Utmaningen en film om den sjuka jobbstressen

Transkript

1 Organisatorisk och social arbetsmiljö AFS 2015:4 Källor genomgående i presentationen Arbetsmiljöverket och Metodicum Organisatorisk och social arbetmiljö Utmaningen en film om den sjuka jobbstressen Varför en ny föreskrift? Samstämmer med syftet med arbetsmiljölagen 1 Kap 1 att främja en god arbetsmiljö och förebygga risk för ohälsa på grund av organisatoriska och sociala förhållanden. Minska den arbetsrelaterade ohälsan Ge stöd till arbetsgivare och arbetstagare Arbetsmiljöverket vill precisera vad man ska sätta fokus på. Arbetsmiljölagen vill att man ska vidta alla åtgärder Ersätter allmänna råd som inte har lika tyngd som föreskrift. Siljagruppen / Jeanette Petrini 1

2 AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö 31 mars 2016 Ersätter AFS 1980:14 Allmänna råd om psykiska och sociala aspekter på arbetsmiljön AFS 1990:18 Omvårdnadsarbete i enskilt hem AFS 1993:17 Kränkande särbehandling i arbetslivet. Preciserar AFS 2001:1 Systematiskt arbetsmiljöarbete Innehåll 1 3 syfte och vilka som berörs 4 Definitioner 5 förhållande till SAM 6 Kunskaper 7 8 Mål för organisatorisk & social arbetsmiljö 9 11 Arbetsbelastning 12 Arbetstid kränkande särbehandling Psyko social blir social Arbetsmiljöverket vill lyfta bort psyko social för att det beskriver mer ett individförhållande i relation till omgivningen och vad som händer inom mig. lyfta den till att gälla den organisatoriskasociala arbetsmiljön dvs. gruppen arbetsplatsen funktionen. Siljagruppen / Jeanette Petrini 2

3 Det är ju så individuellt. Livspusslet. Alla reagerar ju så olika Det finns en individuell variation för alla hälsorisker på en arbetsplats Strävar mot det generella, minska riskerna för alla. Organisatoriska och sociala faktorer ska kartläggas för att se om det är en risk för ohälsa. Förebyggas och åtgärdas. Organisatorisk arbetsmiljö Är de villkor och förutsättningar som inkluderar: Ledning och styrning Kommunikation Påverkan delaktighet meningsfullhet KASAM krav, resurser, ansvar och befogenheter. Den sociala arbetsmiljön är hur vi påverkas av de personer som finns i omgivningen Samspel, Samarbete och Stöd från chefer och kollegor. Siljagruppen / Jeanette Petrini 3

4 De som ska delta i arbetsmiljöarbetet behöver kunskaper. Kravet på kunskaper förtydligas i AFS 2015:4. Arbetsgivaren ska se till att chefer och arbetsledare har kunskaper om: Hur man förebygger och hanterar belastning Hur man förebygger och hanterar kränkande särbehandling. Arbetsgivaren ska se till att det finns förutsättningar att omsätta dessa kunskaper i praktiken. SAM systematiskt arbetsmiljöarbete 1. Kartlägg/undersök arbetsförhållandena 2. Bedöm risker för ohälsa 3. Formulera mätbara mål (förtydligat krav i AFS 2015:4) 4. Åtgärda de risker som kommit fram 5. Gör en handlingsplan för de åtgärder som inte genomförs omedelbart 6. Kontrollera/följ upp genomförda åtgärder Vad säger forskningen? Forskningen är framme vid den punkt när man ser vilka faktorer som bidrar till ohälsa. Höga krav och små möjligheter till påverkan Bristande medmänskligt stöd i arbetsmiljön Konflikter eller mobbing Belöningen liten i förhållande till prestationen Osäkerhet i anställningen Utsätts för orättvisor (regleras inte i AML) Nattarbete Långa arbetsveckor skiftarbete Siljagruppen / Jeanette Petrini 4

