Vetenskapsfestivalen 2009 Vänner & Fiender

Transkript

1 PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN Vetenskapsfestivalen 2009 Vänner & Fiender Er klass besökte psykologiska institutionen under Vetenskapsfestivalen. Där fick ni lära er en del om gruppsykologi och socialpsykologi. Vi pratade och diskuterade konformitet, lydnad, grupptryck, ansvarsfrihet, varför vi blir ovänner samt hjälpsamhet. Till exempel så pratade vi om att vi påverkas mycket av andra människor, både medvetet och omedvetet. Eftersom människans hjärna har en begränsad kapacitet för hur mycket information man kan ta in, så måste man sålla och välja vilken information man ska reagera på. Då kan andra människors reaktioner vara en hjälp att tolka intrycken och en hjälp att sortera vad som är viktigt och inte viktigt att fokusera på. Därför gör man som andra! (Ex filmen med japanerna). Ni fick också höra om kända psykologiska experiment som undersökt konformitet, som innebär att man anpassar sitt beteende eller sin uppfattning efter andra (Asch), och lydnad (Milgram) och vi diskuterade vilka för- och nackdelar det finns med att vara konform och lyda. Att anpassa sig (vara konform) och lyda är något som vi människor är födda att göra och är något positivt och en nödvändig respons hos människan. Det skapar ordning och reda i samhället för vi måste lyda ex lärare och poliser eftersom det annars riskerar att bli kaos. Alla kan inte bestämma eller få sin vilja igenom i allt, tänk om alla sprang om kring och ville bestämma! Men vi fick också exempel på när det kan gå illa om man lyder blint och gör som alla andra eftersom det kan få en att göra dumma saker som man inte hade gjort ensam. Det kan även leda till grupptyck och mobbing: för att undvika att man själv blir mobbad går man kanske med på saker som man egentligen inte vill göra. Tänker man inte efter själv så kan man lätt ryckas med och göra saker som man egentligen inte hade velat göra. Det är därför viktigt att man tänker själv och funderar om detta är för något bra eller om det innebär något dåligt som att det sårar eller skadar någon.

2 För mycket konformitet dvs att ingen vågar säga emot eller komma med andra förslag kan också leda till trångsynthet och lägre kreativitet. Det är därför bra om man säger en dum idé för det kan få andra att våga säga sin idé och det kan göra att någon annan kommer på något annat som är bättre pga den dumma idén. Ni fick även se på flera olika filmklipp som visade exempel på konformitet, lydnad och andra socialpsykologiska fenomen. Dessa klipp samt några fler är samlade på en youtube kanal som ni kan gå in och titta på. Adressen är: Vi diskuterade även grupper och att det är något positivt att tillhöra grupper eftersom det gör så att vi kan åstadkomma saker som vi inte hade klarat av på egen hand och det kan öka chansen att överleva. Vi pratade även om grupptryck och vad som kan få en att våga stå emot grupptryck. Det har visat sig att om bara en till vågar avvika så är det mycket lättare för andra att våga säga sitt, det visar att det är väldigt viktigt att man vågar säga som man tycker! Så kom ihåg att våga stå emot grupptryck och stå för vad ni tycker är rätt! Man alltid har ett eget ansvar för det man gör även om man gör det i grupp eller för att någon säger åt en att göra det. Och bara för att man inte tycker samma sak eller alla inte ser likadana ut så betyder det inte att det är något fel på någon av personerna utan man bör helt enkelt acceptera varandras olikheter och låta varandra vara som de är. Vi kom fram till att de flesta orsakerna som vi blir ovänner för är helt onödiga och sällan någon bra anledning till att vara dumma mot varandra! Vi pratade även om hjälpsamhet och vad som ökar eller minskar chansen för att någon ska få hjälp. Exempelvis har forskning visat att vad en person har på sig kan vara avgörande om den får hjälp eller inte (Manchester fans-exemplet) och att om flera personer är närvarande så kan det faktiskt minska chansen för att få hjälp jämfört med det bara är en ensam person som ser någon i nöd (Kitty Genovese-exemplet). Detta är något man bör tänka på när man ser någon som behöver hjälp! Ni fick också lära er mer om hur psykologisk forskning kan gå till, genom att själva prova på att vara med i ett experiment.

3 Experimentet Ni fick föreställa er att ni kommit för sent till ett prov, och så skulle ni bli intervjuade om varför ni hade kommit för sent. Då skulle ni säga att det var för att ni hade träffat en kille som frågade er om ni hade sett en tjej som var försvunnen. En kille kom och frågade om en flicka som var försvunnen Hälften av er hade träffat killen på riktigt. Ni hade varit ute vid en dinosauriestaty och när ni var där, så kom det fram en kille till er. Han visade er ett foto på en tjej som var försvunnen och frågade er om ni hade sett henne. Ni gick ut tre personer åt gången, och efteråt fick ni gå på intervju en och en. Den andra hälften av er hade inte träffat killen på riktigt. Ni fick istället titta ut på dinosauriestatyn genom ett fönster, och sedan fick ni föreställa er att ni var vid statyn, och att det då kom fram en kille som visade ett foto på en tjej som var försvunnen, och att han frågade er om ni hade sett henne. Ni satt tre personer tillsammans och hittade på hur det hade gått till, och sedan fick ni gå på intervju en och en. När ni fick veta att ni skulle bli intervjuade en och en så var det många som blev lite nervösa. Det är ett bra exempel på det som vi pratade om under dagen, att det känns tryggare att vara med i en grupp jämfört med att göra något själv. Under intervjun fick ni först lite frågor om hur det var när ni träffade killen, t.ex. hur han såg ut och hur tjejen på fotot såg ut. Sedan fick ni rita ut kryss på en skiss, för att visa var killen och ni stod när ni träffades.

4 Vad kan man undersöka med ett sådant här experiment? Med det här experimentet kan man t.ex. undersöka: Vem var mest trovärdig, de som hade träffat killen på riktigt, eller de som hittade på? Vem kunde berätta mest detaljer om händelsen, de som hade varit med om den på riktigt, eller de som hittade på? Var det svårare att rita ut kryss på skissen än att svara på frågorna i intervjun? Hur samstämmiga var de tre personerna som hade gjort/hittat på händelsen tillsammans? Alltså, sa de samma saker, eller skiljde sig deras berättelser åt? Varför vill man undersöka sådana här saker? Experimentet som ni var med i handlade om rättspsykologi. Inom rättspsykologin undersöker man hur människor fungerar i rättsliga sammanhang. T.ex. så undersöker man vad brottsoffer kan komma ihåg av ett brott och vad de kan berätta om ett brott. Man forskar också på hur polisen kan förhöra misstänkta brottslingar. Ibland så ljuger ju brottslingen för polisen och säger att det inte var han (eller hon) som gjorde det. Och det kan ju faktiskt hända att polisen har tagit fel person, dvs. att den misstänkte personen faktiskt är oskyldig. Därför är det viktigt att polisen förhör på ett bra sätt, alltså ett sätt som gör att man får reda på sanningen och inte dömer en oskyldig person, men heller inte låter den skyldige gå fri! Forskning har visat att det är väldigt svårt att avgöra om en misstänkt person ljuger eller talar sanning. Ett hjälpmedel som man kan ha är att kolla på om den misstänktes historia stämmer med andra fakta och bevis som man har. Det kan vara t.ex. fingeravtryck, eller andra personers historier. Om flera personer säger sig ha varit med om samma sak, men de olika historierna inte stämmer överens så fattar man ju att här är det något som inte stämmer! En annan sak är att om man ljuger om en händelse, så låter man kanske ganska övertygande om de saker som man förberett sig på att berätta om. Men om man får oväntade frågor eller uppgifter, så kanske det blir svårare att låta trovärdig. Ni fick ju en lite konstig uppgift att sätta ut kryss på en skiss, hade ni förberett er på det?

5 Lite resultat från experimentet: Hur detaljerade var berättelserna? Vi räknade hur många detaljer ni berättade om under intervjun, dvs hur mycket saker ni sa om tex vad killen gjorde, hur han såg ut och hur tjejen på fotot såg ut. De som hade träffat killen på riktigt berättade i genomsnitt 10 olika detaljer, och de som hade föreställt sig händelsen berättade i genomsnitt 17 detaljer. De som hade hittat på historien berättade alltså fler detaljer! Varför då tror ni? Forskning har visat att det är vanligt att man går på berättelsens detaljrikedom när man ska försöka avgöra om någon ljuger eller talar sanning. Folk tänker att om man kan berätta mycket detaljer, så talar man troligtvis sanning. Men det stämmer alltså inte i detta experimentet! Hur svårt var det att svara på frågor och hade ni förväntat er frågorna? Efter intervjun fick ni svara på hur svårt ni tyckte att det var och om ni hade förväntat er att få de frågor och uppgifter som ni fick. Alla sa att de hade förväntat sig de frågorna som man fick, men att man skulle rita kryss hade ni inte förväntat er! Både de som hade träffat killen och de som bara hade hittat på historien tyckte att det var lätt att svara på frågorna. Men att rita ut kryss på skissen tyckte ni var svårare, och särskilt svårt var det för dem som hade hittat på historien. Forskning har visat att de som ljuger är ganska bra på att ljuga om saker som de är förberedda på, men att de har svårt att svara på saker som de inte hade förberett. Därför kan det vara bra att fråga konstiga frågor, för då kan det vara lättare att avslöja lögnarna. Stämde era beskrivningar överens? Vi lät några personer titta på alla 3 skisser från varje grupp (dvs ni 3 som var ute tillsammans / hittade på tillsammans) och frågade dem om de tyckte att de olika skisserna stämde överens. De fick sätta mellan 0-9 poäng på hur bra de tyckte att det stämde. De grupper som hade varit ute och träffat killen på riktigt fick i genomsnitt 4 poäng, medan de som hade hittat på historien fick i genomsnitt 1 poäng. När man bedömer om folk ljuger eller talar sanning så går man ofta på hur samstämmiga uppgifter de lämnar. För er som hade hittat på så såg ju skisserna alltså väldigt olika ut, så det är inte så troligt att ni skulle bli trodda om man bara fick se skisserna! Vårt experiment visar alltså att låta misstänkta göra en sådan oväntad uppgift som en skiss kan vara ett bra verktyg för att avslöja lögnare!

6 Tack för besöket! hälsar vi på psykologiska institutionen Lisa Öhman E-post: Emma Roos E-post: