Om kompetens och lärande

Transkript

1 Om kompetens och lärande Vi bär på mycket mer kunskap än vi tror och kan så mycket mer än vi anar! När som helst i livet har du nytta och glädje av att bli medveten om delarna i din kompetens. Du funderar kanske över om du är på rätt väg, det är dags att byta jobb, du behöver skaffa mer kunskap eller bli bättre på att lyfta fram din kompetens? Du kanske önskar eller står inför en förändring och undrar om du har verktygen? Börja med att lära dig lite om kompetens och lärande. Kompetens är ett begrepp som används ofta, men vad betyder det egentligen? Och hur skaffar vi kompetens? Vad är lärande och varför minns vi inte? Detta faktablad om kompetens och lärande ska ses som en introduktion med personliga kommentarer och gör inga anspråk på att vara heltäckande. Kompetens Ordet kompetens kommer från det latinska competentia som betyder överensstämmelse, dvs att en uppgifts eller situations krav stämmer överens med individens förmåga. Definition Kompetens definieras ofta som individens förmåga att använda kunskap och färdigheter för att lösa en uppgift. Man kan säga att detta är en sorts grunddefinition som både breddats och fördjupats. Några exempel: kompetens är inte begränsat till kunskaper och färdigheter utan också intellektuella, sociala och emotionella resurser i förhållande till en viss uppgift. kompetens kan delas in i formell, föreskriven och faktisk kompetens. Formell är oftast kopplad till utbildning, föreskriven är de kvalifikationskrav som är knutna till ett yrke och faktisk är direkt kopplad till en uppgift. Bakgrund och utveckling Begreppet kompetens hör hemma inom arbetslivet. Förr pratade man om yrkeskunnande, dvs det en arbetare behövde kunna för att utföra ett arbete. I takt med främst tekniska framsteg utvecklades olika yrken mot att bli mer komplexa och sammansatta. Samtidigt decentraliserades arbetslivet och arbetsplatser. Det räckte inte längre med yrkeskunnande utan det krävdes mer och bredare kompetens. Forskning inom arbetslivsområdet har gjorts av olika discipliner och lett till att fler och fler delar av kompetens kunnat definieras. Utvecklingen och kraven har nu gått så långt att delar av kompetens omnämns som egna kompetenser sammansatta av olika faktorer som t ex taktisk kompetens, estetisk kompetens, social kompetens, emotionell kompetens, kommunikativ kompetens, digital kompetens, interkulturell kompetens, praktisk kompetens, reell kompetens. Kompetens hänger nära samman med ord från arbetslivet som alla känner igen: meriter, behörig, formell, kvalifikationer. Ju mer sammansatt begreppet kompetens blir desto svårare blir det att bedöma kompetens. Idag handlar det i arbetslivet inte bara om att utföra

2 yrkesspecifika klart definierade moment utan om att kunna lösa och klara av uppgifter på ett bra sätt och ofta tillsammans med andra. Utvecklingen av ett mer sammansatt och svårbedömt begrepp innebär att det är viktigt för individen att i olika situationer kunna kommunicera kring och beskriva sin kompetens. Istället för svepande beskrivningar kan man tydligt lyfta fram relevanta delar. Det kräver en stor medvetenhet om den egna kompetensens alla delar och det kan fås genom en grundlig inventering. Insikten om hur stor och djup kompetensen faktiskt är stärker självförtroendet. När vi vet vad vi kan och att vi kan får vi styrka och trovärdighet i situationer där kompetens diskuteras och bedöms. Illustration av kompetens Med hjälp av bilder, schema o likn kan kompetensbegreppet förtydligas och man ser hur de olika delarna hänger ihop. Här kommer två exempel som jag tycker är bra. Kompetensträdet Tanken är att ett träd klarar sig inte utan rötter = utbildning. Grenar, löv osv är de kunskaper och erfarenheter vi skaffar oss. Trädet måste vattnas och skötas om = kunskaper och erfarenheter måste uppdateras eller kompletteras. Frön som faller från trädet gör att nya träd växer upp = kompetens kan spridas och tillsammans med andra erfarenhet ge upphov till ny kompetens. Två träd i skogen är inte likadana och detsamma gäller för kompetens. Varje individs kompetens är unik. (hämtat från

3 Handen Kompetens gör en individ handlingskraftig så att likna kompetens vid en hand ligger nära till hands. Om ett finger är halvt eller saknas blir inte handen lika kraftfull, den får svårt att lösa en uppgift eller det blir omöjligt. Det räcker t ex inte att förstå hur man ska stapla en mängd vinglas och intellektuellt förstå var tyngdpunkten ligger om balanssinne saknas. (hämtat från Kompetens - vad är det av Kerstin Keen) Livskompetens Arbetslivet och utbildningssektorn är de som traditionellt efterfrågar kompetens, men betyder det att de äger begreppet? Kanske det är dags att bredda användningen. Ibland pratar vi om livserfarenhet, jag skulle vilja påstå att den är en del av vår livskompetens. Hur vi löser olika situationer i livet avgörs av vår livskompetens. Den är en mix av det vi fått med oss i vår uppfostran, lärt oss inom utbildningsväsendet och tillägnat oss i arbetslivet, på fritiden, i relationer osv. Att använda livskompetensen i olika situationer kräver att vi tänker på ett annat sätt än miljöbundet. Med det menar jag att om vi är medvetna om att vi bär och äger vår livskompetens, den förflyttar sig med oss, istället för att styras av var vi lärt det vi kan så kan vi använda det i fler situationer. Exempelvis kan vi på jobb ha lärt oss en viss arbetsgång eller ett visst arbetssätt för att lösa en arbetsuppgift och kanske kan den även användas för att lösa ett problem i vardagen. Eller så kan vi i en förening el likn på fritiden ha gått kurser som gett kunskap som kan användas på arbetsplatsen. Det innebär, för mig, att kompetens består av flera delar även om inte alla används i varje enskild situation. Den består helt enkelt av allt det som gör att vi kan gå från tanke till handling, t ex kunskaper, färdigheter, erfarenheter, förmågor, intressen

4 Hur skaffar vi oss kompetens? Jo, genom att lära. Lärande Att lära är, enkelt uttryckt, att reflektera och förstå eller komma till insikt. Här finns, precis som med begreppet kompetens, olika definitioner som t ex: ökning av kunskapsmängd förändring av individens föreställningar, kunskaper eller intellektuella färdigheter förändring av individens beteende Bakgrund Under 1900-talets början inriktade man sig på barns lärande, bl a beroende på att det barn lärde sig räckte genom hela livet. Mätresultat av mental utveckling visade att höjdpunkten nås runt 18 år och vid 30 år började kurvan gå raskt utför. Vid seklets mitt stod det klart att denna uppfattning var felaktig, man kan tillägna sig kunskap oavsett ålder. Därefter har forskning främst varit inriktad på att undersöka och beskriva skillnader mellan barn och vuxna. Mycket forskning har dessutom varit inriktad på att mäta memoreringsförmåga, men meningsfull inlärning innebär förståelse och förändring. Under senare delen av 1900-talet uppmärksammades mer och mer att lärande kan ske i olika situationer och inte behöver vara organiserad. Begreppen formellt och informellt lärande dök upp. Det intressanta, tycker jag, är främst det informella lärandet som sker i vardagen eller på arbetet eller på fritiden och kan vara medvetet men är oftast omedvetet. Vi lär alltså även när vi inte är inställda på att lära, det går liksom av bara farten! Lärandet Det finns flera faktorer som påverkar lärande, t ex motivation, uppmärksamhet, kognitiva förmågor. En mängd saker används för att lära, man talar ibland om lärstilar. En individ lär sig teoretiskt, en annan vill utföra och skapar då andra minnesbilder. Flera centra är aktiva under inlärning som mentala processer, minne, hörsel, känsel osv. Mer intressant är kanske de hinder som finns för inlärning. Psykologiska hinder som misslyckanden, negativ förstärkning o likn kan vara svåra att komma åt för individen. Förkunskaper som vi tillägnat oss i en situation kan visa sig felaktiga att använda i en annan situation. Här är det viktigt att inse att ny kunskap kan behöva inhämtas. Analogier kan försvåra inlärande. Det ligger nära till hands att vilja förklara något genom att likna det vid något annat, men analogier är individuella. Man kan komma runt detta genom att först försäkra sig om att ha samma uppfattning om det man försöker använda som exempel. Det händer också att vi lär fel, dvs för att lösa ett problem är det ofta viktigare för oss att nå målet. Vi utgår från vad vi vet och vad vi antar är rätt i stället för att skaffa kunskap om hur det ska utföras. Vi vet inte riktigt vad vi gjorde eller hur vi gjorde, det var kanske väldigt omständligt. Detta leder ofta till att vi hamnar i gamla invanda mönster som vi ogärna ändrar på även om vi skulle tjäna på det

5 Att minnas Vid inlärning tar korttidsminnet emot information medan långtidsminnet är lagringsplats. All kunskap är inte aktuell alltid utan vi plockar fram kunskap genom t ex igenkänning (det här har jag gjort förut) eller återgivning ( dra sig till minnes ). Ibland kan kunskap försvinna pga att den ersätts med ny kunskap, men den kan också bilda grund för den nya kunskapen och är därför snarare uppdaterad än ersatt. Man kan diskutera om kunskaper mm försvinner från minnet eller om de bara skjuts längre bak. Ibland sägs det att har man en gång lärt sig cykla så kan man alltid cykla. Jag tror att det mesta vi lärt oss finns kvar, men det som vi aktivt minns är det som behövs just nu. Det som lagts längre bak på minneslagret, det som vi glömt, behöver vi hjälp med att ta fram. Till sist Från en ganska statisk syn då allt som behövdes för att klara sig i livet fick man i skolan har vi gått till en fascinerande individ som ständigt lär, växer samt breddar och fördjupar sin kompetens. Det vi lär har vi med oss och kan använda i olika sammanhang, t ex kan kunskaper och färdigheter som vi skaffat på fritiden användas på arbetsplatsen och omvänt. Vi är oftast inte medvetna om hur bred och djup vår kompetens är, vi kan behöva hjälp med att bryta ner den i delar. Genom att ta fram det som finns på minneslagret tar vi tillvara det vi redan lagt ner möda och tid på att lära oss. Genom att se bakåt och arbeta metodiskt med kompetensinventering får individen ett annat synsätt och hanterar sin kompetens annorlunda. Kompetensinventering kan bekräfta eller visa nya riktningar i arbetsliv eller livet som helhet. Kunskapsluckor blir tydliga, röda trådar framträder mm. Att se hela kompetensen stärker självförtroende samt ökar förmågan att kommunicera kring och lyfta fram de olika delarna. Processen fortsätter genom att kontinuerligt inventera kompetensen med hjälp av reflektion och dokumentation. Jag tror på att individer är lärande varelser med mycket stor handlingsförmåga, men vi måste ibland få hjälp med att se vår potential. Utifrån den tron, min erfarenhet och utbildning erbjuder jag hjälp att se nya möjligheter och komma vidare genom kompetensinventering och samtal. Intresserad? Boka på Välkommen!