Framtidens lärande. Anders Jakobsson, PhD. Docent i utbildningsvetenskap med inriktning mot naturvetenskap och lärande

Transkript

1 Framtidens lärande Anders Jakobsson, PhD Docent i utbildningsvetenskap med inriktning mot naturvetenskap och lärande

2 Vetenskaplighet och lärande Mångvetenskapligt / tvärvetenskapligt Hur förhåller man sig vetenskapligt till framtidens lärande? Strategier? Framtidsforskning riskerar bli gissningar eller siande Hur ser det ut ur ett historiskt perspektiv? Vilka trender ser vi idag? Interpolering av utvecklingskurvor Prognoser och hypoteser!

3 Lärande och kunskapssyn Man kan inte tala om lärande utan att inbegripa en diskussion om vad kunskap är! Vad är kunskap? Vem har kunskap? När har man kunskap? Var finns kunskapen? Finns olika kunskapsformer?

4 Lärande och kunskapssyn Om man ser på kunskap som enbart väldefinierade mätbara fakta, implicerar detta hur man ser på lärande! Om man ser på kunskap som meningsskapande och förståelse i samhälleliga praktiker, får det andra implikationer för hur man betraktar lärande.

5 Kunskapssyn och lärande Platon: Verkligheten, så som den uppfattas av våra sinnen, är ej verklig utan påverkad av brister i våra sinnen. Istället är tillvaron (idévärlden) verklig, oföränderlig och sann. Icke empirisk. Aristoteles: Använde experiment för att förstå världen. Verkligheten är alltså möjlig att förstå och undersöka med sina sinnen. Empirisk. (t. ex. hönorna)

6 Epistemologi Ontologi Epistemologi: Läran om kunskap och handlar om kunskapens natur, objekt och källor. Vad är kunskap? Vad kan vi ha kunskap om? Vad vilar vår kunskap ytterst på, sinnena (Aristoteles) eller förnuftet (Platon)? Ontologi: Världsbild. Läran om de begrepp eller kategorier man behöver anta för att kunna ge en sammanhängande beskrivning av världen.

7 Olika kunskapsformer De fyra F:en (Carlgren, 1993). Fakta (206 ben) Förståelse (skelettets funktion) Färdighet (förmåga att överföra kunskaper om skelettet till andra organismer) Förtrogenhet (osteolog, ortoped, etc)

8 Olika kunskapsformer Var är våra kunskaper lokaliserade? Tacit knowledge omöjlig att explicitgöra med ord (Polanyi, 1958) t. ex. snickaren Knowledge flow nästan oreflekterad, i farten t. ex. pianist Heuristic knowledge kunskap om hur vi kunskapande personer, erfarenhetsbaserad kunskap t. ex. tonåringar och mobiltelefoner

9 Olika kunskapsformer Kreativ kunskap att använda sin kunskap för nyskapande t. ex. skapa TILDA-applikationer Handlingsbaserad kunskap att använda teoretiska kunskaper i praktiker (teori-praktik) Den reflekterande praktikern (Schöön, 1974) Sinnlig kunskap (konstnärens kunskap) Syftet var att visa på mångfalden när det gäller olika kunskapsformer. Vilka implikationer får det för lärande?

10 Metakognition När vet vi att vi vet? En medvetenhet och förståelse av den kunskap man har (eller inte har). Det handlar således om att vara medveten om sitt eget tänkande, hur man löser problem, fattar beslut, tolkar en text, eller söker i sitt minne. (Allwood, 2005)

11 Livslångt lärande att anpassa tillhandahållandet av allmän och yrkesinriktad utbildning och organisationen av avlönat arbete, så att människor kan delta i lärandet under hela livet och planera hur de kan förena lärande, arbete och familjeliv att uppnå högre nivåer på utbildning och kvalifikationer i alla sektorer, att säkerställa tillhandahållande av allmän och yrkesinriktad utbildning av hög kvalitet, och samtidigt se till att kunskaper och färdigheter motsvarar kraven inom yrken, arbetsplatsorganisation och arbetsmetoder som är i ständig förändring att uppmuntra och förbereda människor för att delta mer aktivt på alla områden, i det moderna offentliga livet, särskilt inom det sociala och det politiska livet på alla nivåer i samhället, däribland på europeisk nivå. (EU-kommissionen, 2001) Men varför pratar man om livslångt lärande? Räcker inte utbildningen till?

12 Förnyelsehastighet för kunskap Hur hanterar vi den information som finns idag? Vilka strategier för lärande ska vi använda? Kan individen ha all denna kunskap? Strategisk kunskap?

13 Teorier om lärande Behaviorism studera observerbara beteenden (Skinner, 50-talet). Beteenden påverkas av yttre stimuli och individen agerar respons (Pavlovs hundar). Metafor: Att människan liknas vid en maskin, en tro på att alla människor uppfattar saker på samma sätt och agerar på samma sätt. Dator/hjärna, processor/korttidsminne, hårddisk/minne

14 Teorier om lärande Konstruktivism inte möjligt att passivt överföra kunskaper mellan t.ex. lärare och elev. Individen är aktiv och konstruerar en personlig förståelse av presenterad kunskap (Piaget, 60-talet) Metafor: Byggnadsställning

15 Teorier om lärande Socio-kulturell teori: Kunskaper och lärande är kulturellt betingat, historiskt/evolutionärt och sker genom deltagande i praktiska aktiviteter. Fokuserar hur individer eller en grupp tillägnar sig fysiska eller kognitiva resurser. Metaforer: stavhopparen, externa minnessystem, Den blinde mannen.

16 Distribuerad kunskap De traditionella lärande-teorierna talar om att kunskapen endast är lokaliserad i individen. Men hur ser kunskapen ut i en organisation, institution eller avdelning ut? Kunskapen är distribuerad. Om en individ försvinner, behöver det inte innebära att organisationen förlorar all kunskap inom området. Kunskapen i organisationen är mer än summan av alla individers kunskap. (Lave & Wenger, 1996; Engeström, 2001)

17 Externa minnessystem Hur möter vi informations- och kunskapsexplosionen? Räknesticka grafräknare

18 Externa minnessystem Framtidens mobiler Internet Minnesverktyg Tankeverktyg Vilken kunskap behöver vi ha inom oss och vilken kan vi ha i minnessystem?

19 Expert eller allmänbildad Behöver vi vara generalister eller specialister i framtiden?

20 Individuellt gemensamt lärande När lär vi bäst? Cooperative /collaborative learning (Koshman, 2002) Problemlösning i matematik individuellt eller i grupp. Vad är intressant för en avdelning på ett sjukhus? Dialogiskt lärande (Bahktin, 1968) Ett samtal mellan två eller flera individer konstitueras gemensamt. Vi lägger orden i varandras munnar Sändare och motagar-metaforen otillräcklig Vilka betydelser får det för TILDA-applikationer?

21 Den lärande organisationen Hur ser en lärande organisation/avdelning/in stitution ut i framtiden? Hur utnyttjar en lärande organisation/ avdelning/institution dessa teorier om kunskap och lärande? Hur förändrar detta er arbetsplats i framtiden?

22 Den lärande patienten Hur kan man använda dessa teorier om kunskap och lärande för att underlätta patienternas lärande om sitt sjukdomstillstånd? Kan detta påverka vården? Relationen mellan personal och patient?

23 Den lärande patienten Vad vet, förstår och inser patienten om sin sjukdom? Har det någon betydelse vad patienten förstår? Hur skulle man kunna förtydliga hur patienten resonerar? Verktyg för att explicitgöra resonemang och tankar! Concept mapping

24 Den lärande patienten Concept mapping

25 Den lärande patienten Concept mapping

26 Didaktik Vad? Varför? Hur? Tre forskningsfrågor! Vad behöver vi kunna? Varför behöver vi kunna just detta? Hur skall vi lära oss detta? Hur skapar vi en lärande organisation?