Kommunstyrelseförvaltningen Personalenheten

Transkript

1 Kommunstyrelseförvaltningen Personalenheten Personalenheten Åstorps kommun 2005

2 POLICY Inom Åstorps kommun skall ingen arbetstagare utsättas för kränkande särbehandling. Alla anställda har ett ansvar för att aktivt verka för ett positivt arbetsklimat och att inte någon utsätts för kränkande särbehandling. Chefer/arbetsledare ansvarar dessutom för att arbetet planeras och organiseras så att kränkande särbehandling förebyggs att information och utbildning ges för att förebygga och motverka kränkande särbehandling att vid kränkande särbehandling tillse att alla inblandade ges möjlighet till adekvat hjälp genom att ta det formella ansvaret ta del av och föra ut tillämplig lagstiftning initiera tidiga insatser delta i aktuell utbildning inom det psykosociala området och söka handledning när så krävs.

3 Vad är kränkande särbehandling De företeelser som i dagligt tal brukar kallas för bl a vuxenmobbing, psykiskt våld, social utstötning och trakasserier har alltmer framstått som särskilda problem i arbetslivet och brukar vara definitionen av kränkande särbehandling. Vem som helst kan drabbas av kränkande särbehandling i arbetslivet. Alla kan hamna i situationer där olyckliga omständigheter och brister i kommunikation kan leda till att en person drabbas av/upplever kränkande särbehandling. För tydlighetens skull bör nämnas att tillfälliga meningsmotsättningar, konflikter och problem i samarbetsrelationerna i allmänhet bör ses som normala företeelser. Detta förutsätter naturligtvis att de ömsesidiga förhållningssätten och handlingarna i samband med problemen inte syftar till att skada eller medvetet kränka någon person. Kränkande särbehandling föreligger först när personkonflikter förlorar sin prägel av ömsesidighet och när respekt för människors rätt till personlig integritet glider över till icke etiska handlingar av sådant slag som nämns här nedan samt när detta på ett riskfyllt sätt drabbar enskilda arbetstagare. Exempel på kränkande särbehandling att systematiskt ignorera en arbetstagare att undanhålla information att frysa ut någon ur gemenskapen att kritisera eller förlöjliga någon inför andra att förtala och nedsvärta att sjukförklara att omotiverat frånta eller förändra arbetsuppgifter eller arbetsrum att kontrollera arbetstagaren utan dennes vetskap och med skadande syfte att förfölja i olika former, t ex hot och skapande av rädsla, förnedringar (sexuella trakasserier, trakasserier p g a ras, hudfärg, nationalitet, etniskt ursprung, trosbekännelse, funktionshinder eller sexuell läggning) Konsekvenser Den kränkande särbehandlingen kan hos den utsatte medarbetaren visa sig med en låg självkänsla, irritabilitet, stark aggression, låg stresstolerans, uttalad trötthet, huvudvärk och / eller olust inför arbetet. I en grupp kan den kränkande särbehandlingen visa sig som minskad effektivitet, osäkerhet, samarbetsproblem, hög frånvaro, hög personalomsättning samt sökande efter syndabockar.

4 Insatser för att förebygga kränkande särbehandling Förebyggande samt tidiga insatser och åtgärder har en avgörande betydelse. När organisatoriska problem eller särbehandling förekommer är det därför viktigt att arbetsgivaren så snart som möjligt underrättas för att kunna vidta lämpliga åtgärder. Ingen får medverka till att dölja kränkande särbehandling även om risker för eventuella lojalitetskonflikter kan uppstå. Arbetsledaren ska Informera om verksamhetens mål och arbetets innehåll ordna regelbundna arbetsplats- och personalmöten ge nyanställda en god introduktion genomföra medarbetarsamtal minst en gång per år eftersträva att arbetet har innehåll och mening och att anställdas kapacitet och kunskaper tas tillvara möjliggöra kompetens- och vidareutveckling för anställda Vilka lagar och regler gäller? Det är ofta olika lagar, föreskrifter och avtal som på olika sätt griper in i varandra vid komplicerade fall av kränkande särbehandling och andra trakasseriproblem. En viktig lag är naturligtvis arbetsmiljölagen och arbetsmiljöförordningen. Andra betydelsefulla lagar är medbestämmandelagen (MBL), lagen om anställningsskydd (LAS), jämställdhetslagen, lagen om allmän försäkring (AFL), lagen om arbetsskadeförsäkring (LAF) samt brottsbalken. Föreskrifter som anger vad som bör gälla vid kränkande särbehandling finns i Arbetarskyddsstyrelsens författningssamling (AFS 1993:17), om åtgärder mot kränkande särbehandling i arbetslivet samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna.

5 Råd till den drabbade Kontakta din chef. Om den som kränker är din närmsta chef ska dennes chef istället kontaktas Tala med din fackliga representant eller skyddsombud Beskriv vad som hänt anteckna när, var och hur Var inte rädd för att berätta om problemet Företagshälsovården är också en resurs dit du kan vända dig om du utsatts för kränkande särbehandling. Du har rätt att begära att dina samtal med arbetsledare, fack eller företagshälsovård är konfidentiella. Däremot måste ansvarig chef, eller dennes närmsta chef, snabbt agera, om misstanke om kränkande särbehandling finns. Vem ska du vända dig till? I första hand Närmsta arbetsledare Om detta inte låter sig göras, vänd dig till Företagshälsovården eller Personalenheten

6 Råd till arbetsledare vid kränkande särbehandling Det är arbetsledningens uppgift att svara för att åtgärder snabbt sätts in vid kränkande särbehandling. Arbetsledningen ska också se till att långsiktigt planera verksamheten på ett sådant sätt att särbehandling, mobbning och destruktiva konflikter förebyggs. Om kränkande särbehandling negligeras eller handläggs på ett ovarsamt sätt kan det leda till allvarliga och skadliga effekter hos anställda och arbetsgrupper. Följden kan bli psykiska och fysiska sjukdomstillstånd och social utslagning ur arbetsliv och gemenskap. Därför ta situationen på allvar visa respekt så att den som känner sig kränkt är delaktig i åtgärdsprocessen samtala med den som känner sig drabbad dokumentera huvuddragen i händelseförloppet försök inte att dölja att problem finns ge stöd åt den utsatte och erbjud stödkontakt skuldbelägg eller döm inte låt inte mångas ord bli lag En arbetstagare som sjukskrivs till följd av särbehandling bör ges stöd för att snabbast möjligt kunna återgå till arbetet och chef/arbetsledare ska ges möjlighet till regelbunden handledning och stöd. Vem ska du vända dig till? Behöver du stöd och råd, vänd dig till Företagshälsovården eller Personalenheten, personalchefen