VÅR KLASS. Foto Cato Lein. Efterarbetsmaterial för gymnasiet

Transkript

1 VÅR KLASS Foto Cato Lein Efterarbetsmaterial för gymnasiet

2 TEXT OM SAMMARBETET, INTRO TILL MATERIALET. INVÄNTAR TEX. 2

3 Vår klass FÖRSLAG PÅ DISKUSSIONSFRÅGOR EFTER FÖRESTÄLLNINGEN Låt gärna eleverna diskutera i grupp eller par. För sedan en gemensam diskussion efter varje fråga. 1. Berätta med egna ord: Vad var det som hände i pjäsen? 2. Varför hände det? Hur påverkade det som hände i första akten människorna i pjäsen, i deras fortsatta liv? 3. Vilka likheter finns det mellan den tid och de människor som visas i pjäsen, och vår egen tid och oss själva? Vilka skillnader? 4. I pjäsen berättas det om judar och icke-judar, när i pjäsen sker den uppdelning en? 5. Varför delar människor in sig och andra i grupper? 6. Finns det situationer i era egna liv när vi gör samma sak? Vad får det för konse kvenser?

4 HETA STOLEN 1. Låt eleverna sitta på stolar som är placerade i form av en halvcirkel. Det ska finnas en stol för mycket så att rörelse kan ske även om det endast är en elev som vill. 2. Läs upp nedanstående påståenden för eleverna och be dem ta ställning för eller emot genom att resa sig och byta plats med någon annan som också reser sig (=håller med) eller sitta kvar (=håller inte med). Ställ följdfrågor utifrån hur eleverna svarat så att de kan få motivera och utrycka sina ställningstaganden med ord. Människan föds god. En person kan förändra världen. Det är viktigt att vi lär oss av det som hänt i historien. Det är inget fel med att vara nationalistisk. Alla människor är lika mycket värda. Det som hände under Förintelsen kan inte hända igen. Det kan vara berättigat att utföra vetenskapliga experiment på människor. Det finns människor som är onda av naturen. Demokrati är det bästa sättet att styra ett land. Alla passiva (de som inte gör något) i en orättvis situation är medskyldiga till det onda som sker. 4

5 ÄRLIGT TALAT Övningen hjälper eleverna att upptäcka sina egna förutfattade meningar och fördomar om olika grupper. 1. Dela ut blanketten om fördomar. Elevernas uppgift är att fylla i blanketten och därmed ta ställning till vilka tre grupper de har, respektive inte har, fördomar om (se instruktion i blanketten). 2. Samtala med klassen om deras val. Det kommer att finnas många grupper som ingen har en tanke på att vara fördomsfull mot. Vad beror det på? Det kommer också att finnas grupper som många delar fördomar om. Vad beror det på? Materialet är hämtat från Uppdrag Demokrati Arbetsmaterial: På nästa sida finns ett kopieringsunderlag att skriva ut eller skicka som PDF.

6 VILKA HAR DU FÖRDOMAR OM? Kryssa för tre grupper! VILKA HAR DU INTE FÖRDOMAR OM? Sätt en ring för tre grupper! Fotbollsspelare Elevrådsrepresentant Ståuppkomiker Politiker Romer Bögar Kristna Muslimer Judar Buddhister Invandrare Lärare Poliser Rektorer Arbetslösa Studerande Tanter Gubbar Föräldrar Poeter Präster Blondiner Överklassen Arbetarklassen Feminister Amerikaner Japaner Nudister Sjuksköterskor Manliga dagisfröknar Artister Ridlärare Hiphoppare Romer Sophämtare Brandmän Direktörer Fotomodeller Bönder Frisörer Kungafamiljer Städare Icke troende Journalister Miljöaktivister Djurvänner Jägare Tjejer Killar Transsexuella Militärer Svenskar Medelklassen Afrikaner Kockar Fångar Tyskar Norrmän 6

7 SVAR PÅ TAL I den här fyrahörnsövningen hämtas svarsalternativen från både forskningsdata och allmänna uppfattningar. Eleverna ska ta ställning till olika frågor och kunna argumentera för sina val. 1. Peka ut vilket hörn som representerar varje svarsalternativ och följ upp elevernas val efter varje fråga med en kort diskussion. Ställ följande frågor: Hur gammal var du när du fick din första fördom? 1. Man föds med fördomar år (rätt svar enligt forskning) år år. Hur lång tid tar det att bilda sig en uppfattning om någon annan? 1. 8 minuter minuter sekunder sekunder (rätt svar enligt forskning). Är det helt okej att ha fördomar om andra? 1 Ja. 2 Nej. 3 Ja, om man inte visar det öppet. 4 Eget alternativ. Varför har vi fördomar om andra? 1 För att vi är rädda för det som är annorlunda. 2 För att fördomar mot andra gör oss starkare. 3 För att alla borde vara likadana. 4 Eget alternativ. Materialet är hämtat ur Uppdrag Demokrati

8 CIVILKURAGE OCH VAD SÄGER FORSKARNA 1. Ställ nedanstående frågor till eleverna i klassen. Varje svarsalternativ motsvaras av en plats i rummet. Eleverna i klassen svarar på frågan genom att ställa sig vid den plats (Ja/Nej), som enligt deras åsikt, känns rätt för dem. 2. Gå sedan runt och be några från varje grupp att motivera varför de ställt sig just där. Följdfrågor kan också vara bra. 3. Efter varje fråga där ni har diskuterat elevernas val kan du berätta vad forskningen säger och diskutera forskningsresultatet. Undvik att markera vad du som lärare/ledare tycker är rätt svar utifrån dina egna normer. Om endast en elev står ensam vid ett av hörnen kan man som ledare fysiskt stötta genom att också ställa sig där utan att motivera åsikt. Läraren/ledaren för gruppen bör inte vara med och delta i värderingsövningarna. 1. Du ser en man slå en kvinna. Hjälper du hellre kvinnan om hon inte känner mannen än om de är gifta? Spelar det någon roll för dig om de känner varandra eller inte? > Ja, det spelar roll > Nej det spelar ingen roll Makarna Piliavins och Rodins studie från 1969 (University of Wisconsin) visar att om kvinnan beter sig som om mannen är okänd är chansen 65 procent att hon får hjälp. Om hon beter sig som hon är gift är chansen bara 19 procent. 2. Har du svårt att stå upp för din åsikt om människorna du för tillfället är med är av en annan uppfattning? > Ja > Nej Vid Colombia University kunde forskaren Salomon Asch i ett berömt experiment visa följande: Nio personer i maskopi påstod alla att en viss linje var längst. Den tionde personen såg att detta inte stämde. Trots det uppenbart felaktiga svaret gav den tionde personen samma svar som de andra. Forskaren kunde med experimentet visa hur lätt vi påverkas av vad andra tycker. 8

9 FORTSÄTTNING CIVILKURAGE OCH VAD SÄGER FORSKARNA 3. Är det större chans att du hjälper någon i nöd om den personen hejar på samma fotbollslag som du? > Ja > Nej Mark Levine vid Lancaster University träffade år 2005 försökspersoner som var trogna sin fotbollsklubb. Direkt efter det iscensattes en olyckshändelse där perso nerna blev vittne tillen man som ramlade, iklädd neutrala respektive olika fotbolls lags kläder. Försökspersonerna hjälpte en klubbfrände fyra gånger så ofta som de hjälpte andra. 4. En tjej har just varit med om en cykelolycka. Minskar din benägenhet att hjälpa henne om olyckan berodde på hennes dåliga cykelkörning? > Ja, den minskar > Nej, den minskar inte Makarna Piliavin och Rodin vid University of Wisconsin visade att en man som kol lapsat itunnelbanan fick hjälp hälften så ofta om han luktade alkohol, jämfört med om han verkadenykter. (Vid den sista frågan ber du eleverna ställa sig i en fallande skala från stor roll till ingen roll alls.) 5. Hur stor roll spelar en persons utseende när det gäller hur du beter dig mot honom eller henne? > Stor roll > Ingen roll alls Forskare på University of Rochester visade att uppsatser med snygg bild på förfat taren alltid fick högre betyg än de med fulare bild. Mer material om åskådarrollen och civilkurage hittar du här: