HANDLEDNING FÖR LÄRARE

Transkript

1 HANDLEDNING FÖR LÄRARE

2 Om föreställningen Den här föreställningen är producerad i samarbete mellan Stockholms dramatiska högskola och Uppsala stadsteater inom ramen för deras barnteaterprojekt. Barnteaterprojektet startades och drevs av Susanne Osten för tjugor år sedan och ingår som en av flera produktionsövningar på skolan. Det är en samarbetsövning för samtliga våra utbildningar inom scenkonst och är en övning för fyra team där dramatikerstudenterna skriver var sin pjäs som sen iscensätts av ett team bestående av studenter från utbildningarna; Dramatik, Teaterteknik, Ljud design, Ljus design, Kostym design, Scenografi, Regi, Mask och Scenkonstproduktion som samtliga går en treårig utbildning. Av och med: Dramatiker: Jani Lohikari Teaterregi: Jesper Berglund Scenografi: Linn Henriksson Strååt Ljusdesign: Ronald Hessman Ljuddesign: Eric Sjögren Mask- och perukdesign: Sigrid Nathorst-Windahl Kostymdesign: Maria Peterson Teaterteknik: Snöret Lindén Teaterteknik: Heida Ragnarsdottir Scenkonstproducent: Sara Bergsmark Medverkande: Peter Hildén, Fanni Noroila och Sonja Kuittinen Att förbereda teaterbesöket Vad kul att du valt att se Landet Ensamheten pa Uppsala stadsteater med din klass. Vi a r stolta o ver att kunna erbjuda bra teater pa en riktig teaterscen helt kostnadsfritt till Uppsala kommuns skolor. Fo r en del elever kan det ha r vara det allra fo rsta teaterbeso ket, vi a r da rfo r sa rskilt ma na om att detta ska bli en bra upplevelse fo r alla. Det ha r materialet besta r av tips pa hur du kan fo rbereda och efterarbeta temat i fo resta llningen samt sja lva teaterbeso ket. Det besta r ba de av samtalsfra gor, uppgifter samt tips pa en del praktiska o vningar. Du beho ver inte anva nda alla delar utan kan plocka det du vill ha Skillnaden mellan teater och bio De flesta barn har varit pa bio men kanske inte pa teater. Det kan vara bra att prata om vad det a r fo r skillnader mellan en biofilm och en teaterpja s. Pa bio fa r man ju ga rna a ta t.ex. popcorn och dricka la sk, medan det inte alltid a r sa uppskattat pa en teater. Varfo r a r det sa? En av anledningarna till att man inte a ter och dricker mitt i pja sen a r nog att det kan sto ra. Pa en biofilm a r volymen mycket ho gre och man ho r vad de sa ger a ven om det prasslar fra n godispa sar, men pa teatern a r det ibland ra tt tyst och ska despelarna har oftast inga mikrofoner utan anva nder sig av sina egna ro ster. Da kan allt prassel och tuggande go ra det sva rt att ho ra allt som sa gs. Men helt tyst ska det ju inte vara på en teater, att skratta och reagera på vad skådespelarna säger på scenen är så klart mer än tillåtet! I föreställningar för yngre barn vill tom skådespelarna ibland att barnen ska svara och interagera.

3 Kan ni i klassen tillsammans komma pa hur ni tycker att man ska uppfo ra sig pa teaterbeso ket? Hur ska en bra publik vara? Vad a r teater? En teaterproduktion besta r av ma nga delar. Man kan bl.a jobba som ska despelare, regisso r, scenograf, kostymo r, masko r, ljud och ljus-tekniker. Man kan med fo rdel prata om de ha r olika delarna med eleverna innan teaterfo resta llningen. Vet de vad de olika yrkesrollerna inneba r? Mer om detta kan du hitta i handledningsmaterialet Ta med skolklassen pa teater som ligger pa va r hemsida, det a r anpassat fo r ho gstadiet och gymnasiet men det ga r a ven bra att anva nda delar av det fo r yngre barn. Beho ver man fo rbereda sig pa det man ska se? I de flesta fall beho ver man inte fo rbereda eleverna alls pa det man ska se. Att titta pa en teaterfo resta llning a r en konstna rlig upplevelse och fo r det mesta a r det ba sta att bara luta sig tillbaka och ta in upplevelsen helt ofo rberett fo r att sedan kanske bearbeta och prata om fo resta llningen eftera t. Som la rare ka nner du dock dina elever ba st. Da rfo r rekommenderas du som la rare att sa tta dig in i materialet innan fo resta llningen fo r att sja lv fo rbereda dig pa vad det handlar om. Kanske bedömer du att just dina elever beho ver prata om handlingen innan, eller va ljer att samtala om na got sva rt ämne som tas upp. Vissa fo resta llningar bero r kanske na got som kan upplevas som jobbigt fo r en enskild elev och da kan det ju vara bra att du som la rare a r beredd pa en eventuell reaktion. Att arbeta med efter föreställningen Pjäsen Landet Ensamheten handlar om Miriam som precis har flyttat till en ny lägenhet med sin pappa. Hennes pappa jobbar mycket och därför får Miriam vara ensam hemma en hel del, något som hon är arg på pappa för. I den tråkiga lägenheten där Miriam och Pappa bor lär sig Miriam snart att underhålla sig med sin fantasi på egen hand. Eller får hon hjälp av någon? En dag knackar grannpojken Léon på och frågar om han får vara med och leka. Ska han få det? Hur gör man för att skaffa nya vänner? Vågar man släppa in någon i sin egen lek? Och vad kan egentligen hända i ens egen fantasi? Praktiska övningar Nedan följer förslag på några övningar som man kan göra i klassen när man vill jobba med efterarbete av pjäsen. Det kan vara en bra uppstart innan man börjar med samtalsfrågor. Man kan göra en eller flera av övningarna i följd. Man kan också välja att varva samtalsfrågor med någon övning för att behålla gruppens fokus. Öppna paket En fantasiövning. Alla sitter i ring. En i taget låtsas att de öppnar ett paket och berättar för alla vad de får. Man kan få precis vad man vill i sitt paket, även om ens låtsaspaket är litet, kan det rymma en hel swimmingpool. Vill barnen kan de också visa/mima vad de fått i sitt paket innan de talar om vad det är.

