Fanatism beskrivs i nationalencyklopedin som en nedsättande benämning på religiösa eller

Transkript

1 1 1

2 2 Martyrer är en nyskriven pjäs av den tyske dramatikern Marius von Mayenburg (född 1972). Stockholms stadsteaters uppsättning hade premiär 11 januari 2013 på lilla scenen. Den är regisserad av Dritëro Kasapi och översatt av Monica Ohlsson och det är första gången pjäsen sätts upp utanför Tyskland. Medverkande: Jacob Nordenson, Sofi Helleday, Jonas Kruse, Christer Fant, Michael Jonsson, Kajsa Reingardt, Shebly Niavarani och Bianca Kronlöf. Föreställningen är 1,40 lång utan paus. På grund av upphovsrättsliga skäl är bandupptagning/ filmning och fotografering från salongen ej tillåten samt att mobilerna ska vara avstängda under föreställningen. I föreställningen möter ni Benjamin som precis inlett sitt krig mot sedeslösheten. Steg ett är vägra vara med i skolans simundervisning. Första segern är att alla tjejerna i klassen tvingas ha heltäckande baddräkter i bassängen. Det hatar de honom för. Det gör inget. Bättre att vara hatad än avvisad. Benjamin har blivit rättrogen kristen. Ju fler eftergifter från omgivningen desto större förakt från Benjamin. Hans gud kräver handling. Och Benjamin är redo. Benjamins omgivning reagerar på olika sätt. Hur man bemöter en extremist som är så övertygad om sin sak finns det inget lätt svar på. Kanske kan man i sin vilja att rädda en fanatiker också bli en? Fanatism beskrivs i nationalencyklopedin som en nedsättande benämning på religiösa eller 2

3 3 politiska riktningar som utan hänsyn till rationella argument eller mänsklig hänsyn driver sin sak. I boken Hur man botar en fanatiker och om att skriva av Amos Oz beskrivs en annan dimension av fanatism vilken också inkluderar viljan att förbättra någon annan vare sig den personen vill eller inte. Föreställningen lyfter frågan om hur vi agerar när någon nära blir en extremist. Hur bemöter man en fanatiker? Kan vi alla bli fanatiker? Hur hjälper vi fanatikern som är övertygad om att den har rätt och alla andra, som tycker annorlunda, har fel? När man närmar sig svåra ämnen, där eleverna ska få tycka och reflektera utifrån sig själva, är det viktigt att du och eleverna har ett förhållningssätt där alla åsikter får plats. Det är viktigt att inte kommentera/värdera någon annans åsikt utan istället lyssna och ställa frågor om hur den andra tänker och därtill själv berätta vad man anser. Det i sig är en övning i tolerans. En kommentar behöver inte enbart vara något man säger utan kan även visas genom en blick eller ett skratt. Säkerligen är det ett förhållningssätt som ni redan har men det kan ändå vara bra att förtydliga och synliggöra det tillåtande klimatet inför arbetet med övningarna nedan. Innan man ger sig på övningarna nedan så kan det vara bra att fräscha upp minnet för att se vad som fastnat och vad som väckt intresse hos eleverna. Detta kan man enkelt göra genom att låta alla elever berätta ett minne från föreställningen. Kanske är det vad någon hade på sig, en scen, en händelse osv. Det finns inga rätta eller felaktiga svar. Ge gärna eleverna en minut att fundera. Heta Stolen är en enkel värderingsövning. I värderingsövningar är syftet och målet att öppna för reflektion och diskussion. Alla har var sin stol men det måste även finnas en extra stol som står tom. Du som är lärare säger olika påståenden vilka de ska ta ställning till. Om man håller med om ett påstående byter man plats. Om man inte håller med sitter man kvar. Vet man inte lägger man armarna tydligt i kors. Den tomma stolen är viktig om man är ensam om sin åsikt ska man även då kunna byta plats och visa det. Läraren som håller i övningen sitter kvar på sin plats och deltar inte. Är du nyfiken på hur eleverna tänker kring sin åsikt så är det viktigt att fråga om någon vill berätta om sina tankar. Det måste vara frivilligt för eleven. 3

4 4 Eleverna måste också alltid få möjlighet att under övningen byta åsikt och flytta på sig om de ändrar sig. Exempel på påståenden finner ni längre ner. Gradskalan är liksom Heta stolen en värderingsövning. Det som skiljer dem åt är att man med Gradskalan i stället för enbart ja, nej eller kanske får placera sig i en skala från Instämmer helt till Instämmer inte alls. Skalan är från ett till fyra och vid varje grad ska man ställa en stol för att det tydligt ska synas var graderna är i rummet. 1 = instämmer helt, 2 = instämmer delvis, 3 = instämmer inte och 4 = instämmer inte alls. Variera så att eleverna både får delge sina tankar med dem som valde samma värdegrad och att ni pratar om allas val i helgrupp. Även denna gång ska det vara frivilligt att dela med sig eller ej. Eleverna har alltid möjlighet att under övningen byta åsikt och flytta på sig om de ändrar sig. De lyssnade på Benjamin. Rektorn handlade rätt när han varnade Erika Roth. Prästen ville hjälpa Benjamin. Georg var kär i Benjamin. Rektorn tolererade Benjamin. Rektorn respekterade Benjamin. De lyssnade på Erika Roth. Rektorn ville väl. Benjamins mamma älskade sin son. Georg var en bra vän till Benjamin. Erika Roth ville hjälpa Benjamin. Benjamin hade rätt till sina åsikter. Lydia ville förstå Benjamin. Benjamins mamma handlade på ett bra sätt när hon fick reda på hennes sons åsikter. Rektorn skulle ha varnat Benjamin istället för Erika Roth. Erika Roth blev också fanatisk. Marcus Dörflinger skulle stöttat Erika Roth. 4

5 I föreställningen Martyrer lyfts fanatism och tolerans fram, och hur vi agerar när någon i vår närhet plötsligt blir extremist. Fundera över dessa begrepp - tolerans, fanatism och extremist - med hjälp av föreställningen och frågeställningarna nedan: Vad innebär det att vara fanatiker? Hur visade sig detta på scen? Ska man tolerera alla åsikter? (Om inte var går gränsen och vem sätter den?) Vad innebär det att tolerera någon? Är det viktigt att visa tolerans och respekt? Kan vem som helst bli en fanatiker? Genom skrivuppgifter får eleverna chans att öva på att sätta sig in i och förstå en annan människas situation. Fundera över hur en vanlig dag ser ut i en av karaktärernas liv. Vad är den personen med om och hur tror du att den upplever sin vardag? Skriv ner detta i dagboksform på max 2 sidor. Fundera över om du mött en fanatiker eller själv känt dig fanatisk över något. Beskriv kortfattat mötet och hur du bemötte fanatikern eller hur du själv kände samt om/hur du tog dig ur din fanatism. Skriv ner på max 2 sidor. Här finns mer information om hur man kan arbeta vidare med tolerans och normer: RFSL Bryt! Machofabriken - Lås Upp Hur man botar en fanatiker och om att skriva av Amos Oz Lika och Unika dramapedagogik om minoriteter av Anita Grünbaum