HANDLEDNINGSMATERIAL UPPSALA>>>> STADSTEATER FÖR LÄRARE OCH ANDRA VUXNA KARL-BERTIL JONSSONS JULAFTON. Foto: Micke Sandström

Transkript

1 HANDLEDNINGSMATERIAL FÖR LÄRARE OCH ANDRA VUXNA KARL-BERTIL JONSSONS JULAFTON UPPSALA>>>> STADSTEATER Foto: Micke Sandström

2 VÄLKOMNA Vad kul att du valt att se Karl-Bertil Jonssons julafton på Uppsala stadsteater med din klass. Vi är stolta över att kunna erbjuda bra teater på en riktig teaterscen helt kostnadsfritt till Uppsala läns skolor. För en del elever kan det här vara det allra första teaterbesöket, vi är därför särskilt måna om att detta ska bli en bra upplevelse. Det här materialet är till för dig som är lärare, pedagog, gruppledare eller dylikt. Du behöver inte använda alla delar utan kan plocka det du vill ha, och använda som underlag för gruppsamtal, diskussioner i helgrupp eller enskilda skrivuppgifter. Materialet består av ingångar till hur du kan samtala med och fördjupa upplevelsen av föreställningen med dina elever/ungdomar. Att ha ett samtal efter en föreställning är som en fortsättning av upplevelsen. Ens tankar, känslor och funderingar är suveräna och en bör inte söka efter rätt och fel utan tränas i att lyssna in varandras olika upplevelser där ibland frågorna är viktigare än själva svaren. Om du har frågor kring föreställningen eller det här materialet kan du maila någon av Uppsala stadsteaters dramapedagoger: Maria Trost maria.trost@uppsalastadsteater.se Sara Waller sara.waller@uppsalastadsteater.se ATT FÖRBEREDA TEATERBESÖKET Vad är teater? I de flesta fall behöver en inte förbereda eleverna alls på det en ska se. Att se en teaterföreställning är en konstnärlig upplevelse och i de flesta fall är det bäst att bara luta sig tillbaka och ta in upplevelsen helt oförbrett, för att sedan bearbeta och prata om föreställningen efteråt. Som lärare känner du dock dina elever bäst. Därför rekommenderar vi dig att sätta in dig i materialet innan föreställningen för att själv förbreda dig på vad det handlar om. Kanske bedömer du att just dina elever behöver prata om handlingen innan eller prata om något svårt som tas upp. Vissa föreställningar berör kanske något som kan upplevas som jobbigt för en enskild elev och då kan det vara bra att läraren är beredd på en eventuell reaktion. Den estetiska processen En teaterföreställning är också en konstnärlig upplevelse som är unik för varje individ. Du kan tillsammans med din prata mer om den estetiska upplevelsen utifrån handledningsmaterialet»ta med skolklassen på teater«som du hittar på vår webb under fliken»för skolor«, eller här: 2. Copyright 2018 Uppsala stadsteater

3 DEN VUXNES ROLL För många barn och ungdomar sker det första mötet med teatern inom skolans ramar ett möte som kan bli fantastiskt och omvälvande, därför är det viktigt att de vuxna som följer med klassen eller gruppen till teatern funderar över sin roll i mötet. Karin Helander skriver i Att öppna nya världar*:»den vuxnes roll på teatern är viktig som förmedlare av lust, nyfikenhet och förväntan. Som lärare kan man både förbereda och efterarbeta teaterbesöket för att ge en nyckel till mötet mellan skola och teater.«under själva föreställningen spelar lärarens reaktioner stor roll. Läraren har ju ansvaret för klassen som besöker teatern, och säkert en vilja att klassen»sköter sig«. Oftast är det dock klokt att inte vara alltför nitisk i sin tillsyn av klassens uppförande. En hyschande lärare är mer störande än en elev som viskar. Reaktioner under en teaterföreställning kan vara så olika, en del fnissar när det är obehagligt, en del skruvar på sig av nervositet eller skrattar högt när det är pinsamt. Vi tycker om en aktiv publik under föreställningen alla reagerar på så olika sätt! En på ytan orolig publik kan vara mer engagerad och intresserad än en tyst sådan. Det är viktigt att respektera publikens olika reaktioner. Om något skulle inträffa under en föreställning har alltid teatern personal och en publikvärd närvarande inne i salongen. Vårt råd till dig som lärare är att själv fokusera på föreställningen du tittar på för att på bästa sätt kunna efterarbeta den med klassen efteråt. Karin Helander igen*:»lärarens roll på teatern är viktig också i arbetet med att respektera och uppmuntra varje elevs egen smak och åsikter. Som lärare kan du utgå från din egen lust och nyfikenhet på vad du själv uppfattar och upplever av föreställningen. Diskutera gärna, fråga och lyssna. En får tycka olika! För teater finns inget facit! Svåra frågor har inga enkla svar, men är utmärkta avstamp för diskussioner.«* Att öppna nya världar av Karin Helander är en handledning om att gå på teater och dans med barn i förskola/skola, utgiven av Riksteatern. Den finns att ladda ner som PDF: Praktisk information som kan vara bra att ta del av på förhand: Får vi ta med oss matsäck? Vad händer när vi kommer till teatern? Vad händer om bussen blir försenad? Titta gärna på teaterns hemsida, där finns info om hur det fungerar när skolklasser besöker teatern: 3. Copyright 2018 Uppsala stadsteater

