Fil. Dr. Gunilla Fredin Polismyndigheten i Skåne

Transkript

1 Fil. Dr. Gunilla Fredin Polismyndigheten i Skåne

2 Om vi behandlar barnen rätt är de bra vittnen 4-åringar resp 7-åringar, perifera vs. Centrala detaljer (Rudy & Goodman, 1991) Viktigt med en kompetent förhörsledare Känsliga för hur frågorna ställs Barnen blir påverkade av intervjuarens inställning till händelsen (Ceci & Bruck, 1995)

3 Korrekthet och kvantitet Fri återgivning Implicit och explicit

4 Opålitliga vittnen? Yngre barn mer suggestiva än äldre och över lag mer suggestiva än vuxna (Blandón-Gitlin & Pezdek, 2009) Definition: Suggestivitet är den påverkan som kan ske av olika sociala och psykologiska faktorer under den tid som en individ använder för att koda in, lagra, återhämta och återge händelsen

5 Stress (Hepps & Rudy, 1991) Tidsintervall Externa och interna kroppsdelar (Campbell, Walker & Baron-Cohen, 1995) Ungdomar vs. Vuxna (Pozzulo & Warren, 2003) Verbal färdighet (Carey & Diamond, 1977) Holistisk strategi (Pozzulo, 2007)

6 Yngre barn, färre detaljer Problem vid vittnesförhör inför konfrontation Inget samband mellan antalet detaljer och korrekthet (Pozzulo, Dempsey, Crescini & Lemieux, 2009) Oenighet om verbalt vittnesförhör

7 Tid mellan händelse och konfrontation Dipp i förmågan till ansikts-igenkänning Synapsutveckling i frontalloben (McGivern, Andersen, Byrd, Mutter & Reilly, 2002)

8 Showups Simultan (relativt minne) Sekventiell (absolut minne) Eliminering (steg 1, relativt minne, steg 2, absolut minne) Barn vs. Vuxna

9 Cross-race Stress Vapen Tidsperspektiv Förklädnad Tid fram till konfrontation Drogpåverkan

10 Intervjuteknik Isolera vittnet

11 Konfidens Svarstid Muntlig förklaring till bedömning

12 Dålig korrelation mellan konfidens och säkerhet Tendens att tro att ett 100% säkert vittne är korrekt

13 10-12 sekunders regeln P300

14 Föreläsning på åklagarmyndigheten Mycket dålig kunskap Efterlyste forskning Fanns ingen svensk forskning Många idéer hos poliserna vid förhörsutbildning

15 För att genomföra en vittneskonfrontation behövs ett vittnesförhör Tittade på hur bra barn är att återberätta en bevittnad händelse Jämförelse mellan fri intervju och fokuserade frågor Två olika experiment i samma studie

16 Första mötet fick barnen se en film Andra mötet, fri intervju och en enkät med fokuserade frågor Tredje mötet konfidensbedömningar av både intervju och enkät

17 Experiment 1, 31 barn, ålder 8-9 år 31 barn, ålder år 32 vuxna som kontrollgrupp Enklare film

18 Ingen skillnad mellan barngrupperna Fri intervju bättre än fokuserade frågor Alla var mer säkra på sina svar i fri intervju än fokuserade frågor åringar mer överkonfidenta än både yngre barn och vuxna

19 Experiment 2, 43 barn, ålder 8-9 år 52 barn, ålder år 38 vuxna som kontrollgrupp Mer avancerad film

20 Signifikant skillnad för antalet rapporter Även här var fri intervju bättre De äldre barnen var mindre korrekta än både vuxna och de mindre barnen De yngre barnen näst intill perfekt realism Överkonfidens hos åringar i fri intervju

21 Viktigt hur frågorna ställs, påverkar både korrekthet och konfidens De yngre barnen hade perfekt realism i fri intervju. De andra två grupperna var överkonfidenta Fokuserade frågor visade ett allmänt dåligt resultat Alltså först fri intervju, följ upp med när, var, hur och avsluta med konkreta frågor

22 Svensk handledning avviker delvis från forskningens rekommendationer Svensk handledningen har bara en halv sida om barn och som avviker helt från forskningen Åklagarmyndigheten liten kunskap om konfrontationer Många poliser gör som man själv tycker är bra

23 Första mötet: film, teckning och enkät Andra mötet: 2 vittneskonfrontationer, en med misstänkt och en med ett barnvittne Konfrontationer med och utan target

24 Modifierad sekventiell vittneskonfrontation 240 barn år och 120 vuxna Target present = 50% Target absent = 50%

25 Elimineringsmodellen 241 barn men inga vuxna Bättre för barn Targetpresent/absent

26 Target present, identifikationer vuxna vittne barn vittne misstänkt pojke misstänkt pojke flicka Korrekt identifikation 46.7% 36.7% 35.5% 33.3% 13.1% 22.0% 41.2% 45.0% Falsk identifikation 20.0% 25.0% 41.3% 31.7% 67.2% 39.0% 32.8% 36.7% Falsk avvisning 33.3% 38.3% 23.1% 35.0% 19.7% 26.1% 18.3%

27 Target absent, identifikationer flicka vuxna vittne barn vittne misstänkt pojke misstänkt pojke Korrekt avvisning 50.0% 51.7% 40.8% 38.3% 20.0% 37.7% 51.2% 60.0% Falsk identifikation 50.0% 48.3% 59.2% 61.7% 80.0%

28 Target present, konfidens vuxna vittne barn vittne misstänkt pojke misstänkt pojke flicka Korrekt identifikation 68.2% 60.0% 67.2% 59.0% 45.0% 54.6% 71.2% 67.7% Falsk identifikation 50.0% 41.3% 54.9% 50.5% 53.4% 57.8% 58.9% 54.5% Falsk avvisning 51.2% 34.3% 52.5% 51.4% 50.0% 54.0% 57.2% 52.6% Vita siffror = modifierad sekventiell Svarta siffror = eliminerings metoden

29 Target absent, konfidens vuxna vittne barn vittne misstänkt pojke misstänkt pojke flicka Korrekt avvisning 66.6% 50.6% 60.1% 43.0% 36.6% 60.0% 52.5% 51.3% Falsk identifikation 49.0% 45.8% 57.6% 56.3% 56.6% 63.3% 69.4% 61.8% Vita siffror = modifierad sekventiell Svarta siffror = eliminerings metoden

30 Elimineringsmetoden fungerar bättre för barn än den modifierade sekventiella Target-present = bättre än slump Target-absent = sämre än slump Elimineringsmetoden = slump i TA Elimineringsmetoden gav färre inkorrekta identifikationer än vuxna Både barn och vuxna generellt överkonfidenta

31 Pilotstudie Finns det någon variabel som gör barn till sämre eller bättre vittnen (även vuxna)

32 Använde enkäterna från studie 2 Vuxna bara enkäten om beslutsförmåga

33 Inte så många signifikanta resultat Påverkan mellan beslutsförmåga och konfidens Påverkan mellan beslutsförmåga och korrekta resultat Båda skalorna signifikanta i TA för barnen i korrekthet

34 TA visade att negativ syn på sin beslutsförmåga påverkade korrektheten Deltagare med låg uppfattning om sin beslutsförmåga och med sämre självbild hade lägre konfidens Det normala är oftast överkonfidens

35 Att visa korten två gånger som i den modifierade sekventiella metoden försämrar för vittnet och ge fler felaktiga identifikationer men eventuellt en fördel för barnen Rättsväsendet måste omvärdera sin inställning till konfidensbedömningar Elimineringsmetoden fungerar bättre för barn men måste prövas mer innan man inför den.

36 Hur undviker vi att barnet utsätts för suggestivitet?

37