Arbetsbelastning SKYDDSROND: GENOMFÖRANDE FÖRBEREDELSER. ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare:
|
|
- Sandra Fredriksson
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 SKYDDSROND: Arbetsbelastning datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: chef: skyddsombud: övriga deltagare: Bestämmelserna kring organisatorisk och social arbetsmiljö handlar bland annat om medarbetarnas arbetsbelastning. För att ta reda på hur det ser ut på er arbetsplats kan ni använda den här checklistan. Den ger er en bild av vad som fungerar bra, vad som behöver undersökas närmare respektive förändras. Använd gärna checklistan tillsammans med Arbetsmiljöverkets vägledning till föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4). FÖRBEREDELSER 1. Klargör vilka checklistan handlar om. Är det bara en specifik grupp, en yrkeskategori, en avdelning eller hela verksamheten? 2. Bestäm vilka som ska fylla i den. Som minst är det den a chefen och skyddsombudet. 3. Informera om checklistan, exempelvis vid en arbetsplatsträff. Berätta om checklistans syfte och visa den, så att medarbetarna får en uppfattning om frågorna. Syftet med informationen är att skapa delaktighet i frågor kring er gemensamma arbetsmiljö. Det bidrar till ett klimat där medarbetarna kan samverka. 4. Ta hjälp av intern eller extern expertis, till exempel HR eller företagshälsovård, om det finns behov. Det kan vara aktuellt både under genomförandet, när något ska åtgärdas eller när ni ska följa upp. GENOMFÖRANDE 5. Börja med att göra en beskrivning av nuvarande arbetsbelastning. Hämta information från till exempel skyddsrondsprotokoll, handlingsplaner, tillbudsrapportering, arbetsskadeanmälningar, sjukskrivningar och/eller sådant som framkommit på arbetsplatsträffar och i skyddskommitté/ samverkansgrupp. 6. Besvara frågorna i checklistan. Ett förslag är att ni tar en fråga i taget och låter var och en först fundera på egen hand. Sedan redovisar ni svaren med motiveringar i tur och ordning. På så vis kan olika perspektiv få plats i samtalet. Avsluta varje fråga med att enas om en gemensam bedömning.
2 7. Kom överens om vilka åtgärder som behövs för att förbättra situationen inom de områden ni ringat in. De frågor som besvarats med vet visar att ni behöver ta reda på mer innan ni bestämmer hur det kan åtgärdas. 8. Gör en handlingsplan. För varje åtgärd ska det finnas en, en tidpunkt för när åtgärden genomförd och när ska göras. 9. Den a chefen och skyddsombudet skriver slutligen under checklistan. ÅTGÄRDER 10. Fundera över vilka åtgärder som behöver förankras och på vilket sätt det ska göras innan de genomförs. Om åtgärderna innebär större förändringar i verksamheten måste en riskbedömning först göras. 11. Genomerna. UPPFÖLJNING 12. I samverkan med medarbetarna följer den a chefen upp, utvärderar samt gör eventuella riskbedömningar. Syftet med är att kontrollera om åtgärderna varit tillräckliga och haft rätt effekt. Kom ihåg att återkoppla till de medarbetare som berörs, liksom till de som är a högre upp i organisationen. Arbetsbelastning Tendensen i arbetslivet är att arbetsuppgifternas komplexitet ökar. Dessutom är arbetstempot ofta högt. Arbetstagarna förväntas kunna fatta svåra beslut, planera och strukturera sitt arbete, liksom hantera eventuella konflikter som dyker upp. För att undvika ohälsa är det viktigt att ha koll på arbetsbelastningen. EXEMPEL PÅ OHÄLSOSAM BELASTNING I en hälsosam arbetsmiljö balanseras kraven med resurserna, så att arbetsbelastningen blir lagom. En ohälsosam arbetsbelastning uppstår däremot när kraven överstiger resurserna under en längre tid, och möjligheten till återhämtning inte är tillräcklig. Kraven kan handla om arbetsmängd, tidspress eller hur svåra och ansvarsfyllda uppgifterna är. De kan också vara fysiska (exempelvis tunga lyft, repetitiva uppgifter), kognitiva (lösa komplexa uppgifter eller hantera många arbetsuppgifter parallellt) eller emotionella (exempelvis hantera svårt sjuka eller krävande patienter/brukare/elever eller ha ett serviceyrke med krav på att alltid vara trevlig).