4 ATT ARBETA MED EFTER FÖRESTÄLLNINGEN HANDLEDNINGEN I det här handledningsmaterialet belyser vi föreställningen från olika perspektiv. Vilken eller vilka övningar du väljer att jobba kring med dina elever kan vara beroende på vilken årskurs de går i, eller vad du som lärare tycker är relevant. Du kan själv plocka de delar du väljer att arbeta med. Kom ihåg att många av frågeställningarna är samtalsfrågor som utgår från hur eleverna själva upplevt föreställningen här är det viktigt att få dem att känna att det inte finns något som är rätt och fel. Alla har rätt till sina egna upplevelser. Nyckelord: Klass, normer, hjältar, civilkurage. BAKGRUND Sagan om Karl-Bertil Jonsson är skriven 1964 av Tage Danielsson. Den finns att hitta i boken Sagor för barn över 18 år. Tage Danielsson var artist, filmmakare och författare, känd för att berätta med humor och värme om människor som vågade göra annorlunda, om orättvisor och om människors svagheter och misstag. Tage Danielsson är också känd för sina revyer och filmer som han gjorde till sammans med Hans Alfredsson. Sagan om Karl-Bertil finns även som tecknad film av Per Åhlin och visas sedan 1975 i TV varje julafton. Uppsala stadsteaters uppsättning av Karl-Bertil Jonssons julafton har en naivistisk form. Den är berättad genom en serietidningsestetik och använder sig av ljudeffekter och en tvådimensionell värld för att göra den inbjudande och ofarlig. Allt för att det centrala budskapet ska nå fram så effektivt som möjligt. Figurerna i föreställningen är just figurer inte människor, och detta är en saga, inte realsim.»jag vill att man ska gå från föreställningen och känna sig som en potentiell hjälte«säger Jonas Österberg Nilsson, som har regisserat föreställningen. Han har arbetat med att försöka behålla den grundton av värme och kärlek som berättelsen bottnar i. 1. MINNESRUNDA Innan du påbörjar ett efterarbete, gör en minnesrunda med eleverna. Låt eleverna blunda och tänka tillbaka på föreställningen och minnas. Berätta sedan för varandra i helklass eller mindre grupper vad du mindes mest av allt. Det kan vara något från kostymen, scenografin, en replik, en händelse eller kanske en känsla ja vad som helst. Fundera över din minnesbild, varför minns du just det tror du? Förklara för de andra. Berätta för varandra två och två eller i mindre grupper vad ni upplevde under pjäsen och vilka tankar har den eventuellt gett efteråt. 4. Copyright 2018 Uppsala stadsteater

