KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING

Transkript

1 Handlingsplan mot KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING Antagen av Kommunfullmäktige 1998 Kf 47

2 ARBOGA KOMMUNS HANDLINGSPLAN MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING Målsättning Arboga kommuns målsättning är att arbetsmiljön på varje arbetsplats skall vara byggd på omtanke och respekt, fri från kränkande särbehandling. Definition Arbetarskyddsstyrelsens kungörelse AFS 1993:17 definierar kränkande särbehandlig som "återkommande klandervärda eller negativt präglade handlingar som riktas mot enskilda arbetstagare på ett kränkande sätt och som kan leda till att dessa ställs utanför arbetsplatsens gemenskap." Även särskilt klandervärda och kränkande engångshandlingar faller under definitionen kränkande särbehandling, liksom negativt präglade handlingar mot etniska minoriteter. Exempel på vad Arbetarskyddsstyrelsens Författningssamling 1993:17 anser vara kränkande särbehandling Förtal eller nedsvärtning av en arbetstagare eller dennes familj. Medvetet undanhållande av arbetsrelaterad information eller lämnande av felaktig sådan. Medvetet saboterande eller försvårande av arbetets utförande. Uppenbart förolämpande utfrysning, åsidosättande behandling eller negligering av arbetstagaren. Förföljelse i olika former, hot och skapande av rädsla, förnedring, t.ex. sexuella trakasserier. Medvetna förolämpningar, överkritiskt eller negativt bemötande eller förhållningssätt (hån, ovänlighet etc.). Kontroll av arbetstagaren utan dennes vetskap och i skadande syfte. Kränkande s.k. "administrativa straffsanktioner" som plötsligt riktas mot enskild arbetstagare utan sakliga skäl. Sanktionerna kan utgöras av t.ex. omotiverat fråntagande av arbetsrum eller arbetsuppgifter, oförklarade omplaceringar eller övertidskrav, tydliga försvåranden vid behandling av ansökningar om utbildning, ledighet o.dyl.

3 Problem på en arbetsplats som kan härledas från kränkande särbehandling Hos enskild arbetstagare kan konsekvenserna/symtomen vid kränkande särbehandling visa sig på bl.a. följande sätt: ökande svårighet till samarbete i form av motvilja eller stark likgiltighet, medvetet brytande av regler eller överdrivet hållande på regler, försämrade prestationer, fysisk ohälsa, missbruksproblem eller psykiska reaktioner, t.ex. sömnsvårigheter, ångest, depressioner, oförmåga att se framåt, orimliga krav på upprättelse. För arbetsgruppen kan bl.a. följande konsekvenser uppstå: ökande kritik och bristande förtroende gentemot arbetsgivaren, allmän känsla av osäkerhet och likgiltighet, ökande samarbetsproblem, t.ex. oförståelse för andra arbetssätt, starka "klickbildningar", undandragande från gruppen eller från arbetsuppgifterna, hög sjukfrånvaro, ökande personalomsättning, missbruksproblem, överdrivet förstorande av problem, sökande efter syndabockar. Förutom den hjälp som erbjuds den enskilde arbetstagaren är det viktigt att behandla/lösa de problem som finns i hela gruppen för att finna vägar till bättre samarbete. Risken är stor att händelserna upprepas om man inte noga diskuterar igenom problemen och gemensamt finner en vilja att undanröja dem. Förebyggande åtgärder Arbetsgivaren skall med kraft hävda att man inte accepterar någon form av kränkande särbehandling inom kommunen genom att: planera arbetet så att kränkande särbehandling undviks, markera att alla anställda i Arboga kommun skall ha respekt för varandra och ansvar för den gemensamma arbetsmiljön, skapa en så klar och tydlig organisation och ansvarsfördelning att risk för godtycke undviks, genom utbildningsinsatser klargöra vad som menas med kränkande särbehandling och visa vägar att komma tillrätta med problem, ge alla anställda information om och delaktighet i de förebyggande åtgärder som överenskommits om kränkande särbehandling, vid introduktionen av nyanställd personal klargöra vilka regler som gäller i kommunen beträffande särbehandling, utarbeta sådana rutiner för kontakt med enskilda arbetstagare att det är möjligt att tidigt uppmärksamma eller få reda på eventuella missförhållanden, ägna ett avsnitt åt kränkande särbehandling i den årliga internkontrollen, ta upp ämnet i planeringssamtalen, snarast ge hjälp och stöd åt en arbetstagare som utsätts för kränkande särbehandling.

4 Kontaktpersoner på arbetsgivarsidan Närmaste chef. Då problemsituationen så kräver det, dennes chef. Till förfogande finns även personal vid administrativa kontoret, tel eller tel Företagshälsovården Mälarhälsan, tel Fackliga kontaktpersoner I första hand det lokala ombudet på varje arbetsplats. I andra hand styrelsen eller ordföranden inom varje organisation. _ Aktuell lagstiftning om kränkande särbehandling Ur ARBETSMILJÖLAGEN Kap 1 1 Lagens ändamål är: 1. att säkerställa en arbetsmiljö som inte utsätter arbetstagaren för ohälsa eller olycksfall och som är tillfredsställande med hänsyn till arbetets natur och den sociala och tekniska utvecklingen i samhället, och 2. att främja att arbetsgivare och arbetstagare samverkar för att åstadkomma en god arbetsmiljö. Kap 2 1 Arbetsförhållandena skall anpassas till människors olika förutsättningar i fysiskt och psykiskt avseende. Arbetstagaren skall ges möjlighet att medverka i utformingen av sin egen arbetssituation samt förändrings- och utvecklingsarbete som rör hans eget arbete [---] Kap 2 2 Arbete skall planläggas och anordnas så, att det kan utföras i en sund och säker miljö. Kap 3 1 Arbetsgivare och arbetstagare skall samverka för att åstadkomma en god arbetsmiljö.

5 Ur ARBETARSKYDDSSTYRELSENS FÖRFATTNINGSSAMLING AFS 1993:17 2 Arbetsgivaren skall planera och organisera arbetet så att kränkande särbehandling så långt som möjligt förebyggs. 4 I verksamheten skall finnas rutiner för att på ett tidigt stadium fånga upp signaler om och åtgärda sådana otillfredsställande arbetsförhållanden, problem i arbetets organisation eller missförhållanden i samarbetet, vilka kan ge grund för kränkande särbehandling.