Bilaga A Traumaintervju

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Bilaga A Traumaintervju"

Transkript

1 Bilaga A Traumaintervju (används av terapeuten i session 1) Traumaintervju Klientens namn: Datum: Terapeut: Obs: Den här intervjun förutsätter att en grundlig bedömning eller undersökning redan är gjord, och att denna bedömning bekräftade att klienten har varit med om minst ett kriterium A-trauma enligt DSM-IV samt att klienten lider av PTSD eller signifikanta symtom på PTSD, samt att terapeuten har granskat denna information. Ålder: Utbildningsnivå: Födelsedatum: Civilstånd: Personer i hushållet: Yrke: Nuvarande anställning: Psykiatriska diagnoser eller sjukdomar (enligt den inledande bedömningen före sessionen, uppdatera vid behov): Andra pågående behandlingar (enligt den inledande bedömningen eller fråga vid behov):

2 SÄG TILL KLIENTEN: Jag kommer att ställa några frågor till dig om traumat och hur du har känt dig sedan det hände. Det kommer kanske att vara jobbigt att tala om vissa saker. Berätta gärna om det finns någonting jag kan göra för att underlätta samtalet för dig. Har du några frågor innan vi börjar? Jag har fått information om den inledande bedömningen (eller undersökningen) av [namnet på personen som gjorde bedömningen om det inte var du själv], så jag vet vad du berättade för honom/henne om traumat. Utifrån hans/hennes anteckningar har jag förstått att... [Gör en kort sammanfattning av den traumainformation som erhölls genom undersökningen.] Stämmer det på ett ungefär? Skulle du vilja lägga till något? Ibland händer det att människor har varit med om andra traumatiska händelser tidigare i livet. Är det så för dig? Har du upplevt eller bevittnat någon annan traumatisk händelse?

3 Kommentar till klinikern: Om klienten är osäker kan du räkna upp alla eller några av följande situationer på listan för att hon eller han ska få en bild av vad som utgör ett kriterium för A-trauma: Naturkatastrof (till exempel tornado, orkan, brand eller översvämning) Allvarlig olycka eller allvarlig skada Krigshändelse eller att befinna sig i en krigszon Plötslig livshotande sjukdom En nära vän eller familjemedlem förolyckas eller mördas En nära vän eller familjemedlem begår självmord Att bli attackerad med pistol, kniv eller annat vapen Att bli attackerad utan vapen, men med uppsåt att döda eller allvarligt skada Fysiskt våld (det vill säga misshandel som lämnade skador och blåmärken) eller att bevittna grovt fysiskt våld Sexuella övergrepp som barn eller vuxen Fysiskt våld eller hot om fysiskt våld som leder till oönskad sexuell kontakt Våldtäkt eller våldtäktsförsök Grov misshandel IDENTIFIERA MÅLTRAUMAT (det vill säga det trauma som kommer att vara i fokus under behandlingen i PE) SÄG TILL KLIENTEN: Av alla de saker som du har varit med om [sammanfatta de traumatiska händelser som klienten räknar upp], vad av detta ställer till med mest problem för dig just nu? Vad ger dig mest obehag? [Ställ ytterligare följdfrågor efter behov om klienten har svårt att välja en händelse, till exempel Vilken händelse dyker oftast upp i dina tankar när du inte vill tänka på den? Vilken händelse gör dig mest upprörd? Vilken händelse känns svårast? I vilken situation var du mest rädd? ] Specificera måltrauma: SÄG TILL KLIENTEN: Minns du vad du tänkte och kände vid tidpunkten för traumat? När det hände, trodde du att du skulle dö eller bli allvarligt skadad? Kände du dig hjälplös, skräckslagen eller livrädd under [infoga det identifierade traumat]?

4 Om en eller flera förövare eller gärningsmän var iblandade, vem/vilka var det? 1. Främling 2. Bekant 3. Fiende 4. Terrorist 5. Vän 6. Förälder 7. Syskon 8. Präst 9. Pojkvän/flickvän 10. Make/maka/partner 11. Organisation 12. Auktoritet (specificera) 13. Släkting 14. Granne 15. Annan 16. Okänd Var ägde traumat rum? 1. I hemmet 2. Gärningsmannens/förövarens hem 3. Väns/släktings hem 4. Park, gata, gränd 5. Parkeringsplats/garage 6. Skola 7. Institution 8. Slagfält 9. Allmän plats 10. Övergiven byggnad 11. Bil, buss, tåg, flygplan 12. Arbetsplats 13. Annan (beskriv)

5 Fick du några fysiska men, och i så fall, vilka? Har skadorna fortsatt att ställa till med problem för dig? Fick du läkarvård efteråt? Hjälpte det dig? Får du fortfarande vård för dina skador eller problem? Har traumat lett till någon kriminell eller rättslig handling? Hur ligger det till med detta nu? (Om det är lämpligt, lägg även till:) Hur påverkar det dig?

6 SÄG TILL KLIENTEN: Nu kommer jag att ställa några frågor till dig om vem du tycker bär skulden för att traumat inträffade, om du nu tycker att någon gör det. Det finns inte något rätt eller fel svar på de här frågorna, och du måste inte lägga skulden på någon. Jag ställer de här frågorna eftersom det underlättar för vårt gemensamma arbete om jag förstår hur DU ser på händelsen och hur du har reagerat på den. Låter det okej? Vem tycker du bär skulden för att traumat inträffade, om du tycker att någon gör det? 1. Jag själv 2. Gärningsman eller förövare 3. En organisation 4. Regeringen 5. Vän eller bekant 6. Naturen 7. Slumpen 8. Annat (beskriv) Hur kommer det sig? (Det vill säga varför är personen eller organisationen ansvarig?) Har du haft skuldkänslor för traumat eller för dina reaktioner på det? Har du känt skam? Ilska? Hur pass närvarande har de här känslorna varit för dig? Fysisk och mental hälsa efter traumat Hur har din fysiska hälsa varit efter traumat? (Eller, om traumat ligger långt tillbaka i tiden: Hur har din fysiska hälsa varit på sistone?) Bra Okej Dålig

7 Har du problem med hälsan, och i så fall vad? Är problemen kopplade till traumat? Hur ser ditt sociala skyddsnät ut? Vem gillar du att umgås och prata med? Har du under den senaste tiden haft kontakt med dina vänner och din familj? Hur har din sinnesstämning varit sedan traumat? (Eller, om traumat ligger långt tillbaka i tiden: Hur har din sinnesstämning varit på sistone?) Har du känt dig nedstämd eller deprimerad? Är du lika intresserad av saker som du brukar vara? Obs: Även om klienten inte anser sig vara deprimerad, ställ följande frågor om självmordstankar och suicidalt beteende: Har du sedan traumat någon gång tänkt tanken att livet inte är värt att leva eller funderat på självmord? Om ja, hur ofta?