3 SÄRSKILT KRÄVANDE FÖRHÅLLANDEN En del arbetsförhållanden är särskilt krävande och psykiskt påfrestande, till exempel där risk för hot och våld finns. Det gäller också arbeten som handlar om att bemöta människor i svåra situationer, arbeten där beslut måste fattas under press och där etiska dilemman kan dyka upp. Även arbeten där det finns risk för trauman och där konflikter ska hanteras hör hit. BALANSERANDE RESURSER Resurser i arbetet för att balansera kraven kan vara: tillräcklig bemanning kompetens handlingsutrymme tillräckligt med att utföra arbetet återkoppling beslut som stöd tillgång till internt eller externt stöd/handledning vid behov Återhämtning under arbetstid kan handla om att fika tillsammans med kollegor, men också om att få några minuters avkoppling med reflektion, eller att utföra enklare, rutinmässiga arbetsuppgifter. FÖREBYGGANDE ARBETE För arbetstagare är det viktigt att deras uppdrag/ arbetsuppgifter och det resultat de förväntas uppnå är tydliggjorda, kända och rimliga. Även förväntat arbetssätt och hur arbetsuppgifter ska prioriteras behöver vara klarlagt. Det behövs också återkommande dialog kring hur arbetsbelastningen ska hanteras. Det kan även vara aktuellt med åtgärder för att komma till rätta med en ohälsosam arbetsbelastning. Ofta handlar det om att sänka krav eller tillföra resurser, till exempel genom att införa andra rutiner och arbetssätt eller genom att prioritera bort arbetsuppgifter. Tänk på att förändringar i verksamheten kan påverka balansen mellan krav och resurser. Därför är det viktigt att se över riskerna inför förändring. utbildning och information vid behov arbetsredskap av olika slag arbetssätt återhämtning
4 CHECKLISTA: ARBETSBELASTNING INOM ORGANISATORISK OCH SOCIAL ARBETSMILJÖ Grönt fält i checklistan betyder att frågan för närvarande inte behöver åtgärdas. Orange betyder att frågan behöver undersökas närmare eller åtgärdas så snart som möjligt. Rött betyder att frågan måste åtgärdas omedelbart. Vitt betyder att tillräcklig information saknas för att kunna göra en bedömning. Asterisk (*) betyder att frågan är kopplad till ett lagkrav. Står inget annat är det AFS 2015:4 som menas. Egna frågor kan ni lägga till på blankraderna i slutet av checklistan. arbetsuppgifter ja delvis n vet 1. Vet medarbetarna vilka arbetsuppgifter de ska utföra?* 2. Vet medarbetarna vilket resultat de förväntas uppnå i arbetet?* 3. Vet medarbetarna hur uppgifterna ska prioriteras när tiden inte räcker till?
5 arbetsuppgifter ja delvis n vet 4. Är arbetet fysiskt krävande? 5. Är arbetet kognitivt krävande, d.v.s. behöver medarbetarna lösa komplexa uppgifter, fatta beslut eller hantera många arbetsuppgifter parallellt? 6. Är arbetet känslomässigt krävande? 7. Är arbetet tidspressat? 8. Är arbetet starkt psykiskt påfrestande? Exempel på det är att bemöta människor i svåra situationer, utsättas för trauman, lösa konflikter, fatta svåra beslut och ta ställning till etiska dilemman under press. 8a. Om ja eller delvis, har den som är chef vidtagit åtgärder för att medarbetarna inte ska drabbas av ohälsosam arbetsbelastning? Exempel på det är erbjudande om handledning, stöd, rutiner för att hantera krävande situationer eller utbildning.*
6 arbetsuppgifter ja delvis n vet 9. Vet medarbetarna vart de ska vända sig för att få stöd om de upplever att arbetet är starkt psykiskt påfrestande? resurser ja delvis n vet 10. Har arbetsgivaren informerat arbetstagarna om det är så att arbetet ska utföras på något visst sätt?* 10a. Om ja eller delvis, vet medarbetarna då hur det ska utföras?* 11. Finns de arbetsredskap som behövs för att kunna utföra arbetsuppgifterna på ett säkert sätt? 12. Finns det tillräckligt med personal för att utföra arbetsuppgifterna?
7 resurser ja delvis n vet 13. Har medarbetarna tillräcklig kompetens för att utföra arbetsuppgifterna? 14. Finns det tillräckligt med att utföra arbetsuppgifterna? 15. Har medarbetarna tillgång till stöd och hjälp från kollegor? 16. Har medarbetarna tillgång till stöd och hjälp från chefer? 17. Har medarbetarna tillgång till stöd och hjälp från specialister/ stödfunktioner (interna eller externa)? 18. Finns det utrymme för återhämtning i arbetet, t.ex. pauser, fika, rutinmässiga arbetsuppgifter eller lugnare tempo?
8 resurser ja delvis n vet 19. Vet medarbetarna vem eller vilka de ska vända sig till när de behöver stöd och hjälp för att utföra arbetet?* 20. Vet medarbetarna vilka befogenheter de har när det gäller vilka arbetsuppgifter som ska utföras?* 21. Vet medarbetarna vilka befogenheter de har när det gäller vilket resultat som ska uppnås?* 22. Vet medarbetarna vilka befogenheter de har när det gäller vilket arbetssätt som ska användas?* 23. Vet medarbetarna vilka befogenheter de har när det gäller vilka arbetsuppgifter som ska prioriteras när tiden inte räcker till?* 24. Vet medarbetarna vilka befogenheter de har när det gäller att ta hjälp och stöd för att utföra arbetet?*
9 balans ja delvis n vet 25. Är resurserna anpassade till de krav som ställs i arbetet så att ohälsosam arbetsbelastning kan undvikas? Med resurser menas t.ex. arbetsmetoder, arbetsredskap, kompetens, bemanning, rimliga och tydliga mål, återkoppling på arbetsinsats, möjlighet till kontroll i arbetet, socialt stöd anpassat till kraven i arbetet. Med krav menas t.ex. arbetsmängd, svårighetsgrad, tidsgräns, fysiska och sociala förhållanden. Kraven kan vara av kognitiv, emotionell och fysisk natur.* SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE RAPPORTERING* ja delvis n vet 26. Finns det rutiner för att rapportera psykisk påfrestning i arbetet?* 27. Finns det rutiner för att rapportera ohälsosam arbetsbelastning, d.v.s. när kraven och resurserna inte är i balans?
10 KARTLÄGGNING* ja delvis n vet 28. Kartläggs arbetsbelastningen regelbundet för arbetsgruppen/ verksamheten? 29. Kartläggs arbetsbelastningen regelbundet för varje enskild medarbetare? RISKBEDÖMNING* ja delvis n vet 30. Görs riskbedömning av arbetsbelastningen regelbundet för arbetsgruppen/verksamheten? 31. Görs riskbedömning av arbetsbelastningen regelbundet för varje enskild medarbetare? 32. Görs det riskbedömningar av arbetsbelastningen vid förändringar i verksamheten?
11 ÅTGÄRDER OCH FÖREBYGGANDE ARBETE* ja delvis n vet 33. Planerar ni och genomför åtgärder utifrån riskbedömningar av arbetsbelastningen? Åtgärder kan t.ex. vara att minska arbetsmängden, ändra prioriteringsordningen, variera arbetsuppgifterna, ge möjlighet till återhämtning, tillämpa andra arbetssätt, öka bemanningen, ta fram eller förtydliga rutiner, anpassa teknik och arbetsredskap eller tillföra kunskaper. 34. Finns det ett fungerande förebyggande arbete som är till för att förhindra att medarbetare mår dåligt p.g.a. ohälsosam arbetsbelastning? UPPFÖLJNING* ja delvis n vet 35. Följs åtgärder upp så att det blir tydligt om de fungerat som det var tänkt?
12 forum för dialog* ja delvis n vet 36. Finns det forum där dialog kan föras om arbetsbelastningen för arbetsgruppen/verksamheten? 37. Finns det forum där dialog kan föras om arbetsbelastningen för varje enskild medarbetare? mål för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön* ja delvis n vet 38. Har ni satt upp mål för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön som bidrar till en hälsosam arbetsbelastning? Mål kan t.ex. handla om kommunikation, lärande, ledarskap, samarbete, inflytande och delaktighet.* 38a. Om ja eller delvis, är målen skriftliga? (Detta är ett krav om minst tio anställda finns på arbetsplatsen.)*
13 mål för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön* ja delvis n vet 38b. Har medarbetarna varit med och tagit fram målen?* 38c. Känner medarbetarna till målen?* kunskaper* ja delvis n vet 39. Vet chefer och arbetsledare hur ohälsosam arbetsbelastning förebyggs?* 40. Vet chefer och arbetsledare hur ohälsosam arbetsbelastning hanteras?* 41. Finns det goda möjligheter att omsätta kunskaperna i praktiken, d.v.s. har chefer/arbetsledare rimlig arbetsbelastning?*
14 kunskaper* ja delvis n vet 42. Finns det goda möjligheter att omsätta kunskaperna i praktiken, d.v.s. har chefer/arbetsledare tillräckliga befogenheter? 43. Finns det goda möjligheter att omsätta kunskaperna i praktiken, d.v.s. har chefer/arbetsledare stöd i sin roll? 44. Finns det goda möjligheter att omsätta kunskaperna i praktiken, d.v.s. har chefer/arbetsledare tillräckliga resurser? egna frågor ja delvis n vet
15 egna frågor ja delvis n vet datum namnteckning chef namnförtydligande datum namnteckning skyddsombud namnförtydligande
Kränkande särbehandling
SKYDDSROND: Kränkande särbehandling datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: Bestämmelserna kring organisatorisk och social arbetsmiljö handlar bland annat om kränkande särbehandling. För att
SKYDDSROND: Arbetstid. datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: ansvarig chef: skyddsombud: övriga deltagare:
SKYDDSROND: Arbetstid datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: chef: skyddsombud: övriga deltagare: Bestämmelserna kring organisatorisk och social arbetsmiljö handlar bland annat om medarbetarnas
Organisatorisk och social arbetsmiljö
CHECKLISTA: Organisatorisk och social arbetsmiljö datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: Syftet med denna checklista är att identifiera vilken beredskap verksamheten har för att genomföra ett
Vår arbetsmiljö och det systematiska arbetsmiljöarbetet. Att arbeta i staten 2016
Vår arbetsmiljö och det systematiska arbetsmiljöarbetet Att arbeta i staten 2016 Systematiskt arbetsmiljöarbete En liten film om SAM https://www.av.se/arbetsmiljoarbete-ochinspektioner/arbeta-med-arbetsmiljon/
Föreskrifter om. Ulrich Stoetzer Med Dr, psykolog Sakkunnig organisatorisk och social arbetsmiljö. Organisatorisk och social arbetsmiljö
Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Ulrich Stoetzer Med Dr, psykolog Sakkunnig organisatorisk och social arbetsmiljö 1 Arbetsmiljölagen: vidta alla åtgärder Föreskrifterna förtydligar
AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö
Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna
AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö
Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets författningssamling Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna
Organisatorisk och social arbetsmiljö. Upplever ni att sjukskrivningarna p g a psykisk ohälsa ökar hos er? Varför tror ni?
AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö www.feelgood.se Faktorer som bidrar till ohälsa Faktorer som främjar hälsa Höga krav och små möjligheter att påverka Bristande medmänskligt stöd i arbetsmiljön
Systematiskt arbetsmiljöarbete och Organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA)
1 Systematiskt arbetsmiljöarbete och Organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA) Inledning En tillfredsställande arbetsmiljö är av godo för både arbetsgivare och arbetstagare inom Svenska kyrkan. Utgångspunkten
PREVENTS MATERIAL. Se www.prevent.se, samlingssida Organisatorisk och social arbetsmiljö
ORGANISATORISK OCH SOCIAL ARBETSMILJÖ, AFS 2015:4 Syfte 1 Syftet med föreskrifterna är att främja en god arbetsmiljö och förebygga risk för ohälsa på grund av organisatoriska och sociala förhållanden i
CHECKLISTA för systematiskt, organisatoriskt och socialt arbetsmiljöarbete (OSA+SAM)
CHECKLISTA för systematiskt, organisatoriskt och socialt arbetsmiljöarbete (OSA+SAM) Fokus för checklistan är den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Checklistan är tänkt att fungera som ett stöd
Föreskrifter om Organisatorisk och social arbetsmiljö
Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö 1 Nya föreskrifter för att.. Minska den arbetsrelaterade ohälsan Ge stöd till arbetsgivare och arbetstagare 2 Arbetsmiljölagen: vidta alla åtgärder
Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö
Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsgivarverket Ulrich Stoetzer Med Dr, Psykolog Sakkunnig Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 1 Nya föreskrifter för att.. Minska den arbetsrelaterade
SKLS CHECKLISTA FÖR CHEFENS ARBETSMILJÖ
2017-05-23 1 (7) SKLS CHECKLISTA FÖR CHEFENS ARBETSMILJÖ Här hittar du en checklista som fokuserar särskilt på chefens arbetsmiljö. Den bygger på Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social
Jennie Karlsson arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, region öst
Jennie Karlsson arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, region öst Arbetsmiljön Arbetsmiljölagen Föreskrifter (AFS) Alla förhållanden: fysiska, organisation At:s företrädare: Skyddsombud Drivs av: Arbetsmiljöverket
Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4
November 2016 Organisatorisk och Social Arbetsmiljö 2015:4 Hur kan man arbeta med den nya föreskriften och få strategi och kultur att samverka? Frida Norrman & Johanna Rådeström Organisationspsykologer,
Organisatorisk och social arbetsmiljö- Varför är det viktigt?
Organisatorisk och social arbetsmiljö- Varför är det viktigt? www.feelgood.se Faktorer som främjar hälsa Gott ledarskap (rättvist, stödjande, inkluderande) Kontroll i arbetet (inflytande och stimulans)
Systematiskt Arbetsmiljöarbete &
Systematiskt Arbetsmiljöarbete & Organisatorisk och Social Arbetsmiljö Patrik Jakobsson Arbetsmiljörådgivare Sveriges Byggindustrier AB Varför SAM? För att främja god hälsa och förebygga många orsaker
Årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM)
Årlig av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) datum: förvaltning eller motsvarande: arbetsplats: Enligt föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) 11 ska arbetsgivaren följa upp
Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet
Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Använd checklistan så här: Syftet med den årliga uppföljningen är att undersöka om arbetsmiljöarbetet bedrivs enligt föreskriften
OSA-föreskriften. en introduktion. Organisatorisk och social arbetsmiljö (AFS 2015:4) Vägledning för dig som är skyddsombud inom Seko
OSA-föreskriften en introduktion Organisato och social arbetsmiljö (AFS 2015:4) Vägledning för dig som är skyddsombud inom Seko Innehållsförteckning Inledning 1 Syfte 2 OSA-föreskriften definitionerna
Organisatorisk och social arbetsmiljö
Organisatorisk och social arbetsmiljö Webbkonferens om nya föreskriften AFS 2015:4 SKL och Pacta, i samarbete med Suntarbetsliv 1 Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö, AFS 2015:4, 5 april
Organisatorisk och social arbetsmiljö
Organisatorisk och social arbetsmiljö En del av det systematiska arbetsmiljöarbetet Roger Edsand Ny föreskrift - anledning Människor ska inte behöva bli sjuka på grund av ohälsosam arbetsbelastning eller
SAM vid uthyrning av
SAM vid uthyrning av personal Maria Morberg, Almega Lagstiftning Arbetsmiljölagen AML Arbetsmiljöförordningen AMF Arbetsmiljöverkets föreskrifter AFS Klicka här för Arbetstidslagen att ändra ATLformat
Dialogunderlag. chef/rektor och medarbetare. Arbetsbelastning
Detta material består av ett antal frågor som är tänka att använda i samtal mellan respektive. Materialet inleds med en text som är bra att läsa igenom innan samtalet. Efter avslutat samtal är det viktigt
Känns det överväldigande eller för tidskrävande att uppfylla de nya kraven? Experthjälp finns att få!
CHECKLISTAN Känns det överväldigande eller för tidskrävande att uppfylla de nya kraven? Experthjälp finns att få! Boka en gratis konsultation så visar våra experter exempel på verktyg och metoder för ett
AFS 2015:4. Ny föreskrift Organisatorisk och social arbetsmiljö.
Ny föreskrift Organisatorisk och social arbetsmiljö www.feelgood.se AFS 2015:4 1 Ersätter: Psykiska och sociala aspekter på arbetsmiljön (AFS 1980:14) Föreskrifter om kränkande särbehandling (AFS 1993:17)
Systematiskt arbetsmiljöarbete grunden för ett hållbart arbetsliv. Jennie Karlsson, arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, Region Öst
Systematiskt arbetsmiljöarbete grunden för ett hållbart arbetsliv Jennie Karlsson, arbetsmiljöinspektör Arbetsmiljöverket, Region Öst Arbetslivet 2017 Förvärvsarbete, heltid, norm för alla, män och kvinnor,
Arbetsmiljöverkstad Organisatorisk och social arbetsmiljö
Arbetsmiljöverkstad Organisatorisk och social arbetsmiljö 2 Målet med dagen är att Få en inblick i och förståelse för OSA Förstå hur dessa frågor kan integreras i ett systematiskt arbetsmiljöarbete Få
SAM+OSA= BRA ARBETSMILJÖ. En LATHUND för hur man inkluderar organisatoriska och sociala perspektiv i det systematiska arbetsmiljöarbetet
SAM+OSA= BRA ARBETSMILJÖ En LATHUND för hur man inkluderar organisatoriska och sociala perspektiv i det systematiska arbetsmiljöarbetet Med den här lathunden vill din fackliga organisation informera om
Arbetsmiljöpolicy. Pilagårdsskolan
Pilagårdsskolan Arbetsmiljöpolicy Arbetsmiljöarbete ska organiseras så att vi kan uppfylla arbetsmiljölagens krav på en god arbetsmiljö. En god arbetsmiljö kan stimulera medarbetarna till arbetsglädje,
Organisatorisk och social arbetsmiljö. Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö
Organisatorisk och social arbetsmiljö Arbetsmiljöverkets föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö Externremiss september 2014 AFS 2015:X Innehåll Organisatorisk och social arbetsmiljö Innehåll...