5 2. PRATA OM ROLLERNA OCH MILJÖN MILJÖ & TID Flera gånger under föreställningen berättas det att»det här utspelar sig under den tiden som «. Föreställningen utspelar sig i en annan tid, men det sägs inte när. Miljön är Sveriges huvudstad. Miljön och karaktärerna i föreställningen skapar en tvådimensionell känsla. Kostymer, peruker och prylar bidrar till att miljön och tiden känns annorlunda än vår tid och stad. Verkligheten blir mer som en saga. Men vad händer om vi betraktar verkligheten som en saga? Vad tycker du är annorlunda från pjäsen jämfört med hur det är idag? Vad tycker du är likt i pjäsen jämfört med hur det är idag? Varför tror du att teatern valt en så speciell scenografi (miljö) & kostym (kläderna)? Vad tycker du händer med berättelsen eftersom teatern gjort så? ROLLERNA Det finns många olika roller/karaktärer i pjäsen. Alla skådespelare spelar flera olika roller. Nedan hittar du en lista med alla rollerna. Läs igenom listan med rollerna. Vilka minns du? Var det någon karaktär som du fastnade för? Funder över varför? Skulle de här karaktärerna kunna finnas på riktigt? Vilka? Karl-Bertil Jonsson Ingrid Jonsson (Karl-Bertils lillasyster) Rita Jonsson (Karl-Bertils mamma) Tyko Jonsson (Karl-Bertils pappa) Izabella (tiggaren som spelar fiol/trumpet) Ett kassabiträde (på varuhuset) Kunder (på varuhuset) Goran (förman på posten) Postiljoner (arbetare på posten) Robin Hood Rosa-Li (alkoholist) Steve (tiggare) Sigvard (ensamma åldringen) Taxichauffören Byrådirektör H. K. Bergdahl & Fru Bergdahl (erbjuder K-BJ fikon) Guldbritt (rik stuteriägare) Fler rika & fattiga 5. Copyright 2018 Uppsala stadsteater

6 FAMILJEN I centrum står Karl-Bertils familj. Den består av Karl-Bertil Jonsson, 14 år, hans lillasyster Ingrid, hans mor Rita som är hemmafru och hans far Tyko som äger varuhuset. Hur tycker du att mamman och pappan behandlade Karl-Bertil? Hur tycker du att mamman och pappan behandlade Ingrid? Hur tycker du att pappan behandlade mamman? Hur tycker du att mamman behandlade pappan? Ser det ut såhär i familjer idag också? DE FATTIGA I staden finns också de fattiga människorna, bland andra Izabella som spelar på sitt instrument utanför varuhuset. Det berättas i pjäsen att»det utspelar sig på den tiden som man ännu kunde se fattiga ute bland folk«. Fattigdom kan ju se olika ut, idag ser vi återigen många tiggare och hemslösa på gatorna, men fattigdom kan också vara osynlig. Hur spelas de fattiga i pjäsen? Hur ser de ut i pjäsen? Varför är en del människor fattiga? Vad tycker du att vi ska göra för att ingen ska behöva vara fattig? DE RIKA Vi möter också de rika personerna som Karl-Bertil har stulit julklappar ifrån. Bland annat byrådirektör H.K. Bergdahl. Karl-Bertil var noga med att bara stjäla från de allra rikaste. Hur spelas de rika i pjäsen? Hur ser de ut i pjäsen? Varför är en del människor rika? Tycker du att det är bra att vissa människor är väldigt rika? 6. Copyright 2018 Uppsala stadsteater

7 3. SCENER SOM STATYER Dela in klassen i grupper om fyra. Låt varje grupp välja en scen ur föreställningen eller ett tema. Om det är svårt att komma på en scen/ett tema kommer här några förslag: Varuhuset Karl-Bertils möte med Izabella När fattiga sjunger och de drar för gardinen Julmiddagen Karl-Bertil går till de rika och ber om ursäkt Slutscenen Fattiga-Rika Makt Julen Familj Jämställdhet När grupperna valt en scen eller tema, låt dem göra en staty en frusen bild av ett ögonblick från scenen. Diskutera sedan vad ni ser. Vad händer? Hur har gruppen valt att visa? Vad kan de andra se i statyn? Låt gruppen sedan berätta varför de valde den scenen/temat och vad de ville visa. 4. VÄRDERINGSÖVNINGAR OM NORMER OCH CIVILKURAGE Att ha civilkurage handlar om att göra sådant som kan vara svårt eller skrämmande men att ändå göra det, för att det hjälper en annan människa. Normer är det vi anser är»normalt«i ett samhälle. Det dom flesta uppfostras att tänka är»normalt«. Ge exempel på vad du tycker är civilkurage. Vilka normer finns i samhället idag? Tycker du att Karl-Bertil hade civilkurage? Prata om vad Karl-Bertil gjorde som var modigt och varför han gjorde det. Vilka normer tycker du fanns i pjäsen? Bröt Karl-Bertil mot några normer? (Tänk till exempel på vad som gjorde hans föräldrar chockade och upprörda) 7. Copyright 2018 Uppsala stadsteater