4 Värderingsövning Gör en skala/linje på golvet (osynlig eller verklig). I ena änden av skalan håller man inte alls med och den andra änden håller man verkligen med. Ställ ett par påståenden som barnen i klassen får ta ställning till. Exempel på påståenden att säga: Det är roligt att vara ensam hemma Det är lätt att skaffa nya kompisar Det är roligt att leka med andra Det är roligt att leka själv Föräldrar jobbar för mycket Det är roligt att flytta Det är roligt att låtsas tillsammans Det är roligt att berätta sina hemligheter för nån När ett påstående lästs upp får barnen ta ställning till detta och ställa sig på lämpligt ställe på skalan. Håller de med ställer de sig vid den änden av skalan som representerar detta, och vice versa. Det går självklart att ställa sig i mitten, där man varken håller med eller inte håller med, samt ställa sig lite mer åt något av hållen, om man inte håller med fullständigt. Innan man ställer ett nytt påstående kan man höra sig för om några barn vill berätta varför de valt att ställa sig där de står. Detta kan vara en bra övning att starta med för att få barnen att börja tänka kring pjäsen och dess teman. Därefter kan man exempelvis börja med samtalsfrågor. Tips: Det kan vara bra att poängtera för barnen att göra som de själva vill och inte tänka för mycket på vad kompisarna väljer. Heta stolen Påståendena från föregående värderingsövning går även att använda i en ringövning. Alla barnen sitter på varsin stol i en ring, dessutom finns en extra tom stol i ringen. Läraren står utanför och läser upp olika påståenden. Om man håller med om påståendet reser man sig upp och byter plats. Innan man läser nästa påstående kan man som lärare fråga några elever varför de valde att byta plats och vad de tänkte. Teckningsövningar Måla något du minns från föreställningen. Om du bodde i en fantasi/låtsasvärld, hur skulle den se ut då? Måla den! Måla en fantasi/låtsaskompis och ge den ett namn. Frågor att samtala kring Nedan fo ljer ett antal samtalsfra gor ba de utifra n pja sens tematik och utifra n sja lva teaterbeso ket. Välj ut de du vill. Förslagsvis kan man dela in klassen i mindre grupper. Vill man så kan eleverna rita teckningar utifrån frågor som du som lärare väljer ut. Hur kändes det att gå på teater? Hur kände du när du såg pjäsen?

5 Vad tänker du att pjäsen handlade om? Var det något i pjäsen som kändes extra bra? Vad? Var det något som kändes jobbigt? Vad? Hur såg scenen ut? Vad tänkte du att den föreställde? Om du skulle vara en av karaktärerna i pjäsen, vilken skulle du då vilja vara? Varför? Välkommen till Landet Ensamheten! I pjäsen har Miriam precis flyttat in i en ny lägenhet tillsammans med sin pappa. Det står en massa flyttkartonger överallt. Om du har flyttat någon gång, hur kändes det? Om du inte har flyttat, hur tror du det känns att flytta till en ny plats? Vad tror du är det roligaste med att flytta till en ny plats? Vad tror du är tråkigast? Hur känns det att vara ensam hemma? Vad brukar du göra då? Tänk på det du inte trodde du kunde se, för att sen se Vad är fantasi för något? Varför fantiserar man, alltså låtsas? När du låtsas, vad tycker du om att leka för lekar då? Vem var kaninen? Hittade Miriam på den eller fanns den på riktigt? Har du haft en låtsaskompis någon gång? Har du i så fall berättat om den låtsaskompisen för någon? När Miriam och Kaninen är ensamma blir lägenheten plötsligt fylld med massor av färger. Vad tror du att det är som händer då? När det ringer på dörrklockan förändras hela lägenheten och blir grå och kall. Hur verkar Miriam känna när det händer? Vad tror du att det är som händer då? Först kände man sig ensam, så vips... Känns det inte ensamt längre. När Léon knackar på verkar Miriam inte vilja ha honom där. Varför tror du det är så? Hur

6 känner Miriam då? När Kaninen vaknar igen och Léon är där, försöker Miriam gömma kaninen för honom. Varför gör hon det? Varför blir Léon rädd när Miriam jagar kaninen? När Léon tänker gå säger han till Miriam att hon inte är rolig, utan att han bara vill gå hem. Varför säger han så? Varför vill han gå? Hur kan det kännas att inte få vara med och leka? När Léon går hem så springer Miriam efter honom. Varför gör hon det? Hur känner du när du leker ensam? Hur känner du när du leker med andra? Léon berättar för Miriam att han länge velat knacka på hos henne, men inte vågat förrän nu. Hur tänker du att man kan göra för att få nya vänner? Hur skulle du göra? Vad tror du händer efter pjäsens slut? Vill ni lämna teckningar, ge synpunkter på föreställningen eller liknande, kontakta gärna Stadsteaterns dramapedagog Maria Trost,