Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 4

Transkript

1 Sid 1 av 9

2 De föreskrifter från Arbetsmiljöverket som gäller för verksamheten är viktiga underlag vid undersökning av arbetsmiljön. Föreskrifterna AFS 2012:2 Belastningsergonomi handlar om hur arbete ska utföras och planeras för att förebygga belastningsbesvär. Det gäller t. ex. utformning av arbetslokaler, arbetsplatser och verktyg. Hur arbetet organiseras, obekväma arbetsställningar, tungt kroppsarbete och ensidigt upprepat arbete. Belastningsergonomi. Olika fysiska belastningar ger olika besvär eller skador. Dessa besvär påverkas även av mentala belastningar. Ofta förekommer de samtidigt och i kombination med varandra. Enstaka mycket höga belastningar, t.ex. ett tungt lyft, kan medföra risk för akut överbelastning. En akut överbelastning är en avvikelse, t ex att någon halkar när ett lyft ska göras. En annan typ av belastning är så kallade höga belastningar som att lyfta, bära och hantera tunga föremål. Tunga arbeten som innefattar flera olika typer av belastningar kan kräva åtgärder inom flera områden som t. ex. variation av arbetsställningar, tidspress samt tekniska hjälpmedel. AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskriften anger att arbetsgivaren måste undersöka, bedöma, genomföra och följa upp verksamheten så att ohälsa och olycksfall förebyggs och en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås. Vid utredning av olyckor och tillbud. Om någon råkar ut för ohälsa, olycksfall eller allvarligt tillbud som misstänks bero på arbetet ska orsakerna undersökas. Sådan ohälsa ska anmälas till Försäkringskassan. För att kunna förebygga nya tillbud eller olycksfall bör också en riskanalys av tänkbara orsaker göras. Målet med utredningen ska vara att få fram underlag till effektiva förebyggande åtgärder. Sid 1 av 9

3 Utreda anmälda arbetsskador. Försäkringskassan utreder och bedömer om en skada ska klassas som arbetsskada. Den skadade ansöker själv om ersättning. Ett läkarutlåtande måste finnas med i ansökan. Rutiner för tillbudsrapportering. Arbetsgivaren är, enligt AML 3kap 2a och föreskrifterna om SAM, skyldig att utreda orsakerna till ohälsa olycksfall och allvarliga tillbud som har ett samband med förhållandena i arbetet. Det är därför viktigt att det finns rutiner för hur utredningar av olycka, ohälsa och tillbud hanteras på ett förebyggande sätt. Tillbudsrapportering kan gå till på olika sätt, till exempel att: skriftligt eller muntligt rapportera till en bestämd person fortlöpande rapportera eller rapportera under en begränsad period rapportera alla eller speciella tillbud. För bedömning av belastningsergonomiska risker finns checklistor i AFS 2012:2. Andra checklistor som kan användas för bedömning av ergonomiska risker generellt, och i olika branscher finns på Prevents hemsida, Den dagliga uppmärksamheten från medarbetarna, skyddsombud och chefer är alltid viktig men ibland kan hemmablindheten göra att risker inte upptäcks. Av den anledningen kan extern hjälp, t. ex från företagshälsovården, rekommenderas. De kan genomföra en arbetsplatsanalys med objektiva ögon. Kom ihåg att dokumentera riskbedömningen! Sid 2 av 9

4 Enligt föreskrifterna AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete är arbetsgivaren skyldig att göra riskbedömningar av arbetsmiljön. Dessa ska göras i samverkan med skyddsombud och andra anställda. Bra underlag för riskbedömning är att ta del av Arbetsmiljöverkets föreskrifter som gäller för den verksamhet som ska bedömas. Anser man att man inte kan klara av detta själv på företaget ska extern hjälp anlitas t. ex. från företagshälsovården eller från andra konsulter. Företagshälsovården ska vara en oberoende expertresurs för förebyggande arbetsmiljöarbete och rehabilitering. Skyddsombuden ska vara med vid planering av undersökningarna. De som känner till arbetsmiljön är de som arbetar i den. Därför är det bra att diskutera arbetsmiljön t.ex vid arbetsplatsträffar som är regelbundet återkommande träffar. De enskilda arbetstagares upplevelse av arbetsmiljön fångas bäst upp i medarbetarsamtal. Sid 3 av 9

5 Ordet risk uppfattas olika av olika personer. Alla individer har också en subjektiv bedömning av vad som är en risk. Det somliga uppfattar som en stor risk uppfattar andra som en liten. Risker ska bedömas vad gäller sannolikhet och konsekvens. Se bilden på riskmatris och tabellen som är ett hjälpmedel för riskbedömning. Tabellen i sin helhet innefattar följande: R1 Låg. Försumbar risk, ej behov av åtgärd. R2 Liten risk. Eventuellt ej åtgärd. R3 Medel. Viss risk. Åtgärda så långt rimligt. R4 Allvarlig risk. Åtgärdas snarast. R5 Hög. Mycket allvarlig risk. Arbetet ska inte utföras innan åtgärd vidtagits. Skillnaden mellan Risk och allvarlig risk för ohälsa och olycksfall är att en risk innebär att det finns en sannolikhet för att ohälsa eller olycksfall ska inträffa och att denna händelse får negativa följder för individen. En allvarlig risk innebär att det finns en stor sannolikhet för att något ska hända och att man bedömer att detta ska leda till en icke obetydlig personskada. Fysisk eller psykisk. Exempel på sådana risker är dödsfall, förlust av kroppsdelar, olika belastningsskador, skär-/klämskador, psykiska reaktioner på till exempel stress eller hot och våld. Sid 4 av 9

6 I bilden visas ett exempel på hur en handlingsplan kan se ut. En handlingsplan ska innehålla vad som ska göras, vem som är ansvarig för åtgärden och när den ska vara genomförd. Alla åtgärder ska också följas upp. Om risken eller problemet kvarstår eller resultatet inte har nåtts måste en ny åtgärd planeras. Exempel på åtgärder: Tekniska: Byte eller inköp av utrustning, som lyfthjälpmedel eller skydd på maskiner. Organisatoriska: Arbetsrotation eller tydliga instruktioner och rutiner. Personlig skyddsutrustning: Skyddshandskar, hjälm eller hörselskydd. Handlingsplaner ska alltid vara dokumenterade. Sid 5 av 9

7 En arbetsskada är en skada, olycka eller sjukdom som beror på, eller har uppstått i arbetet. En del smittsamma sjukdomar kan också klassas som arbetsskada. Övervägande skäl måste tala för ett samband mellan arbetet och sjukdomen eller skadan. Arbetsskador delas in i: Olycksfall i arbetet, t.ex. fall, hot och våld. Färdolycksfall, olycksfall på väg till och från arbetet. Arbetssjukdom, t ex bullerskada, eksem, allergi, belastningsskada och psykiska besvär orsakade av mobbning. Smitta. Allvarliga olycksfall ska utan dröjsmål anmälas till Arbetsmiljöverket. Det är skillnad på godkända arbetsskador och anmälda arbetsskador. Alla arbetsskador ska anmälas till försäkringskassan. Anmälan behandlas sedan av försäkringskassan som avgör om den ska godkännas eller ej. På anmälarbetsskada.se kan man anmäla arbetsskador och allvarliga tillbud till både Arbetsmiljöverket och Försäkringskassan samtidigt. Eventuell ersättning betalas ut från arbetsskadeförsäkringen. Försäkringen gäller alla som arbetar, dvs anställda, uppdragstagare och egna företagare samt studerande som är utsatta för särskilda risker under sin utbildning, till exempel under en praktik. Belastningsskador dominerar i statistiken och därefter arbetssjukdomar som beror på organisatoriska och sociala faktorer. Sid 6 av 9

8 Ett tillbud är en oönskad händelse som med ett annat förlopp kunnat leda till ohälsa eller olycksfall. Ett exempel är ett fallande föremål som inte träffar en person. Allvarliga tillbud är sådana händelser som kunde ha orsakat allvarliga olyckor, t.ex. en byggnadsställning som rasat. Allvarliga tillbud ska på samma sätt som allvarliga olyckor anmälas utan dröjsmål till Arbetsmiljöverket. Allvarliga tillbud kan också sammanställas årligen. Exempel på tillbud som ska anmälas är: Fall av föremål som kunnat orsaka allvarliga personskador. Fall från ställningar och stegar samt i trappor. Läckage av farliga ämnen. Rån eller rånförsök. Om en anmälan ska göras måste bedömas av arbetsgivaren vid varje enskilt tillbud. Vid vissa tillfällen är det särskilt angeläget att rapportera tillbud, t. ex. vid införande av nya arbetsmetoder eller maskiner, vid om -, till - eller nybyggnad samt vid omorganisationer eller andra större förändringar. Även på avdelningar där risker i arbetet speciellt uppmärksammats eller där skador och tillbud tidigare inträffat är det viktigt att rapportering sker. I ett förebyggande arbetsmiljöarbete är tillbudsrapportering betydelsefullt. Alla måste vara medvetna om att skillnaden mellan en olycka och ett tillbud beror på slumpen. Pyramiden visar relationen mellan inträffade olyckor, tillbud och incidenter. Tillbud händer 30 gånger oftare än ett allvarligt olycksfall. Siffrorna är ungefärliga. Sid 7 av 9

9 När det har inträffat ohälsa/olycksfall eller ett tillbud ska de bakomliggande orsakerna identifieras. Ofta samverkar tekniska faktorer, mänskligt beteende och organisatoriska förhållanden. Alla enskildheter som hände innan och i samband med det inträffade bör utredas systematiskt. Det är arbetsgivaren som har ansvaret för att olyckor och tillbud utreds. Arbetsgivaren kan fördela den uppgiften till chefer och arbetsledare. Den som slutligen utför utredningen ska ha kompetens för det. I utredningsarbetet är ögonvittnen till händelsen viktiga att intervjua förutom naturligtvis den drabbade. Andra viktiga delar av utredningen är att kontrollera att arbetsrutinerna har följts. Sid 8 av 9

10 Ohälsa och skador uppstår på fler sätt än genom plötsliga händelser och olyckor. Med ett förebyggande arbete kan också tidiga signaler på ohälsa och brister i arbetsmiljön fångas upp. Exempel på tidiga signaler som kan bero på brister i arbetsmiljön är: sömnproblem hos enskilda individer samarbetsproblem i arbetsgruppen att arbetet upplevs som tungt och påfrestande. känselbortfall i fingrar vid användande av vibrerande verktyg muskeltrötthet av repetitivt arbete. En förutsättning för att fånga tidiga signaler är en observant arbetsledning (daglig uppmärksamhet), och att de anställda upplyser arbetsledningen om signaler på ohälsa. Medarbetarsamtal och regelbundna riskbedömningar av arbetsmiljön är ytterligare delar av ett förebyggande arbete. Likaså en fungerande och heltäckande tillbudsrapportering. Slutligen ska det förebyggande arbetet baseras på samverkan mellan chefer, skyddsombud och anställda. Sid 9 av 9