5 Sjukt jobbigt Psykiska ohälsa ökar snabbast bland akademiker Stressreaktioner bland kvinnor ökar mest kvinnor och män är sjukskrivna Om män och kvinnor utsätts för samma påfrestningar i arbetslivet är reaktionerna i form av psykiskt ohälsa lika. Värst drabbade är socialsekreterare Vanligaste diagnoserna: 1. Anpassningsstörning och stress 2. Depressiva episoder 3. Ångestsyndrom Totalt var sjukskrivna hösten 2015, 40% av dem pga. psykiska sjukdomar. Källa: Akademikern april 2016 Kostnader Enligt OECD kostar det 65 miljarder kr/år (sjukvård, socialförsäkring, produktionsbortfall) Regeringen avsätter 845 miljoner kr/2016 (ökning med 150 miljoner/2015) Även om hälsan drabbar individen finns orsakerna i arbetsmiljön hur arbetet organiseras och hur det sociala samspelet fungerar. Nyckel är det systematiska arbetsmiljöarbetet, att förebygga ohälsa. Uppmärksamhet på att genomdriva reglerna, kommunicera istället för kompensera brister i arbetsmiljön. Brister och hälsorisker Ökad risk för ohälsa stressreaktioner sömnstörningar, hjärt och kärlsjukdom, ryggproblem, depression, utmattning syndrom dvs. neurologisk påverkan koncentration, minne, problemlösning, beslutsfattande Kostsamt för individ, arbetsgivare och samhälle. Kan bidra till att arbetstagare tar risker som leder till olyckor. negativt för verksamhetens resultat. Siljagruppen / Jeanette Petrini 5

6 Summering av AFS 2015:4 Övergripande Förtydligande av det tidigare begreppet psykosocial arbetsmiljö med syftet att främja en god arbetsmiljö. Nya krav för det systematiska arbetsmiljöarbetet Precisering av kunskapskrav för chefer och arbetsledare om ohälsosam arbetsbelastning stressproblematik och kränkningar ( 6), Att förtydliga/komplettera arbetsmiljöpolicyn med mål för en god organisatorisk och social arbetsmiljö( 7 8), Tydligare beakta ohälsosam arbetsbelastning vid tilldelning av arbetsuppgifter, arbetsmängd och svårighetsgrad ( 9 10) Tydligare beakta förebyggande insatser för arbeten som är starkt psykiskt påfrestande ( 11) Tydligare beakta hälsoaspekter vid planering av arbets /tids /skiftscheman ( 12) Ha rutiner för hur kräkningar ska hanteras, om de inträffar ( 13 14). Siljagruppen / Jeanette Petrini 6

7 9 10 Arbetsbelastning Ohälsosam arbetsbelastning skapar obalans Krav Arbetsmängd Tidsramar Svårighetsgrad Emotionell belastning Kognitiv belastning Tecken och strategier när det råder obalans Sänker kvaliteten i arbetsresultaten Bristande motivation, nedstämdhet, irriterad Försämrad koncentrationsförmåga, minnesstörning, initiativförmåga, ambivalens. Konflikter, samarbetssvårigheter, kränkningar Stressymptom mag tarm, sömn, värk Sjukskrivningar, sjuknärvaro, personalomsättningar. Anpassa resurser till kraven Arbetsmetoder Arbetsredskap Kompetens Bemanning Socialt stöd från chef och kollegor Feedback på arbetsinsats Kontroll återhämtning Siljagruppen / Jeanette Petrini 7

8 Friskfaktorer Riskfaktorer Verktyg för undersökning av den organisatoriska och sociala arbetsmiljön Samtal i vardagen Medarbetarsamtal Medarbetarenkäter Fokusgrupper Avgångsintervjuer Arbetsplatsträffar Statistik (personalomsättning, sjukfrånvaro, övertidsuttag, nöjd kund index etc) Hälsoundersökningar Intervjukartläggningar Friskfaktorer Enl. svensk forskning finns det fyra viktiga friskfaktorer. Skapa ett friskt företag och friska medarbetare, långsiktiga effekter på arbetsplatsens och företagets utveckling. Ledarskap och kompetensförsörjning KASAM Kommunikation och medvetenhet Synen på ohälsa och sjukfrånvaro Siljagruppen / Jeanette Petrini 8