8 Har du någon gång gått så långt att du har gjort en detaljerad plan för hur du skulle gå till väga om du tog ditt liv? Har du satt delar av planen i verket (till exempel bestämt plats och datum, köpt en pistol, skaffat tabletter)? Tänker du genomföra planen eller har du för avsikt att skada dig själv? Har du gjort något självmordsförsök sedan traumat eller någon annan gång? När? (Gör bedömning vid behov.) Har du någon gång avsiktligt skadat dig själv på något sätt? (Förklara vid behov: Till exempel kan man ibland riva eller bränna sig själv med vilja, eller på annat sätt agera på ett potentiellt självskadande sätt.) Fråga vid behov: På vilket sätt skadar du dig själv? När skadade du dig själv senast? Hur hanterar du impulserna att skada dig själv nu, om du inte följer dem? Om ja, beskriv hur:

9 Har traumat lett till att du har sökt psykiatrisk eller psykologisk hjälp? Krisintervention? (Förutom den här behandlingen.) Om ja, beskriv vad: Har du fått sjukhusvård för en emotionell eller psykologisk åkomma? Självmordsförsök? Alkohol- eller drogbehandling? Berätta varför du blev inlagd: Sammanfatta nuvarande riskbedömning och gör en riskplan vid behov:

10 Alkohol- och drogmissbruk Jag skulle vilja ställa några frågor till dig om hur du använder droger och läkemedel. Har du sedan traumat använt: (Gå igenom kategorierna nedan) Receptbelagda läkemedel (Anteckna specifika läkemedel och hur ofta de tas) Narkotika (Anteckna vilka sorter och hur ofta de tas) Receptfria läkemedel (Anteckna vilka sorter och hur ofta de tas)

11 Hur många standardglas alkohol dricker du i genomsnitt per dag? Med standardglas menas en burk starköl (33 cl), en drink (knappt 4 cl) eller ett glas vin (12 15 cl). Har dina vanor ändrats efter traumat? Om ja, på vilket sätt? Har du någonsin fått rättsliga, sociala eller yrkesmässiga problem på grund av ditt alkohol- eller droganvändande? Anser du att du har problem med alkohol eller droger? Finns det något annat som du tycker att jag borde veta om ditt liv i dag eller om hur din PTSD påverkar dig?

För dig som varit med om skrämmande upplevelser

För dig som varit med om skrämmande upplevelser För dig som varit med om skrämmande upplevelser Om man blivit väldigt hotad och rädd kan man få problem med hur man mår i efterhand. I den här broschyren finns information om hur man kan känna sig och

Läs mer

PRIDE-HEMUPPGIFTER Hemuppgift 3 Sida 1 / 8

PRIDE-HEMUPPGIFTER Hemuppgift 3 Sida 1 / 8 PRIDE-HEMUPPGIFTER Hemuppgift 3 Sida 1 / 8 Namn: PRIDE-hemuppgift TREDJE TRÄFFEN Barnets behov av anknytning Släktträd Släktträdet beskriver din familj och släkt. Det visar vem som hör till familjen och

Läs mer

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften:

Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma. Vanliga reaktioner vid trauma. Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Diskussion om vanliga reaktioner vid trauma Diskussionen om vanliga reaktioner vid trauma har flera syften: Att hjälpa dig att dela med dig av dina egna erfarenheter av symtom på PTSD och relaterade problem,

Läs mer

Till föräldrar och viktiga vuxna:

Till föräldrar och viktiga vuxna: Till föräldrar och viktiga vuxna: Att prata med barn när någon i familjen är: allvarligt sjuk eller skadad psykiskt sjuk funktionsnedsatt missbrukare av alkohol eller droger utsatt för våld i hemmet död

Läs mer

KONTROLLISTA FÖR LIVSHÄNDELSER - 5 INTERVJU [LEC-5]

KONTROLLISTA FÖR LIVSHÄNDELSER - 5 INTERVJU [LEC-5] KONTROLLISTA FÖR LIVSHÄNDELSER - 5 INTERVJU [LEC-5] Studie ID nr Bedömare Datum Om ett par minuter kommer jag att fråga dig mera om det frågeformulär du har fyllt i om påfrestande upplevelser i ditt liv.

Läs mer

Arbetsblad till Version 3 av Spousal Assault Risk Assessment Guide (SARA-V3)

Arbetsblad till Version 3 av Spousal Assault Risk Assessment Guide (SARA-V3) Arbetsblad till Version 3 av Spousal Assault Risk Assessment Guide (SARA-V3) Steg 1: Information om fallet Information Gärningsperson: Utsatt: Bedömare: Datum: Informationskällor: Tidigare partnervåld

Läs mer

Del 1 introduktion. Vi stöttar dig

Del 1 introduktion. Vi stöttar dig Del 1 introduktion Välkommen till vårt självhjälpsprogram med KBT för posttraumatisk stress. Detta program ger dig möjligheten att gå vidare från svåra händelser som du har upplevt. Vi stöttar dig Du kommer

