Psykologiska perspektiv på hot och våld i arbetslivet Sara Göransson Fil. Dr. och organisationskonsult

Transkript

1 Psykologiska perspektiv på hot och våld i arbetslivet Sara Göransson Fil. Dr. och organisationskonsult Psykologiska institutionen, Stockholms universitet Sara.goransson@psychology.su.se

2 Rapporter till Arbetsmiljöverket (Kunskapsöversikter och enkätstudie) Göransson, S., Näswall, K., & Sverke, M. (2011). Psykologiska perspektiv på hot och våld i arbetslivet. Arbetsmiljöverket: Rapport 2011:7. Knight, R., Göransson, S., & Sverke, M. (2011). Psykologiska perspektiv på hot och våld i skolan ur ett jämställdhetsperspektiv. Arbetsmiljöverket: Rapport 2011:9. Göransson, S., Knight, R., Guthenberg, J., & Sverke, M. (2011). Hot och våld i skolan en enkätstudie bland lärare och elever. Arbetsmiljöverket: Rapport 2011:15.

3 Dagens tema: Viktiga frågor Vad säger forskningen gällande psykologiska perspektiv på hot och våld i arbetslivet? Definitioner av olika typer av hot och våld Orsaker till varför hot och våld uppstår Konsekvenser av hot och våld Förebyggande åtgärder, hjälp till utsatta

4 Hot och/eller våld kan härröra från: Interna personer Anställda (chefer, underordnade, kollegor) Elever/patienter/kunder/brukare (eller deras anhöriga) Externa personer Personer utan relation till arbetsplatsen (t ex inbrott, rån etc.) Personer med relation till arbetsplatsen (t ex svartsjuk partner, elevs anhörig) Mellanting Före detta anställda eller elever/klienter Okända Ex. via mobil eller internet Hot/våld kan rikta sig mot hela arbetsplatsen, en viss grupp eller en enskild anställd

5 Begreppsförvirring: Exempel på hot och våld Arbetsrelaterad aggression Förolämpande beteende Hotfullt agerande Risk mot personlig säkerhet Fysiskt våld (allt från klösning till mord) Instrumentellt våld Avvikande beteende Cybervåld Kränkningar på nät/mail Orättfärdigt ledarskap Stalking Fysiska och verbala oegentligheter Emotionella oegentligheter Störande beteende Mobbning Ociviliserat beteende Ojust behandling Förolämpningar Bristande respekt/ohövlighet Social underminering Sexuella trakasserier o.s.v.

6 Begreppsförvirring Aggressivitet Organisationens Normer /kultur Våld Utövande Utsatthet (direkt /indirekt)

7 Definitioner på vägen Aggressivitet: Förövaren ska vilja tillfoga skada och offret ska uppleva sig skadad Våld: traditionell definition: Fysiska attacker, stölder och vandalism Våld: nyare, vidare definition: Alla situationer eller förutsättningar som skapar ett klimat där individer känner sig rädda eller hotade

8 Begreppsförvirring forts. Direkt/indirekt våld Hot Mobbning Trakasserier Cybervåld Fysiskt våld Verbalt våld Relationellt/ socialt våld Sexuellt våld

9 Definitioner på vägen Trakasserier: Upprepade aktiviteter som syftar till att skapa mental eller fysisk smärta och som riktas mot en eller fler individer som av en eller annan anledning inte kan försvara sig. Mobbning: Medvetet aggressivt beteende som upprepade gånger riktas mot ett offer som inte på något bra sätt kan försvara sig. Skillnad mellan begreppen: Angrepp på grund av grupptillhörighet eller personliga egenskaper.

10 Vad säger lagen - trakasserier (enl. DO) Trakasserier är ett uppträdande som kränker en person. Trakasserier är förbjudna om de har samband med: Kön Könsidentitet eller könsuttryck Etnisk tillhörighet Religion eller annan trosuppfattning Funktionsnedsättning Sexuell läggning Ålder Trakasserierna kan bland annat bestå i att man använder sig av förlöjligande eller nedvärderande generaliseringar av till exempel kvinnliga, homosexuella eller bosniska egenskaper. Det kan också handla om att någon blir kallad blatte, mongo, fjolla, hora, eller liknande. Det kan även vara fråga om osynliggörande eller undanhållande av information som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna. Det gemensamma för trakasserier är att de gör att en person känner sig förolämpad, hotad, kränkt eller illa behandlad. Trakasserier är ett beteende som är ovälkommet. Det är du som är utsatt för trakasserier som avgör vad som är kränkande. Samma beteende kan uppfattas som trakasserier av en person medan en annan person inte alls behöver bli illa berörd.

11 Vad säger lagen? AFS 1993:17 - Kränkande särbehandling i arbetslivet 1 Dessa föreskrifter gäller all verksamhet där arbetstagare kan utsättas för kränkande särbehandling. Med kränkande särbehandling avses återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda arbetstagare på ett kränkande sätt och kan leda till att dessa ställs utanför arbetsplatsens gemenskap. Vad är mobbning? Mobbning är handlingar som upplevs som kränkande eller på annat sätt oönskade av den/de som utsätts för dem. Handlingarna kan medföra att de som drabbas hamnar utanför den sociala gemenskapen.

12 Viktiga aspekter Fysiskt verbalt Aktivt passivt / Direkt indirekt / Öppet dolt Våld aggressivitet Instrumentellt/proaktivt/planerat Affektivt/reaktivt/impulsivt Allvarlighetsgrad Maktobalans Faktisk skada upplevd skada Intention

13 Definition: Hot och våld i arbetslivet Beteende hos en eller flera individer, från organisationen eller utifrån, som har intentionen att fysiskt eller psykologiskt skada en eller flera anställda i en arbetsrelaterad kontext (Schat & Kelloway, 2009, s. 191) Viktiga aspekter Avsikt? Faktisk och upplevd skada? Önskan att undvika att utsättas?

14 Prevalens? Varierar från någon enstaka procent till mer än 60 %. Förklaringar: Typ av hot / våld Bransch Yrke Land Definition Frågekonstruktion Ökad medvetenhet Skillnad i vad som är accepterat Ökad rapportering

15 ORSAKER TILL HOT OCH VÅLD

16 Förståelsekontexter Samhälle/kultur Grannskap Organisation Grupp Utsatta Individ Förövare Vittnen

17 Faktorer som kan orsaka våld Organisations- Samhällelig och kulturell kontext faktorer: -Organisation -Arbetsmiljö - Ledarskap - Kollegor/vittnen Offer Förövare VÅLD - Lokaler, ljus - Ensamarbete

18 Tänkbara orsaker Kontextuella faktorer (land, bransch, yrke osv) Demografiska faktorer (ålder, kön mm) Uppväxt- och hemförhållanden Personlighet / dispositioner Hierarkiska skillnader / maktförhållanden Tidigare oförrätter skipa rättvisa Arbetsrelaterad stress (överbelastning, oklara förväntningar, otrygg anställning osv) Bristande resurser att utföra sitt arbete Ledarskap Organisationens policies Säkerhetsrutiner Ensamarbete Lokaler (värme, trängsel, ljus etc.) Förklaringsfaktorer skiljer sig till viss del för förövare och offer

19 Förklaringar på gruppnivå Arbetsgruppen Normer och värderingar Identitet (homogenitet, sammanhållning, frigörelse) Makt (status och popularitet) Roller i gruppen: Medhjälpare Förstärkare Försvarare Passiva åskådare

20 Förklaringar på samhälls-/kulturell nivå Våld i media debatterat ämne Tillgång till vapen (Genus)normer Strävan efter status, popularitet och makt Skillnader gällande etnicitet och SES

21 KONSEKVENSER AV HOT OCH VÅLD

22 Konsekvenser av våld UPPLEVELSE Individ 1. Första händelsen av denna art. Är känslig till sin natur. Kris VÅLD Individ 2. Har varit med om liknande händelser många gånger. Är känslig till sin natur, men har lärt sig hantera dylika situationer. Tolkning (utmaning, hot, icke-fråga etc.) Hakuna matata

23 Konsekvenser av våld VÅLD Typ av våld, allvarlighet, hur länge, hur många? Egenskaper hos individen? Chefer eller kollegor? Organisationens hantering Offer Hälsa Emotionellt Kognitivt Socialt Förövare (se ovan) Vittnen (se ovan) Organisationsfaktorer: Sämre trivsel Lägre engagemang Mer kontraproduktivt beteende