9 Ur ett salutogent perspektiv KASAM Delaktighet (högre lön i relation till prestation och erfarenhet, feedback och struktur) Meningsfullhet (det är värt att arbeta för trots svårighetsgrad, trivsel, goda relationer) Hanterbarhet (kompetensutveckling, resurser) tre faktorer som påverkar vår möjlighet att skapa friskfaktorer och god psykosocial arbetsmiljö. Meningsfullhet är den viktigaste av de tre. Hälsofrämjande ledarskap Omtanke, klargörande av mål och förväntningar, information och återkoppling Uppmuntra till delaktighet Påverka organisationsklimat relation mellan chef och medarbetare Aronsson m.fl Ledarskap för prestation och hälsa Ledarskapet påverkar förutom prestation och resultat även: Sjukfrånvaro, stress, välbefinnande Säkerhetsklimat, olyckor och tillbud Får effekter på hälsorelaterat beteende, förekomst av hjärt kärlsjukdomar, Siljagruppen / Jeanette Petrini 9

10 Kunskap, kännedom, kommunikation I företag med låg sjukfrånvaro har medarbetarna stor kunskap och kännedom om verksamheten i hela organisationen. Det finns en stor öppenhet, inte minst om bekymmer och problem. Fungerande kommunikation bidrar till att cheferna har en bättre bild av vad som händer i företaget och därmed också bättre förutsättningar i sin ledarroll Kränkande särbehandling Definition: Handlingar som riktas mot enskilda arbetstagare på ett kränkande sätt och som kan leda till ohälsa eller att dessa ställs utanför arbetsplatsens gemenskap. Vad är kränkande särbehandling? ObehagligtOlustigtObegripligtOrättvist I ord eller handling förnedras, behandlas annorlunda. Mobbning är ett individuellt trauma. och en kollektiv angelägenhet. Siljagruppen / Jeanette Petrini 10

11 Arbetsgivaren är ansvarig för: Klargöra att kränkande särbehandling inte accepteras i verksamheten vad betyder det? Se till att chefer och arbetsledare har kunskap om hur man förebygger och hanterar kränkande särbehandling Utreda orsakerna så att risker för ohälsa eller olycksfall kan förebyggas Vidta åtgärder för att motverka förhållanden i arbetsmiljön som kan ge upphov till kränkande särbehandling Ha rutiner för hur kränkande särbehandling skall hanteras Arbetsmiljölagstiftningens ändamål är att förebygga ohälsa och olycksfall. Den reglerar inte frågor om kompensation och skuld. Förebyggande, Främjande, rehabiliterande För att skapa en frisk arbetsplats krävs fungerande system och samsyn inom organisationen för att fånga upp anställda som riskerar att bli sjukskrivna. De mest avgörande insatserna sker alltid innan en anställd blir sjukskriven. Det kan både vara insatser av främjande, förebyggande och rehabiliterande karaktär, det viktiga är att åtgärderna sätts in tidigt. Konkret kan det innebära att: Regelbundet gå psykosociala skyddsronder Medarbetarna har tillgång till företagshälsovården vars uppdrag är att motverka psykosocial problematik. Se till att chefer och medarbetare har kunskap Om ansvaret delegeras ska det göras skriftligt Fler skyddsombud HR kompetens som en motor i arbetsmiljöarbetet Siljagruppen / Jeanette Petrini 11

12 Summering På arbetsplatsen ska man. Anpassa resurserna till kraven i arbetet ( eller vice versa) Klargöra arbetets innehåll Vad, hur, vem Kvantitet (hur mycket) och kvalitet (tillräckligt bra) Arbetsgång/metod Prioriteringsprinciper Identifiera psykisk påfrestning Bedöma risker kopplade till arbetstid Förebygga kränkande särbehandling Ha rutiner för hur kränkande särbehandling ska hanteras Vem tar emot information Vad mottagaren ska göra Hur och var de som är utsatta snabbt ska få hjälp Se till att chefer och arbetsledare har kunskaper om hur man förebygger och hanterar ovanstående. Komplettera arbetsmiljöpolicyn med mål för organisatorisk och social arbetsmiljö Källa: AV Mer info och verktyg. YouTube ex Arbetsmiljöverkets information Inventera. Ditt och arbetsplatsens behov av mer kunskap Använd företagshälsovårdens specialistkompetens Konflikthantering Stress utmattning hjärnan på jobbet Kränkande särbehandling Feedbackkultur Osv Lycka till! Siljagruppen / Jeanette Petrini 12