Anna-Lisa Osvalder. Avdelning Design & Human Factors Inst produkt- och produktionsutveckling, Chalmers
|
|
|
- Max Mattsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Anna-Lisa Osvalder Avdelning Design & Human Factors Inst produkt- och produktionsutveckling, Chalmers Forskning och undervising inom Människa-maskinsystem/Ergonomi/Teknisk design
2 Arbete och teknik på människans villkor Prevent, Engelsk version 2009 Samarbetsprojekt tekniska högskolor Ergonomi - arbetsvetenskap - Human Factors MMI Undervising av ingenjörer, men lämplig för alla som jobbar med människor Utformning och utvärdering av arbetsmiljöer, produkter och system fysiska, kognitiva och sociala aspekter 14 kapitel färgkodade Referenser, internet-adresser, sakordsregister Web-site; lärarforum
3 Innehållsförteckning Kap 1: Att utforma arbete & teknik på människans villkor Psykosocial & organisatorisk miljö Kap 2: Psykosocial arbetsmiljö Kap 3: Produktions- och arbetsorganisation Fysisk miljö Kap 4: Fysisk belastning (belastningsergonomi) Kap 5: Fysikaliska faktorer (ljus, ljud, vibs, klimat) Kap 6: Kemiska hälsorisker Information och interaktion i tekniska system Kap 7: Människa-tekniksystem Kap 8: Säkerhet och risk
4 Innehållsförteckning Metoder och utvecklingsprocesser Kap 9: Metoder Kap 10: Utvecklingsprocesser Ekonomiska och juridiska villkor Kap 11: Arbetsskador Kap 12: Arbetsmiljö och ekonomi Kap 13: Arbetsmiljölagstiftningen Kap 14: Standardisering
5 Kapitel 7 Människa-tekniksystem Varför behövs kunskap om människa-tekniksystem? Arbetets karaktär har förändrats: Från (tungt) fysiskt kroppsarbete, till mental informationsöverlast Från utsliten kropp till utbränd själ Teknikbaserat arbete: Ökad användning av tekniska produkter/system Ofta skärmbaserade gränssnitt Svårare att förstå hur bakomliggande teknik fungerar Mycket information presenteras samtidigt Stora krav på uppmärksamhet och simultankapacitet Maskiner tar mer och mer över arbetet ökad automationsgrad Människan sysslar mer med styrning &övervakning
6 Kapitel 7 Människa-tekniksystem Varför behövs kunskap om människa-tekniksystem? Teoretisk insikt behövs om: Människans mentala möjligheter och begränsningar Hur människans informationsbearbetning fungerar (kognitiva processer) Hur interaktionen mellan människa och teknik fungerar Hur användarvänliga gränssnitt ska utformas Teknik utformad med hänsyn till människans förutsättningar leder till: minskad stress och osäkerhet ökad effektivitet, säkerhet, arbetstillfredsställelse och välbefinnande
7 GRÄNSSNITT Kapitel 7 Människa-tekniksystem Modell över människa-tekniksystemet MÄNNNISKA MASKIN Perception Informationsdon Informationsprocess Maskinprocess Handlingar Manöverdon
8 Kapitel 7 Människa-tekniksystem Människans informationsprocess delvis ickemedveten, mönsterigenkänning, begränsad kapacitet, förenklingar SIB Uppmärksamhet Stimuli Ögon Perception Beslut Respondera Öron Arbetsminne KTM Långtidsminne Minne Wickens, 1984
9 GRÄNSSNITT Kapitel 7 Människa-tekniksystem MÄNNNISKA MASKIN Perception Informationsdon Informationsprocess Maskinprocess Handlingar Manöverdon
10 Kapitel 7 Människa-tekniksystem Synen visuellt Dominerande sinne, 80% av informationsintag Hörseln auditivt Kompletterar synen, alltid öppen, varning Sinnesintag Känseln haptiskt Kontrollera nära omgivning, när övriga sinnen upptagna Multimodalitet Designa för flera sinnen samtidigt, förstärker informationen
11 GRÄNSSNITT Kapitel 7 Människa-tekniksystem MÄNNNISKA MASKIN Perception Informationsdon Informationsprocess Maskinprocess Handlingar Manöverdon
12 Kapitel 7 Människa-tekniksystem Perception - varseblivning Människan snarare kartritare än fotograf! Vi bygger upp och konstruerar vår perception baserat på erfarenhet - vi förstärker, förvränger och kasserar information
13 GRÄNSSNITT Kapitel 7 Människa-tekniksystem MÄNNNISKA MASKIN Perception Informationsdon Informationsprocess Maskinprocess Handlingar Manöverdon
14 Kapitel 7 Människa-tekniksystem Minnet Flaskhals 7 2 enheter Korttidsminne Arbetsminne (KTM) Inkodning Framtagning Insatskrävande Långtidsminne (LTM) Återge exakt Känna igen Deklarativ och procedurell kunskap nätverk, associationer
15 GRÄNSSNITT Kapitel 7 Människa-tekniksystem MÄNNNISKA MASKIN Perception Informationsdon Informationsprocess Maskinprocess Handlingar Tolka och förstå Resonera, bedöma, besluta Agera Manöverdon
16 Kapitel 7 Människa-tekniksystem Gränssnittet förmedlar: Du har fått post! Beslutet är: Titta i brevlådan (vana)
17 GRÄNSSNITT Kapitel 7 Människa-tekniksystem Hur utforma ett användaranpassat gränssnitt så rätt beslut kan tas? MÄNNNISKA MASKIN Perception Informationsdon Informationsprocess Maskinprocess Handlingar Manöverdon
18 Kapitel 7 Människa-tekniksystem God gränssnittsdesign Ej för mycket information samtidigt
19 Kapitel 7 Människa-tekniksystem God gränssnittsdesign Ej för mycket information samtidigt Färg ska ha ett budskap Text ordval, språk Symboler - vedertagna Utnyttja stereotyper Förstärk genom redundans Varning både ljud och blinkande ljus
20 Inkonsekvens Kapitel 7 Människa-tekniksystem
21 Kapitel 7 Människa-tekniksystem
22 Kapitel 9-10 Metoder och utvecklingsprocesser Presenterar strukturerade metoder och arbetssätt för att systematiskt samla in data, analysera, förstå, utvärdera och utforma goda tekniska produkter/system, arbetsuppgifter och arbetsplaster baserade på människans fysiska, kognitiva och sociala förutsättningar Ett mycket omfattande metodkapitel som innefattar både analytiska och empiriska, objektiva och subjektiva, kvantitativa och kvalitativa, participativa och expertmetoder
23 Kapitel 9-10 Metoder och utvecklingsprocesser Utvecklingsprocesser som betonar vikten av att involvera användarna i processen och kontinuerligt utvärdera förslag. Ergonomiaspekterna ska vara en självklar del i allt utvecklingsarbete och inte ske parallellt eller inte alls! HUMAN FACTORS ENGINEERING Behovsidentifiering Naturresurser Deponering Återvinning Utformning Urdrifttagning Destruktion Konstruktion Estetik Användar gränssnitt Ergonomi Användning Produktion Distribution
24 Sammanfattning Ge en helhetsbild av de faktorer som påverkar människors prestation, hälsa, komfort och säkerhet vid hantering av olika produkter/system i olika miljöer Människa-maskinsystem Ergonomi för teknisk design Physical Ergonomics Cognitive Ergonomics Human Factors for Engineers Kontakt för kurserna: Anna-Lisa Osvalder chalmers.se
Mål och syfte. Den här presentationen belyser ergonomin idag och i framtiden.
ERGONOMI & HUMAN FACTORS Mål och syfte Den här presentationen belyser ergonomin idag och i framtiden. Syftet är att du ska få en aktuell bild av ergonomiområdet, med målet att förstå vikten av att ergonomin
Interaktionsteknik. Föreläsning 6, Kognition perception. Översikt. Vad händer i medvetandet?
Föreläsning 6: Kognition och perception Rogers et al. Kapitel 3 Översikt Vad är kognition? Vad är användare bra och dåliga på? Exempel på hur kognition kopplas till interaktionsdesign Kognition och perception
Föreläsning 6: Kognition och perception. Rogers et al. Kapitel 3
Föreläsning 6: Kognition och perception Rogers et al. Kapitel 3 Översikt Vad är kognition? Vad är användare bra och dåliga på? Exempel på hur kognition kopplas till interaktionsdesign 120420 Kognition
Människa-maskinsystem Hur skapas god interaktion mellan människa och maskin för ökad effektivitet och säkerhet?
Människa-maskinsystem Hur skapas god interaktion mellan människa och maskin för ökad effektivitet och säkerhet? Anna-Lisa Osvalder Institutionen för Produkt- och produktionsutveckling Avdelning Design
Föreläsning 7: Kognition & perception
Föreläsning 7: Kognition & perception FSR: 3, 4 Att läsa: Kapitel 2-3 i Rogers et al.: Interaction design Översikt Vad är kognition, perception? Vad har kognition och perception med interaktionsdesign
Om forskning kring människa, teknik och design. Lars-Ola Bligård Design & Human Factors Produkt- och produktionsutveckling Chalmers tekniska högskola
Om forskning kring människa, teknik och design Lars-Ola Bligård Design & Human Factors Produkt- och produktionsutveckling Chalmers tekniska högskola Avdelning Design & Human Factors En av tre avdelning
Tjäna på användbarhet KOGNITIONSVETENSKAP
Tjäna på användbarhet KOGNITIONSVETENSKAP Användbarhet teknik på människans villkor Människor har i alla tider skapat teknik som förenklar, avlastar och effektiviserar de uppgifter hon vill lösa. Ett exempel
ANVÄNDBARA IT-SYSTEM I ARBETSMILJÖN
ANVÄNDBARA IT-SYSTEM I ARBETSMILJÖN Anna-Lisa Osvalder Avd. Design & Human Factors Inst. för Industri- och materialvetenskap Chalmers tekniska högskola, GÖTEBORG Forskargruppen för Människa-maskinsystem
Ergonomi i PUprocessen
Ergonomi i PUprocessen Vårterminen 2009 Av Selina Rometsch Produkt- och ling, KPP306 Inledning Teknikens utveckling pågår i accelererande takt medan det inte har hänt så mycket med människornas utveckling
MMI-Design av systemlösningar i kontrollrum Arbetsprocess för utformning
MMI-Design av systemlösningar i kontrollrum Arbetsprocess för utformning L-O. Bligård, J. Andersson, A. Thunberg, A-L. Osvalder Docent Anna-Lisa Osvalder & doktorand Lars-Ola Bligård Avd. Design/Inst.
Föreläsning 7: Kognition & perception
Föreläsning 7: Kognition & perception FSR: 3, 4 Att läsa: Kapitel 2-3 i Rogers et al.: Interaction design Översikt Att kunna om perception och kognition Konceptuella modeller Metaforer Paradigm, teorier,
Kognition. Kognition, interaktion och användare. Överblick - kognition. Data-information-kunskap. Nivåer av kognition. Dä ä bar å åk.
Kognition Kognition, interaktion och användare Henrik Artman Tänkande Mentala funktioner för att tolka information genom sinnena Kognitiva funktioner Perception Minne och uppmärksamhet Problemlösning och
Människans förmåga kognition. Fö5. Kursinnehåll. Kognition och e-hälsa. ETIF20 E-hälsa. MEN kanske extra viktigt om man riktar sig till en
Termen kognition kommer från det latinska ordet cognitare (att tänka) Kognitionsvetenskapochkognitivpsykologi syftar till att beskriva och förstå hur tänkande går till. Kognition och e-hälsa Att ta hänsyn
TYST KUNSKAP och KOMPETENS
TYST KUNSKAP och KOMPETENS Anna-Lisa Osvalder Professor i Människa-maskinsystem Univ. lektor i Ergonomi Avdelning Design & Human Factors Institutionen för Produkt- och produktionsutveckling CHALMERS, Göteborg
Kognition, interaktion och användare. Översikt. Kognition. Henrik Artman. Introduktion till kognitionsvetenskap
Kognition relation till förväntningar Kognition, interaktion och användare Henrik Artman Tillämpad beteendevetenskap inom MDI Nya perspektiv, ta fram problem man ej sett. Mötet mellan användarvänlighet
Kognition. 11 september 2002
Kognition 11 september 2002 Uppvärmning Representationer 15-spelet 1 2 3 4 5 6 7 8 9 Varje spelare väljer i tur och ordning varsin siffra (som då blir upptagen). Den spelare som först har tre siffror som
Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi
TNMK31 Användbarhet HIIA20 Användbarhet med kognitiv psykologi Begreppet kognition syftar på processerna som gör att vi kan inhämta kunskaper: hur vi tar emot information från omgivningen hur hjärnan bearbetar
Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi. Kognitiv psykologi
TNMK31 Användbarhet TNMK23 - Användargränssnitt Begreppet kognition syftar på processerna som gör att vi kan inhämta kunskaper: hur vi tar emot information från omgivningen hur hjärnan bearbetar och lagrar
Kursen ges som fristående kurs på grundnivå och kan ingå i kandidatexamen med psykologi som huvudämne eller i ett program enligt utbildningsplan.
Samhällsvetenskapliga fakulteten PSYD31, Psykologi: Arbets- och, 30 högskolepoäng Psychology: Work- and Organizational Psychology, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd
Program för arbetsmiljöingenjörer och ergonomer.
Program för arbetsmiljöingenjörer och ergonomer annika.vanje@sth.kth.se Skolan för teknik & hälsa Enheten för ergonomi Vid enheten bedrivs forskning med fokus på industriella och vårdrelaterade arbetssystem.
Människan och Tekniken. Fö 3 Människan och tekniken. Perception. Visuell perception
Fö 3 Människan och tekniken Fö1 om Användbarhet och svårigheter med det. PACT som ett ramverk för att beskriva problemet. Fö 2 om metoder för att genomföra PACT-analys, dvs användarstudie och ev. analys
Vad är kognition? Kognition relation till förväntningar. Kognition, interaktion och användare. Översikt. Kognition
Kognition, interaktion och användare Henrik Artman KTH CSC Kognition relation till förväntningar Hur konsumenter tänker Bra gränssnitt genom att förstå hur användare tänker Nya perspektiv Användbara system
Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö
Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö Rapport från Arbetsmiljöverket, 2014:2 Sofia Nording, leg psykolog Stressrehabilitering Arbets- och miljömedicin
116 svar ANNA-LISA OSVALDER. Avd. Design & Human Factors Inst.för produkt- & produktionsutveckling CHALMERS, Göteborg
Vilken utbildningsbakgrund har du? RESULTAT AV ESS medlemsundersökning ANNA-LISA OSVALDER Avd. Design & Human Factors Inst.för produkt- & produktionsutveckling CHALMERS, Göteborg 116 svar Utbildningsbakgrund/antal
Utbildningsplaner för kandidat-, magister och masterprogram. 1. Identifikation. Avancerad nivå
1. Identifikation Programmets namn Omfattning Nivå Programkod Ev. koder på inriktningar Beslutsuppgifter Ändringsuppgifter Masterprogram i kognitionsvetenskap 120 hp Avancerad nivå HAKOG Fastställd av
KOGNITION. Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog
KOGNITION Beata Terzis Med.dr, leg.psykolog DISPOSITION Kognition Kognitiva funktioner Kognitiv svikt KOGNITION Kognition = Informationsbearbetning Kognitiva förmågor behövs för informationsbearbetning
DIGITAL ARBETSMILJÖ Jonas Söderström Vårmöte Arbets- och miljömedicin Uppsala 10 april 2014
DIGITAL ARBETSMILJÖ Jonas Söderström Vårmöte Arbets- och miljömedicin Uppsala 10 april 2014 twitter @jonas_blind_hen #arbetsmiljo #skitsystem Digital funktion och passion Stockholm Göteborg Malmö Skapa
En arbetsplats för både kropp och knopp Kontorsmiljöns betydelse för prestation och hälsa
En arbetsplats för både kropp och knopp Kontorsmiljöns betydelse för prestation och hälsa Helena Jahncke Docent arbetshälsovetenskap 2018-10-16 1 Bättre kommunikation? Medarbetare i öppna kontorslandskap
Kursen ges som fristående kurs på grundnivå och kan ingå i kandidatexamen med psykologi som huvudämne eller i ett program enligt utbildningsplan.
Samhällsvetenskapliga fakulteten PSYD32, Psykologi: Arbets- och, 30 högskolepoäng Psychology: Work- and Organizational Psychology, 30 credits Grundnivå / First Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd
Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö
Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö Rapport från Arbetsmiljöverket, 2014:2 Sofia Nording, leg psykolog Stressrehabilitering Arbets- och miljömedicin
Kognition crash course
Kognition crash course Termen kognition kommer från det latinska ordet cognitare (att tänka) Kognitionsvetenskap och kognitiv psykologi syftar till att beskriva och förstå hur tänkande går till. Människans
Arbetsmiljöarbete i trädgårdsföretag
IP ARBETSVILLKOR 3.2 Arbetsmiljöarbete i trädgårdsföretag Vad är systematiskt arbetsmiljöarbete? Arbetsmiljöarbete innebär att arbetsgivaren undersöker och åtgärdar de risker som finns på jobbet. De anställda
Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 4
Sid 1 av 9 De föreskrifter från Arbetsmiljöverket som gäller för verksamheten är viktiga underlag vid undersökning av arbetsmiljön. Föreskrifterna AFS 2012:2 Belastningsergonomi handlar om hur arbete ska
Utbildningsplan. Utbildningens mål. Kunskap och förståelse. Färdigheter och förmågor. Värderingsförmåga och förhållningssätt
Utbildningsplan Magisterprogram, Ergonomi och Människa-Teknik-Organisation Master's Programme, Ergonomics and Human-Technology-Organisation, 60 credits 60,0 högskolepoäng Gäller för antagna till utbildningen
2003-09-09. Patricija Jaksetic Erik Wistrand. Psykologi del 2 - kognition. Förra gången pratade vi om perception...
Psykologi del 2 - kognition Patricija Jaksetic Erik Wistrand Interaction Design Group Föreläsning 9/9 2003 Preece, kap.3 Newmad Technologies Förra gången pratade vi om... Generella designprinciper
Människa-Teknik-Organisation MTO i det dagliga arbetsmiljöarbetet
Människa-Teknik-Organisation MTO i det dagliga arbetsmiljöarbetet Urban Lyxzén Bervelius 2015-03-23 ÖPPEN EJ EXPORT KONTROLLERAD Vem är jag? Vem är jag? Vem är jag? Vem är jag? Vem är jag? MTO EN HISTORISK
Människans minnesfunktioner. Användbarhet. Minne, tänkande och handlande. Iordanis Kavathatzopoulos MDI Uppsala universitet
Människans minnesfunktioner Iordanis Kavathatzopoulos MDI Uppsala universitet Användbarhet Datorsystemet måste vara förenligt med, och ge stöd för användarens sätt att fungera, t ex: Mängd information,
Kognitionskunskap för bättre kommunikation. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog
Kognitionskunskap för bättre kommunikation Beata Terzis med.dr, leg.psykolog Kognitionskunskap För att bemöta personer med nedsatt kognition på ett adekvat sätt är kunskap om kognition nödvändigt Kognitionskunskap
Arbetsmiljöutveckling inom byggbranschen
KTH ROYAL INSTITUTE OF TECHNOLOGY Arbetsmiljöutveckling inom byggbranschen Forskning om arbetsmiljö, säkerhet, belastning och jämställdhet Annika Vänje annika.vanje@sth.kth.se KTH Flemingsberg Technology
Åldrande och minne. Erika Jonsson Laukka, legitimerad psykolog, PhD Aging Research Center
Åldrande och minne, legitimerad psykolog, PhD Aging Research Center 1 Minnessystem Korttidsminne Långtidsminne Explicit minne Implicit minne Primärminne Arbetsminne PRS Procedur Semantiskt minne Episodiskt
Kognitionskunskap som redskap för adekvat bemötande Beata Terzis med.dr, leg.psykolog
Kognitionskunskap som redskap för adekvat bemötande Beata Terzis med.dr, leg.psykolog Kognitionskunskap För att bemöta personer med nedsatt kognition på ett adekvat sätt är kunskap om kognition nödvändigt
Kognitiva teorier inom MDI - Introduktion
Kognitiva teorier inom MDI - Introduktion (MDI) Inst. för informationsteknologi http://www.it.uu.se/edu/course/homepage/hci/ht10 Arbetsuppgiften till idag: Identifiera ett tydligt exempel på dålig användbarhet
Utvärdering av gränssnitt särskilt befintliga. Hur utvecklar man användbara system? Användbarhet handlar om kvalitet
Utvärdering av gränssnitt särskilt befintliga Hur utvecklar man användbara system? Lära sig organisationen Förstå användarens situation Förstå användarens språk Involvera användare i processen Utvärdera,
Percep&onens betydelse för lärandet Matema&ksvårigheter en pedagogisk utmaning Stockholm 9 september Annika Flenninger
Percep&onens betydelse för lärandet Matema&ksvårigheter en pedagogisk utmaning Stockholm 9 september 2016 Hjärnan får via alla sinnen mottaga en konstant ström av stimuli, både från omvärlden och inifrån
Digital Arbetsmiljö. Jan Gulliksen, Ann Lantz, Åke Walldius, KTH Bengt Sandblad och Carl Åborg, Uppsala universitet
Digital Arbetsmiljö Jan Gulliksen, Ann Lantz, Åke Walldius, KTH Bengt Sandblad och Carl Åborg, Uppsala universitet Vad är Digital Arbetsmiljö? Den arbetsmiljö, med dess problem och möjligheter av såväl
Föreläsning 3 Användare, uppgift och omgivning. Kapitel 3-4 i Stone et al.
Föreläsning 3 Användare, uppgift och omgivning Kapitel 3-4 i Stone et al. Från föregående föreläsning Kravinsamling med användare i fokus genom Observationer i verkliga situationer Konstruera uppgifter
Kognitiv funktion, vanliga nedsättningar, utredning
Kognitiv funktion, vanliga nedsättningar, utredning Kognitiv funktion Kognition allmän beteckning på alla former av tankeverksamhet t.ex. vid varseblivning, inlärning, hågkomster, problemlösning och språklig
Interaktionsdesign. Användbarhet ISO 9241. Usability goals. Interaktionsdesign, grundkurs (7,5 HP) Sammanfattande föreläsning
Interaktionsdesign, grundkurs (7,5 HP) Sammanfattande föreläsning Interaktionsdesign Designing interactive products to support the way people communicate and interact in their everyday and working lives.
Kognitiv ergonomi i arbetet
Kognitiv ergonomi i arbetet Rapport från Arbetsmiljöverket, 2014:2 Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö Förekomst sjukdomar som kan förknippas med
Kognitionskunskap + Individkunskap = Personcentrerat Förhållningssätt. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog
Kognitionskunskap + Individkunskap = Personcentrerat Förhållningssätt Beata Terzis med.dr, leg.psykolog beata.terzis@frosunda.se Nationella riktlinjer För vård och omsorg vid demenssjukdom 2 Nationella
jämställd arbetsmiljö!
Synliggöra, jämföra och reflektera för en jämställd arbetsmiljö! Ruth Carlsson Per Nylén Minke Wersäll Organisationen gör skillnaden! Jämställdhet Kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället
En whiteboard... Interaktiva skrivtavlor och aktuell hjärnforskning. Läraren skulle kunna. Ju fler sinnen desto mer minnen.
Interaktiva skrivtavlor och aktuell hjärnforskning En whiteboard... 16 november 2011 Annika Lagerkvist, Skolstöd sep 27 10:13 nov 14 14:15 Läraren skulle kunna. Tydligare och mer lättläst. Skriva ut och
Skapa minnen av framtiden. Henrik Svensson
Skapa minnen av framtiden Henrik Svensson Skapa minnen av framtiden Mental träning är en enkel teknik där du kan ändra dina tankar om dig själv och dina förmågor. Det är ett systematiskt och disciplinerat
Kursen handlar om. Var används datorer och andra IT-stöd? T ex: Människa-datorinteraktion (MDI) Inst. för informationsteknologi
Människadatorinteraktion ITP, 3p Människa-datorinteraktion () Inst. för informationsteknologi Bengt Sandblad Iordanis Kavathatzopoulos http://www.it.uu.se/edu/course/homepage/hci/vt07 Kursen handlar om
Stöd vid demenssjukdom och kognitiv svikt. Beata Terzis med.dr, leg.psykolog
Stöd vid demenssjukdom och kognitiv svikt Beata Terzis med.dr, leg.psykolog KOGNITIONSKUNSKAP För att bemöta personer med nedsatt kognition på ett adekvat sätt är kunskap om kognition nödvändigt KOGNITIVA
Minnesfunktioner hos barn med språk- och lässvårigheter
Minnesfunktioner hos barn med språk- och lässvårigheter Nationella BUP-kongressen 2015-04-21 Martina Hedenius Institutionen för neurovetenskap/logopedi Uppsala universitet Språk och läsförmåga varierar
Barns lek och lärande i perspektivet av förskolans verksamhetsutveckling
Barns lek och lärande i perspektivet av förskolans verksamhetsutveckling Fil.dr Annika Elm Fristorp annika.elm_fristorp@hh.se Föreläsningens innehåll Den lärande människan Professionellt lärande Multimodalt
LiTH Syllabus Ver 2.0 1
LiTH Syllabus Ver 2.0 1 1 ÄMNESKUNSKAPER 1.1. KUNSKAPER I GRUNDLÄGGANDE MATEMATISKA OCH NATURVETENSKAPLIGA ÄMNEN 1.2. KUNSKAPER I GRUNDLÄGGANDE TEKNIKVETENSKAPLIGA ÄMNEN 1.3. FÖRDJUPADE KUNSKAPER, METODER
ERGONOMI. Ergonomi = läran om anpassning av arbete/miljö till människans behov och förutsättningar
ERGONOMI Ergonomi = läran om anpassning av arbete/miljö till människans behov och förutsättningar Ergonomin kan ses i tre delar: 1. Belastningsergonomi ( Gamla ergonomin ) Arbetsställning Ensidig belastning
PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN
PSYKOLOGISKA INSTITUTIONEN PX1100 Psykologi: Grundkurs, 30 högskolepoäng Psychology: Basic Course, 30 higher education credits Fastställande Kursplanen är fastställd av Psykologiska institutionen 2014-09-25
SPÅRFORDONSTEKNIK. Ämnets syfte
SPÅRFORDONSTEKNIK Ämnet spårfordonsteknik behandlar funktion hos samt service och reparation av spårfordon. Det behandlar även spårfordons olika användningsområden och branschens olika arbetsområden. Ämnet
SMD084 lp människa/datorinteraktion. Del II Programmeringens matematiska grunder. Del I - Lektionsplanering. Del II Lektionsplanering
SMD084 lp 3 2003 Del I Introduktion till människa/datorinteraktion Del II Programmeringens matematiska grunder Del I Introduktion till människa/datorinteraktion Inlämningsuppgifter: Användarperspektiv:
Sammanställningar och visualiseringar ACD 3
Sammanställningar och visualiseringar ACD 3 Bligård & Simonsen, www.acd3.se ACD³-matris nivåer Effekt Användning Arkitektur Interaktion Element Huvudproblem teknisk arkitektur perspektiv Struktur Funktion
[ERGONOMI VID SITTANDE]
![[ERGONOMI VID SITTANDE]](/thumbs/26/8744449.jpg "[ERGONOMI VID SITTANDE]")
2011 Matilda Lagerkvist KPP039 Produktutveckling 3 Mälardalens högskola HT-10 Handledare: Rolf Lövgren [ERGONOMI VID SITTANDE] Detta fördjupningsarbete i kursen KPP039 Produktutveckling 3 handlar om ergonomi
Händelseutredning Vad innebär det mer än en utredning? Håll Nollan
Händelseutredning Vad innebär det mer än en utredning? Håll Nollan 2019-02-13 Marcus Lavin Sara Petterson MTO Säkerhet AB 1 Områden vi arbetar inom Byggindustri Tillverkningsindustri Processindustri Järnväg
Kognitiv ergonomi på arbetsplatsen
Kognitiv ergonomi på arbetsplatsen Rapport från Arbetsmiljöverket, 2014:2 Den hjärnvänliga arbetsplatsen - kognition, kognitiva funktionsnedsättningar och arbetsmiljö Förekomst sjukdomar som kan förknippas
Kemi 2. Planering VT2016
Kemi 2 (KEM02, NA2) Planering VT2016 Pär Leijonhufvud CC $\ BY: 20160208 C Denna planering gäller för VT2016, med andra ord den andra halvan av kursen. Centralt innehåll Fet stil skolverkets text, med
Anbudsgivaren ska offerera ett (1) test/instrument per erbjudet område. ja ja
Tester och instrument för arbetspsykologisk utredning Bilaga 1 Af-2011/311634 Prövning av generella ska-krav kravspecifikation Nr Rubrik Ska-krav Allmänna anbudsförutsättni 2 ngar 3 Generella krav för
Informationsteknologi och etik Introduktion. Kursen. Etikteorier och forskning. Filosofisk forskning: Psykologisk forskning:
Informationsteknologi och etik Introduktion Iordanis Kavathatzopoulos Uppsala universitet Avd. för människa-datorinteraktion Kursen Registrering Föreläsningar, grupparbete, seminarier Litteratur: Bynum-Rogersson,
5.12 Psykologi. Mål för undervisningen
5.12 Psykologi I egenskap av en vetenskap som undersöker mänsklig aktivitet ger psykologin de studerande förutsättningar att på olika sätt iaktta och förstå människan och de faktorer som påverkar hennes
EXEKUTIVA FUNKTIONER - UTVECKLING, UTMANINGAR, RIMLIGA KRAV
EXEKUTIVA FUNKTIONER - UTVECKLING, UTMANINGAR, RIMLIGA KRAV Bea Stöckemann, specialpedagog (utarbetad i samverkan med Emma Edvinsson, leg. Psykolog). 18-10-19 Hur arbetar ni med NPF på er skolor? EXEKUTIVA
CIVILINGENJÖRSEXAMEN MASTER OF SCIENCE IN ENGINEERING
Lokal examensbeskrivning Dnr: 541-2071-10 Sid 1 (6) CIVILINGENJÖRSEXAMEN MASTER OF SCIENCE IN ENGINEERING INRIKTNING: INTERAKTIONSTEKNIK OCH DESIGN SPECIALISATION: INTERACTION TECHNOLOGY AND DESIGN 1 Fastställande
Kursplan och kunskapskrav för skolämnet Teknik
Kursplan och kunskapskrav för skolämnet Teknik Gäller fr.o.m. 170701 Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 Reviderad 2017, s 283-289 Det här styrdokumentet är reviderat med skrivningar
PREVENTS MATERIAL. Se www.prevent.se, samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö
ORGANISATORISK OCH SOCIAL ARBETSMILJÖ, AFS 2015:4 Syfte 1 Syftet med föreskrifterna är att främja en god arbetsmiljö och förebygga risk för ohälsa på grund av organisatoriska och sociala förhållanden i
MEDIEKOMMUNIKATION. Ämnets syfte
MEDIEKOMMUNIKATION Ämnet mediekommunikation behandlar journalistikens, informationens och reklamens innehåll, villkor och roll i samhället. Inom ämnet studeras kommunikationsprocessens olika steg utifrån
Sportteknologi maskiningenjör inom innovativ produktutveckling, 180 hp
1 (6) Utbildningsplan för: Sportteknologi maskiningenjör inom innovativ produktutveckling, 180 hp Sports Technology Mechanical Engineering within Innovative Product Development, 180 Credits Allmänna data
Människa, teknik, organisation
DNR LIU-2016-01391 1(5) Människa, teknik, organisation Programkurs 4 hp Man, Technology and Organization TMIU02 Gäller från: 2017 VT Fastställd av Programnämnden för maskinteknik och design, MD Fastställandedatum
Förskolan, före skolan lärande och bärande. Kvalitetsgranskning Rapport 2012:7
Förskolan, före skolan lärande och bärande Kvalitetsgranskning Rapport 2012:7 Förskolan i Sverige 2011 10 000 förskolor 472 000 barn går i förskola 83 % av barnen i ålder 1 5 år 94 % av barnen i ålder
Metoder för riskbedömning av den psykosociala arbetsmiljön. Vad är psykosocial arbetsmiljö?
Metoder för riskbedömning av den psykosociala arbetsmiljön SAN-konferens 20 oktober 2011, fil.dr. psykolog Forskargruppen Säkerhet-Organisation-Ledarskap Arbets- och miljömedicin, Sahlgrenska akademin,
PRODUKTUTVECKLING. Ämnets syfte
PRODUKTUTVECKLING Ämnet produktutveckling behandlar arbetsprocessen för att skapa en produkt samt produktens material, konstruktion och design. Ämnet behandlar också hur olika intressenters krav samordnas
Utbildningsprogrammets svenska namn och omfattning, hp Human Factors, 180 högskolepoäng
1(7) Utbildningsprogrammets svenska namn och omfattning, hp Human Factors, 180 högskolepoäng Utbildningsprogrammets engelska namn och omfattning, higher education credits Human Factors 180 higher education
Presentation av ämnet psykologi Programmet för personal och arbetsliv. Henrik Bergman. Vad är psykologi?
15/09/16 Presentation av ämnet psykologi Programmet för personal och arbetsliv Henrik Bergman Vad är psykologi? Definition vetenskaplig disciplin som söker på ett systematiskt sätt beskriva och förklara
HÄLSA. Ämnets syfte. Undervisningen i ämnet hälsa ska ge eleverna förutsättningar att utveckla följande:
HÄLSA Ämnet hälsa är tvärvetenskapligt och har sin grund i hälsovetenskap, socialmedicin och pedagogik. I ämnet behandlas hälsa och hälsofrämjande arbete utifrån ett individ-, gruppoch samhällsperspektiv.
Om LiTH Syllabus och kursmatriser. Svante Gunnarsson
Om LiTH Syllabus och kursmatriser Svante Gunnarsson svante.gunnarsson@liu.se 2019-02-06 2 Disposition Varför? Vad? Hur? 2019-02-06 3 Varför nu igen? Detta har ju gjorts tidigare! Det finns kursmatriser
Socialt hållbara arbetsplatser
Socialt hållbara arbetsplatser Hur når man ner till golvet? Cecilia Berlin Gilla Jobbet 26 okt 2017 Vem? Cecilia Berlin (Hej!) Grundutbildad i Teknisk Design Docent i Produktionsergonomi på Chalmers i
Utmattningssyndrom Information till dig som närstående
Utmattningssyndrom Information till dig som närstående Vad är stress? Stressreaktioner är något naturligt och nödvändigt för människans överlevnad. Det är kroppens sätt att anpassa sig till ökade behov
Människans förutsättningar och begränsningar (Human performance and limitations)
LAPL/PPL SYLLABUS OCH MÅLKRAV MED KUNSKAPSNIVÅER (,, 3) 040 Människans förutsättningar och begränsningar (Human performance and limitations) Version 4, 06-08-5 PPL/LAPL(A)/(H) 040 Människans förutsättningar
IT, stress och arbetsmiljö
IT, stress och arbetsmiljö Människa-datorinteraktion Inst för informationsteknologi Uppsala universitet http://www.it.uu.se.@it.uu.se Vård- och omsorgsarbete Process-, fordons- och trafikstyrning 1 Administrativt
Filosofie kandidatexamen med huvudområdet psykologi Degree of Bachelor of Social Science with a major in Psychology
1(5) Programmet Human Factors Människa, Samverkan, Säkerhet, 180 högskolepoäng Programme in Human Factors - Individual, Co-operation, Safety 180 higher education credits Programkod Inriktningskod ----
Datainsamling. Daniel Bosk. data.tex 1914 2014-08-26 13:33:45Z danbos
1 Datainsamling Daniel Bosk Avdelningen för informations- och kommunikationssytem (IKS), Mittuniversitetet, Sundsvall. data.tex 1914 2014-08-26 13:33:45Z danbos 2 Litteratur Du ska inför övningen ha läst
Medicinsk informatik - Uppgift och problem?
Medicinsk informatik - Uppgift och problem? Rätt IT IT skulle spara miljarder i i vården Underkänt journalsystemen klarar inte inte kraven Splittrad journal ger ger splittrad vård Bröstcancersajter håller
Lära på egna villkor utmaningar och utveckling
Lära på egna villkor utmaningar och utveckling 2 Alla har rätt att lära på egna villkor Vi arbetar för att barn, unga och vuxna, oavsett funktionsförmåga, ska nå målen för sin utbildning. Det gör vi genom
Kursen ges som en del av masterprogrammet i kognitionsvetenskap. Den ges även som fristående kurs.
Humanistiska och teologiska fakulteterna KOGP04, Kognitionsvetenskap: Kognition och kommunikation, 7,5 högskolepoäng Cognitive Science: Cognition and Communication, 7.5 credits Avancerad nivå / Second
Perception och grav språkstörning Konferens Uppsala 2015-09-16. Annika Flenninger
Perception och grav språkstörning Konferens Uppsala 2015-09-16 Perception (bearbetning och tolkning) Sinnesintrycken måste bearbetas, tolkas och integreras för att kunna användas (sensorisk integration-kognition):
Kraven är ofta mycket speciella och svåra att uppfylla Man har makt och en tradition att säga nej till det man inte vill ha Historiskt ser man många
Kraven är ofta mycket speciella och svåra att uppfylla Man har makt och en tradition att säga nej till det man inte vill ha Historiskt ser man många misslyckanden Effekten av dåliga lösningar kan vara
HR, digitalisering och arbetsmiljö
HR, digitalisering och arbetsmiljö Memento Mori Framtiden, digitalisering, AI... Innehåll Digitaliseringen och arbetsmiljön Vad är digital arbetsmiljö? Finns det problem? Digitalt arbete, stress och hälsa
Loggbok för YA-anställd
Loggbok för YA-anställd Serviceentreprenad Företag Anställd Handledare 1 Utgåva 1 Välkommen till utbildningsdelen i din yrkesintroduktionsanställning (YA) Som du säkert vet ska utbildningsdelen omfatta
Kognitiv utveckling. Utveckling. Olika teoretiska grunder
Kognitiv utveckling Iordanis Kavathatzopoulos Uppsala universitet Inst. för IT/MDI Utveckling Ny tid, nytt samhälle, nya förhållanden Ny syn på historia, geologi, biologi Massutbildning Gamla idéer om
Attraktiva arbetsplatser som sätter kvinnor och män i centrum. Jan Johansson, professor arbetsvetenskap, LTU Bergforskdagarna 2017
Attraktiva arbetsplatser som sätter kvinnor och män i centrum Jan Johansson, professor arbetsvetenskap, LTU Bergforskdagarna 2017 Attraktiva arbetsplatser (Hedlund 2007) Hur ser det ut i gruvindustrin?
Utdrag från kapitel 1
Utdrag från kapitel 1 1.1 Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra