastställandedatum Utbildningsnivå Grundnivå Reviderad senast

Institutionen för individ och samhälle Kurskod PSK100. Fastställandedatum Utbildningsnivå Grundnivå Reviderad senast KURSPLAN Institutionen för individ och samhälle Kurskod PSK100 Psykologi, 1-30 hp, 30 högskolepoäng Psychology, 30 HE credits Fastställandedatum 2014-03-26 Utbildningsnivå Grundnivå Reviderad senast 2016-06-29

Läs mer

Framtidens lärande. Anders Jakobsson, PhD. Docent i utbildningsvetenskap med inriktning mot naturvetenskap och lärande

Framtidens lärande. Anders Jakobsson, PhD. Docent i utbildningsvetenskap med inriktning mot naturvetenskap och lärande Framtidens lärande Anders Jakobsson, PhD Docent i utbildningsvetenskap med inriktning mot naturvetenskap och lärande Vetenskaplighet och lärande Mångvetenskapligt / tvärvetenskapligt Hur förhåller man

Läs mer

Språkpsykologi/psykolingvistik

Språkpsykologi/psykolingvistik Kognitiv psykologi HT09 Språk Ingrid Björk Språkpsykologi/psykolingvistik Fokuserar på individers språkanvändning Språkprocessning Lagring och åtkomst, minnet Förståelse Språket och hjärnan Språk och tänkande

Läs mer

PSYD11, Psykologi: Översiktskurs, 30 högskolepoäng Psychology: General Psychology, 30 credits Grundnivå / First Cycle

PSYD11, Psykologi: Översiktskurs, 30 högskolepoäng Psychology: General Psychology, 30 credits Grundnivå / First Cycle Samhällsvetenskapliga fakulteten PSYD11, Psykologi: Översiktskurs, 30 högskolepoäng Psychology: General Psychology, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd av Styrelsen

Läs mer

MINNESSJUKDOMAR MINNET - KAN MAN MINSKA RISKEN? - minnesknep

MINNESSJUKDOMAR MINNET - KAN MAN MINSKA RISKEN? - minnesknep MINNESSJUKDOMAR - KAN MAN MINSKA RISKEN? MINNET - minnesknep Minnesproblem / minnessjukdom - Var 3:e person över 65 år klagar på försämrat minne - Årligen insjuknar ca 14 500 personer i en minnessjukdom

Läs mer

Spel som interaktiva berättelser

Spel som interaktiva berättelser Spel som interaktiva berättelser Finns många typer av interaktivt berättande; ska titta närmare på spel eftersom de exemplifierar en rad aspekter av interaktivt berättande väldigt tydligt. Kan förstå spel

Läs mer

Design och konstruktion av användargränssnitt (distans) Avdelningen för Människadatorinteraktion. Gulan Jan Gulliksen Ph D, MSc

Design och konstruktion av användargränssnitt (distans) Avdelningen för Människadatorinteraktion. Gulan Jan Gulliksen Ph D, MSc Design och konstruktion av användargränssnitt (distans) Gulan Jan Gulliksen Ph D, MSc Jan.Gulliksen@hci.uu.se HCI(Uppsala Universitet) Uppsala Universitet Institutionen för Avdelningen för Människadatorinteraktion

Läs mer

Kognitionskunskap + Individkunskap = Personcentrerat Förhållningssätt. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog

Kognitionskunskap + Individkunskap = Personcentrerat Förhållningssätt. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog Kognitionskunskap + Individkunskap = Personcentrerat Förhållningssätt Beata Terzis med.dr, leg.psykolog beata.terzis@frosunda.se Nationella riktlinjer För vård och omsorg vid demenssjukdom 2 Nationella

Läs mer

Nätkurs Design & konstruktion av användargränssnitt 1MD113 Sid 1 (5) Lektion 11 Användare, uppgifter och krav del

Nätkurs Design & konstruktion av användargränssnitt 1MD113 Sid 1 (5) Lektion 11 Användare, uppgifter och krav del Nätkurs Design & konstruktion av användargränssnitt 1MD113 Sid 1 (5) Del 3 Uppgiftsanalys Av Stefan Blomkvist Uppgiftsanalysen ska svara på frågor om vilka uppgifter användarna utför och hur dessa genomförs.

Läs mer

Vad händer idag? Diskussion kring artiklar, introduktion Perception Övning metaforer och perception <1>

Vad händer idag? Diskussion kring artiklar, introduktion Perception Övning metaforer och perception <1> Vad händer idag? Diskussion kring artiklar, introduktion Perception Övning metaforer och perception Perception Vad är perception? Hur fungerar det? Vad ger det för möjligheter och begränsningar vid

Läs mer