Minne, trauma och trovärdighet
|
|
- Birgit Ek
- för 5 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Minne, trauma och trovärdighet Barnahusdagen 19 oktober 2017 Emelie
2 Upplägg Kort om minnet Barns minne och utsaga Minne och utsaga i olika åldrar Minne för upprepade händelser Minne och trauma Sociala och emotionella faktorer Målsägandes känslouttryck När kan vi lita på barns utsagor? Sammanfattning
3 Kort om minnet
4 Tre minnesstadier Inkodning Lagring Framplockning Uppmärksamhet, stress Tid, tidigare information, ny information Frågor, strategier
5 Tre minneskomponenter Information som inte uppmärksammats, går förlorad Uppmärksamhet Information går förlorad över tid Lagring Sensoriskt register Millisekunder Korttidsminne (Arbetsminne) Ca. 30 sekunder Långtidsminne Längre tid Information Upprepning Framplockning Baddeley, 1974
6 Minnet: Rekonstruktivt och associativt Våra minnen är inga perfekta inspelningar av händelser, utan snarare rekonstruktioner av dem. Ju mer vi tänker på och berättar om ett minne, desto mer minns vi
7
8 Minne och utsaga i olika åldrar
9 Värdering av utsagor i domstol NJA 2010 s. 671 Utsagan ska vara. Klar, lång, levande, logisk, rik på detaljer, påvisat sanningsenlig i viktiga enskildheter samt fri från felaktigheter, motsägelser, överdrifter, svårförklarliga moment, konstansbrister, dåligt sammanhang eller tvekan i avgörande delar.
10 Värdering av utsagor i domstol NJA 2017 s. 316 Utsagan ska vara. Klar, lång, rik på detaljer
11 Förskoleåren (3 till 6 år) Från 3 års ålder: Barn kan vara tillförlitliga vittnen Förutsatt att frågorna som ställs är åldersadekvata och inte ledande Goodman & Melinder, 2007
12 Förskoleåren (upp till 6 år) Begränsade tekniker för inkodning, lagring och framplockning Fria utsagor blir kortare och mer detaljfattiga Poole et al., 2001; Westcott et al., 2002
13 Förskoleåren (upp till 6 år) Kunskap Bättre minne för sådant vi förstår Viktigt för att kunna beskriva var och när Poole et al., 2001
14 Förskoleåren (upp till 6 år) Språkutveckling Bidrar till minnesutveckling Förståelse för frågorna i barnförhöret Förmågan att strukturera upp en berättelse Goodman & Melinder, 2007; Holiday, 2013; Poole et al., 2001; Westcott et al., 2002
15 Kunskap: Beskriva okända föremål Barn 3 6 år 1. Vuxen läser en saga och introducerar hemlig väska 2. Assistent kommer in och öppnar väskan och råkar förstöra det som ligger i väskan 3. Det kan väl vara vår hemlis 4. Intervju med barnen Magnusson, Landström, Akehurst, & Ernberg, 2017
16 Förskoleåren (upp till 6 år) Vad var det i väskan? Espressomaskin Juicepress En sån sak Jag vet inte, jag har inte ord Och ett får! Magnusson, Landström, Akehurst, & Ernberg, 2017
17 Förskolebarns utsagor Jämfört med utsagor från äldre barn och vuxna, så är förskolebarns utsagor... Kortare Mindre detaljrika (särskilt i svar på öppna frågor) Mindre sannolikt innehållande information om tid (när, hur länge, hur många gånger)
18 Skolåren (7-12 år) Mer korrekta utsagor vid 9 års ålder 9-11 åringar ger längre och mer detaljrika utsagor än yngre barn Fortfarande färre strategier för att söka i minnet Westcott et al., 2002
19 Skolbarns utsagor Jämfört med utsagor från äldre barn och vuxna så är skolbarns utsagor Kortare Mindre detaljrika Ungefär lika korrekta (från 9 års ålder) För vissa barn mindre sannolikt innehållande information om tid
20 Tonåren (13 år och uppåt) Känslig grupp som fram till nyligen uppmärksammats lite i rättspsykologisk forskning Kan vara svårt att bygga tillit hos tonåringar i förhör
21 Tonåren (13 år och uppåt) Först här kan många barn söka i minnet lika väl som en vuxen åringar ger längre och mer detaljrika utsagor än yngre barn Lamb, 2011
22 Tonåren (13 år och uppåt) Men kan vara särskilt ovilliga att dela med sig av känslig information Mer benägna än vuxna och yngre barn att anpassa sitt beteende efter umgänge Brackman, 2017
23 Tonåringars utsagor Jämfört med utsagor från vuxna, så är tonåringars utsagor Ibland kortare och mer detaljfattiga Särskilt gällande känslig information? Ungefär lika korrekta
24 Minne och trauma
25 Minne och trauma Att utsättas för, eller bevittna ett brott, kan vara en traumatisk händelse Barn och vuxna minns ofta trauma väl Försöker glömma, men minns ändå Bättre minne för centrala detaljer Beror delvis på vad man fokuserat på
26 Minne och trauma Berättelser om trauma Är ofta osammanhängande till en början Kan innehålla mycket detaljer och intryck Kan vara väldigt svåra att dela med sig av
27 Minne för upprepade händelser
28 Minne för upprepat våld eller övergrepp Script (beskrivning av hur något brukar gå till) Ex. barn som blir utsatta för samma våld, i samma situation, av samma person
29 Minne för upprepat våld eller övergrepp Detaljfattig och allmän berättelse (särskilt som svar på öppna frågor) Fler detaljer vid specifika frågor, men också fler fel Förskolebarns script innehåller färre detaljer Fråga om särskilda tillfällen Gordon et al., 2011; Poole et al., 2001
30 Sociala och emotionella faktorer
31 Social påverkan Ledande frågor i barnförhör (förskolebarn, tonåringar och individuella skillnader) Oroliga föräldrar / andra vuxna Föräldrars videoinspelningar av egna "förhör" med barnet Kan påverka vittnesmålet men olika personer är olika motståndskraftiga Mindre påverkbara för tydliga, personligt viktiga händelser Mer påverkbara vid osäkerhet för minnet