Dialogunderlag om arbetsbelastning. arbetsgrupper
Dialogunderlag om arbetsbelastning för arbetsgrupper Detta material är tänkt att användas för gruppdiskussioner inom arbetslag, på APT eller inom samverkansgrupper. Varje frågeområde har en kort inledning
Sven Lindblom 1
2016-05-02 Sven Lindblom 1 Organisatorisk och social arbetsmiljö (kallas här OSA) AFS 2015:4 Syfte Kränkande särbehandling Tillämpningsområde Till vem föreskrifterna riktar sig Definitioner Systematiskt
Svar på Arbetsmiljöverkets inspektion
Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning Stadsdelsutveckling Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2018-01-15 Handläggare Susanna Juvas Hagbjörk Telefon: 08-508 03 000 Till Spånga-Tensta stadsdelsnämnd Svar på Arbetsmiljöverkets
Arbetsmiljöprocess. Dokumenttyp: Riktlinje Beslutad av: Kommunstyrelsen ( )
Arbetsmiljöprocess Dokumenttyp: Riktlinje Beslutad av: Kommunstyrelsen (2015-08-24) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2015-08-24 Dokumentansvarig: HR-avdelningen Senast reviderad:
DET HÅLLBARA LEDARSKAPET. Charlotte Råwall Leg psykolog, Organisationskonsult, PBM Göteborg
DET HÅLLBARA LEDARSKAPET Charlotte Råwall Leg psykolog, Organisationskonsult, PBM Göteborg charlotte.rawall@pbm.se AGENDA Arbetsmiljöforskning om friska arbetsplatser Arbetsmiljöverkets föreskrifter om
Organisatorisk och social arbetsmiljö. Hemsidor. Lästips
Hemsidor www.av.se www.prevent.se www.suntarbetsliv.nu www.chef.se fhvmetodik.se/metoder/stress-mental-ohalsa/ www.fhv.nu www.fhv.nu/fhv-methoder-%7c-psykosocial-arbetsmiljo/ 2 Lästips www.av.se/globalassets/filer/publikationer/broschyrer/forebyggarbetsrelaterad-stress-broschyr-adi688.pdf
Gruppövning undersöka organisatorisk och social arbetsmiljö
Spånga-Tensta stadsdelsförvaltning HR Handledning Sida 1 (5) Gruppövning undersöka organisatorisk och social arbetsmiljö Till dig som chef: För att åtgärda risker i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön
Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet
Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet Använd checklistan så här: Syftet med den årliga uppföljningen är att undersöka om arbetsmiljöarbetet bedrivs enligt föreskriften
CHECKLISTA för systematiskt, organisatoriskt och socialt arbetsmiljöarbete (OSA)
CHECKLISTA för systematiskt, organisatoriskt och socialt arbetsmiljöarbete (OSA) Fokus för checklistan är den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Checklistan är tänkt att fungera som ett stöd och
Systematiskt arbetsmiljöarbete CHARLOTTA GOTTSCHALK DIEDEN ARBETSMILJÖRÅDGIVARE, SVERIGES BYGGINDUSTRIER SYD
Systematiskt arbetsmiljöarbete CHARLOTTA GOTTSCHALK DIEDEN ARBETSMILJÖRÅDGIVARE, SVERIGES BYGGINDUSTRIER SYD SVERIGES BYGGINDUSTRIER ARBETAR FÖR SÄKRA ARBETSPLATSER Våra arbetsplatser ska vara säkra, trygga
Organisatorisk & social arbetsmiljö. Gunnar Sundqvist, utredare, SKL
Organisatorisk & social arbetsmiljö Gunnar Sundqvist, utredare, SKL Föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö, AFS 2015:4, 31 mars 2016 Upplägg Regeringens initiativ - Arbetsmiljöstrategi &
Bättre arbetsmiljö varje dag
Bättre arbetsmiljö varje dag Lättläst Se hela bilden Bilden visar vad du behöver göra. Den stödjer och styr dig i arbetet. Hur har ni det på jobbet? Ta fram en policy sid 13 Följ upp varje år sid 14 Arbetsmiljö
Kartläggning och riskbedömning av arbetsmiljön
Kartläggning och riskbedömning av arbetsmiljön Det är arbetsgivarens skyldighet att göra en kartläggning av riskerna i arbetsmiljön. När denna görs ska man tänka på att arbetsmiljö inte enbart är fråga
Svar på Arbetsmiljöverkets inspektion den 28 mars 2017
Södermalms sdf Administrativa avdelningen Tjänsteanteckningar Dnr: 291-2017-1.6. Sida 1 (10) 2017-08-109 Svar på Arbetsmiljöverkets inspektion den 28 mars 2017 Södermalms stadsdelsförvaltning, Stockholm
Digital arbetsmiljö. Ansvarig chef och skyddsombud ska skriva på skyddsrondsprotokollet.
SKYDDSROND: Digital arbetsmiljö datum: chef: förvaltning eller motsvarande: skyddsombud: arbetsplats: övriga deltagare: En skyddsrond för den digitala arbetsmiljön genomförs som en vanlig skyddsrond, men
Två år med AFS 2015:4, Organisatorisk och social arbetsmiljö
Två år med AFS 2015:4, Organisatorisk och social arbetsmiljö Christina Jonsson Enhetschef Avdelningen för regler 1 OSA är bra för att Det har skapat intresse och visar på vad som orsakar ohälsa Faktorerna
Årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet
1 (12) Årlig av det systematiska arbetsmiljöarbetet Enligt Föreskrifterna om systematiskt arbetsmiljöarbete (AFS 2001:1) 11 ska arbetsgivaren följa upp det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) en gång
Svar på Arbetsmiljöverkets inspektion den 28 mars 2017
Södermalms stadsdelsförvaltning Administrativa avdelningen Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2017-07-28 Handläggare Elisabeth Ansell Telefon: 08-508 12 020 Till Södermalms stadsdelsnämnd 2017-08-24 Svar på Arbetsmiljöverkets
Systematiskt arbetsmiljöarbete
Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för att uppfylla sitt arbetsmiljöansvar
Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Institutionen för psykologi Umeå universitet
Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Institutionen för psykologi Umeå universitet 1 De klassiska teorierna Krav-kontroll-stödmodellen (Karasek & Theorell,
HUR SKAPAR MAN EN HÄLSOSAM ARBETSBELASTNING?
HUR SKAPAR MAN EN HÄLSOSAM ARBETSBELASTNING? 1 Individ Organisation Stress Individ Organisation Stress 2 FLERA FAKTORER PÅVERKAR Samhälle Stress Individ Organisation VAD GÖR DIGITALA MEDIER MED OSS? 3
Självskattning. Systematiskt arbetsmiljöarbete
Självskattning Systematiskt arbetsmiljöarbete Välkommen till detta självskattningsverktyg som tar utgångspunkt i reglerna om systematiskt arbetsmiljöarbete. Skattningen görs genom att ta ställning till
Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas?
Ohälsosam arbetsbelastning, vad är det och hur kan det motverkas? Maria Nordin, docent Institutionen för psykologi Umeå universitet De klassiska teorierna Krav-kontroll-stödmodellen (Karasek & Theorell,
Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun
PERSONALENHETEN 2009-09-28 1 (5) Rutin för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Enköpings kommun Detta dokument fastställer rutiner samt reder ut ansvarsförhållanden för arbetsmiljöarbetet inom Enköpings
NATIONELLT VACCINATIONS PROGRAM MOT STRESS
NATIONELLT VACCINATIONS PROGRAM MOT STRESS För dig som är i riskgruppen för att bränna ut dig. Eller har stressade kollegor och inte vill smittas. För politiker, chefer och anställda. Här är ett vaccin
Organisatorisk och social arbetsmiljö AFS 2015:4
Organisatorisk och social arbetsmiljö AFS 2015:4 Varför en ny föreskrift? Regeringen prioriterar arbetsmiljön 1. Nollvision mot dödsolyckor och förebyggande av arbetsolyckor 2. Ett hållbart arbetsliv 3.
Uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) rapport 2018
Tjänsteskrivelse 2018-05-02 Dnr 2018/253-026 Barn- och utbildningsnämnden Uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) rapport 2018 Bakgrund Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt
Systematiskt arbetsmiljöarbete
Systematiskt arbetsmiljöarbete AFS 2001:1 med ändringar i AFS 2003:4 Reglerna innehåller grundläggande krav på arbetsmiljöarbetet Reglerna utvecklar och preciserar hur arbetsgivaren ska gå tillväga för
Riktlinje för arbetsmiljö och hälsa
Riktlinje för arbetsmiljö och hälsa Riktlinje för arbetsmiljö och hälsa Diarienr: Beslutsdatum: Ansvarig: HR-direktör Senast reviderad: Ansvar och roller Kommunfullmäktige Kommunfullmäktige ansvarar för
Ny AFS. Organisatorisk och social arbetsmiljö
Ny AFS Organisatorisk och social arbetsmiljö Ny AFS organisatorisk och social Organisatorisk och social arbetsmiljö arbetsmiljö - om hantering av psykosocial arbetsmiljö Arbetsmiljöverket har nu fattat
ARBETSMILJÖHANDBOK. Kris%n Kringstad VD. Irene Ma1sson Stallchef. Kansliansvarig
ARBETSMILJÖHANDBOK MCR AB har 7 anställda och driver en ridskola reglerat genom avtal med klubben Malmö Civila Ryttareförening. Arbetsplatsen har stall med hästar, hagar, ridhus och kansli. VD är Kristin
Utmaningen en film om den sjuka jobbstressen
Organisatorisk och social arbetsmiljö AFS 2015:4 Källor genomgående i presentationen Arbetsmiljöverket och Metodicum Organisatorisk och social arbetmiljö 2016 04 24 Utmaningen en film om den sjuka jobbstressen
Arbetsmiljöverkets nya föreskrifter om organisatorisk och social arbetsmiljö, AFS 2015:4 Bilagor: AFS 2015:4
Cirkulärnr: 15:40 Diarienr: 15/06402 P-cirknr: 15-2:17 Nyckelord: Arbetsmiljö, föreskrift 2015:4 Handläggare: Avdelning: Sektion/Enhet: Frida Kertz och Lina Cronebäck Avd för arbetsgivarpolitik Arbetsrätt
AFS 2015:4, Organisatorisk och social arbetsmiljö, motsvarande/angränsande/relevanta paragrafer. AFS 2015:4, allmänna råd från AMV i urval
AFS 2001:1, Systematiskt arbetsmiljöarbete Röd text = skrivning med tydlig OSA-profil Krav på dokumentation Svart = AFS 2001:1 Blå = AFS 2015:4 AMV:s kommentarer, i urval med fokus på OSA Röd text = skrivning
Resultatet av inspektionen
2017-10-17 2017/032188 1 (11) Avdelningen för inspektion Caroline Hök, 010-730 92 25 arbetsmiljoverket@av.se STOCKHOLMS KOMMUN 105 35 STOCKHOLM Resultatet av inspektionen Ert organisationsnummer: 212000-0142
Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete. Föreskrifternas tillämpningsområde. Definition av systematiskt arbetsmiljöarbete
AFS 2001:1 Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete Utkom från trycket Den 16 mars 2001 Beslutade den 15 februari 2001 (Ändringar införda t.o.m. 2008-09-30) Arbetsmiljöverket meddelar
Yttrande angående förslag till föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna
YTTRANDE Yttrande angående förslag till föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna Ledarna Sveriges chefsorganisation är en facklig organisation
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Riktlinjer för arbetsmiljöarbetet
Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Lysekils kommuns Riktlinjer för arbetsmiljöarbetet Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2016-12-15, 197 För revidering ansvarar: För ev. uppföljning och
Enkät om organisatorisk och social arbetsmiljö
Enkät om organisatorisk och social arbetsmiljö Samlat resultat för Arbetsmiljöuppföljning 0900 Enkäten är nu besvarad. Här ser du ditt samlade resultat och återkoppling. Skriv gärna ut och spara det. 7
Rutin för fördelning av arbetsmiljöuppgifter
Rutin för fördelning av arbetsmiljöuppgifter Eskilstuna kommuns arbetsplatser ska kännetecknas av en hållbar arbetsmiljö. Arbetsmiljöarbetet syftar till att verka för hälsa och välbefinnande i fysiskt,
Arbetsmaterial för APT gällande Organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA) AFS 2015:4
Arbetsmaterial för APT gällande Organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA) AFS 2015:4 Diskussionsfrågor som stöd för att kunna formulera egna mål för den organisatoriska och sociala arbetsmiljön på arbetsplatsen.
Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö
STYRDOKUMENT Sida 1(12) Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö Typ av dokument Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö Beslutad KSAU, 2017-02-28, 23 Giltig t o m Tills vidare Dokumentansvarig HR-avdelningen Diarienummer
Talarmanus Bättre arbetsmiljö / Fall 4
Sid 1 av 9 De föreskrifter från Arbetsmiljöverket som gäller för verksamheten är viktiga underlag vid undersökning av arbetsmiljön. Föreskrifterna AFS 2012:2 Belastningsergonomi handlar om hur arbete ska
Riktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Mullsjö kommun
Namn på dokumentet: Riktlinjer för systematiskt arbetsmiljöarbete inom Mullsjö kommun Version: 1.0 Dokumenttyp: Riktlinje Gäller: Tillsvidare Dokumentansvarig: Personalchef Revideras: Senast vart fjärde
SYSTEMATISKT ARBETSMILJÖARBETE
1 SAM... ingen bisyssla! Skapad 2015-09-23 2 Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att vi i det dagliga arbetet: uppmärksammar och tar hänsyn till alla förhållanden i arbetsmiljön som kan påverka de anställdas
Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö
STYRDOKUMENT Sida 1(10) Riktlinje för hälsa och arbetsmiljö Område 1 Styrning och ledning Fastställd KSAU, 2012-04- 24, 70 Program 1.2 Personalpolitiskt program Giltighetstid Tillsvidare Plan Riktlinje
Hälsa & Arbetsmiljö. Politikerutbildning våren 2019
Hälsa & Arbetsmiljö Politikerutbildning våren 2019 Olika perspektiv på hälsa FRISKFAKTORER Främja Hälsoarbetet (friskfaktorer, utgår från det friska, det som fungerar bra/bibehålla/utveckla) RISKFAKTORER
Arbetsmiljö- och hälsastrategi
Datum Arbetsmiljö- och hälsastrategi Antagen av kommunstyrelsen 2016 Antagen av: Kommunstyrelsen 2016-04-05, 73 Dokumentägare: Personalavdelningen Ersätter dokument: Dokumentnamn: Arbetsmiljö- och hälsastrategi
POLICY OCH HANDLINGSPLAN FÖR ATT FÖREBYGGA, UPPTÄCKA OCH ÅTGÄRDA KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING
POLICY OCH HANDLINGSPLAN FÖR ATT FÖREBYGGA, UPPTÄCKA OCH ÅTGÄRDA KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING GULLSPÅNG KOMMUN Antagen av kommunfullmäktige 2017-11-27, 178 Dnr: KS 2017/662 Revideras xxxx Kommunledningskontoret
Konsekvensbedömning?
Konsekvensbedömning? Historik - Konsekvensbedömning Arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs för att förebygga att arbetstagaren utsätts för ohälsa eller olycksfall. (AML 3 kap 2 ) Arbetsgivaren
ARBETSMILJÖPOLICY Dokumenttyp Dokumentnamn Fastställd/Upprättad Version Sida Dokumentägare Dokumentansvarig Reviderad Giltighetstid
ARBETSMILJÖPOLICY 1 av 6 INNEHÅLL GOD ARBETSMILJÖ... 3 EN GOD ARBETSMILJÖ FÖRUTSÄTTER... 3 VARJE MEDARBETARE SKA... 3 KRÄNKANDE SÄRBEHANDLING... 4 ARBETSMILJÖARBETE I PRAKTIKEN... 4 ANSVAR OCH ROLLER...
Arbetsmiljöplan 2018 för Kompetensförvaltningen
Arbetsmiljöplan 2018 för Kompetensförvaltningen Rubriken fylls i allt eftersom aktiviteterna har genomförts. Rubriken kan användas när behov finns av ytterligare kommentarer till arbetet med Arbetsmiljöplanen.
Vägen till väggen. - Diskussionsmaterial
Ch e fer Vägen till väggen - Diskussionsmaterial 1 Likgiltighet, irritation, ångest, trötthet, huvudvärk, magont, dåligt minne, sömnsvårigheter, minskad sexlust, dra sig undan sociala kontakter, negativa
Lekmannarevision 2017 Systematiskt arbetsmiljöarbete
www.pwc.se Revisionsrapport Systematiskt arbetsmiljöarbete Lina Olsson, Cert. kommunal revisor Högbo Bruks AB Erika Brolin Januari 2018 Innehåll 1. Sammanfattning... 2 1.1. Inledning... 2 1.2. Bedömning...
Riktlinje för arbetsmiljö och hälsahållbart
[Dubbelklicka här för att infoga en bild] Riktlinje för arbetsmiljö och hälsahållbart Dokumenttyp: Riktlinjer Antaget av: Kommunstyrelsen Status: Antaget 2016-06-14 239 Giltighetstid: Tills vidare Linköpings
Vägledning vid systematiskt arbetsmiljöarbete
jo VÄGLEDNING Kommunkontoret Personal- och löneenheten 2004-04-19 Vägledning vid systematiskt arbetsmiljöarbete Inledning Ett förebyggande systematiskt arbetsmiljöarbete leder till en bra arbetsmiljö som
Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den. Avfall Sveriges höstmöte 2011
Att få kontroll över arbetsmiljön på arbetsplatsen och behålla den Avfall Sveriges höstmöte 2011 Något om arbetsgivarens skyldigheter Ur arbetsmiljölagen: Arbetsgivaren skall vidta alla åtgärder som behövs
Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete
Lilla guiden till systematiskt arbetsmiljöarbete Vad är systematiskt arbetsmiljöarbete? Systematiskt arbetsmiljöarbete innebär att man ska undersöka om det finns risker på jobbet. De anställda ska inte
Riktlinje mot kränkande särbehandling i arbetslivet. Definition av kränkande särbehandling
RIKTLINJE MOT KRÄNKANDE SÄRBEHANDLINGI ARBETSLIVET Riktlinje mot kränkande särbehandling i arbetslivet Eslövs kommun tar avstånd från alla former av kränkande särbehandling och tolererar inte att sådana
Arbetsmiljöverket. Vår vision
Arbetsmiljöverket Vår vision Alla vill och kan skapa en bra arbetsmiljö Vår organisation Sju avdelningar Cirka 600 medarbetare Fem regioner Vår verksamhet Inspektioner Föreskrifter och regler Analys och
Resultatet av inspektionen 28 mars 2017
2017-05-03 2017/013690 1 (8) Avdelningen för inspektion Karin Lilje Gränge, 010-730 92 58 arbetsmiljoverket@av.se STOCKHOLMS KOMMUN 105 35 STOCKHOLM Resultatet av inspektionen 28 mars 2017 Ert organisationsnummer:
Uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM)
Tjänsteskrivelse 2018-07-27 Dnr 2018/253-026 Barn- och utbildningsnämnden Uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) Bakgrund Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter om systematiskt arbetsmiljöarbete
Riskbedömning genom friskfaktorer
Januari 2012 Sida 1 Riskbedömning genom friskfaktorer 8 Arbetsgivaren skall regelbundet undersöka arbetsförhållandena och bedöma riskerna för att någon kan komma att drabbas av ohälsa eller olycksfall
Guide för en bättre arbetsmiljö
Guide för en bättre arbetsmiljö Hur har ni det på arbetsplatsen? Vad bidrar till att det känns bra? Hur kan det bli bättre? 1 Börja med att svara på frågorna i rutan. Svaren ger troligtvis några exempel
Checklista. Skolan , skolhuvudmän. Datum:
Checklista Datum: 2013-08-20 Skolan 2013-2016, skolhuvudmän Denna checklista fokuserar på skolhuvudmannens systematiska arbetsmiljöarbete och lyfter frågor kring arbetsbelastning samt våld och hot. Datum:
Dokumentbeskrivning Utfärdad den Reviderad den. Arbetsmiljö
Dokumenttyp Utfärdat av Telefon Sida Lokal rutin Karin Bülow 508 12 065 1 ( 1 ) Dokumentbeskrivning Utfärdad den Reviderad den Arbetsmiljö 2012-09-11 2017-08-08 5. Arbetsmiljö Källa/ Hänvisning: Stockholms
Resultatet av inspektionen av socialsekreterarnas arbetsmiljö 2016 Ert organisationsnummer:
2016-12-21 2016/042263 1 (10) Avdelningen för inspektion Mia Tern, 010-730 96 50 arbetsmiljoverket@av.se STOCKHOLMS KOMMUN 105 35 STOCKHOLM Resultatet av inspektionen av socialsekreterarnas arbetsmiljö
FRÅGA. Vad är det bästa med ditt jobb? (Svara med ett ord)
FRÅGA Vad är det bästa med ditt jobb? (Svara med ett ord) FRÅGA Känner du till Suntarbetsliv sedan tidigare? Ja Ja, något Nej Vet inte Undertecknad av parterna augusti 2016 Våra grundprinciper Att jobba