Utdrag från kapitel 1

Transkript

1 Utdrag från kapitel Varför en bok om produktionsutveckling? Finns det inte böcker om produktion så att det räcker och blir över redan? Svaret på den frågan är både ja och nej! Det finns många bra böcker som behandlar produktionsfrågor ur olika perspektiv. Flera av dessa böcker har varit inspirationskällor för oss i vårt arbete vilket också framgår av referenserna. Vi tycker dock att det är nödvändigt att lyfta produktionsfrågorna igen och att göra det på ett annat sätt än vad som oftast gjorts tidigare. För att ge dig som läsare en bättre förståelse för bokens innehåll och upplägg ska vi därför inledningsvis beskriva våra huvudsakliga drivkrafter för att skriva denna bok Tid att tänka produktion Produktionsutveckling är ett omfattande begrepp. Det handlar om att skapa effektiva produktionsprocesser och att utveckla produktionsförmågan. Produktionsutveckling refererar både till produktionssystem i drift, där det handlar om att effektivisera och förbättra redan befintliga system, och till utveckling av nya produktionssystem. I takt med att den industriella konkurrensen ökar blir det än tydligare att förbättrade nivåer av output, effektivitet och kvalitet bara kan åstadkommas genom att utforma bättre produktionssystem, snarare än att utöva än hårdare kontroll över de existerande systemen. (Bennett, 1986, s. 2).

2 Vid utformning av nya produktionssystem finns självklart den största möjligheten att göra bra system och därför anser vi att just detta område förtjänar extra uppmärksamhet. Figur 1.1 Det är vid utvecklingen av systemet de största möjligheterna finns att åstadkomma bra produktionssystem. Styrning och kontroll av befintliga system erbjuder sämre möjligheter. (Illustration: Mario Celegin) Med produktionsutveckling i denna bok åsyftas utveckling och drift av produktionssystem. Boken inriktas framför allt mot frågeställningar som gäller utveckling av nya produktionssystem eller större förändringar av befintliga produktionssystem. Många frågeställningar är givetvis relevanta även vid mindre förändringar. I ett utvecklingsarbete är det är det viktigt att ha ett helhetsperspektiv där såväl teknik som människor inkluderas. Att betona produktionsutveckling istället för det traditionella begreppet produktionsteknik är ett sätt att markera behovet av utveckling på lång sikt. Aktuella frågeställningar som belyses i boken är därför exempelvis vilka resurser som ges till produktionsteknik i allmänhet och till produktionsutveckling i synnerhet. En medveten satsning på produktionsområdet är en viktig fråga som, mot bakgrund av den hårda globala konkurrensen, har en större aktualitet än någonsin för varje enskilt producerande tillverkningsföretag i Sverige. Vi anser att produktionsutveckling måste lyftas in som en självklar del av produktframtagningsprocessen. Med produktframtagning 8 Studentlitteratur och författarna

3 Produktionsutveckling avses här processen från produktplanering till färdig produkt. Alltför ofta likställs produktframtagning med produktutveckling medan produktion nämns i förbifarten som något som måste hanteras och inte som ett konkurrensmedel. Vidare anser vi att arbetet med att utveckla produktionssystem behöver förbättras. Ett sätt att göra detta är genom verktyg och metoder som stödjer ett strukturerat arbetssätt vid systemutveckling. Produktutvecklingen i de flesta företag är föremål för en ständig utveckling av både arbetssätt, organisation och metoder. Stora resurser satsas här på att vidareutveckla processen att utveckla produkter. Vid en jämförelse kan man konstatera att motsvarande satsning inom området produktionsutveckling skulle innebära enorm potential till utveckling. Med produktion avses i denna bok den process i vilken varor och tjänster produceras med hjälp av olika produktionsfaktorer som framför allt arbetskraft, maskiner och råvaror. Här fokuseras särskilt industriell produktion, vilket innebär en betoning på den produktion som sker inom tillverkningsindustrin. En stor del av den litteratur som finns inom området tar sin utgångspunkt i fordonsindustrin och ofta specifikt i bilindustrin. Vi tar här ett vidare grepp och inkluderar även andra branscher inom framför allt verkstadsindustrin. Förutsättningarna för industriell produktion är under ständig förändring. Svensk industri agerar på en global marknad, vilket medför stora möjligheter samtidigt som det innebär ständigt förändrade förutsättningar och hårda krav. Kunderna kräver mer än låga priser, de vill ha högkvalitativa produkter till rätt pris levererade i rätt tid. Med dagens tuffa konkurrens räcker det inte med att utveckla en lyckad produkt. I en värld där kravet på nya produkter är konstant behövs en långsiktig förmåga att utveckla nya produkter. Det är dessutom nödvändigt att ha den kunskap som erfordras för att kunna realisera produkterna på bästa sätt. De senaste åren har den industriella produktionen fått mycket uppmärksamhet i media. Tyvärr har uppmärksamheten ofta handlat om att hela, eller delar av produktionsanläggningar ska flyttas från Sverige till Polen, Kina, Malaysia eller något annat så Studentlitteratur och författarna 9