24 Konsekvenser Ilska, frustration, kränkthet Ökad, och spridd, oro och rädsla Tillbakadragande Självbild, självkänsla Relationer på arbetet, klimat Fysisk hälsa och psykiskt välbefinnande Sjukskrivning Arbetsglädje och trivsel Motivation och engagemang Arbetsprestation och utförande Konsekvenser för offer (väl dokumenterat) såväl som vittnen och förövare (mindre dokumenterat)

25 Olika typer av konsekvenser Internaliserade Depression Suicidalitet Låg självkänsla Ångest/oro Externaliserade Ökat aggressivt beteende Kriminalitet Sociala Isolering Drar sig undan Svårt i relationer Arbetsrelaterade Frånvaro Maskning Bristande koncentration Fysiska Skador Psykosomatiska besvär Sämre resultat Svårt att delta i grupparbeten

26 ÅTGÄRDER

27 Går det att minska problemet? Individfaktorer: Vad kan individen göra? Objektiv situation Upplevt våld Konsekvenser Organisatoriska och sociala faktorer: Vad kan organisationen göra?

28 Olika typer av intervention Primär Sekundär Tertiär intervention intervention intervention Vem Individer som (ännu) Individer som är Individer vars hälsa berörs? inte är utsatta för hot utsatta eller troligt har försämrats och våld/stress kommer bli utsatta Innehåll Förebyggande: Under tiden: Eftervårdande: Eliminera eller Förändring av Behandla individer minska individers reaktioner på återfå full förekomsten/el de stressfaktorer de funktionsförmåga sannolikheten för möter utsatthet Nivå Ofta organisation/ Individ och Individ grupp organisation

29 Vad säger lagen? AFS 1993:02 - Våld och hot i arbetsmiljön Tillämpningsområde 1 Dessa föreskrifter gäller arbete där det kan finnas risk för våld eller hot om våld. AFS 1999:07 - Första hjälpen och krisstöd Riskförebyggande åtgärder 2 Arbetsgivaren skall utreda de risker för våld eller hot om våld som kan finnas i arbetet samt vidta de åtgärder som kan föranledas av utredningen.

30 Friska arbetsplatser: Varför? Individen drabbas Samhället drabbas Organisationen drabbas Intern legitimitet Främja anställdas möjligheter att arbeta på ett hållbart och säkert sätt Extern legitimitet Möta samhällets behov av varor och tjänster utan att utsätta individens, samhällets och naturens resurser för risker 30

31 Tack till: Magnus Sverke Robin Knight Johan Guthenberg Katharina Näswall Stockholms universitet Antoinette Hetzler Lunds universitet Sara Göransson

32 Tack för uppmärksamheten Sara Göransson

33 Definitioner och kategoriseringar, Cybervåld Cybervåld elektroniska verktyg för kommunikation används för att skada. Prevalens: Sverige: % utsatta. USA: % utsatta. England: % utsatta. 33

34 Vad kan organisationen göra? Åtgärder riktade till personal som uppvisar problem: Individuellt, beteendestrategier Lära personalen att känna igen, förstå och hantera olika känslor Konstruktiva problemlösningsmetoder Träning i social kompetens. Åtgärder riktade till ledningen: Fungera som rollmodeller Träning i att fungera som ledare Hur de på ett konstruktivt, positivt sätt korrigerar oönskade beteenden.

35 Vad kan organisationen göra (forts.) Multimodala program: Tydliga policys och procedurer för hantering av situationer Förbättrad uppsikt Långsiktigt perspektiv Kombination av åtgärder till skillnad från att ha fokus på ett enstaka problem Åtgärderna bör rikta sig även till åskådare/vittnen Arbete för att förbättra prestationerna i skolarbetet A och O är implementeringen

36 Förebyggande åtgärder Säkerhetsrutiner Försvåra för förövare (tex belysning, undvika ensamarbete) Identifiera potentiellt våldsamma i rekryteringsprocessen Tillgång till stöd samt goda resurser att utföra arbetet Utbildning och träning i att se signaler på aggressivitet, de-eskaleringstekniker, normarbete, kommunikation etc. Tydligt ledarskap Organisatoriska riktlinjer Lagstiftning och styrdokument Det empiriska underlaget är bristande när det gäller effektiviteten i olika former av prevention och intervention