Läs mer

Barn och ungas utsatthet för våld

Barn och ungas utsatthet för våld Barn och ungas utsatthet för våld Disposition för dagen Presentation av oss och VKV Regionala medicinska riktlinjer Vad är våld? Statistik Projekt UM Våldets konsekvenser Bemötande Hur kan frågor om våld

Läs mer

KONTAKTINFORMATION ÅHÖRARKOPIOR (FÖRÄLDRAR) GÄSTBOK BLOGG

KONTAKTINFORMATION ÅHÖRARKOPIOR (FÖRÄLDRAR) GÄSTBOK BLOGG VIKTEN MAN KVINNA ALKOHOLSTYRKAN HUR FORT MAN DRICKER OM MAN ÄTER SAMTIDIGT MAN DRICKER STANDARDGLAS INNEHÅLLER 12 G 100% ALKOHOL 33 cl starköl 50 cl folköl 15 cl vin 4 cl starksprit 8 cl starkvin FÖRÄLDRARS

Läs mer

Undersökning av Levnadsvillkor och hälsa hos unga vuxna samer.

Undersökning av Levnadsvillkor och hälsa hos unga vuxna samer. UMEÅ UNIVERSITET Inst för Klinisk Vetenskap 901 85 Umeå Identitetsnu. Undersökning av Levnadsvillkor och hälsa hos unga vuxna samer. Samer i Sverige lever under villkor som gör att man kan fundera över

Läs mer

Denna bilaga finns också att hämta på Gothia Förlags hemsida www.gothiaforlag.se

Denna bilaga finns också att hämta på Gothia Förlags hemsida www.gothiaforlag.se Bilaga 1 50 SOCIALA FÄRDIGHETER Denna bilaga finns också att hämta på Gothia Förlags hemsida www.gothiaforlag.se Nr: 1 Lyssna 1. Titta på den som pratar. 2. Tänk på vad som sägs. 3. Vänta på din tur att

Läs mer

Ungdomar som är sexuellt utsatta. Gisela Priebe Dr. med.vet, leg.psykolog/psykoterapeut Lunds universitet, Linnéuniversitetet

Ungdomar som är sexuellt utsatta. Gisela Priebe Dr. med.vet, leg.psykolog/psykoterapeut Lunds universitet, Linnéuniversitetet Ungdomar som är sexuellt utsatta Gisela Priebe Dr. med.vet, leg.psykolog/psykoterapeut Lunds universitet, Linnéuniversitetet 1 Förekomst sexuell utsatthet Incidens = antal upptäckta fall per år Polisanmälda

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Folderserie TA BARN PÅ ALLVAR Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Svenska Föreningen för Psykisk Hälsa in mamma eller pappa är psykisksjh07.indd 1 2007-09-10 16:44:51 MAMMA

Läs mer

Att möta våldsutsatta kvinnor metoder för bemötande och samtal

Att möta våldsutsatta kvinnor metoder för bemötande och samtal Att möta våldsutsatta kvinnor metoder för bemötande och samtal FN:s definition av våld mot kvinnor Varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för

Läs mer

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR?

FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? FÖRÄNDRADE ALKOHOLVANOR? Alkohol förknippas ofta med fest och avkoppling, men även med skam och misslyckande när vi inte kan hantera vårt drickande. Det är lätt att tro att alkoholproblem bara drabbar

Läs mer

PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog

PTSD- posttraumatiskt stressyndrom. Thomas Gustavsson Leg psykolog PTSD- posttraumatiskt stressyndrom Thomas Gustavsson Leg psykolog Bakgrund u Ett ångestsyndrom u Ångest- annalkande hot u PTSD- minnet av en händelse som redan inträffat Detta förklaras genom att PTSD

Läs mer

Stärka barn i socialt utsatta livssituationer

Stärka barn i socialt utsatta livssituationer Stärka barn i socialt utsatta livssituationer genom att utveckla och sprida kunskap från forskning och praktik att öka kompetensen hos de professionella som möter barn att påverka beslutsfattare och politiker

Läs mer

Textstöd till oh-bild 1 Myter

Textstöd till oh-bild 1 Myter Textstöd till oh-bild 1 Myter Genom att servera och köpa ut alkohol till mitt barn lär jag henne/honom att dricka måttligt! Mängder av undersökningar visar istället att du förmedlar till ditt barn att

Läs mer

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk

När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Vad du kan behöva veta När din mamma eller pappa är psykiskt sjuk Den här skriften berättar kort om psykisk sjukdom och om hur det kan visa sig. Du får också veta hur du själv kan få stöd när mamma eller

Läs mer

Reviderade september 2009 Monica Westberg Kristian Tilander

Reviderade september 2009 Monica Westberg Kristian Tilander Reviderade september 2009 Monica Westberg Kristian Tilander Några frågor och svar om intervjuerna med före detta fosterbarn Varför ska vi intervjua våra före detta fosterbarn? Svar: Vi behöver ta till

Läs mer

Det finns minnen som inte lämnar någon ro

Det finns minnen som inte lämnar någon ro Det finns minnen som inte lämnar någon ro Posttraumatiskt stressyndrom Information till patienter och anhöriga Har du varit med om en livshotande eller livsförändrande händelse? Så omskakande eller grym

Läs mer

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN

Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Ta oron på allvar! EN VÄGLEDNING FÖR VUXNA INOM BARN- OCH UNGDOMSIDROTTEN Jag misstänker att någon i min närhet far illa vad kan jag göra? För barn som befinner sig i en utsatt situation är trygga sammanhang

Läs mer

Seeking Safety. Bakgrund. Introduktion till behandlingsprogrammet. Seeking Safety på Behandlingsgruppen i Göteborg. Vad säger deltagarna?

Seeking Safety. Bakgrund. Introduktion till behandlingsprogrammet. Seeking Safety på Behandlingsgruppen i Göteborg. Vad säger deltagarna? Seeking Safety Behandlingsprogram för personer med trauma och missbruksproblem (Lisa M. Najavits 2002) Presentation av Jeanette Bolcher och Christina Wall Behandlingsgruppen för drogproblerm Jeanette.bolcher@socialresurs.goteborg.se

Läs mer

Självmord- psykologiska olycksfall som kan förhindras

Självmord- psykologiska olycksfall som kan förhindras Självmord- psykologiska olycksfall som kan förhindras 1 Vad är svårt med självmord? Vanliga myter 1. Självmord grundar sig på rationella tankar om livets värde 2. Man kan inte hindra någon som har bestämt

Läs mer

Hej snygging Hej. Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig.

Hej snygging Hej. Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig. Hej snygging Hej Skicka en bild ;) Vaddå för bild? :) Naket!! Nä känner inte dig. Lyssna din lilla hora! Jag känner folk som gillar att spöa på tjejer, de tvekar inte att hoppa på ditt huvud. Vill du det???

Läs mer

Hur ofta är du frånvarande från skolan?

Hur ofta är du frånvarande från skolan? Hur ofta är du frånvarande från skolan? Hur trivs du i skolan? Umgås du med någon i skolan? Berätta! Vad tänker du om dina lärare? När är det svårt respektive lätt att koncentrera sig i skolan? Vilka skolor

Läs mer

Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet. ylva.edling@sll.se

Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet. ylva.edling@sll.se Unga som har sex mot ersättning Ylva Edling Leg. psykolog BUP Traumaenhet Barnahusteamet ylva.edling@sll.se BUP TRAUMAENHET TRAUMAFOKUSERAD BEHANDLING Hög svårighetsgrad och komplexitet Individuellt eller

Läs mer

ASI fördjupningsdag Familj och umgänge

ASI fördjupningsdag Familj och umgänge ASI fördjupningsdag Familj och umgänge Dagordning 9.00-9.30 Inledning 9.30-10.00 Fika 10.00-10.45 Frågorna i Familj och Umgänge 10.45-10.50 Bensträckare 10.50-11.30 Övning 11.30-12.00 Sammanfattning och

Läs mer

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar

Juridik. Samtycke från föräldrar. Information till föräldrar bilaga 2 Juridik I det psykoterapeutiska arbetet med barn och ungdomar ställs man ibland inför frågor av juridisk karaktär. En del av dessa finns redovisade här. Texten bygger på en intervju med Psykologförbundets

Läs mer

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder

MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder MÖTE MED TONÅRINGAR som har mist en förälder Ulrica Melcher Familjeterapeut leg psykoterapeut & leg sjuksköterska FÖRE 21 ÅRS ÅLDER HAR VART 15:E BARN UPPLEVT ATT EN FÖRÄLDER FÅTT CANCER Varje år får 50

Läs mer

Cecilia Pettersson, PTP-psykolog

Cecilia Pettersson, PTP-psykolog Cecilia Pettersson, PTP-psykolog Deltagarna i stdien! Nio personer, fem kvinnor och fyra män! Iran, Irak, Afghanistan, Bosnien och Kosovo! Gömda i genomsnitt fyra år! Gått i stödsamtal i genomsnitt två

Läs mer

Vilka framtidsplaner har du med ditt arbete? Hur hade du det under din uppväxt?

Vilka framtidsplaner har du med ditt arbete? Hur hade du det under din uppväxt? Vad har du arbetet med förut och vad arbetar du med idag? Vilka framtidsplaner har du med ditt arbete? Hur var skolgången för dig när du var liten? Var har du bott tidigare? Hur hade du det under din uppväxt?

Läs mer

Illustrationer av Hanna Stenman

Illustrationer av Hanna Stenman FAIR SEX Sex kan man ha med sig själv eller tillsammans med andra, med någon av samma kön eller annat kön, sällan, ofta eller aldrig och på en massa olika sätt till exempel hångel, oralsex, smeksex, analsex,

Läs mer

RISKER MED ALKOHOL ETT MATERIAL ANPASSAT FÖR: HOTELL- OCH TURISMPROGRAMMET RESTAURANG- OCH LIVSMEDELSPROGRAMMET.

RISKER MED ALKOHOL ETT MATERIAL ANPASSAT FÖR: HOTELL- OCH TURISMPROGRAMMET RESTAURANG- OCH LIVSMEDELSPROGRAMMET. RISKER MED ALKOHOL ETT MATERIAL ANPASSAT FÖR: HOTELL- OCH TURISMPROGRAMMET RESTAURANG- OCH LIVSMEDELSPROGRAMMET. 1 Elevmaterial - Risker med alkohol - Sida 1/5 Elevmaterial Risker med alkohol Hej! I den

Läs mer

1. Hur dricker du? Kartläggning av nuläget. Kännetecken på problembruk. Hur mycket dricker du i dagsläget?

1. Hur dricker du? Kartläggning av nuläget. Kännetecken på problembruk. Hur mycket dricker du i dagsläget? Kartläggning av nuläget I det här avsnittet kan du bedöma din egen situation som alkoholanvändare. Genom att svara på en rad frågor får du reda på om varningsklockorna redan ringer. Dessutom lär du dig

Läs mer

Kris och Trauma hos barn och unga

Kris och Trauma hos barn och unga Kris och Trauma hos barn och unga Lovisa Bonerfält lovisa.bonerfalt@orebroll.se Olika typer av kriser Livskriser Sorg Traumatiska kriser Kris och trauma hos barn och unga Hur reagerar barn i kris? Hur

Läs mer

Trauma och Prostitution

Trauma och Prostitution Trauma och Prostitution Brottsoffermyndighetens seminarium 1 oktober 2009 Ann Wilkens Leg psykoterapeut SAGE Stand up Against Global Exploitation Organisation i San Fransisco grundad av Norma Hotaling

Läs mer

MBT-teamet. Vad är självskada? Vad är självskada? Hur vanligt är det? 2010-11-10. Olika typer av självskadande

MBT-teamet. Vad är självskada? Vad är självskada? Hur vanligt är det? 2010-11-10. Olika typer av självskadande MBT-teamet Peder Björling ledningsansvarig överläkare MBT-teamet Huddinge psykiatriska öppenvårdsmottagning Psykiatriska kliniken Psykiatri sydväst Mentaliseringsbaserad terapi Speciellt utformad behandling

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

Till dig som varit med om en allvarlig händelse

Till dig som varit med om en allvarlig händelse Till dig som varit med om en allvarlig händelse 1 En krisreaktion känns sällan normal, även om den ofta är det med tanke på de starka påfrestningar man varit utsatt för vid en allvarlig kris. En del av

Läs mer

A) I den första kolumnen (dvs., Hände detta dig?), ange ifall du har varit med om var och en av de 29 upplevelserna genom att ringa in JA eller NEJ.