4 kallat lågkostnadsland. Trenden att flytta produktionen utomlands fortsätter bland svenska tillverkningsföretag, men börjar ifrågasättas allt mer jämfört med för bara några år sedan. Den växande insikten om produktionens betydelse för enskilda företag, och för Sverige i stort, medför att frågorna hamnar högre upp på agendan. Att utkontraktera (kallas oftast outsourcing) egen produktion med tillhörande ansvar till leverantörer har visat sig inte vara odelat positivt. Detta efter en period där outsourcing allt närmare företagens egen kärnverksamhet har ökat. Frågan som infinner sig är nämligen vad som händer på sikt när delar av kärnverksamheten saknas. Om vi inte längre kan producera våra produkter själva hur länge dröjer det då innan vi också tappar vår förmåga att utveckla konkurrenskraftiga produkter? Kopplingarna mellan produktutveckling, industrialisering och produktion är så starka, att om någon av dessa länkar kraftigt försvagas riskerar även övriga länkar att påverkas negativt. Vi kan redan idag se att många av de länder som benämns som lågkostnadsländer inte enbart kan karaktäriseras som stora produktionsfabriker som saknar egen utvecklingskompetens inom produkt- och produktionsområdet. Tvärtom, bara i Kina utexamineras 1 miljon ingenjörer varje år (SvD, ) vilket kommer den kinesiska industrin tillgodo och stärker deras möjlighet till konkurrenskraft inom både produktion och produktutveckling. Många vittnar också om mycket avancerade fabriker runt om i världen, många av dessa högt automatiserade. Vi bör därför snarast göra oss av med våra eventuella förutfattade meningar om att vår egen förmåga att utveckla produkter skulle vara enastående i förhållande till de så kallade lågkostnadsländernas förmågor. Att tro att vi i Sverige enbart ska utveckla produkter medan produktionen kan ske i lågkostnadsländerna kan visa sig förödande redan inom en ganska snar framtid. En av de viktigaste orsakerna till ovanstående problematik är att företag och nationer inte har samma intressen (Sigurdson, 2004). I dag ser många företag i princip hela världen som en potentiell fabrik. Företagen vill maximera sina vinster genom att förlägga produktionen på det ställe där det ger mest. Vi måste se till att förutsättningarna för produktion och förmågan att producera är så 10 Studentlitteratur och författarna

5 Produktionsutveckling god att företagen väljer Sverige. Annars finns en risk att Sverige hamnar i en bazar-ekonomi, vilket innebär att vi endast säljer sådant som andra har utvecklat och producerat (IVA, 2004). År 2004 startades projektet Produktion för konkurrenskraft 1 i Sverige. Målet för projektet är att Sverige ska bli världsledande som produktionsland. Sveriges tillväxt och välfärd är idag direkt beroende av industrins framgång. Projektets syfte är att lyfta fram vikten av och förbättra förutsättningarna för att bedriva internationellt konkurrenskraftig produktion. Visionen är att öka Sveriges konkurrenskraft genom att fokusera på produktionen. ( Denna nationella satsning, där stora delar av produktions-sverige deltar, signalerar produktionens betydelse för både enskilda företag, branscher och för Sverige i stort. Tillverkningsföretagen står nämligen för hälften av Sveriges export och sysselsätter ett stort antal personer, samt bidrar till ännu fler indirekta arbetstillfällen via leverantörer samt tjänste- och servicesektorn. Om den industriella produktionsverksamheten fortsätter att flyttas utanför landets gränser står vi inför ett betydligt värre scenario än när teko- och varvsindustrin försvann för några decennier sedan. Genom att prioritera resurser till produktionsutveckling, satsa på framtagning av stödjande metoder och arbetssätt, utveckla produktionskunskapen samt förstärka kompetensen, såväl industriellt som inom forskning och utbildning, kommer produktionen att fortsätta vara en nyckelfaktor för svensk industri. Detta är utgångspunkten för denna bok inom produktionsutveckling. 1 Organisationer som Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademin (IVA), Teknikföretagen, Metall, VINNOVA, Stiftelsen för Strategisk Forskning (SSF), Stiftelsen för Kunskaps- och Kompetensutveckling (KK-Stiftelsen) och Samhall står bakom projektet. I projektet deltar ett stort antal företrädare från svensk tillverkningsindustri samt representanter från universiteten. Studentlitteratur och författarna 11