Tro inom naturvetenskap

Transkript

1 Tro inom naturvetenskap Vetenskap och tro. Värdeladdning och dialektisk spänning. Vetande och åsikt? Bra dåligt? Vetenskap som förädlad tro? Vetenskap före tro? Allt vetande vilar och börjar ytterst på tro; olika former av tro och vetande (en variant av tro) frågan är vilka skäl man har för sin tro ( kunskap bortom allt rimligt tvivel ) och hur man förhåller sig till sin tro och sitt sökande efter vetande.

2 Tron på existensen av en av människan oberoende fysisk värld realism. Realism: Det finns en (eller flera!) av det enskilda medvetandet oberoende verklighet(er). Olika varianter: Naiv realism: Det finns en objektiv fysisk verklighet som existerar oberoende människan och människans varseblivning och tankar (även kallad vardagsrealism). Våra sinneserfarenheter ger oss en direkt och säker tillgång till den fysiska verkligheten.

3 Representationalistisk realism: Sinneserfarenheter härrör från den fysiska verkligheten, men kan inte ge oss säker kunskap om denna, det vi erfar är representationer av den fysiska verkligheten. Kritisk realism: Sinneserfarenheterna ger oss en indirekt tillgång till verkligheten (en del är att lita på men andra inte). Det är dessutom möjligt att tränga bortom sinneserfarenheterna till en välgrundad uppfattning om en av sinnena oberoende objektiv fysisk verklighet (rationalism: förnuftet är en källa till kunskap). Begreppsrealism (ex. Platons universella idévärld).

4 Kants transcendentala idealism: Allt vi kan känna till är mentala fenomen/bilder representationer som en extern värld, som inte nödvändigtvis existerar, skapar i vårt medvetande vårt medvetande kan aldrig direkt uppleva externa objekt i sig. Vårt medvetande har en förmåga att organisera sinnesintryck i kategorier och på så sätt formar medvetandet den värld vi upplever. Idealism: Allt vi erfar är av mental natur endast tankar och mentala representationer existerar. Erfarenhetsvärlden/medvetandet är verkligheten. Solipsism: Endast jag själv och mina medvetandetillstånd existerar. Alternativt, jag själv och mina medvetandetillstånd är det enda jag kan ha kunskap om.

5 Det går inte att bevisa eller motbevisa att realism är korrekt, och samma sak gäller för idealism men det finns argument för realism. Realism är en del av det sunda förnuftet. Språket beskriver och argumenterar om någonting. Koppling mellan naturvetenskap och realism naturvetenskapen ger en sammankopplande konsistent bild ( inget mirakel argumentet) sanning realism. Idealismen är absurd: Mitt medvetande skapar världen men jag vet att jag inte är dess skapare.

6 Trossatser baserade på antikens arv: Tron på eviga oföränderliga naturlagar det finns en underliggande oföränderlig logisk struktur som styr den fysiska världen. Tron på människans förmåga att komma åt naturens gömda lagbundenhet vi kan med förnuft, logik/matematik (och empiri) förstå världen. Tales från Miletus (ca 624 f.kr.-546 f.kr.): Det är möjligt att förstå världen med hjälp av observation och (framförallt) förnuft samt kritisk granskning utan åkallande av högre makter.

7 Pytagoras (ca 582 f.kr.-497 f.kr.). Införde abstrakt matematik styrd av deduktiv logik (matematisk bevisning). Kombinerade matematik och religion och grundade den Pytagoreiska skolan. Hävdade att tal och matematik representerar en oföränderlig sanning, själsligt uppfattad och inte utsatt för sinnenas bedräglighet. Universum är matematiskt och består av tal! Upptäckten av irrationella tal ledde senare till en fokusförskjutning från aritmetik till geometri. Parmenides (540 f.kr.-?). Introducerade deduktiv logik i metafysiken. Sinnena går inte att lita på ingenting förändras. Heraclitus ( f.kr.). Allt förändras.

8 Platon ( f.kr.). Inspirerad av Parmenides trodde Platon på en underliggande perfekt och därmed oföränderlig värld. Sinnena förmedlar bara skuggor av den sanna verkligheten, som är en värld av Idéer (former), beskrivna av geometri. Perfektion finner vi endast i himlen; därmed är astronomins uppgift att beskriva rörelsen hos himmelska objekt med likformig (oföränderlig) cirkulär (den perfekta formen) rörelse.

9 Eudoxus (ca f.kr.) vid Platons akademi: Planeternas rörelse kan förklaras matematiskt med hjälp av koncentriska kopplade sfärer.

10 Olika kunskapsformer: Episteme: Säkert vetande (evigt sanna idéer, matematik); vetenskaplig teoretisk kunskap. Doxa: Hypotetisk kunskap (om en förgänglig sinnevärld), åsikter; sannolik kunskap, vardagskunskap. Techne: Praktisk produktiv kunskap, färdigheter, konst. Fronesis: Praktisk vishet, omdöme; värderingar. Antik tro: Episteme det finns en underliggande objektiv evig oföränderlig värld av idéer, inkluderande matematik. Vi kan nå kunskap om denna värld med hjälp av logik och genom en kontakt via en odödlig själ. Det är skillnad mellan det (eviga) himmelska och det (förgängliga) jordiska. Normativa spänningar episteme är bäst.

11 Newtons Principia 1687 episteme om den fysiska världen talet: Icke-Euklidisk geometri, d.v.s. krökt geometri. 1915: Allmän relativitetsteori. Materien kröker rum och tid och rumtidens krökning talar om hur materien skall röra sig talet: Kurt Gödels (första) ofullständighetsteorem: I varje motsägelsefritt formellt system som är tillräckligt komplext för att kunna beskriva aritmetik för naturliga tal, går det att formulera satser som varken kan bevisas eller motbevisas inom ramen för det formella systemet.

12 Oklo reaktorn

13 Den kosmiska bakgrundsstrålningen: Det observerbara universum är 13.7 miljarder år gammalt inom 1% felmarginal.

14 Begreppet föremål och enklare aritmetik är i hög grad hårdkodat.

15 Tron på att partikulär kunskap (speciell erfarenhet) kan ge universell (allmängiltig) kunskap induktionsproblemet. Induktion (introducerat av Aristoteles): slutledning från ett ändligt antal observationer till icke-observerade fall, t.o.m. till allmängiltighet (kan t.o.m. tillämpas på induktion). När kan vi lita på erfarenheterna? Hume ( ): Induktiv logik är ingen logik alls. Hänvisning till sunt förnuft och överlevnad. Enligt filosofen Karl Popper använder vi inte induktion; induktion är en illusion och är t.o.m. irrelevant. Det är inte bekräftelse (verifikation) utan vederläggning som är kärnan i den vetenskapliga metoden. Det är omöjligt att härleda en teori från observationer men det går att (ontologiskt) förkasta den.

16 Trossatser associerade med Galileis arv : Tron på att vi är fria att göra och välja experiment, d.v.s. tron på människans fri vilja och möjligheten att arrangera naturen för att förstå naturen metodologisk reduktionism. Tron på att naturvetenskapliga teorier är empiriskt testbara.

17 I antiken gjordes väsentligen inga kvantitativa mätningar eller experiment; delvis p.g.a. (i)beroende på att samhället var ett slavsamhälle som såg ner på fysiskt arbete, (ii) teknologisk och matematisk infrastruktur saknades, (iii) filosofiskt tankesätt. Galileo Galilei ( ). Nyplatonist som införde experiment som ett redskap för att komma åt den matematiska underliggande ordning han trodde råda överallt.

18 Galileli: Redskap: En serie strategiskt utvalda kvantitativa experiment (kontrollerade empiriska observationer) för att studera effekterna av ett fåtal faktorer som han varierade var och en för sig; syftet var att nå ett matematiskt beskrivbart idealiserat abstrakt tankeexperiment ( matematisk modell). [Isolera och variera] Galileo introducerade metodologisk reduktionism och etablerade den experimentella induktiva metoden som ett naturvetenskapligt redskap för att upptäcka den sanna verkligheten.

19 Trossatser associerade med Newtons arv : Tron på att lokal information om naturen har globala implikationer; (en del av) det som gäller här och nu antas även gälla där, då och i framtiden.

20 Trossatser associerade med Einsteins arv : Tron på att en värld kräver en förklaring och att denna är tillräckligt enkel så att vi kan hitta den via metodologisk reduktionism. Tron på att naturvetenskapen är kumulativ och gradvis närmar sig en sanning konvergent realism.

21 Teorier med en bättre kvantitativ empirisk matchning och med ett högre logiskt informationsinnehåll är att föredra än de med sämre kvantitativ empirisk matchning och eller mindre logiskt innehåll. Teorier är alltid tolkningsmässigt underbestämda. Detta innebär dock inte att vilka tolkningar som helst är ok, vad mer är, tolkning är i mer eller mindre grad underordnad teorin + att olika situationer är olika tolkningskrävande + att det finns kontextuella tolkningsskillnader.

22 Trossater associerade med partikelfysikens arv : Tron på materiell reduktionism och att (därmed) en del naturvetenskaper är mer fundamentala än andra. Materiell reduktionism baseras bl.a. på begreppen föremål och beräkningsbarhet hur långt kan dessa ingredienser fruktbart extrapoleras? Varning för: Jorden är platt syndromet.

23 Tron på att naturvetenskapen är objektiv och därmed kulturoberoende och intersubjektiv. Produktionen av naturvetenskap är kulturberoende. Detta innebär inte att allt i naturvetenskapliga teorier är det.