Gruppens psykologi. Attributionsteori

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Gruppens psykologi. Attributionsteori"

Viktor Gunnarsson
för 9 år sedan
Visningar:

SOCIALPSYKOLOGI Sjukgymnastutbildningen KI, T2 Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden Begrepp och teorier som kommer att tas upp: Hur vi ser på oss

Grupptryck, lydnad inför auktoritet, hur förhåller vi oss till andra i ett socialt sammanhang; omtanke om andra, ömsesidighet, vi och dem tänkande Gruppens psykologi Gruppens psykologi

1 SOCIALPSYKOLOGI Sjukgymnastutbildningen KI, T2 Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden Begrepp och teorier som kommer att tas upp: Hur vi ser på oss själva och andra? Hur påverkar attityder oss? Grupptryck, lydnad inför auktoritet, hur förhåller vi oss till andra i ett socialt sammanhang; omtanke om andra, ömsesidighet, vi och dem tänkande Gruppens psykologi Gruppens psykologi Attributionsteori Hur förklarar vi andra människors beteende? Heider (1958) noterade att människor har en tendens att tillskriva andra människors beteende eller förklara deras beteende utifrån följande faktorer: 1) inre egenskaper eller 2) yttre situation. Ex en student som kommer för sent. Läraren drar slutsatsen 1) att han är slarvig, 2) att T-banan ej fungerar. Fundamentalt fel: vi tillskriver oftare de inre egenskaperna, inte situationen 1

2 Kulturella skillnader Stereotyp En jämförelse mellan västerlänningar och österlänningar visar att asiater är mer benägna att dra slutsatser utifrån situationsbundna faktorer när det gäller attribution (Miyamoto et al 2002). Italienare har ett eldigt temperament.. Stereotyp är ett kognitivt schema, som underlättar en kategorisering av inkommande information. Man drar sedan snabba slutsatser om t ex människor eller situationer men som kan vara helt felaktiga. Attityder Attityder påverkar oss: Definition av en attityd: En övertygelse eller känsla avseende andra människor eller händelser och som påverkar våra reaktioner Attityder kan vara medvetna men de kan även vara omedvetna Hur påverkas vårt beteende? Attityder påverka våra handlingar, men: Våra handlingar påverkar även våra attityder, t ex vid rollspel Vi kan ändra våra attityder Foot-in-the-door Kognitiv dissonans (Festingers teori) Övertyga individer att gå emot sin egen vilja Våra handlingar påverkar våra attityder: att man går med på att göra en liten sak, t ex att skriva positivt om något man absolut inte gillar. Senare övertygas man om att gå med på att göra mycket mer När handling och attityd inte överensstämmer, uppstår en konflikt och vi känner ett obehag. Vi försöker reducera detta obehag genom att förändra vår attityd. 2

Man drar sedan snabba slutsatser om t ex människor eller situationer men som kan vara helt felaktiga.

Rollspel påverkar attityder Kognitiv dissonans Vi ändrar vår attityd efter samspel eller genom att umgås med motparten, ex Stockholmsyndromet (Norrmalmsdramat) Efter att ha varit med som

Attityder kan vara motsägande, eller beteende och attityd stämmer ej överens. Vi löser konflikten genom att vi ändrar vår attityd.

3 Rollspel påverkar attityder Kognitiv dissonans Vi ändrar vår attityd efter samspel eller genom att umgås med motparten, ex Stockholmsyndromet (Norrmalmsdramat) Efter att ha varit med som försöksperson i ett tråkigt experiment, som vi fått betalt för att säga att det var intressant. Då ändras vår attityd. Vi tycker att det inte var så tråkigt. Attityder kan vara motsägande, eller beteende och attityd stämmer ej överens. Vi löser konflikten genom att vi ändrar vår attityd. Det är lättare att ändra sin attityd än beteendet Kognitiv dissonans Följsamhet - Compliance Att ändra attityd är lättare än att ändra vårt beteendet. Exempel: en rökare kan säga: Jag röker men det är inte så farligt att röka. Att göra något som någon ber en om. Gäller även t ex att följa en föreskrift, att ta sin medicin enligt ordination. Eller följa ett rörelseschema enligt ordination. Följa doktorns rekommendation Konformitet Konformitet innebär att vi rättar oss efter gruppens normer: - Exempel är Asch experiment: - En grupp försökspersoner skall avgöra linjernas längd - Svaret är uppenbart, men försökspersonen ger vika för grupptrycket. 3

Solomon Asch och hans studie Asch experiment: Matcha linjer Konformitet Milgrams

vanliga försökspersoner - Han/hon hör när de andra avger sina svar - Svaren är felaktiga, men:

Stanley Milgram (1963, 1974): - Lära en elev en parad ordlista - Bestraffning av felaktiga

- Lydnaden var som störst när försöksledaren befann sig i samma rum Milgrams Experiment

som försöksledare för ett experiment med en elev som har svårt att lära sig parade ord.

4 Solomon Asch och hans studie Asch experiment: Matcha linjer Konformitet Milgrams lydnadsexperiment Solomon Asch experiment: - Försökspersonen tror att de övriga i gruppen är vanliga försökspersoner - Han/hon hör när de andra avger sina svar - Svaren är felaktiga, men: försökspersonen går emot sin egen övertygelse och svarar felaktigt; han följer gruppens norm Stanley Milgram (1963, 1974): - Lära en elev en parad ordlista - Bestraffning av felaktiga svar: en elstöt av varierande styrka från mild till måttlig och till mycket stark. - Lydnaden var som störst när försöksledaren befann sig i samma rum Milgrams Experiment Experimentsituationen Kontroversiellt experiment: Experimentet går ut på att man ställer upp som försöksledare för ett experiment med en elev som har svårt att lära sig parade ord. När eleven svarar fel får han/hon en elstöt. Det finns olika grader av bestraffning: från svag, måttlig, stark till extremt stark elstöt 4

en elev en parad ordlista - Bestraffning av felaktiga svar: en elstöt av varierande styrka från mild till måttlig och till mycket stark.

5 Resultat från Milgrams studie De flesta deltagarna fortsatte att ge elstötar som var extremt starka eller livsfarligt starka 63% av de försökspersoner som Milgram rekryterade följde instruktionen helt utan att avbryta sitt deltagande. Mekanism som användes: Foot-in-the-door effekten med endast en svag elstöt till en början och med stegvis förhöjd effekt: ge en allt starkare stöt Myers menar att detta kan översättas till andra situationer när vanliga människor begår grymma handlingar, t ex i krig Etiska aspekter av Milgrams experiment Diskutera de etiska aspekterna av experimentet. Man får inte lura någon. Försökspersonerna hade gjort upp ett kontrakt d v s de hade kommit överens om att agera som lärare. Därmed svårt att bryta kontraktet. Social Influence (påverkan) Social facilitering: En bättre prestation när man har åskådare, t ex idrottsprestation, bättre prestation på hemmaplan Social facilitering gäller även intellektuella prestationer, t ex att hålla föredrag Beror på att man skärper sig och att man har en förhöjd arousalnivå Deindividuation Sociala relationer Att man inte är en individ längre : Innebär att man i en grupp kan utföra handlingar som man annars ej skulle göra, man blir anonym, man känner inte ansvar. Ansvaret sprids på flera, ingen känner fullt ansvar. Fördom: Förutbestämd oftast negativ attityd till en grupp i samhället, ofta en minoritet. Har sin bakgrund i det faktum att vi reducerar inkommande information i stereotyper. Scapegoating: Syndabocksteorin Man skyller missförhållanden på en annan grupp, ofta annan etnisk grupp eller minoritet. 5

Mekanism som användes: Foot-in-the-door effekten med endast en svag elstöt till en början och med stegvis förhöjd effekt: ge en allt starkare stöt Myers menar att detta kan översättas till andra

6 Altruism Att man gör goda saker för andra: Man är osjälvisk och visar omtanke om och hjälper andra människor. Frågan är varför vi är altruistiska och vilken utdelning det ger. Hypotes: Empati att vi kan sätta oss in i en annan människas situation. Sociala relationer forts. Ingroup och Outgroup tänkande: Vi och Dom tänkande. Vi behöver en grupp att identifiera oss med. Grupptänkande stärker ett slags bias: Vi anser vår egen grupp vara bättre. Bystander effekt - Att man som åskådare till en olycka inte väljer att ingripa. Mera sannolikt om det är många som är åskådare. Man ingriper om man ser någon annan ta ett initiativ, eller om man anser sig ha tid. Bystander effekt forts. Vi ingriper ifall vi anser det vara en verkligt farlig situation, Om offret liknar oss på något sätt, Om vi inte har bråttom, Om vi är på gott humör Om vi får skuldkänslor Social Exchange: Ömsesidighet Vi hjälper andra och förväntar oss att andra skall hjälpa oss. Om vi får hjälp, bör vi hjälpa vid ett annat tillfälle. Om jag får en present, bör jag ge en present nästa gång. 6

Grupptänkande stärker ett slags bias: Vi anser vår egen grupp vara bättre. Bystander effekt - Att man som åskådare till en olycka inte väljer att ingripa.

Relevanta dokument

Attributionsteori. Gruppens psykologi. Kulturella skillnader

Attributionsteori. Gruppens psykologi. Kulturella skillnader SOCIALPSYKOLOGI Sjukgymnastutbildningen KI, T2 Aila Collins Department of Clinical Neuroscience Karolinska Institute Stockholm, Sweden Begrepp och teorier som kommer att tas upp: Hur vi ser på oss själva