8 ÖVNING: FYRA HÖRN Här följer en övning där varje hörn representerar olika åsikter. Eleverna väljer ett hörn. Låt sedan eleverna berätta för varandra om varför de valde just det hörnet. Fråga sedan några eller alla i varje hörn varför de valde just sitt hörn. När faster Märta ringer för att fråga om hennes julklapp kommit fram genomgår Karl-Bertil»en inte kris«. Han funderar på om han ska säga sanningen eller inte. Vad skulle du göra? (hitta gärna på fler egna frågor + fyra alternativ) 1. Vara tyst 2. Säga som det är 3. Ljuga för föräldrarna 4. Öppet hörn I en fyra hörn-övning är det viktigt att alla känner att det inte finns något rätt eller fel. Man kan också få byta hörn om man ändrar sig. Det öppna hörnet är till för vad som helst, tex alla de andra punkterna eller något helt annat. ÖVNING: HETA STOLEN OM ATT GE Alla sitter i en ring. Läraren läser upp ett påstående. Om eleven håller med om påståendet räcker denne upp en hand, håller eleven inte med låter denne händerna vila på knäna. Efter varje påstående, låt några elever berätta om hur de tänker. Förslag på påståenden (välj bland dessa eller hitta på egna): Jag skulle ge bort mina saker för att min kompis skulle få det bättre En vinner alltid själv på att utföra en god handling När jag ger bort något mår jag bra Det känns bra när någon gör något bra mot mig Det är rätt att ta från någon som har mycket, för att ge till någon som inte har så mycket ÖVNING: STÅ PÅ LINJE Visa en tänkt linje som går genom rummet. Visa vart linjen börjar (1) och vart den slutar (10). Utifrån nedanstående påstående be eleverna ställa sig på linjen på den punkt som stämmer med deras ståndpunkt. 1 = att de inte håller med, och 10 = att de helt håller med. När alla placerat sig på linjen, låt eleverna prata i små grupper om varför de ställde sig på just den platsen. Förslag på påståenden (välj bland dessa eller hitta på egna): Det är viktigare att göra det som känns rätt än att göra som alla andra Jag säger alltid ifrån när jag ser nån göra något dumt I en familj ska alla tycka lika Alla har fördommar I Sverige har alla det ungefär lika bra 8. Copyright 2018 Uppsala stadsteater

9 5. IDOLER OCH FÖREBILDER Karl-Bertil berättar i föreställnigen att hans idol är Robin Hood. Robin Hood tar från de rika och ger till de fattiga. Det är så Karl-Bertil får sin idé. Diskutera vad en hjälte är, vad gör en människa eller figur till en hjälte? På vilket sätt är du och jag hjältar? ORDASSOCIATION: ATT VARA EN HJÄLTE, FÖREBILD ELLER IDOL Skriv ordet»hjälte«på tavlan. Låt eleverna skriva ner allt de kommer att tänka på och kopplar ihop med ordet hjälte. De kan jobba två och två eller i smågrupper. Läs sedan upp för varandra vad ni kommit på. Vad gör någon till en hjälte? Är hjälte, förebild och idol samma sak? Är Karl-Bertil en hjälte? Varför i så fall? Vilka hjältar har vi idag? Kan du komma på något som är modigt idag? Om du var en hjälte hur skulle du vara då? Hur förbereder en sig inför att göra något svårt/modigt? T.ex. en tuff idrottsmatch, säga ifrån, prata inför andra, börja i en ny grupp, hoppa fallskärm, ett svårt prov mm. Vad tänker du innan du gör något modigt/svårt? Har du gjort något modigt någon gång? SKRIVÖVNINGAR Har du någon hjälte eller förebild? Skriv eller berätta. Skriv ett brev till din hjälte. Vad skulle du vilja veta om din hjälte? Hitta på en egen hjälte, hur skulle du vilja att den var. GÖR EN SCEN 1. Dela in klassen i grupper och be varje grupp komma på en orättvis situation. Låt alla grupper göra varsin scen om situationen. Scenerna ska sluta på ett»dåligt«sätt, som visar själva orättvisan. Visa upp scenerna för varandra. 2. Be barnen väva in en idol i scenen, som kan hjälpa till att lösa situationen. Visa upp lösningen. 9. Copyright 2018 Uppsala stadsteater

10 Foto: Micke Sandström Om du vill skicka in teckningar eller brev till oss gör det till denna adress: Uppsala stadsteater Att. Maria Trost Box Uppsala Om ni vill titta på bilder/film från föreställningen gå in på: karl-bertil-jonssons-julafton/ Frågor kring föreställningen eller detta material? E-posta: UPPSALA>>>> STADSTEATER BILJ/INFO: