Identitet och dubbelidentitet om att höra till flera grupper samtidigt. Mångfald som norm i skola och daghem

Transkript

1 Identitet och dubbelidentitet om att höra till flera grupper samtidigt Mångfald som norm i skola och daghem Svenska social- och kommunalhögskolan / Anna Henning-Lindblom

2 Frågor som tas upp: Vad är identitet? Hur utvecklas etnisk identitet och fördomar? Hur hänger språk och identitet samman? Vad innebär det att ha en dubbel-/multipel identitet? Är det centralt för minoritetsmedlemmar (t.ex. invandrare) att ha en dubbelidentitet? Vad kan vi som majoritetsmedlemmar göra för att stöda den processen? Svenska social- och kommunalhögskolan / Anna Henning-Lindblom

3 Vad är identitet? Kategorisering och självkategorisering Personlig identitet Social identitet Subjektiv identitet Objektiv identitet Identitetsförhandlingar om både identitetens innehåll och dess värde Gergen & Gergen 1981, 146 Svenska social- och kommunalhögskolan

4 Social Identity Theory (SIT) Henri Tajfel & John Turner, t.ex Social identitet de aspekterna i självuppfattningen som härrör sig ur individens kännedom om och känslor inför de gruppmedlemskap han/hon delar med andra SIT bl.a: individen strävar efter att höja sin självkänsla via sina gruppmedlemskap och försöker därför differentiera sin egen grupp positivt.

5 Etnisk identitet Utvecklingen antas ske på motsvarande sätt som egoidentitet (t.ex. Eriksons, Marcias teorier): Jean Phinneys (1992) teori om stadier i utvecklingen av etnisk identitet: 1. Etniciteten är inte så framträdande 2. En period av sökande, etniciteten blir betydelsefull 3. En större förståelse för etniciteten och den etniska identiteten internaliseras: individen kan välja hur hen vill förhålla sig till gruppen, språket o.s.v. En process som framskrider via utforskning och ställningstaganden Svenska social- och kommunalhögskolan vid HU

6 Den egna identitetsutvecklingens koppling till attityder mot andra grupper (hos minoritetsmedlemmar) Stadium av förvirring: Individen har inte funderat så mycket på diversitet, inte så stort intresse. Attityderna beror på socialisation och gruppkontext. Stadium av för tidig identitet: Individen har internaliserat föräldrars eller samfundets attityder: kan vara att man föredrar den dominerande kulturen eller är exklusivt bunden till sin minoritetsgrupp. Stadium av moratorium: Ökad medvetenhet om en grupps historia och diskriminering kan leda till misstro och ilska mot den dominerande gruppen och en oro för andra minoritetsgrupper. Stadium av uppnådd identitet: Att känna sig säker på sin egen grupptillhörighet leder till acceptans av diversitet och mer positiva attityder. Selektivt gillande av medlemmar i den dominerande gruppen kombinerat med insikt om verkligheten med förekommande fördomar. Svenska social- och kommunalhögskolan vid HU

7 Utveckling av fördomar 3-åringar är medvetna om kategorier som kön och etnicitet och identifierar sig med vissa kategorier och inte med andra => föredrar de kategorier de själva tillhör Barn uttrycker ibland klart negativa attityder och ett diskriminerande beteende mot utgrupper. Verkar vara en topp i åldern 5-7, varefter det minskar. Barn tillhörande etniska minoriteter visar mindre ingruppsfavorisering än barn tillhörande majoritetsgrupper Obs! Utveckling av fördomar kan inte förklaras med att barn passivt absorberar attityder från vuxenvärlden, utan bör snaras kopplas till barnens egen sociala och kognitiva utveckling och tendens att kategorisera och identifiera sig med vissa grupper själv. Svenska social- och kommunalhögskolan vid HU

8 Språk och identitet Sambandet mellan språk och identitet är inte entydigt: MEN Språket är viktigt för identiteten både på individoch gruppnivå kunskaper i ett visst språk innebär inte nödvändigtvis att man identifierar sig med språkgruppen förlorade kunskaper i ett språk innebär inte nödvändigtvis att man slutar identifiera sig med språkgruppen Svenska social- och kommunalhögskolan / Anna Henning-Lindblom

9 Ackulturation som en tvådimensionell process Anses det värdefullt att bevara den egna kulturella identiteten och de egna traditionerna? Ja Nej Anses det värdefullt att involvera sig i majoritetssamhället? Ja Integration Assimilation Nej Separation Marginalisering Berry 1990; Hutnik 1991, Bourhis et al, 1997

10 Gruppidentifikation som en tvådimensionell process hos minoritetsmedlemmar Inte: finlandssvensk tvåspråkig finskspråkig Identifierar man sig med minoritetsgruppen? Ja Nej Identifierar man sig med majoritetsgruppen? Ja Nej Bikulturell / dubbel identitet Separerad minoritetsidentitet Assimilerad/ majoritetsidentitet Marginaliserad identitet Bearbetad ur Berry 1990; Hutnik 1991, Bourhis et al, 1997

11 Multipel språkgruppsidentifikation 9:e klassister i Esbo, Borgå & Ekenäs (2004): Respondenternas identifikation med grupperna n % Endast som finlandssvensk Endast som tvåspråkig 3 1 Endast som finskspråkig 0 0 Som finlandssvensk och tvåspråkig Som finlandssvensk och finskspråkig 3 1 Som tvåspråkig och finskspråkig 7 2 Som finlandssvensk, tvåspråkig och finskspråkig Totalt

12 Multipel språkgruppsidentifikation Gymnasieelever i Esbo och Ekenäs (2014): Respondenternas identifikation med grupperna n % Endast som svenskspråkig Endast som tvåspråkig 3 1 Endast som finskspråkig 1 0,4 Som svenskspråkig och tvåspråkig Som svenskspråkig och finskspråkig 5 2 Som tvåspråkig och finskspråkig 2 0,7 Som svenskspråkig, tvåspråkig och finskspråkig Totalt ca

13 Är det centralt för en minoritetsmedlem att identifiera sig med majoritetssamhället? Ett slags ideal för lyckad multikulturalism En förutsättning för att kunna arbeta för en förbättrad ställning för minoritetsgruppen? En gemensam gruppidentitet, som inkluderar alla, kan förbättra grupprelationer Svenska social- och kommunalhögskolan vid HU

14 Vad kan vi som majoritetsmedlemmar göra? Majoritetsmedlemmarnas egen syn på ackulturationsstrategierna är central Upplevelse av diskriminering och hot mot den egna identiteten försämrar viljan till kontakt och kan minska önskan hos minoritetsmedlemmar att identifiera sig med majoriteten och/eller stärka identifikationen med minoriteten. => Skapa ett inkluderande attitydklimat, där minoritetsmedlemmen ses som fullvärdig och tillhörande trots olikhet och där minoriteten inte ses som ett hot för majoriteten Obs! Mångfaldsfostran i skolor kan ge motsatt resultat! Intern motivation att vara fördomsfri och tolerant behövs. Svenska social- och kommunalhögskolan vid HU

15 Sammanfattningsvis: (Den etniska) identiteten är en dynamisk konstruktion som varierar mellan individer och som förändras över tid och är olika framträdande beroende på kontext. I adolescensen och fram till tidig vuxenålder är granskning av den egna etniska identiteten mest aktuell, men den kan pågå hela livet. Även om många minoritetsmedlemmar önskar ha en dubbelidentitet så kan individen också välja andra ackulturationsstrategier. Integration kan ses som ett ideal, men kan betyda olika saker för olika individer och grupper. Majoritetsmedlemmarnas förhållningssätt har stor betydelse för minoritetsmedlemmarnas vilja och möjlighet att identifiera sig med nationen/samhället i stort. Identiteten (vilka grupper man anser sig tillhöra) har betydelse för attityderna och relationerna mellan grupper. Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet