ANVÄNDBARA IT-SYSTEM I ARBETSMILJÖN

Transkript

1 ANVÄNDBARA IT-SYSTEM I ARBETSMILJÖN Anna-Lisa Osvalder Avd. Design & Human Factors Inst. för Industri- och materialvetenskap Chalmers tekniska högskola, GÖTEBORG

2 Forskargruppen för Människa-maskinsystem Utveckla kunskap och metodik om relationen mellan människa och teknik för att kunna: Värdera teknik och system Förutse teknikens konsekvenser för människan i systemet Förbättra interaktionen mellan användare teknik och därmed utveckla ergonomiska och användarvänliga produkter och system för ökad effektivitet, säkerhet och välbefinnande

3 AGENDA 1. IT-system, användbarhet och användaranpassning 2. Prevents cheklistor: Inför rätt IT 3. Granskning av anbud 4. Utvärdering av utrustning 5. Utbildning av användare 6. Sammanfattning 7. Chalmers erbjudande

4 Kända IT problem Dåligt utformade lösningar Dåligt integrerade lösningar Svag involvering av slutanvändare Kända konsekvenser Stress Ineffektivitet Risk för felhandlingar Sämre lönsamhet BAKGRUND

5 ANVÄNDARANPASSNING 5

6 VARFÖR BEHÖVS ANVÄNDBARA IT-SYSTEM? Arbetets karaktär har förändrats Ökad användning av tekniska system Skärmbaserade gränssnitt, visuell information Svårt att förstå bakomliggande teknik Mycket information presenters samtidigt Krav på uppmärksamhet och simultankapacitet Ökad automationsgrad - maskiner tar över användaren styr & övervakar IT-system utformade med hänsyn till användarens förutsättningar leder till: minskad stress och osäkerhet ökad effektivitet, säkerhet och välbefinnande

7 KÄNSLOR ÄR OCKSÅ EN DEL AV INTERAKTIONEN Sinnesintag Syn, hörsel, känsel Emotionella effekter Upprymdhet Glädje, nöjdhet Stress Ilska, rädsla Uppgivenhet Hjälplöshet

8 VAD ÄR ANVÄNDARANPASSNING? o Att anpassa arbetsuppgifterna, arbetsredskapen och arbetsmiljön till användaren för att uppnå hög effektivitet, säkerhet och välbefinnande

9 GRÄNSSNITT MÄNNISKA-MASKINSYSTEMET MÄNNNISKA MASKIN Chapanis,1965 UPPGIFT Informationsprocess Perception Informationsdon Maskinprocess MÅL Handlingar Manöverdon MILJÖ Fysisk utformning Fysikaliska faktorer ORGANISATION Teamwork Kultur

10 SYSTEMPERSPEKTIV & SAMSPEL Maskin: Olika typer & fabrikat av medicinsk utrustning & IT-system Organisation: Kultur, dialog, stöd, participation, regler, kvalitet, säkerhet Människa: Sköterska Kirurg Uppgift: Behandla och övervaka patient m h a teknik, läkemedel, vård, administration Omgivning: Ljus, ljud, klimat, belastningar, stress, social miljö

11 FELAKTIG UTFORMNING Dialysolyckan i Linköping 1983 (3 döda) Orsakades av tekniska brister i dialysanläggningens konstruktion (vilseledande utformning av larmpanelen) och otillräckliga rutiner för tillsyn av dialysatberedningen

12 NEGATIVA EFFEKTER AV ICKE ANVÄNDARANPASSAD TEKNIK 1. Användaren kan göra felhandlingar som kan leda till skada på patienten 2. Användaren kan bli orolig, stressad, känna sig okomfortabel och komma i tidspress pga tekniken och därför minskas vårdförmågan av patienten 3. Användaren kan inte förstå och hantera tekniken till fullo, därför kommer den möjliga behandlingen inte patienten till godo

13 EFFEKT AV ANVÄNDARANPASSNING Ökad patientsäkerhet Bättre behandling av patienter Förbättrad arbetsmiljö mindre stress ökad komfort (fysisk, psykologisk, funktionell)

14 ANVÄNDBARA IT-SYSTEM Användbarhet Nielsen,1993 Användarvänlighet Effektivitet i användandet Lätt att lära Enkelt att komma ihåg Få fel uppkommer Tillfredsställelse Funktionalitet - Teknisk prestanda - Ändamålsenlighet - Kvalitet Användarvänlighet: Hur bra ett IT-system hjälper en användare att utföra den systemet avsedda uppgiften

15 ANVÄNDBARHET= Funktion & Usability & Attraktion Produkten ska utstråla - Professionalism - Säkerhet - Stabilitet - Tillförlitlighet Attraktion för ökad acceptans, motivation & välbefinnande

16 ANVÄNDARVÄNLIGHET- ANVÄNDNINGSFEL TILLVERKARE ANVÄNDARE ORGANISATION Reason, 1990 Trubbig ände Faktorer som är fjärran i tid och rum Latenta förutsättningar kontra aktiva handlingar Skarp ände Aktiva handlingar här och nu Användarvänlighetsproblem (usability problems) Användningsfel (use error)

17 HUR LÖSES PROBLEMEN? Förutse människans beteende och anpassa till detta! Var medveten om variation hos användare! Går inte att säga vad som är rätt eller fel! Kan säga om något är mer eller mindre bra!

18 HUR MOTVERKA NEGATIVA EFFEKTER AV BRISTANDE ANVÄNDARVÄNLIGHET DESIGN: Utforma tekniken så att den är anpassad till människan, uppgiften och omgivningen BARRIÄRER: Specifikt motverka negativ effekt av användningsfel 1. Hindra att fel kan inträffa 2. Varna när potentiella fel görs 3. Mildra konsekvenserna om fel görs UTVÄRDERA : Ställa krav och utvärdera mot dessa med metoder för att identifiera problem och fel UTBILDA : Visa användarna på brister och träna

19 EGENSKAPER FÖR ETT BRA IT-SYSTEM God måluppfyllnad Hög effektivitet Nöjda användare Hög säkerhet Audrius Polikaitis (2007): The Usability of Five Automated External Defibrillators by Minimally Trained Bystanders

20 INFÖR RÄTT IT

21 INFÖR RÄTT IT Riskbedömningsverktyg för att skapa en bättre digital arbetsmiljö CHECKLISTOR 21

22 INFÖR RÄTT IT Sakkunniga i utvecklingen: Jonas Söderström, inuse Bengt Sandblad, Uppsala universitet Anna-Lisa Osvalder, Chalmers 22

23 INFÖR RÄTT IT Målet är att IT-systemen ska anpassas bättre för arbetsuppgifterna och användarnas förutsättningar 23

24 INFÖR RÄTT IT Verktyget ska användas för att minimera riskerna för dålig användbarhet vid upphandling och utveckling 24

25 INNEHÅLL I VERKTYGET Fakta och forskning Forskningsrön arbetsmiljö & användbarhet Lagar, förordningar Scenarier Igenkänning Hur förebygga problem? Checklistor Övergripande Stöd i projektarbete

26

27 SCENARIER - Ledning IT-projektledaren och arbetsmiljökrav Jag är IT-projektledare, ska jag behöva tänka på en massa arbetsmiljökrav? Ledningen och IT-arbetsmiljön Vi i ledningen har förstått att vi borde ta tag i IT-arbetsmiljön men hur gör vi?

28 SCENARIER - Användarna Vi kan inte påverka nya system Vi får nya system hela tiden, men får sällan förvarning och får aldrig vara med och påverka. Utbildning De utbildningar vi får i ett nytt system handlar bara om knapptryckningar och inte om hur vi i praktiken ska utföra vårt arbete med hjälp av systemet. Olika inloggningar i olika system Jag har ständiga inloggningar i tjugo olika system!

29 SCENARIER - Användarna Användarrepresentat Jag är med som användarrepresentant i ett nytt ITprojekt på jobbet. Låter kul och ansvarsfullt. Men jag vet inte riktigt vad det innebär, begriper väldigt lite, förstår inte vad de säger och känner att jag inte kan bidra. Är nog mest en gisslan...

30 SCENARIER - Användbarhet Användbarhetsexperten Jag är användbarhetsexpert i projektet, men jag blir mer och mer frustrerad. Tycker inte jag får chansen att göra det jag ser behövs. De förstår och lyssnar inte på mig i förändrings-projekten. Och när jag påpekar behovet av åtgärder vill ingen lyssna. Känner mig lite utanför.

31 SCENARIER Leverantör/beställare Den beställaransvarige Jag är vad de kallar beställaransvarig i ett projekt där företaget ska upphandla ett nytt IT-system för verksamheten. Vi vill gärna få med så många krav på användbarhet och arbetsmiljöaspekter som möjligt i upphandlingen, med det verkar svårt, och vi vet inte hur vi ska göra för att det ska bli bra i slutändan. Det känns luddigt och svårgreppbart. Leverantören Som leverantör vill vi leverera en bra produkt. Men beställaren prioriterar bort det som skapar en bra ITarbetsmiljö, både i upphandling och när projekten rullar.

32 CHECKLISTORNA Checklistorna har fokus på användning av teknik med koppling till god arbetsmiljö 32

33 Checklistor 8 stycken Ledningens ansvar Agil utveckling & arbetsmiljö Utvärdering av system Nuläge Målbild Krav Införande Förbättring

34 FRÅGOR I CHECKLISTORNA Har ledningen förstått vikten av användbara system? Är systemen utformade för de arbetsuppgifter som vi ska utföra? Har vi testat den föreslagna lösningen med våra användare? - Förstår användarna hur systemet ska hanteras? - Finns det risk för felhandlingar? - Känner användarna sig trygga? Sker införandet vid en lämplig tidpunkt? 34

35 KRAVSÄTTNING GRANSKNING AV ANBUD UTVÄRDERING AV UTRUSTNING

36 KRAVSÄTTNING

37 DEFINITION AV KRAV Ett krav är en bestämning av något som är önskvärt, eller icke önskvärt hos produkten Krav ska vara entydiga Ett krav består av två delar: Vilket område kravet täcker Den nivå som kravet sätter Ett krav ska vara verifierbart: Ett krav ska direkt eller indirekt ange hur man avgör om kravet är uppfyllt eller ej Ett krav ska ange vid vilken nivå som kravet kan anses vara uppfyllt

38 KRAVSÄTTNING VID UPPHANDLING 1. Vad är en bra produkt för sitt ändamål? VAD ska den användas till? (uppgift) VEM ska använda den? (användare) VAR ska den användas? (miljö) Styrkor/svagheter med dagens utrustning? (maskin) 2. Vad ställer detta för krav på produkten? Till exempel i operationsmiljön? Vid övervakning på intensivvård jfr med akutvård?

39 UPPGIFT & ANVÄNDARE PÅ OPERATION Användare: Välutbildade erfarna experter Uppgift: Avancerad, varierad Tidspress Osäkerhet Höga prestations- och effektivitetskrav Uppmärksamhet & koncentration under lång tid Arbetet ska utföras snabbt och effektivt Hög säkerhet DETTA SKA DEN NYA UTRUSTNINGEN MATCHA

40 OPERATIONSMILJÖN Kritisk, teknikintensiv, högteknologisk Varje minut kostsam Stort antal apparater Mängder av skärmar, sladdar & slangar Höga ljudnivåer Oerhört höga renhetskrav HÄR SKA DEN NYA UTRUSTNINGEN PASSA IN

41 ARBETE MED INTENSIVVÅRD eller AKUTVÅRD OLIKA KRAV Användare: - Utbildade, tränade, vana vid utrustningen Uppgifter: - Vårda - Gott om tid - Ofta liknande Miljö: - Lugn, vanliga kollegor Användare: - Akut inkallade, ovana vid utrustningen Uppgifter: - Osäkerhet - Ont om tid - Varierande Miljö: - Stressig, nya kollegor

42 Användningskrav KRAV FRÅN UPPGIFT Uppgiften ska kunna utföras på mindre än X minuter Det ska vara möjligt att radera ett inmatat värde utan att senare inmatade värden påverkas Det ska vara möjligt att visa 10 parametrar samtidigt på skärmen Produkten ska visa all den informations som behövs för att vändaren ska kunna fatta beslutet

43 Användningskrav KRAV FYSISKA BELASTNINGAR Produkten ska vara anpassad till en population mellan 5- percentil kvinna och 95-percentil man Produkten ska tillåta interaktion utan böjd nacke och rygg Krävd kraft för knapptryckningar ska vara anpassade till muskelsvaga personer och därmed ligga i intervallet 0,3-0,6 N Bildskärmar och displayer ska vara möjliga att luta mellan grader jämfört med golvets nivå.

44 Användningskrav KRAV MENTALA BELASTNINGAR Maximalt 6 olika färger ska användas i det grafiska användargränssnittet Displayens text ska, för normalseende, vara läsbar på 2 meters avstånd Uppdateringstiden för en full skärm ska vara maximalt 200 ms Gränssnittet ska högst kräva att användaren behöver kommer ihåg 2 aktuella värden mellan skärmbilder

45 Användningskrav KRAV FRÅN MILJÖN Ljudnivån ska inte stadigvarande överstiga 80 db(a) Maskinen ska kunna användas i följande klimat: Temperatur: grader Luftfuktighet: 25-70% Maskinens display ska ha anpassningsbar ljusstyrka, orsaka minimalt flimmer och ha skydd mot bländning

46 GRANSKNING AV ANBUD

47 TILLVERKAREN och USABILITY 1. Hur arbetar tillverkaren med usability generellt? Hur involveras usability i PU-processen? Vilka metoder används? Vilka analyser görs? Utvärdering med användare? Hur används IEC :2015? 2. Utvärdera deras dokumentation! Vad levereras angående usability för maskinen? Hur ser projekt- & produktdokumentationen ut? 3. Hur uppfylls uppställda krav? Kan de göra modifieringar vid behov?

48 UTVÄRDERING AV UTRUSTNING

49 VAD SKA UTVÄRDERAS? Vad skapar användartrygghet och patientsäkerhet? Utvärdera främst användarvänlighetsproblem och användningsfel som kan uppstå Utvärdera också mot kraven Utvärdera även emotionella upplevelser

50 UTVÄRDERING Utvärdera maskinen med: 1. Realistiska uppgifter 2. Verkliga användare 3. I rätt miljö 4. Med validerade metoder

51 UTVÄRDERINGSMETODER 1. Analytisk (teoretisk) utvärdering 2. Användartest i lab-miljö 3. Användartest i fält (verklig miljö med patienter)

52 UTVÄRDERINGSMETODER 1. Analytisk utvärdering Användarvänlighetsproblem och användingsfel Metoder: CW/ECW, PUEA/PHEA (walk-through) Expert på maskin, användare, expert på metod 2. Usabilitytest i lab-miljö Metod: Filma, tala högt, intervju, enkät Analysera: objektivt (tid, antal fel) och subjektivt Upplevelse/emotioner: SAM (glada gubbar) 3. Användartest i fält Arbeta veckor med utrustningen med kollegor/patient Subjektiv upplevelse enkät, intervju, fokusgrupp

53 UTVÄRDERINGSFRÅGOR 1. Använd rätt nomenklatur, som användarna förstår 2. Var medveten om vad användarna jämför med och relaterar till när de tillfrågas 3. Fråga inte om allt, sålla noga, vad är viktigast? 4. Utvärdera enkäten med målgruppen innan, och modifiera 5. Var medveten om att ytterligheterna på skalor undviks mittvärde väljs gärna 6. Skala 1-7 bäst för statistisk analys 7. Relevanta motsatsord på ändpunkterna

54 UTBILDNING AV ANVÄNDARE

55 RESULTAT FRÅN UTVÄRDERINGEN 1. Ska ingå i introduktionen och utbildningen av användarna på den nya utrustningen 2. Fokusera på vad som är svårt att genomföra (användarvänlighetsproblem) 3. Visa på vilka användningsfel som kan uppkomma och hur man undviker dessa 1. Visa på lösningar om man gjort fel

56 SAMMANFATTNING Involvera användare, teknikexperter, metod-expertis och arbetsmiljöansvariga i all upphandling & utvärdering Ställ kraven utifrån arbetsuppgifterna och användarnas förutsättningar Utvärdera samspelet maskin-användare-uppgift-kontext både med expertutvärdering och användare i skarpt läge Utbilda användarna med resultatom problem och fel som kan uppstå

57 CHALMERS ERBJUDER

58 DELATAGANDE I UPPHANDLING 1. Utbildning och praktik i utvärderingsmetoder 2. Vara support i upphandlingen vid Kravställning Granskning av anbud & dokument Utvärdering (moderator) Utbildning av användare 3. Genomföra utvärderingar (analytiska & empiriska)

59 Publicerade utvärderingsmetoder Bligård, L-O. & Osvalder, A-L. (2013).Enhanced Cognitive Walkthrough: Development of the Cognitive Walkthrough Method to Better Predict, Identify, and Present Usability Problems. Advances in Human-Computer Interaction, Volume 2013, Article ID , 17 pages. Bligård, L-O. & Osvalder, A-L. (2014). Predictive use error analysis Development of AEA, SHERPA and PHEA to better predict, identify and present use errors. International Journal of Industrial Ergonomics, 44 (1) pp Bligård, L-O. & Osvalder, A-L. (2014) CCPE: Methodology for a Combined Evaluation of Cognitive and Physical Ergonomics in the Interaction between Human and Machine. Human Factors and Ergonomics in Manufacturing & Service Industries Vol. 24 (2014), 6, pp Bligård, L-O. & Osvalder, A-L (2017). Evaluating usability problems and use errors comparing analytical methods and usability test. International Journal of Human Factors and Ergonomics, Vol. 5 pp. 1-21

60 INFÖR RÄTT IT