Vetenskapsfestivalen 2008 Uppmärksamhet, minne och inlärning hur funkar hjärnan?

Transkript

1

2 PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN Vetenskapsfestivalen 2008 Uppmärksamhet, minne och inlärning hur funkar hjärnan? Er klass besökte psykologiska institutionen under Vetenskapsfestivalen. Där fick ni lära er en del om minnet. Till exempel så pratade vi om att uppmärksamhet är det första som krävs för att ett minne ska skapas, och hur det kan komma sig att man inte minns vissa saker. Vi pratade om olika typer av minne: semantiskt minne (fakta och detaljer), procedurminne (motoriska färdigheter, som tex att cykla), och episodminne (minnen av händelser). Vi pratade om långtidsminnet och korttidsminnet, och testade hur mycket man kan komma ihåg med korttidsminnet. (Normalt får man plats med ungefär 7 saker i korttidsminnet). Vi prövade olika knep för att komma ihåg saker bättre, tex gjorde vi koder och lösenord. Minneslådan Minnesfas Förklaring Vad kan gå fel? Inkodning Att stoppa i något i Uppmärksamhet! lådan, tex att se eller höra något. Lagring Att ha det i lådan Blanda ihop olika Återerinring Ta ur det ur lådan, att minnas minnen! Leta på fel ställe! Om forskning att vara med i ett experiment Ni fick också lära er om hur forskning om minnet kan gå till. Det fick ni göra genom att själva testa att vara med i ett psykologiskt experiment!

3 Så här gick experimentet till: Just när ni hade kommit till psykologiska institutionen så kom det in en kvinna i klassrummet där ni var. Hon skulle hämta sin väska som hon hade glömt där inne. Lite senare tog Emma med er ut för att ni skulle få gå på experiment. Då berättade hon att ni skulle få gå på en intervju där ni fick lite frågor om den kvinnan, för att se vad ni kunde minnas om henne. För en del av er, gav Emma också information om vad hon kom ihåg om kvinnan. Men Emma kom ihåg lite fel Under intervjun fick ni titta på bilder och försöka peka ut den jacka, det paraply, den väska och de skor som kvinnan hade på sig när hon kom in i klassrummet. Så här såg ett av intervjurummen ut. Vad kan man lära sig av experimentet? Med detta experiment så kan man undersöka hur bra barn är på att minnas olika detaljer från något de sett, och vilka detaljer som är lättast att komma ihåg. Det är en ganska svår uppgift, dels därför att ni som var med inte visste om från början att ni skulle bli intervjuade om den kvinnan. Därför kanske ni inte var så uppmärksamma och lade på minnet hur hon såg ut. Det är också svårt att kunna känna igen saker på foton, för sakerna kanske inte ser likadana ut där som man minns dem från verkligheten. Man kan också undersöka om de som fick information från Emma om hur kvinnan såg ut var bättre eller sämre på att komma ihåg rätt. Om ens eget minne inte är så bra, så kanske man lyssnar på någon annan som varit med, och säger likadant som den personen. När man forskar så får man använda mycket matte. Man räknar medelvärden för olika grupper, tex hur många rätt de olika klasserna hade i genomsnitt. Här kommer lite resultat från det experimentet som ni var med i.

4 Vem kom ihåg bäst? (dvs, vilka hade flest rätta svar under intervjun?) Totalt var 91 personer med i experimentet (47 tjejer, 38 killar och 6 lärare). Det var svårt att välja rätt saker bland bilderna, och i genomsnitt fick deltagarna 0.87 rätt. Det flesta deltagarna hade ett rätt (av 4 möjliga). Här kommer några fler medelvärden: Killar: 0.5 Tjejer: 1.1 Lärare: 1.3 Klass A: 0.6 Klass B: 1.1 Klass C: 1.1 Klass D: 0.9 Alltså var tjejerna bättre än killarna på att välja rätt, men bäst av alla var lärarna! Klass B och C kom på delad första plats, de gjorde rätt på 1.1 saker i genomsnitt. Vilken sak var lättast att komma ihåg? Rätt väska var nr 4, och nästan alla kunde peka ut rätt väska (66 % av alla som var med valde rätt väska). Det är inte så konstigt att väskan var lättast att komma ihåg, eftersom det var den det hela handlade om; kvinnan skulle ju hämta sin väska och när hon hade hittat den höll hon upp den och sa this is my bag. Därför var det ganska lätt att lägga märke till den. Däremot var det ganska svårt att lägga märke till vilka skor hon hade, eller vilket paraply hon hade i handen. De flesta valde skor nr 5 och paraply nr 2, vilket var fel. Vi trodde att det skulle vara lätt att komma ihåg vilken jacka hon hade, eftersom den syntes så bra när hon kom in. Men det visade sig att de flesta valde fel jacka, så det verkar som att ni inte var så uppmärksamma på vad hon hade på sig. (Vilket inte heller är konstigt, för ni visste ju inte att ni skulle bli intervjuade om det!) De som hade fått felaktig information från Emma gjorde ungefär lika många fel som de som inte fått någon information, så det verkar inte som att det påverkade er mycket att höra vad någon annan mindes. Men den jackan, det paraplyet och de skorna som de flesta valde, var samma som Emma hade sagt, så kanske var det en del som trodde på Emma ändå.

5 Jacka: (rätt jacka = nr 2) Paraply (rätt paraply = nr 5) Skor (Rätt skor = nr 3) Väska (Rätt väska = nr 4) Om ni har frågor om experimentet så får ni gärna maila Emma: emma.roos@psy.gu.se Tack för att ni hälsade på hos oss på psykologiska institutionen! Mvh, Emma, Lisa & Franziska med personal Psykologiska Institutionen, Göteborgs Universitet, Box 500, Göteborg Tel: vx +46(0) , Fax: +46(0)