32 Emotionella faktorer Många barn som utsätts för sexuella övergrepp känner skam och skuld Vanligt att barn i alla åldrar skjuter upp berättandet Många barn utelämnar sexuella detaljer i förhör Leander, Granhag, & Christianson; 2007; London et al., 2005; Magnusson, Ernberg, & Landström, 2017
33 Hemlisar Dessutom Berätta allt som hände i det andra rummet 78% av barnen berättade om hemligheten vid något tillfälle Men bara 20% berättade vid en öppen fråga Magnusson, Landström, Akehurst, & Ernberg (2017)
34 Målsägandes känslouttryck
35 Det känslosamma vittnet Ett vittnesmål om en våldtäkt ges i två versioner Emma berättar neutralt, utan att visa några känslor Emma måste flera gånger avbryta sig för att torka tårarna och uppträder väldigt känslosamt Ask & Landström, 2010
36 Det känslosamma vittnet De deltagare som fick se Emma berätta på ett känslosamt sätt, trodde i högre utsträckning att hon talade sanning Detsamma gäller för barn som berättar om trakasserier såväl som sexuella övergrepp Landström, Ask, Sommar, & Willén, 2013; Ernberg & Landström, 2016
37 Det känslosamma vittnet Tycks bero på vilka förväntningar vi har på ett brottsoffers beteende samt på den utsträckning i vilken vi känner medkänsla med personen Men personer uttrycker sig väldigt olika när de berättar om utsatthet för brott Känslouttryck ingen god indikator på om personen talar sanning eller ej
38 När kan vi lita på barns utsagor?
39 Barns utsagor i domstol Är utsagan rik på detaljer? (NJA 2010 s. 671; NJA 2017 s. 316) Användes i en tredjedel av alla domar med barn 3 6 år mellan för att bedöma barns utsagor i domstol (Ernberg, Magnusson, Landström, & Tidefors, 2017)
40 Barns utsagor: Vad säger forskningen? Kan inte alltid vänta oss särskilt många detaljer Självupplevda utsagor är ofta mer detaljrika Vissa typer av detaljer dock mer vanligt förekommande i utsagor om det självupplevda Vrij, 2015; Volbert & Steller, 2014
41 Barns utsagor: Hur forskar vi? Metoder för att bedöma tillförlitligheten i en utsaga: Reality Monitoring (RM): Minnesforskning Criteria Based Content Analysis (CBCA): Psykologisk erfarenhet Självupplevda utsagor innehåller detaljer som saknas i påhittade utsagor RM: Sensorisk, tidslig och rumslig information, information om känslor CBCA: Överflödiga detaljer, feltolkade detaljer, oväntade komplikationer Vrij, 2015
42 Barns utsagor: Hur forskar vi? Med hjälp av RM och CBCA kan vi skilja mellan självupplevda och påhittade utsagor med 70% korrekthet När vi själva försöker avgöra om en utsaga är påhittad eller självupplevd: 54% korrekthet Men bättre på att identifiera självupplevda än påhittade utsagor RM fungerar sämre för yngre barn Vrij, 2015
43 Barns utsagor: Några exempel Barns utsagor om självupplevda händelser innehåller fler Feltolkade men korrekta detaljer Detaljer som stämmer men som barnet feltolkat Det kom lim ur snoppen Vrij, 2015; Volbert & Steller, 2014
44 Barns utsagor: Några exempel Barns utsagor om självupplevda händelser innehåller fler Oväntade komplikationer Oväntade saker som inträffat under händelsen Han tappade byxorna på väg ut ur rummet Vrij, 2015; Volbert & Steller, 2014
45 Barns utsagor: Några exempel Barns utsagor om självupplevda händelser innehåller fler Överflödiga detaljer Detaljer runtomkring själva övergreppet Jag följde mönstret i tapeten med fingret Jag tyckte mindre om de hårspännen jag hade på torsdagar Vrij, 2015; Volbert & Steller, 2014
46 Att värdera barns utsagor Ingen metod kan skilja självupplevda från påhittade utsagor till 100% Men en viss typ av detaljer mer vanligt förekommande i utsagor om det självupplevda Brist på detaljer, eller avsaknad av dessa detaljer, ska inte tas som en indikation på att barnet inte berättar om något självupplevt
47 Vad händer härnäst? Pågående studier HT 2017: Enkät till åklagare: Åklagares erfarenhet och åtalsbeslut i fall som rör misstänkta sexuella övergrepp mot förskolebarn Kommande studier VT 2018: Enkät till barnförhörsledare: Barnförhörsledares erfarenheter och upplevelser Nya verktyg för förhör med förskolebarn Hur kan vi hjälpa barn att lämna en mer detaljrik utsaga? Tonåringars tankar om att berätta om svåra saker
48 Sammanfattningsvis Från tre års ålder kan barn i allmänhet lämna en tillförlitlig utsaga om vad de varit med om Men barns förmåga att sitta i ett förhör, svara på frågor och lämna en berättelse, varierar kraftigt En rad faktorer, såsom minne, skam och skuld samt social påverkan, påverkar om, vad, hur och när de berättar
49 Sammanfattningsvis Förmågan att lämna en lång och detaljrik berättelse utvecklas lång upp i åldrarna Barn som utsatts för sexuella övergrepp utelämnar ofta sexuella detaljer från sina berättelser Berättelser om upprepad utsatthet blir ofta korta och detaljfattiga, men det kan hjälpa att fråga om särskilda tillfällen Brist på känslouttryck är ingen bra indikator på osanning Även om vi inte kan kräva en detaljrik berättelse, kan vi hålla utkik efter vissa typer av detaljer
50 Tack för att ni lyssnade! Barnahusdagen 19 oktober 2017 Emelie
Lyssna på vad jag säger! - inte hur jag säger det!
Lyssna på vad jag säger! - inte hur jag säger det! Barns vittnesmål och trovärdighet Sara Landström, Docent Psykologiska institutionen, Göteborgs Universitet CLIP www.psy.gu.se/clip 1 Barnet i rättsprocessen
Läs merSEXUELLA ÖVERGREPP MOT FÖRSKOLEBARN:
SEXUELLA ÖVERGREPP MOT FÖRSKOLEBARN: BARNS RÄTT ATT KOMMA TILL UTTRYCK I RÄTTSLIGA SAMMANHANG Emelie Ernberg Doktorand, Göteborgs universitet emelie.ernberg@psy.gu.se Sexuella övergrepp mot förskolebarn:
Läs merLunds Domarakademi 2015-04-20
CLIP www.psy.gu.se/clip Känslor och trovärdighet Docent, Universitetslektor Psykologiska institutionen, Göteborgs Universitet www.psy.gu.se/clip Idag Trovärdighet och tillförlitlighet Lögner och sanningar
Läs merNy teknik påverkar bedömning av vittnen i domstol. Muntligt och direkt inför rätten. Undantag från muntligt och direkt inför rätten
Ny teknik påverkar bedömning av vittnen i domstol Internationella Brottsofferdagen 2009 Fil dr. Sara Landström Göteborgs Universitet Muntligt och direkt inför rätten Muntlighetsprincipen Allt processmaterial
Läs merSvåra Samtal DISPOSITION. Bakgrund & Intervjuteknik. Workshop Svåra Samtal Pennskaftets Årliga Konferens Världskulturmuséet 5 mars 2008
Pennskaftskonferens 2008 Världskulturmuseet 5 mars Svåra Samtal Anneli Larsson Lecturer, The Swedish National Police Academy Affiliated Researcher, University of Cambridge E-mail: 1 DISPOSITION 13.00 13.45
Läs merUtbildning av poliser som ska utreda barn som varit utsatta för brott
Symposium Barnskyddsrådet i Uppsala län Utbildning av poliser som ska utreda barn som varit utsatta för brott Erik Norrman, lärare i juridik, Polishögskolan Tisdagen den 22 september 2015 1 Brott mot barn
Läs merBarnahus Huddinge Botkyrka. För unga som utsatts för brott
Barnahus Huddinge Botkyrka För unga som utsatts för brott Vilka kommer till Barnahus? Till Barnahus kommer barn och unga, 0 till 18 år, som kan ha utsatts för brott. Det kan till exempel handla om att
Läs merTraumamedveten omsorg. Camilla Küster Kurator Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer
Traumamedveten omsorg Camilla Küster Kurator Rädda Barnens Centrum för barn och ungdomar i utsatta livssituationer 1 2 3 ACE-studien - Adverse Childhood Experience Traumatiserande och negativa händelser
Läs merBedömningen av barns utsagor i ett domstolsperspektiv
Juridiska institutionen Vårterminen 2015 Examensarbete i Rätt och Psykologi 30 högskolepoäng Bedömningen av barns utsagor i ett domstolsperspektiv Författare: Petronella Wallin Handledare: Docent Minna
Läs merVetenskapsfestivalen 2008 Uppmärksamhet, minne och inlärning hur funkar hjärnan?
PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN Vetenskapsfestivalen 2008 Uppmärksamhet, minne och inlärning hur funkar hjärnan? Er klass besökte psykologiska institutionen under Vetenskapsfestivalen. Där fick ni lära er en
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS. Ombud och offentlig försvarare: Advokat PH. Ombud och målsägandebiträde: Advokat MR
Sida 1 (10) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 28 december 2010 B 2937-10 KLAGANDE SP Ombud och offentlig försvarare: Advokat PH MOTPARTER 1. TP Ombud och målsägandebiträde: Advokat
Läs merDet viktiga mötet Polisen Den våldtagna kvinnan
Polisutbildningen vid Umeå universitet Moment 4:3, Fördjupningsarbete Vårterminen, 2009 Rapport nr. 553 Det viktiga mötet Polisen Den våldtagna kvinnan Eva Lindholm Abstract År 2008 anmäldes 1375 våldtäkter
Läs merFil. Dr. Gunilla Fredin Polismyndigheten i Skåne
Fil. Dr. Gunilla Fredin Polismyndigheten i Skåne Om vi behandlar barnen rätt är de bra vittnen 4-åringar resp 7-åringar, perifera vs. Centrala detaljer (Rudy & Goodman, 1991) Viktigt med en kompetent förhörsledare
Läs merÅldrande och minne. Erika Jonsson Laukka, legitimerad psykolog, PhD Aging Research Center
Åldrande och minne, legitimerad psykolog, PhD Aging Research Center 1 Minnessystem Korttidsminne Långtidsminne Explicit minne Implicit minne Primärminne Arbetsminne PRS Procedur Semantiskt minne Episodiskt
Läs merStrukturerad intervjumetodik. Birgitta Engberg
Strukturerad intervjumetodik Birgitta Engberg 1 PEACE-modellen P - planning and preparation C - closure E - establish contact E - evaluation A - account and clarification 2 Planering innan. Familjesituationen
Läs mervad ska jag säga till mitt barn?
Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms
Läs mer1 GÄVLE TINGSRÄTT Enhet 2. DOM meddelad i Gävle
1 GÄVLE TINGSRÄTT meddelad i Gävle Mål nr: B 1857-15 PARTER (Antal tilltalade: 1) Tilltalad Henrik STEFAN Ljunggren, 19990216-2594 Sekretess, se Partsbilaga sekretess Offentlig försvarare: Advokat Lars
Läs merFörslag till handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar
Förslag till handlingsplan vid misstanke om övergrepp mot barn och ungdomar För att barn och ungdomar i Sverige ska ges möjlighet att växa upp under trygga och gynnsamma förhållanden är det av största
Läs merPsykiskt trauma och dess inverkan på brottsoffrets beteende under det straffrättsliga förfarandet
Psykiskt trauma och dess inverkan på brottsoffrets beteende under det straffrättsliga förfarandet Kurs i bemötande av brottsoffer under rättsprocessen Heli Heinjoki, utvecklingschef för krisarbetet, kris-
Läs merTrakasserier och kränkande särbehandling
Trakasserier och kränkande särbehandling Alla medarbetare i Lunds kommun ska erbjudas en trygg arbetsmiljö där alla möts av respekt. I detta ingår att inte utsättas för kränkande särbehandling, sexuella
Läs merBarn och ungas utsatthet för våld
Barn och ungas utsatthet för våld Disposition för dagen Presentation av oss och VKV Regionala medicinska riktlinjer Vad är våld? Statistik Projekt UM Våldets konsekvenser Bemötande Hur kan frågor om våld
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS DOM
Sida 1 (7) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 3 juli 2009 B 1867-09 KLAGANDE YA Ombud och offentlig försvarare: Advokat PL MOTPARTER 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm 2. Sekretessbelagda
Läs merExekutiva funktioner. Dagens agenda. Vad är exekutiva funktioner? - i vardagen och föräldraskapet. Vad är exekutiva funktioner?
Maria Johansson Leg. psykolog, Fil.dr. inger.maria.johansson@regionvastmanland.se Exekutiva funktioner - i vardagen och Dagens agenda Vad är exekutiva funktioner? Teori, När brister dessa funktioner? Konsekvenser
Läs merBevisvärdering. Juridiska institutionen Höstterminen Examensarbete i straffrätt 30 högskolepoäng. i mål om brott mot barn
Juridiska institutionen Höstterminen 2015 Examensarbete i straffrätt 30 högskolepoäng Bevisvärdering i mål om brott mot barn Författare: Filippa Henkow Handledare: Universitetslektor Lena Holmqvist 2 Förord
Läs merNär huvudet känns som en torktumlare
När huvudet känns som en torktumlare Hjälpmedelsinstitutet Nationellt kunskapscentrum Huvudmän Staten Sveriges Kommuner och Landsting Nordens största specialbibliotek Allmännyttig ideell förening Teknikstöd
Läs mer1 HUDIKSVALLS TINGSRÄTT R2. DOM meddelad i Hudiksvall
1 DOM meddelad i Hudiksvall Mål nr: B 2354-15 PARTER (Antal tilltalade: 1) Tilltalad ROLF Erik Schön, 19620508-4699 c/o Lennart Persson Brobergsvägen 30 826 50 Söderhamn Offentlig försvarare: Advokat Tomas
Läs merAtt göra en polisanmälan vad händer sen?
Att göra en polisanmälan vad händer sen? Sammanfattning av seminarium om rättsprocessen Plats: Scandic Crown i Göteborg, 7 november 2014 Arrangör: Social Resursförvaltning, Göteborgs Stad, i samarbete
Läs merI Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS
Barn- och ungdomsförvaltningen Resurscentrum TINS - LättLäst I Vallentuna erbjuds barn med grav språkstörning en speciell språkträning, TINS Barnen får språkträning varje dag, på flera olika sätt och i
Läs merBarn som närstående i palliativ vård. Malin Lövgren, leg sjuksköterska, Med dr, docent i palliativ vård
Barn som närstående i palliativ vård Malin Lövgren, leg sjuksköterska, Med dr, docent i palliativ vård Email: malin.lovgren@esh.se Upplägg Vad säger lagen om barn som närstående? När barn blir/är närstående
Läs merKarlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00. Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm
Riksförbundet BRIS YTTRANDE Karlavägen 121 2007-05-04 115 26 Stockholm Tel: 08-59 88 88 00 Justitiedepartementet Kriminalpolitiska enheten 103 33 Stockholm SOU 2007:6 Målsägandebiträdet ett aktivt stöd
Läs merDen hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö
Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö Rapport från Arbetsmiljöverket, 2014:2 Sofia Nording, leg psykolog Stressrehabilitering Arbets- och miljömedicin
Läs merADHD NÄR LIVET SOM VUXEN INTE FUNGERAR
ADHD NÄR LIVET SOM VUXEN INTE FUNGERAR Alla har vi väl någon gång känt oss rastlösa, haft svårt att bibehålla koncentrationen eller gjort saker utan att tänka oss för. För personer som har diagnosen ADHD
Läs merBarns rätt till en nära och god kontakt med båda föräldrarna enligt FB 6:2a. Är det möjligt?
Barns rätt till en nära och god kontakt med båda föräldrarna enligt FB 6:2a Är det möjligt? Anna Kaldal Docent, Juridiska institutionen, Stockholms universitet Föräldrabalken och den sociala barnavården
Läs merDOM 2009-07-29 Göteborg. ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Halmstads tingsrätts dom den 27 maj 2009 i mål nr B 2835-08, se bilaga A
Rotel 11 Göteborg Mål nr Sid 1 (4) ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Halmstads tingsrätts dom den 27 maj 2009 i mål nr B 2835-08, se bilaga A PARTER (antal tilltalade 1) Motpart (Åklagare) Vice chefsåklagaren Aleksander
Läs merVet du skillnaden mellan att ljuga och tala sanning?
Polisutbildningen vid Umeå universitet Moment 4:3, Fördjupningsarbete Vårterminen, 2007 Rapport nr. 387 Vet du skillnaden mellan att ljuga och tala sanning? -Att förhöra ett barn Erika Blom Fredrik Nilsson
Läs merVetenskapsfestivalen 2009 Vänner & Fiender
PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN Vetenskapsfestivalen 2009 Vänner & Fiender Er klass besökte psykologiska institutionen under Vetenskapsfestivalen. Där fick ni lära er en del om gruppsykologi och socialpsykologi.
Läs merBRA information till alla ledare/anställda i KSS
KSS handlingsplan för akuta situationer som kan uppkomma under våra aktiviteter: En akut situation kan innebära många olika saker. Det kan vara en kränkning som sker mellan unga under pågående aktivitet
Läs merBarn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul
Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver
Läs merKan jag bara nå min bild av framtiden kommer allt blir bra.
Guide: De vanligaste besluts- och tankefällorna Du är inte så rationell som du tror När vi till exempel ska göra ett viktigt vägval i yrkeslivet, agera på börsen eller bara är allmänt osäkra inför ett
Läs merPraktisk intervjuteknik
Luleå tekniska universitet 2009 09 21 Systemteknik D0015E Håkan Jonsson Praktisk intervjuteknik En intervju är ett sätt att ta reda på information av någon eller några personer genom att ställa frågor.
Läs merVetenskapsfestivalen 2007 Lekstudien
PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN Vetenskapsfestivalen 2007 Lekstudien Eran klass och en klass till deltog i den psykologiska undersökningen som vi valt att kalla för Lekstudien. Alla som var med i undersökningen
Läs mer1 Granhag, P A och Christianson, S Å, Handbok i rättspsykologi, s 409ff. 2 A a s 411f.
Tingsrätten Åtalspunkt 1 Som bevisning i tingsrätten (TR) finns framförallt dokumenterade skador samt vittnesmål. Det avgörande för frågan om brott är begånget är b.la. under vilka förhållanden dessa skador
Läs merUngdomar som är sexuellt utsatta. Gisela Priebe Dr. med.vet, leg.psykolog/psykoterapeut Lunds universitet, Linnéuniversitetet
Ungdomar som är sexuellt utsatta Gisela Priebe Dr. med.vet, leg.psykolog/psykoterapeut Lunds universitet, Linnéuniversitetet 1 Förekomst sexuell utsatthet Incidens = antal upptäckta fall per år Polisanmälda
Läs merMINNESSJUKDOMAR MINNET - KAN MAN MINSKA RISKEN? - minnesknep
MINNESSJUKDOMAR - KAN MAN MINSKA RISKEN? MINNET - minnesknep Minnesproblem / minnessjukdom - Var 3:e person över 65 år klagar på försämrat minne - Årligen insjuknar ca 14 500 personer i en minnessjukdom
Läs merLikabehandlingsplan och plan för Kränkande behandling för förskolorna i Brunnsparksområdet 2014
Likabehandlingsplan och plan för Kränkande behandling för förskolorna i Brunnsparksområdet 2014 Utarbetad enligt Skol- och fritidsförvaltningens (SFF) riktlinjer. Innehållsförteckning Innehållsförteckning
