Uppsats i MDI En reflektion över designarbetet i tidigare inlämningsuppgift

Transkript

1 Uppsats i MDI En reflektion över designarbetet i tidigare inlämningsuppgift Personlig uppsats i kursen Människa-datorinteraktion Magisterprogrammet MDI/ID Mattias Ludvigsson it3luma@ituniv.se

2 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 2 Referenser 3 3 Reflektion Datainsamling Kategorisering av målgruppen Lärdomar 6 2

3 1 Inledning Uppsatsen är ett delmoment i kursen Människa-datorinteraktion som ingår i magisterprogrammet Människa-datorinteraktion/Interaktionsdesign vid IT- Universitetet i Göteborg. I uppsatsen ska reflektioner göras över det designarbete som utförts i kursens inlämningsuppgift med utgångspunkt från de designmetoder som tagits upp under föreläsningarna och i kurslitteraturen. Användarcentrerad designmetodik Den modell av användarcentrerad designmetodik som tas upp under kursen består av fem grundläggande delar: analys, kravställande, design, prototyp och utvärdering. Beroende på vilket fokus som eftersträvas, till exempel fokus på leverabler eller fokus på designaktivitet, kan olika varianter av modellen användas. Preece [1] förordar en modell där fokus läggs på designaktivitet medan den modell som i huvudsak behandlats på föreläsningarna fokuserar på leverabler [2]. I arbetet med inlämningsuppgiften följdes den sistnämnda modellen som företrädesvis gåtts igenom på föreläsningarna. Perspektiv och målgrupper I inlämningsuppgiften fanns ett antal givna förutsättningar i form av fyra olika perspektiv samt två olika målgrupper med vardera tre användarkategorier. Vi valde i inlämningsuppgiften att arbeta med planeringsperspektivet och målgrupperna vuxna besökare samt nöjesparkens direktör. Uppsatsens inriktning Jag har i denna uppsats valt att reflektera över huruvida datainsamlingen (som fingerades i inlämningsuppgiften) samt kategoriseringen av den valda målgruppen skulle ha utförts på ett annat sätt, och därmed eventuellt gett ett annat resultat, om den hade genomförts i verkligheten. I reflektionen har jag valt att bara belysa målgruppen vuxna besökare och inte nöjesparkens direktör. 2 Referenser 1 Interaction Design beyond Human Computer Interaction Preece, Jenny et al. 2002, Jon Wiley and Sons 2 Föreläsningsanteckningar i kursen MDI, höstterminen 2003 Cristina Von Dorrien, Patricija Jaksetic, Erik Wistrand 3

4 3 Reflektion I uppgiften att designa ett biljettsystem för en nöjespark ingick tre delmoment: användar- och uppgiftsanalys som leder till en kravspecifikation, design som motsvarar kraven i kravspecifikationen, utvärdering av designen utifrån kravspecifikationen. För att kunna genomföra den första delen krävdes en genomförd datainsamling eller en plan för hur denna skulle kunna genomföras. För att kunna genomföra den sista delen krävdes genomförda användartester eller en plan för hur dessa skulle kunna genomföras. I inlämningsuppgiften har datainsamling och användartester inte genomförts i verkligheten. Vi har istället försökt att beskriva hur dessa moment skulle kunna ha genomförts och fingerat resultaten av dem. På så sätt har vi dels fått mer information att arbeta med i inlämningsuppgiften (än om vi bara skulle göra upp en plan för hur dessa skulle kunna genomföras), dels på ett tydligare och bättre sätt kunnat beskriva hur vi funderat kring dessa moment. 3.1 Datainsamling För att samla in information om målgrupperna ansåg vi att observationer och intervjuer skulle kunna vara lämpliga att använda. Vi bestämde att dessa bör dokumenteras i form av handskrivna anteckningar. Dels för att det är ett enkelt och billigt sätt, dels för att bild- och ljudupptagningar ansågs samla för mycket information för att kunna efterbehandlas på ett effektivt sätt. Det senare kräver också tillgång till utrustning som passar ändamålet, vilken kan vara både dyr och svår att få tag på. Dessutom tror vi att det skulle kunna uppstå svårigheter med att få tillstånd till att genomföra filmningar inne i själva nöjesparken. Möjligen skulle det också vara lättare att få besökare att låta sig observeras och intervjuas utan bild- och ljudupptagningar. Intervjuer I en nöjespark, som är full av människor, tror vi att det skulle det vara ineffektivt att använda sig av enkäter. Mer ingående studier som contextual inquiry och etnografiska metoder skulle antagligen ta för lång tid och för mycket resurser i anspråk. Med ett mindre antal djupintervjuer skulle däremot en tillräckligt bra förståelse ändå kunna uppnås. Vi ansåg att 20 besökare inom målgruppen skulle vara ett tillräckligt underlag i en första omgång. Det är möjligt att fler besökare borde intervjuas för att på ett bättre sätt täcka in den breda målgruppen. Men hänsyn måste även tas till den tid och de resurser som finns tillgängliga hos dem som utför detta uppdrag. Jag antar att det skulle uppstå en diskussion (om behovet av att utföra en andra omgång av intervjuer) utifall det visade sig att resultaten av de första 20 intervjuerna inte var av tillräckligt hög kvalitet. Vi föreslog även i inlämningsuppgiften att intervjuerna skulle använda ett antal fördefinierade frågor som sedan följs upp av lämpliga följdfrågor, det vill säga vara av karaktären semi-strukturerade. Gemensamma fördefinierade frågor, som alla besökare får svara på, ger möjlighet till att fånga hela gruppens åsikter som sedan kan jämföras med varandra. Dessa frågor berör områden vi på förhand identifierat som speciellt intressanta och där vi tror oss kunna få nyttig input från besökarna. 4

5 Vid användandet av en ostrukturerad intervju skulle vissa av dessa frågor kanske försvinna, glömmas bort eller inte hinnas med vilket skulle försvåra möjligheterna till eventuella jämförelser. Med hjälp av följdfrågor kan sedan andra synpunkter, specifika för den enskilde besökaren, fångas upp som med stor säkerhet inte skulle komma fram vid till exempel en strukturerad intervju. Observationer Vår tanke var att intervjuerna med de vuxna besökarna skulle kompletteras med observationer på plats. Bland annat för att kunna identifiera och visa på beteenden och situationer som inte framkommit under intervjuerna, till exempel besökarnas olika rörelsemönster eller om besökarna verkligen följer de beteenden som de i intervjuerna påstår sig ha. Observationerna skulle genomföras på ett flertal olika och för uppdraget intressanta ställen inom nöjesparken, till exempel där besökarna köper åkbiljetter eller köar till olika attraktioner. För att kunna samla in så mycket information som möjligt tyckte vi att delar av observationerna även skulle utföras så nära besökarna som möjligt, till exempel genom att vi själva köade tillsammans med dem för att få möjlighet att höra eventuella kommentarer om dagens biljettsystem eller andra för uppdraget relevanta brister. För att få ut mesta möjliga av den senare beskrivna varianten bör den nog kombineras med frågor i de fall besökarna fäller några kommentarer. Man bör nog inte heller lägga allt för stora förhoppningar på att den senare varianten kan inbringa stora mängder matnyttig information. Den kanske snarare ska ses som en bonus i de fall det skulle inträffa. Resultatet av datainsamlingen I den fingerade datainsamlingen antogs att målgruppen vuxna besökare är en stor och inhomogen grupp av människor med ett brett spektra av olika bakgrunder, erfarenheter och förutsättningar. Dessa innefattar allt från hög- till lågavlönade, yngre som äldre (inom målgruppens åldersspann), långväga turister och närboende, personer med eller utan olika former av handikapp eller speciella behov. Besökarna har dessutom olika kulturella bakgrunder, talar olika språk och har skiftande utbildning. Ett flertal av nöjesparkens besökare består dessutom av föräldrar med ett eller flera barn. Besökarna har också varierande erfarenheter av att besöka nöjesparker. Detta antagande, som gjordes i inlämningsuppgiften, tror vi skulle stämma relativt bra överens med resultatet av en verklig datainsamling då vi kan se stora likheter med de nöjesparker vi besökt i andra sammanhang. Möjligen skulle man kunna tänka sig att den procentuella fördelningen inom målgruppen kan variera något. Dels beroende på var nöjesparken befinner sig geografiskt, dels beroende på om det är låg- eller högsäsong. Tidpunkten på dygnet påverkar antagligen också vilka som besöker nöjesparken. På dagtid är det kanske troligare att barnlediga föräldrar eller dagispersonal besöker nöjesparken medan det på kvällarna är fler ungdomar och vuxna än på dagen. Om uppgiften ska genomföras i verkligheten krävs det troligen att observationerna utförs under en längre tidsperiod och att en mer omfattad datainsamling genomförs för att på en mer detaljerad nivå kunna identifiera och analysera nöjesparkens olika besökare. 5

6 3.2 Kategorisering av målgruppen I det fortsatta arbetet med inlämningsuppgiften uppkom problemet att, ur den stora och breda målgruppen, kunna identifiera och dela upp besökarna i mindre och mer hanterbara användarkategorier. Vi valde att använda oss av metoden personas för att få en mer hanterbar målgrupp att arbeta vidare med. Metoden är lite speciell i det avseendet att den fokuserar på ett antal uppdiktade användare som representerar ett faktiskt beteendemönster hos potentiella användare eller verkliga personer som genomgått djupintervjuer, till exempel under datainsamlingen. Den innehåller också uppdiktade personliga detaljer för att göra personan mer levande och verklig för utvecklingsgruppen. Genom att använda oss av tre personas vid konceptutveckling och test av tidiga prototyper ansåg vi att en hög takt i utvecklingsprocessen kunde hållas. Eftersom personan representerar användaren kan tester och evalueringar genomföras även om det inte finns några användare tillgängliga (för tillfället eller ännu inte i verkligheten). Om vi istället använt oss av olika användar-kategorier eller fysiska användargrupper för att representera nöjesparkens målgrupp skulle det resultera i ett större antal faktorer att koordinera och ta hänsyn till. Det skulle då ta mycket längre tid att genomföra och planera varje typ av utvärdering. Det finns också en risk med att på en och samma gång försöka tillfredställa ett stort antal olika användarkategorier. Slutprodukten kan då lätt bli urvattnad när en kompromiss måste till för att passa alla användarkategorier någorlunda bra. Det är därför oftast bättre att fokusera på att försöka få slutprodukten bra för den största målgruppen (eller primärpersonan) och anpassa den till de andra så att de kan använda den på en acceptabel nivå. Om uppdraget genomförs i verkligheten är det möjligt att en annan typ av prioritering skulle göras där tid och resurser i större utsträckning skulle bli tillgängliga för denna typ av kategorisering. Man skulle då kunna tänka sig en kombination där både personas och användarkategorier/grupper används i olika faser. Det är också möjligt att en djupare analys av målgruppen skulle leda till en något annorlunda definition av de olika personas vi tagit fram. 3.3 Lärdomar Man kan ställa sig frågan om vi skulle genomföra datainsamlingen på det sätt som beskrivs i inlämningsuppgiften om någon bad oss göra om uppgiften i verkligheten? Det är inte helt enkelt att svara på den hypotetiska frågan, men svaret skulle troligen bli ja. Fast det svaret är givetvis beroende på andra omständigheter där tid och ekonomi är andra viktiga faktorer som spelar roll och har stor påverkan på denna typ av beslut. Men bortsett från dessa faktorer tror jag att metoderna och tillvägagångssätten, beskrivna i denna uppsats och i inlämningsuppgiften, är bra och lämpliga att använda sig av för att lösa uppgiften. Metoden att använda sig av personas var ny för mig och rolig att ta till sig då den bland annat möjliggör tester av potentiella användare. Tillsammans med scenarier blir den ett effektivt verktyg för analys av både användarna och dom uppgifter de utför. 6