Yttrande angående förslag till föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna

Transkript

1 YTTRANDE Yttrande angående förslag till föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna Ledarna Sveriges chefsorganisation är en facklig organisation med drygt medlemmar, som sedan 1905 organiserar chefer på alla nivåer i alla branscher. Vi menar att chefer har en avgörande betydelse för att arbetsförhållanden ska vara tillfredställande och för att ohälsa och olycksfall ska förebyggas. Ledarna, som därmed får anses vara en representativ arbetstagarorganisation, avger därför detta yttrande angående förslag till föreskrift om organisatorisk och social arbetsmiljö samt allmänna råd om tillämpningen av föreskrifterna. Sammanfattning Ledarna tycker det är bra att Arbetsmiljöverket uppmärksammar och arbetar med dessa angelägna frågor. Arbetsplatsens betydelse för den psykiska hälsan är viktig. Ledarna ställer sig dock tveksamt till om dessa problem löses genom ytterligare regler. Större delen av den föreslagna föreskriften innehåller bestämmelser som redan finns idag. En ny föreskrift skulle vara motiverad om den innehöll tydliga metoder och åtgärder för att förebygga och förhindra ohälsa. Vår mening är att det finns en utbredd insikt om vikten av en god arbetsmiljö. Svårigheterna för många arbetsgivare är snarare att få vägledning och stöd i hur man konkret går tillväga. Förslaget innehåller dock inte sådana konkreta föreskrifter. Reglerna ger mycket lite handfast vägledning och ger stort utrymme för subjektiva bedömningar. Det är också mycket oklart hur tillsyn ska kunna utövas.

2 Även mot bakgrund av att åsidosättande av föreskrifter kan få straffrättsliga konsekvenser (BrB 3:10 ) bör det ställas höga krav på tydligheten i de krav som uppställs. Ledarna förordar att förtydliganden av hur arbetsmiljöarbetet avseende den organisatoriska och sociala arbetsmiljön istället genomförs i de allmänna råden till föreskriften om systematiskt arbetsmiljöarbete. Regleringen kan kompletteras med mer konkreta verktyg i informations- och vägledningsmaterial samt genom utbildning. Nedan lämnas några synpunkter på respektive avsnitt av den föreslagna föreskriften. Kunskaper och kompetens 6 Det är positivt att chefens roll och behov av kunskaper och kompetens betonas. Det känns dock gammalmodigt att tala om chefer och arbetsledare. Även arbetsledare har som regeln ansvar för verksamhet och medarbetare och är således chefer. Redan av AFS 2001:1 om systematiskt arbetsmiljöarbete (6 ) framgår att arbetsgivaren ska se till att de som har uppgift att förebygga risker i arbetsmiljön ska ha de befogenheter som behövs, vilket bl.a. innefattar kunskap om hur man förebygger och hanterar ohälsosam arbetsbelastning och hur man hanterar konflikter och kränkande behandling ( Arbetsgivaren skall också se till att de har tillräckliga kunskaper om fysiska, psykologiska och sociala förhållanden som innebär risker för ohälsa och olycksfall, åtgärder för att förebygga ohälsa och olycksfall samt arbetsförhållanden som främjar en tillfredsställande arbetsmiljö ). Om myndigheten anser att arbetsgivare är för dåliga på att tillhandahålla kunskaper borde lösningen vara att Arbetsmiljöverket tillhandahåller den utbildning som anses vara relevant.

3 Det är oklart vilken konsekvens Arbetsmiljöverket tänker sig att det får dels om en arbetsgivare inte försäkrat sig om att kunskaperna finns, dels om en chef inte kan omsätta kunskaperna i praktiken. Mål 7-8 Redan av AFS 2001:1 om systematiskt arbetsmiljöarbete (5 ) framgår att arbetsgivaren i en arbetsmiljöpolicy ska beskriva hur arbetsförhållandena i arbetsgivarens verksamhet ska vara för att ohälsa och olycksfall i arbetet ska förebyggas och en tillfredsställande arbetsmiljö uppnås. Av 2 framgår att det systematiska arbetsmiljöarbetet ska omfatta alla fysiska, psykologiska och sociala förhållanden som har betydelse för arbetsmiljön. Krav på mål kan därför istället förtydligas i AFS 2001:1 och de nu föreslagna allmänna råden kan införlivas i dess allmänna råd. Det är bra att Arbetsmiljöverket uppmärksammar vikten av ett gott ledarskap för en god organisatorisk och social arbetsmiljö och att det måste ges förutsättningar för detta. Detta ligger helt i linje med Ledarnas arbete att påverka arbetsgivare att ge chefer rimliga förutsättningar för chefsuppdragen. Ohälsosam arbetsbelastning 9-11 Ledarna arbetar tillsammans med arbetsgivare och dess organisationer för att ha hållbara chefer i arbetslivet. Avtalsförhandlingarna år 2010 och 2012 ledde bland annat till att Ledarna samverkar med flera arbetsgivarorganisationer för att sprida kunskap och lyfta frågan om hållbara chefer på arbetsmarknaden. Att vara hållbar som chef betyder att vilja och kunna verka som chef över tid och samtidigt må bra. För att nå dit måste chefens uppdrag vara begripligt, hanterbart och meningsfullt. De föreslagna bestämmelserna har motiverats av att ohälsosam arbetsbelastning, tillsammans med kränkande behandling, orsakar flest fall av allvarligt psykisk ohälsa.

4 För att föreskrifter ska bidra till att förebygga och förhindra ohälsa förutsätts att de är konkreta. De föreslagna reglerna ger dock inte några konkreta verktyg för att komma till rätta med ohälsosam arbetsbelastning. Av 9 framgår att arbetsgivaren ska se till att de arbetsuppgifter som tilldelas arbetstagarna inte ger upphov till ohälsosam arbetsbelastning. Av detta går inte att utläsa hur arbetsgivaren ska göra för att se till att arbetsuppgifterna inte ger upphov till ohälsa eller vad som händer om denne inte lyckas. Förslaget uppställer även krav på att arbetstagarna ska ha resurser för att utföra arbetsuppgifterna och att dessa ska var anpassade till kraven i arbetet. En föreskrift bör innehålla mer konkreta uppgifter om hur detta ska ske. De föreslagna bestämmelserna tillför inte några sådana konkreta verktyg utan är i stor utsträckning information om vad som ingår i ett sådant förebyggande arbete. Arbetsgivaren förfogar inte alltid över att resurserna är anpassade till kraven i arbetet. Sådana brister förklarar ofta ohälsosam arbetsbelastning inom offentlig sektor. Det är således inte realistiskt att ställa ett sådan absolut krav på arbetsgivaren. Ledarnas erfarenhet är att de allra flesta arbetsgivare arbetar med att säkerställa vad som framgår av 10. Det är dock i praktiken svårt att fastställa t.ex. ansvar och befogenheter för varje del av arbetet. Vi lever i en snabbföränderlig värld. Om målet är en detaljerad befattningsbeskrivning kommer dessa snabbt att bli föråldrade och till och med en månatlig uppdatering kan behövas. Detta skulle utgöra en orimlig administrativ börda. Förtydligandet att arbetsgivaren ska vidta åtgärder som behövs även för att motverka att starkt psykiskt påfrestande arbeten leder till ohälsa innefattas redan i den överordnade skyldigheten att förhindra olycksfall och ohälsa. Om det finns motivation att förebygga ohälsa borde Arbetsmiljöverket i stället tillhandahålla mer konkreta förslag till vilka åtgärder som mot bakgrund av fakta ger effekt. Kravet att vidta de åtgärder som behövs är för otydligt. Det är sannolikt först i efterhand det går att konstatera att åtgärderna inte var tillräckliga. Det är också en svår uppgift att

5 bedöma vad som förorsakat ohälsa, om det är det starkt psykiskt påfrestande arbetet eller om det är livet i övrigt. När det ges exempel på vilken verksamhet som kan anses starkt psykiskt påfrestande finns risk att man bortser från andra verksamheter. Det vore mer relevant att påvisa vilka förhållanden som kan vara starkt psykiskt påfrestande. Arbetstid 12 Skyldigheten i arbetsmiljölagen att vidta åtgärder för att förhindra ohälsa innefattar även åtgärder som har med arbetstidens förläggning att göra. Det finns redan bestämmelser i såväl Arbetstidslagen som Arbetsmiljölagen, varför tillkommande föreskriftsreglering skulle försvåra överblickbarheten och tillämpningen. Konflikter och kränkande behandling Ledarna är kritiska till att förslaget inte längre innehåller ett krav på att motverkande åtgärder snarast ska vidtas och följas upp när det finns tecken på kränkande särbehandling samt krav på att den arbetstagare som utsatts för kränkande särbehandling snabbt ska få hjälp eller stöd. Begreppet kränkande särbehandling bör finnas kvar. Ett förtydligande av vad som ska göras för att förebygga och förhindra ohälsa som föranleds av såväl kränkande särbehandling, konflikter som trakasserier bör ske inom ramen för det systematiska arbetsmiljöarbetet som regleras i AFS 2001:1 istället för genom en särreglering. Ledarna stöder konstaterandet att chefer och arbetsledande personal har ett särskilt ansvar när det gäller att hantera konflikter och kränkande behandling samt att de måste ges förutsättningar för detta genom kunskap och kompetens. Ledarna ifrågasätter dock starkt slutsatsen att ett sätt att få stopp på kränkande behandling är att sära på inblandade parter. De arbetsrättsliga reglerna ger heller inte utrymme för arbetsgivaren att ensidigt besluta om sådana förändringar. Stockholm den 16 december 2014