Läs merHÖGSTA DOMSTOLENS DOM
Sida 1 (5) HÖGSTA DOMSTOLENS DOM Mål nr meddelad i Stockholm den 3 juli 2009 B 1013-09 KLAGANDE K.M-S. Ombud och offentlig försvarare: Advokat B.M. MOTPARTER 1. Riksåklagaren Box 5553 114 85 Stockholm
Läs merHANDBOK OM GROOMING. Om sexuella övergrepp på internet
HANDBOK OM GROOMING Om sexuella övergrepp på internet Innehåll Förord 03 Vad är grooming? 04 Om sexuella övergrepp 05 Vad gör jag om mitt barn blivit utsatt? 06 Förundersökning 08 Målsägandebiträde 10
Läs merLikabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling
Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling Förskolan Hea Fastställd sep-14 Gäller läsåret ht 14/vt 15 Revideras varje läsår, ansvarig är förskolechef Vårt gemensamma arbete på förskolan Hea
Läs merAtt samtala med barn Kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården
Att samtala med barn Kunskapsstöd för socialtjänsten, hälso- och sjukvården och tandvården Maj 2019 Thomas Jonsland Alla kan prata med barn. Alla kan också utveckla sin förmåga att prata med barn. Varför
Läs merGemensamma kriterier! Innehållet i ett Barnahus i tio punkter
Gemensamma kriterier! Innehållet i ett Barnahus i tio punkter Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder barn i utsatta situationer i Sverige och i världen. Vår vision är en
Läs merTidig upptäckt av AUTISM på BVC
Tidig upptäckt av AUTISM på BVC Autism/Autismspektrumtillstånd(AST) Debuterar tidigt, redan under barnets första levnadsår och har stor inverkan på barnets utveckling. Förekomst ca 1% (ca 25-30 barn/år
Läs merSexualitet och migration
Sexualitet och migration Karl Norwald Auktoriserad socionom och auktoriserad sexolog Enheten för sexuell hälsa och Akutmottagningen för våldtagna, Södersjukhuset Stockholm Utgångspunkt för dagens innehåll
Läs mer6. Rättegång: Under rättegången ska ska domstolen bestämma om den åtalade är skyldig eller oskyldig.
Lag & rätt När ett brott begås. 1. Brott. T.ex. inbrott, rån eller misshandel. 2. Gripande: Om poliserna misstänker att du har begått ett brott så får de gripa dig. De betyder att de får ha dig kvar på
Läs merUngdomar och sociala medier!
Ungdomar och sociala medier! 1 Jag har blivit retad för mig kroppsform. Folk skriver anonymt till mig att jag är ful och jag är inte värdig. Har blivit mobbad från dagis till 4-5 och då kom det på nätet
Läs merHur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar
Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar SÖK hjälp i tid www.muistiliitto.fi/se Alzheimer Centarlförbundet är en organisation för personer med minnessjukdom och deras närstående.
Läs merSom familj leva med Svår Traumatisk Hjärnskada (STH) under 7 år Familjeintervjuer
Som familj leva med Svår Traumatisk Hjärnskada (STH) under 7 år Familjeintervjuer Maud Stenberg MD PhD, Institutionen för Samhällsmedicin och Rehabilitering, Umeå Universitet Britt-Inger Saveman RNT PhD
Läs mer1
www.supermamsen.com 1 Skolan ser: En elev som fungerar. Jobbar på. Har vänner. Det är inga problem i skolan! Hemmet ser: Ett barn som trotsar, inte orkar med Inte orkar träffa vänner... Inte orkar fritidsaktiviteter
Läs merPsykisk hälsa. Sofia Elwér, jämställdhetsstrateg. Emma Wasara, hälsoutvecklare.
Psykisk hälsa Sofia Elwér, jämställdhetsstrateg sofia.elwer@regionvasterbotten.se Emma Wasara, hälsoutvecklare emma.wasara@regionvasterbotten.se Psykisk hälsa Ett tillstånd av psykiskt välbefinnande där
Läs merKvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa
Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Psykiska problem hos
Läs merPlan mot kränkande behandling. Strands förskolor 2014-2015
Plan mot kränkande behandling Strands förskolor 2014-2015 Innehållsförteckning Till dig som vuxen 3 Syfte med planen mot kränkande behandling 3 Definition på kränkande behandling enligt skollagen 3 Strands
Läs merHAR DU BLIVIT UTSATT FÖR SEXUALBROTT?
HAR DU BLIVIT UTSATT FÖR SEXUALBROTT? Kan någon hjälpa mig? Hur lång tid tar en rättegång? När preskriberas brottet? Kan jag åtalas för förtal? Det här dokumentet är framtaget för att guida dig om du har
Läs merRiksidrottsförbundets policy mot sexuella övergrepp inom idrotten. med vägledning
Riksidrottsförbundets policy mot sexuella övergrepp inom idrotten med vägledning 2 Policy Sexuella övergrepp är alla sexuella handlingar som görs mot någon, inför någon eller som en Sexuella övergrepp
Läs merKris och Trauma hos barn och unga
Kris och Trauma hos barn och unga Lovisa Bonerfält lovisa.bonerfalt@orebroll.se Olika typer av kriser Livskriser Sorg Traumatiska kriser Kris och trauma hos barn och unga Hur reagerar barn i kris? Hur
Läs merKognitionskunskap för bättre kommunikation. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog
Kognitionskunskap för bättre kommunikation Beata Terzis med.dr, leg.psykolog Kognitionskunskap För att bemöta personer med nedsatt kognition på ett adekvat sätt är kunskap om kognition nödvändigt Kognitionskunskap
Läs merKränkande behandling;
Måå förskolas plan mot kränkande behandling Ht- 2014 Här har vi rätten att känna oss trygga! Under våren 2006 antogs en ny lag och dess syfte är att motverka trakasserier och annan kränkande behandling.
Läs merBilaga A Traumaintervju
Bilaga A Traumaintervju (används av terapeuten i session 1) Traumaintervju Klientens namn: Datum: Terapeut: Obs: Den här intervjun förutsätter att en grundlig bedömning eller undersökning redan är gjord,
Läs merPlan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering på Bälinge förskola gäller för 2013/14
Plan för att främja likabehandling och förebygga diskriminering på Bälinge förskola gäller för 2013/14 Syfte Planen ska syfta till att främja barns och elevers lika rättigheter oavsett kön, etnisk tillhörighet,
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA!
LIKABEHANDLINGSPLAN Vetegroddens förskola 2019 2020 ALLA ÄR OLIKA OCH OLIKA ÄR BRA! Mål på vetegroddens förskola: Vi ska vara en förskola fri från kränkningar där alla ska känna sig trygga och uppskattade
Läs merMotion till riksdagen 2015/16:2336 av Beatrice Ask m.fl. (M) Skydd av barn från brott
Kommittémotion Motion till riksdagen 2015/16:2336 av Beatrice Ask m.fl. (M) Skydd av barn från brott Förslag till riksdagsbeslut 1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att följa upp
Läs merLikabehandlingsplan. Inger Grüner Löthman Förskolechef. Reviderad Gäller till januari Sida 1 av 5
Likabehandlingsplan Inger Grüner Löthman Förskolechef Reviderad 2016-01-12 Gäller till januari 2017 Sida 1 av 5 Inledning Lagen om förbud mot diskriminering och kränkande behandling av barn och elever
Läs merUnga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet. ylva.edling@sll.se
Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet ylva.edling@sll.se BUP TRAUMAENHET TRAUMAFOKUSERAD BEHANDLING Hög svårighetsgrad och komplexitet Individuellt eller
Läs merInledning Tingsrättens(TR) domskäl
Inledning Enligt 30:5 rättegångsbalken skall en brottmålsdom ange domskälen med uppgift om vad som är bevisat i målet. Någon närmare lagprecisering om bevisvärdering finns dock inte. Det kan inledningsvis
Läs merLikabehandlingsplan Linnéans förskola Ht Vt- 2015
Likabehandlingsplan Linnéans förskola Ht- 2014- Vt- 2015 0 Innehåll Likabehandlingsplan... 2 Syfte... 2 Utvärdering från Likabehandlingsplanen Ht 2013 Vt 2014... 3 Mål och ansvar... 4 Arbete för att främja
Läs mermucf.se Pratstartare Diskussionsfrågor om sexuella övergrepp www.granser.nu
mucf.se Pratstartare Diskussionsfrågor om sexuella övergrepp Att diskutera i din organisation Till dig som är ledare eller aktiv i styrelsen Det händer att barn och unga utsätts för sexuella kränkningar
Läs merAtt stödja barn genom fokusering
Att stödja barn genom fokusering Några riktlinjer för lyssnare Översättning: Barbro Holmström Och skulle det vara ok att..? Hur säger ditt barn nej? Vad är fokusering? Fokusering hjälper ett barn att ha
Läs merUtvärdering av föräldraskap i Sverige
1 Utvärdering av föräldraskap i Första steget: gruppledarchecklistor Preliminära resultat Erfarna gruppledare Stor spridning i grundproffessionerna hos gruppledarna Tolk användes i 70% av grupperna Varierande
Läs merFAKTAAVSNITT: ARBETSMINNE TEORETISK MODELL
FAKTAAVSNITT: ARBETSMINNE TEORETISK MODELL Begreppet arbetsminne började användas på 1960-talet. Tidigare skrevs det istället om korttidsminne som handlar om vår förmåga att under en kort tid hålla information
Läs merUppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt
Uppföljning av rapporten Barnsexturism ett granskningsprojekt Tillsynsrapport 2013:3 Utvecklingscentrum Göteborg April 2013 Innehållsförteckning 1. BAKGRUND OCH SYFTE... 3 2. METOD... 3 3. GRANSKADE ÄRENDEN...
Läs merSofiaskolan
Sofiaskolan Roine Peimer Direktvalsnr: 021-39 13 85 Mail: roine.peimer@vasteras.se Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling. Sofiaskolan 2016-2017 För att främja likabehandling och förebygga
Läs merTrauma och Prostitution
Trauma och Prostitution Brottsoffermyndighetens seminarium 1 oktober 2009 Ann Wilkens Leg psykoterapeut SAGE Stand up Against Global Exploitation Organisation i San Fransisco grundad av Norma Hotaling
Läs merHur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar
Hur var det nu igen? Information om minnet och minnessjukdomar MINNET OCH MINNESSTÖRNINGAR Minnet är en serie av händelser, då man i minnet återkallar saker man tidigare lärt sig eller upplevt och lär
Läs merLIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE HANDLINGAR
SID 1 (12) 2012-10-29 2018-03-21 FÖRSKOLAN GÖKBOET 2018 LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE HANDLINGAR Förskolan Gökboet Göksholmsbacken 45 SID 2 (12) Inledning Likabehandlingsarbetet handlar om
Läs merDen hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö
Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö Rapport från Arbetsmiljöverket, 2014:2 Sofia Nording, leg psykolog Stressrehabilitering Arbets- och miljömedicin
Läs merHandläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar
Handläggning av vålds- och sexualbrott mot barn & ungdomar En informationsskrift från Barnahuset Trollhättan Vänersborg Lilla Edet Juni 2012 När ska man göra en anmälan till socialtjänsten? När du känner
Läs merLikabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan
Januari 2014 Likabehandlingsplan och årlig plan förskolan Sjöstugan ht 2013/vt 2014 Vår vision: På Sjöstugan ska alla barn och vuxna trivas och känna sig trygga, få vara engagerad och bemötas med respekt.
Läs merAtt möta våldsutsatta kvinnor metoder för bemötande och samtal
Att möta våldsutsatta kvinnor metoder för bemötande och samtal FN:s definition av våld mot kvinnor Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för
Läs merFörskolan Trollflöjtens Likabehandlingsplan 2017/2018
Förskolan Trollflöjtens Likabehandlingsplan 2017/2018 TILL DIG SOM BARN Skolan ska vara fri från kränkningar och diskriminering. Det finns skrivet i skollagen och diskrimineringslagen. I Barnkonventionen
Läs merDiskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:
Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,
Läs merTränarskap och ledarskap
Tränarskap och ledarskap Idrotten är en viktig del i fostran Bättre hälsa genom basketträning med tanke på samhällsutvecklingen Du har en spännande och betydelsefull roll Spelare är inte schackpjäser Varför
Läs merBVC-rådgivning om att få och att ha syskon
Centrala Barnhälsovården 2013-11-01 BVC-rådgivning om att få och att ha syskon Förebyggande strategier för BVC-sjuksköterskan: Ta upp hur man förbereder det äldre barnet för att ett syskon är på väg så
Läs merCPP Child and Parent Psychotherapy. Susanna Billström Jessica Pehrson
CPP Child and Parent Psychotherapy Susanna Billström Jessica Pehrson Ericastiftelsen Högskoleutbildning Psykoterapeutprogram (3 år), div. kurser och uppdragsutbildningar Psykoterapi och stöd i olika former
Läs merFöräldrar är viktiga
Föräldrar är viktiga Att bli tonåring Att utvecklas från barn till tonåring innebär stora förändringar kroppsligt och mentalt. Det gäller inte minst tonåringens attityder och beteenden. Tonåringar undersöker
Läs merSå här kan det gå till.
ETT BROTT BEGÅS Så här kan det gå till. Tre killar begår tillsammans en väskryckning. De åker moped och kör upp jämsides med en äldre dam och rycker väskan i farten. Damen stretar emot och får ta emot
Läs merKan vi lita på våra minnen? Vi#nens minnen över,d: Eskilstuna 8 feb
Vi#nens minnen över,d: Sven Å Chris2anson Professor, fil dr, leg psykolog Psykologiska ins2tu2onen Stockholms universitet http://svenchristianson.se scn@psychology.su.se psykologi@svenchris2anson.se hep://svenchris2anson.se
Läs merAtt bemöta barn och unga i kris och sorg Onkologisk och palliativ fysioterapi, Stockholm
Att bemöta barn och unga i kris och sorg Onkologisk och palliativ fysioterapi, Stockholm 2017-03-14 Johanna Joneklav, kurator på Onkologiska kliniken Universitetssjukhuset i Örebro och grundare av Nära
Läs merDiabetes, jaha men det är väl bara...eller? Diabetes, jaha men det är väl bara...eller? Att leva med diabetes några röster. Aspekter på behandling
Diabetes, jaha men det är väl bara.......eller? Diabetes, jaha men det är väl bara.......eller? - om tankar, känslor och beteenden. 2012-11-15 Eva Rogemark Kahlström Kurator och leg psykoterapeut Medicinmottagning
Läs merPlan mot Diskriminering och Kränkande behandling
Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling Inledning Likabehandlingsarbetet handlar om att skapa en förskola fri från diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. En trygg miljö i förskolan
Läs merJAG BÖRJAR BLI GLÖMSK - HÅLLER JAG PÅ ATT UTVECKLA DEMENS?
JAG BÖRJAR BLI GLÖMSK - HÅLLER JAG PÅ ATT UTVECKLA DEMENS? Simona Sacuiu Specialistläkare, med dr Minnesmottagningen, Sahlgrenska universitetssjukhus Sahlgrenska akademin & Göteborgs universitet VÄRLDENS
Läs merLikabehandlingsplan Tillvägagångssätt vid kränkningar och mobbning
Likabehandlingsplan Tillvägagångssätt vid kränkningar och mobbning Tove Risberg Inger Palmér Tyresö Förskola och Skola Innehållsförteckning Varför likabehandlingsplan Vision Kartläggning Nulägesanalys
Läs merNär mamma eller pappa dör
När mamma eller pappa dör Anette Alvariza fd Henriksson Docent i palliativ vård, Leg Specialistsjuksköterska i cancervård och diplomerad i palliativ vård, Lektor Palliativt forskningscentrum, Ersta Sköndal
Läs mer