A) I den första kolumnen (dvs., Hände detta dig?), ange ifall du har varit med om var och en av de 29 upplevelserna genom att ringa in JA eller NEJ. T. E. C. Människor kan uppleva många olika traumatiska upplevelser under sitt liv. Vi skulle vilja veta tre saker: 1) om du har upplevt någon av de 29 följande händelserna, 2) hur gammal du var när de

Läs mer

Att förstå posttraumatisk stress

Att förstå posttraumatisk stress Att förstå posttraumatisk stress En normal reaktion på onormala händelser Introduktion En traumatisk händelse är en känslomässig chock. Det är inte lätt att ta in vad som hänt och att komma till rätta

Läs mer

SMART Utbildningscentrum

SMART Utbildningscentrum Kognitiv Beteende Terapi Konsten att göra det som fungerar för patienten Historik och utveckling Fas 1 Beteendet i fokus (1920) Fas 2 Tankarna i fokus (1970) Fas 1 och 2 Blir KBT (1980) Fas 3 Känslor och

Läs mer

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning

SAPU Stockholms Akademi för Psykoterapiutbildning KÄNSLOFOKUSERAD PSYKOTERAPI SAPU Claesson McCullough 2010 Information för dig som söker psykoterapi Det finns många olika former av psykoterapi. Den form jag arbetar med kallas känslofokuserad terapi och

Läs mer

Våga fråga- kunskap & mod räddar liv

Våga fråga- kunskap & mod räddar liv Våga fråga- kunskap & mod räddar liv Självmord, suicid eller psykologiska olycksfall Statistik 1500 personer dör varje år till följd av självmord i Sverige. 4 människor tar sitt liv varje dag i Sverige.

Läs mer

Göteborg 081120. Vårt utvecklingsarbete. En arbetsmodell för f r samarbetssamtal. i utredningsarbetet. utredningar

Göteborg 081120. Vårt utvecklingsarbete. En arbetsmodell för f r samarbetssamtal. i utredningsarbetet. utredningar Göteborg 081120 Vårt utvecklingsarbete En arbetsmodell för f r samarbetssamtal Frågor om våld v i utredningsarbetet Metodstöd d vid riskbedömningar i utredningar Vårt utvecklingsarbete 2000 Metoddiskussioner

Läs mer

mucf.se Pratstartare Diskussionsfrågor om sexuella övergrepp www.granser.nu

mucf.se Pratstartare Diskussionsfrågor om sexuella övergrepp www.granser.nu mucf.se Pratstartare Diskussionsfrågor om sexuella övergrepp Att diskutera i din organisation Till dig som är ledare eller aktiv i styrelsen Det händer att barn och unga utsätts för sexuella kränkningar

Läs mer

Självhjälpsprogram för posttraumatisk stress. Del 1 Psykoedukation och mål med programmet

Självhjälpsprogram för posttraumatisk stress. Del 1 Psykoedukation och mål med programmet Självhjälpsprogram för posttraumatisk stress Del 1 Psykoedukation och mål med programmet Välkommen till vårt självhjälpsprogram för posttraumatisk stress. Detta program ger dig möjligheten att gå vidare

Läs mer

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare.

FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. FLER DRICKER MER Allt fler människor dricker alkohol regelbundet, och i större mängd än tidigare. Ungefär en miljon människor i Sverige har alkoholvanor som medför en ökad risk för ett stort antal hälsoproblem

Läs mer

Intervjuguide. Partnervåld. Underlag för bedömning av risk för framtida partnervåld (SARA:SV) P. R. Kropp, S. D. Hart & H. Belfrage.

Intervjuguide. Partnervåld. Underlag för bedömning av risk för framtida partnervåld (SARA:SV) P. R. Kropp, S. D. Hart & H. Belfrage. Underlag för bedömning av risk för framtida partnervåld (SARA:SV) P. R. Kropp, S. D. Hart & H. Belfrage Intervjuguide Namn: P-nummer: Omständigheter: Partnervåld 1. Allvarligt fysiskt och/eller sexuellt

Läs mer

HÄLSOKOLL ALKOHOL FRÅGEFORMULÄR MED SJÄLVTEST

HÄLSOKOLL ALKOHOL FRÅGEFORMULÄR MED SJÄLVTEST HÄLSOKOLL ALKOHOL FRÅGEFORMULÄR MED SJÄLVTEST DATUM:... NAMN:... PERSONNUMMER:... Här följer ett antal frågeformulär om din alkoholsituation, ditt hälsotillstånd, dina övriga levnadsvanor och dina tankar

Läs mer

Individuell plan LSS

Individuell plan LSS Individuell plan LSS Ett sätt för dig att påverka din situation Vad är en individuell plan? Du som har rätt att få insatser enligt LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) har rätt

Läs mer

Killen i baren - okodad

Killen i baren - okodad Killen i baren - okodad 1. R: (Säger sitt namn och hälsar välkommen.) K: Tack. Ja, e hmm jag tänkte väl bara säga så här att det känns djävligt konstigt å vara här. Jag brukar gå till doktorn när jag...

Läs mer

ANSVARSFULL ALKOHOLSERVERING

ANSVARSFULL ALKOHOLSERVERING Liter 100% alkohol per invånare 1 år och äldre ANSVARSFULL ALKOHOLSERVERING Alkohol på gott och ont Våren 2012 En utbildning anordnad av Länsstyrelsen i Västmanlands län Framtagen i samarbete med länets

Läs mer

Alna. Dilemma Alna modell

Alna. Dilemma Alna modell 1 2 Alna Alkohol, Läkemedel, Narkotika, Arbetsmiljö Bildades 1961 Ingen nykterhetsorganisation Samarbetsorgan för arbetsmarknadens parter LO, TCO SACO & arbetsgivare Inte vinstdrivande Medlemmar Privata

Läs mer

BRA information till alla ledare/anställda i KSS

BRA information till alla ledare/anställda i KSS KSS handlingsplan för akuta situationer som kan uppkomma under våra aktiviteter: En akut situation kan innebära många olika saker. Det kan vara en kränkning som sker mellan unga under pågående aktivitet

Läs mer

Kan man bli sjuk av ord?

Kan man bli sjuk av ord? Kan man bli sjuk av ord? En studie om psykisk barnmisshandel och emotionell omsorgssvikt i BRIS barnkontakter år 2007 Definition: Psykisk misshandel: Olika former av systematisk destruktiv kommunikation

Läs mer

HÄLSOKOLL ALKOHOL SJÄLVTEST

HÄLSOKOLL ALKOHOL SJÄLVTEST HÄLSOKOLL ALKOHOL SJÄLVTEST NAMN... DATUM... A. DIN ALKOHOLKALENDER SYFTE Att få en bild av vilken mängd alkohol du dricker och mönster för alkoholkonsumtionen. INSTRUKTIONER 1. Ta fram din egen almanacka,

Läs mer

DÅ BARN I KRIS BLIR FAMILJEHEM I KRIS - behov av krishjälp under familjehemsplaceringen

DÅ BARN I KRIS BLIR FAMILJEHEM I KRIS - behov av krishjälp under familjehemsplaceringen DÅ BARN I KRIS BLIR FAMILJEHEM I KRIS - behov av krishjälp under familjehemsplaceringen Bodil Grön Pol.mag, yrkeslärare, arbetshandledare Jakobstad 7.4.2014 Teori och praktik inte alltid lätt att kombinera

Läs mer

Tabeller Bilaga 12. Södra Älvsborg gymnasiet, år 2

Tabeller Bilaga 12. Södra Älvsborg gymnasiet, år 2 Tabeller Bilaga 12 Södra Älvsborg gymnasiet, år 2 1. Hur bor du? Procentuell fördelning efter boendekommun i Södra Älvsborg, gymnasiet, år 2.... 5 2. Vad gör din pappa? Procentuell fördelning efter boendekommun

Läs mer

fakta om alkohol och hälsa

fakta om alkohol och hälsa fakta om alkohol och hälsa FLER DRICKER MER ALLT FLER MÄNNISKOR DRICKER ALKOHOL REGEL- BUNDET, OCH I STÖRRE MÄNGD ÄN TIDIGARE. Ungefär en miljon människor i Sverige har alkoholvanor som medför en ökad

Läs mer

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT

VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1 VAD MAN KAN SOM FÖRÄLDER GÖRA OM ENS BARN VISAR TECKEN PÅ ATT MÅ PSYKISKT DÅLIGT 1. Gör något och gör det nu. Du kan rädda liv genom att räcka ut en hjälpande hand och att visa att du förstår och tror

Läs mer

Till dig som varit med om en allvarlig händelse

Till dig som varit med om en allvarlig händelse Till dig som varit med om en allvarlig händelse 1 En krisreaktion känns sällan normal, även om den ofta är det med tanke på de starka påfrestningar man varit utsatt för. Och även om en del av oss reagerar

Läs mer

Samtal 2: Alex (Okodat) Målbeteende: Undvika ofrivilligt faderskap och sexuell smitta.

Samtal 2: Alex (Okodat) Målbeteende: Undvika ofrivilligt faderskap och sexuell smitta. Samtal 2: Alex (Okodat) Målbeteende: Undvika ofrivilligt faderskap och sexuell smitta. LILO: Är det okej att jag sammanfattar lite? LILO: Tidigare så sa du, eller du bedömde din risk att du blivit smittad

Läs mer

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro

Apotekets råd om. Nedstämdhet och oro Apotekets råd om Nedstämdhet och oro Vi drabbas alla någon gång av nedstämdhet och oro. Nedstämdhet är en normal reaktion på tillfälliga på - frestningar, övergångsfaser i livet och svåra livssituationer.

Läs mer

EU KIDS ONLINE II Frågeformulär för föräldrarna 31/03/2010

EU KIDS ONLINE II Frågeformulär för föräldrarna 31/03/2010 KOPIERA ID- NUMMER FRÅN KONTAKTBLADET LANDSKO D STICKPROVSN UMMER ADRESSNUMMER INTERVJUARENS NAMN OCH NUMMER ADRESS: POSTNUMMER TELEFONNUMMER INTERVJUAREN SKA ANTECKNA BARNETS ÅLDER OCH KÖN ÅLDER KÖN Man

Läs mer

Orolig för ett barn. vad kan jag göra?

Orolig för ett barn. vad kan jag göra? Orolig för ett barn vad kan jag göra? Rädda Barnen 2016 Formgivning: Rädda Barnen Foto: Oskar Kullander Upplaga: 4 000 ex Artikelnummer: 11505 ISBN: 978-91-7321-366-0 Barn i utsatta situationer behöver

Läs mer

Frågor och svar. om åldrande, alkohol och läkemedel

Frågor och svar. om åldrande, alkohol och läkemedel Frågor och svar om åldrande, alkohol och läkemedel S O C I A L - O C H H Ä L S O V Å R D S M I N I S T E R I E T S broschyrer 2006:6swe 1 Frågor och svar om åldrande, alkohol och läkemedel Stigande ålder

Läs mer

Kvinnojouren ställer upp för kvinnor som blivit utsatta för fysiskt eller psykiskt våld eller känner sig hotade och behöver någon att tala med.

Kvinnojouren ställer upp för kvinnor som blivit utsatta för fysiskt eller psykiskt våld eller känner sig hotade och behöver någon att tala med. Kvinnojouren i Mark är en ideell förening som är politiskt och religiöst obunden Kvinnojouren ställer upp för kvinnor som blivit utsatta för fysiskt eller psykiskt våld eller känner sig hotade och behöver

Läs mer

Konfidentiellt frågeformulär 2014

Konfidentiellt frågeformulär 2014 Konfidentiellt frågeformulär 2014 Hej! Du har fått detta formulär för du är intresserad av att gå i terapi hos mig. Inför det första besöket är det bra om du har hunnit fylla i formuläret och även returnerat

Läs mer

Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011

Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011 Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011 Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011 Översikt Totalt antal svar 194 Filter Hur gammal är du? är lika med 16 år (född 1995) Resulterande svar

Läs mer

3. Har du under de senaste veckorna haft svårt att känna glädje och lust i situationer där du i vanliga fall brukar göra det?

3. Har du under de senaste veckorna haft svårt att känna glädje och lust i situationer där du i vanliga fall brukar göra det? Några frågor om hur du mår Det är vanligt med psykiska besvär som man av olika skäl inte berättar om. För att få en så fullständig bild som möjligt av hur du mår, och därmed minska risken för att vi missar

Läs mer

Värt att veta om alkohol och din hälsa

Värt att veta om alkohol och din hälsa Värt att veta om alkohol och din hälsa Hälsa och alkohol Alkohol är för många en naturlig del av livet. En öl med arbetskamraterna efter jobbet eller ett gott vin till middagen med vännerna. Så länge vi

Läs mer

Ta ut din riktning inom viktiga livsområden

Ta ut din riktning inom viktiga livsområden Ta ut din riktning inom viktiga livsområden Du kommer att få fundera kring vilken riktning du vill ha inom ett antal områden i livet som många tycker är viktiga. Fundera på vart och ett av områdena utifrån

Läs mer

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen. se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är.

På Stockholmspolisens hatbrottssida www.polisen. se/stockholm/hatbrott hittar du en längre definition och förklaring av vad hatbrott är. Att känna sig trygg och bli respekterad för den man är. Det borde vara alla människors grundläggande rättighet. Tyvärr är verkligheten ofta en annan om du har en hudfärg, religion eller sexuell läggning

Läs mer

Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011

Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011 Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011 Drogvaneundersökning Åre Kommun Vårterminen 2011 Översikt Totalt antal svar 194 Filter Hur gammal är du? är lika med 18 år (född 1993) Resulterande svar

Läs mer

IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10.

IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10. 1 av 5 s DBT-Team Till patienter och anhöriga om DBT Dialektisk beteendeterapi Vad är IPS/BPS? IPS Emotionellt instabil personlighetsstörning, diagnos enligt WHO:s klassifikationssystem ICD-10. BPS Borderline

Läs mer

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn

Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn 2009-05-06 dnr 40/09-750 1 Antagen av Socialnämnden 2009-05-06, 35 Riktlinjer för arbetet med våldutsatta kvinnor och barn I Älvsbyns kommun ska våldsutsatta kvinnor och alla barn som bevittnat eller själva

Läs mer

2013-12-04. Exempel på traumatiska upplevelser. PTSD - Posttraumatiskt stressyndrom. Fler symtom vid PTSD

2013-12-04. Exempel på traumatiska upplevelser. PTSD - Posttraumatiskt stressyndrom. Fler symtom vid PTSD Vad är trauma? Demens och posttraumatiskt stressyndrom (PTSD) Kajsa Båkman Silviasjuksköterska Vårdlärare Vad innebär PTSD (posttraumatiskt stressyndrom)? Framtiden? Hur bemöter vi personer med PTSD och

Läs mer

European Family Empowerment. Enkät till förälder/vårdnadshavare

European Family Empowerment. Enkät till förälder/vårdnadshavare European Family Empowerment Enkät till förälder/vårdnadshavare ANONYMITET Ingen annan än vi forskare kommer att kunna se dina svar. Dina svar är konfidentiella och kommer inte att visas för någon annan.

Läs mer

Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖR

Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖR Sex som självskadebeteende VEM? HUR? VARFÖR 1 Jag vill ju inte ha sex, men jag låter dem hålla på. Det är ju ändå inte mig de har sex med, det är bara min kropp. Lisa 17 2 Vem? 3 Inget storstadsproblem

Läs mer

En samling övningar för att komma igång med samtal

En samling övningar för att komma igång med samtal En samling övningar för att komma igång med samtal Sammanställda av Karin Sjögren, Göteborg, 2010 Övning 1 Spegling - Enkel: säga samma sak tillbaka 2 personer en berättar och en speglar - Jag har en röd

Läs mer

Det viktiga mötet Polisen Den våldtagna kvinnan

Det viktiga mötet Polisen Den våldtagna kvinnan Polisutbildningen vid Umeå universitet Moment 4:3, Fördjupningsarbete Vårterminen, 2009 Rapport nr. 553 Det viktiga mötet Polisen Den våldtagna kvinnan Eva Lindholm Abstract År 2008 anmäldes 1375 våldtäkter

Läs mer

Att aktivera nedstämda föräldrar eller Beteendeterapi vid depression eller Beteendeaktivering (BA) av Martell, Jacobsen mfl

Att aktivera nedstämda föräldrar eller Beteendeterapi vid depression eller Beteendeaktivering (BA) av Martell, Jacobsen mfl Att aktivera nedstämda föräldrar eller Beteendeterapi vid depression eller Beteendeaktivering (BA) av Martell, Jacobsen mfl 1 Egentlig depressionsepisod Minst 5 symtom under 2 veckor Symtom 1 eller 2 krävs

Läs mer

Kan du beskriva vilken relation ditt barn har till sociala medier och internet? Hur hanterar du besvikelser gentemot din familj?

Kan du beskriva vilken relation ditt barn har till sociala medier och internet? Hur hanterar du besvikelser gentemot din familj? Hur har ni det ordnat med skola/barnomsorg i er familj? Kan du beskriva vilken relation ditt barn har till sociala medier och internet? Kan du beskriva vilken relation ditt barn har till TV-spel och dataspel?

Läs mer

BAKGRUNDSFRÅGOR. I. När är du född, år och månad?

BAKGRUNDSFRÅGOR. I. När är du född, år och månad? BAKGRUNDSFRÅGOR I. När är du född, år och månad? II. Vad har du för sysselsättning just nu? (Läs upp alternativ 1-5. Mer än ett alternativ är möjliga). 1. Arbetar heltid 2. Arbetar deltid 3. Studerar vid

Läs mer

vad ska jag säga till mitt barn?

vad ska jag säga till mitt barn? Jag vill veta vad ska jag säga till mitt barn? Information till dig som är förälder och lever med skyddade personuppgifter www.jagvillveta.se VUXNA 2 Brottsoffermyndigheten, 2014 Produktion Plakat Åströms

Läs mer

2013-05-06. Våld i nära relationer

2013-05-06. Våld i nära relationer Våld i nära relationer Dagens program 09.30 09.45 Inledning 09.45 11.30 Våldsutsatta, inklusive paus 11.30 12.30 Lunch 12.30 14.00 Barn 14.00 14.30 Fika 14.30 15.45 Våldsutövare 15.45 16.00 Avslutning

Läs mer

1. Ont i ryggen Nervositet eller inre oro Återkommande tankar, ord eller idéer som Du inte kan göra Dig fri från

1. Ont i ryggen Nervositet eller inre oro Återkommande tankar, ord eller idéer som Du inte kan göra Dig fri från INSTRUKTIONER Din ålder: Nedan följer en lista över problem och besvär som man ibland har. Listan består av 90 olika påståenden. Läs noggrant igenom ett i taget och ringa därefter in siffran till höger

Läs mer

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi

Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Att inte våga synas kan vara tecken på social fobi Social fobi Information till drabbade och anhöriga Går du ständigt omkring med en stark rädsla för att göra bort dig inför andra människor? Brukar du

Läs mer

Levnadshistoria och nuvarande problem

Levnadshistoria och nuvarande problem Levnadshistoria och nuvarande problem Underlag till bedömningssamtal [Pre-Appointment Questionnaire] Syftet med detta frågeformulär är att din KBT-terapeut (kognitiva beteendeterapeut) ska få detaljerad

Läs mer

Hur mycket har du besvärats av:

Hur mycket har du besvärats av: SCL 90 Namn: Ålder: Datum: INSTRUKTIONER Nedan följer en lista över problem och besvär som man ibland har. Listan består av 90 olika påståenden. Läs noggrant igenom ett i taget och ringa därefter in siffran

Läs mer

3-åringen ATT VARA FÖRÄLDER TILL EN 3-ÅRING

3-åringen ATT VARA FÖRÄLDER TILL EN 3-ÅRING ATT VARA FÖRÄLDER TILL EN 3-ÅRING Att vara förälder till en 3-åring Jag kan, jag vill, jag ska, jag törs. Att vara förälder till ett barn i denna ålder kan vara både roligt och krävande. Det är inte ovanligt

Läs mer

En PTSD-patient dyker först upp i somatiken

En PTSD-patient dyker först upp i somatiken Barn och ungdomar på flykt: Psykologiska perspektiv på trauma och smärta Andrea Valik, leg. psykolog En PTSD-patient dyker först upp i somatiken dr. Björn Magnér specialist i barn- och ungdomspsykiatri

Läs mer

Att arbeta med suicidnära patienter

Att arbeta med suicidnära patienter Att arbeta med suicidnära patienter Grete Holm Czarnecki, Leg. Psykolog, Leg. Psykoterapeut i KBT Unga Vuxna mottagningen, Psykiatrin, USÖ 701 85 Örebro Telefon: 019-602 56 56 Email: grete.holm-czarnecki@regionorebrolan.se

Läs mer

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk

Råd till föräldrar. Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk Råd till föräldrar Att vara barn och anhörig när ett SYSKON i familjen är sjuk I familjer där en förälder, syskon eller annan vuxen drabbats av svår sjukdom eller skada blir situationen för barnen extra

Läs mer

Hur stöttar vi barn med traumatiska upplevelser? Ole Hultmann Leg. Psykolog och psykoterapeut Fil Dr Flyktingbarnteamet, Göteborg

Hur stöttar vi barn med traumatiska upplevelser? Ole Hultmann Leg. Psykolog och psykoterapeut Fil Dr Flyktingbarnteamet, Göteborg Hur stöttar vi barn med traumatiska upplevelser? Ole Hultmann Leg. Psykolog och psykoterapeut Fil Dr Flyktingbarnteamet, Göteborg 1 Våld och trauma 1. Vad har du varit med om? 2. Hur mår du? 3. Barn som

Läs mer

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD

PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD PARTNERVÅLD Vägledning OBS! Om du använder det här avsnittet som en separat del, se också inledningen till föregående avsnitt (Våld mot barn) som också berör våld i nära relationer

Läs mer

Att vilja men inte kunna - om föräldraskap, alkohol och kognition. Bo Blåvarg, enhetschef, leg psykolog, Ersta Vändpunkten

Att vilja men inte kunna - om föräldraskap, alkohol och kognition. Bo Blåvarg, enhetschef, leg psykolog, Ersta Vändpunkten Att vilja men inte kunna - om föräldraskap, alkohol och kognition Bo Blåvarg, enhetschef, leg psykolog, Ersta Vändpunkten 1 En tillräcklig förälder Skydd säkerhet Kunna förstå barnets behov Sätta sig in

Läs mer

Definition av våld och utsatthet

Definition av våld och utsatthet Definition av våld och utsatthet FN:s definition: varje könsrelaterad våldshandling som resulterar i fysisk, sexuell eller psykisk skada eller lidande för kvinnor, samt hot om sådana handlingar, tvång

Läs mer