Moralfilosofi. Föreläsning 5

Transkript

1 Moralfilosofi Föreläsning 5

2 Arg. för emotivism: Bristande konvergens (konvergera = närma sig varandra. Motsats: divergera) Oenighet i värdefrågor är: 1. större än i sakfrågor 2. utbredd: folk är oeniga i värdefrågor i hög utsträckning, och 3. ihållande: personer som är involverade i värdedebatter konvergerar inte till en gemensam ståndpunkt även om de diskuterar under väldigt lång tid 2

3 Emotivismen kan förklara att dessa tre fenomen: Inställningar varierar från person till person och mellan människor i olika kulturer, etc. i hög utsträckning och denna variation består över tid Så om värdeåsikter inte är ngt annat än uttryck för inställningar så är det ju inte så konstigt att folk inte konvergerar i värdefrågor! 3

4 Invändning: Bergström menar att oenigheten (den bristande konvergensen ) i värdefrågor har överdrivits Vi har faktiskt konvergerat i många värdefrågor (t.ex. råder det idag stor enighet om att slaveri är fel) Sedan är det kanske så att den oenighet som fortfarande består inte är fundamental (utan beror på oenighet i sakfrågor eller på olika levnadsförhållanden) 4

5 Dessutom: Det råder stor oenighet även i sakfrågor t.ex. inom psykologi, ekonomi och historia. Därifrån drar vi knappast slutsatsen att åsikter i dessa frågor är inställningar snarare än trosföreställningar! Bergström påpekar också att även om det är så att oenigheten är större i värdefrågor än i sakfrågor så följer det inte från detta att värdeåsikter är inställningar snarare än trosföreställningar 5

6 Motivation som arg. för emotivism: Det verkar finnas en nära koppling mellan ens värderingar och ens motivation att handla i enlighet med dem Emotivister kan förklara denna koppling eftersom de hävdar att värdeomdömen består i inställningar Inställningar är (till skillnad från trosföreställningar) motiverande: om man har en positiv attityd gentemot någonting så är man motiverad att handla därefter 6

7 B hävdar dock i motsats till detta att vi inte alltid är motiverade att handla i enlighet med våra egna värderingar: det finns viljesvaghet Man kan t.ex. anse att man borde ge till välgörenhet utan att vara motiverad till att göra det Eftersom inställningar alltid är motiverande och värdeåsikter inte alltid är motiverande så kan inte värdeåsikter bestå i inställningar (som emotivisterna påstår) 7

8 Fundera! Kan man ha en värdering utan att vara motiverad att handla i enlighet med denna värdering? Kan man t.ex. anse att man bör ge till välgörenhet utan att samtidigt vara motiverad att göra det? Kan man ha åsikten att det är moraliskt fel att anlita prostituerade utan att vara motiverad att avstå från att göra det? 8

9 Tillbaka till grundtanken i subjektivismen Vi kan återigen notera att det finns åtminstone ytterligare ett sätt på vilket man kan acceptera det R kallar grundtanken i subjektivismen Dvs. att det inte finns någonting sådant som objektivt rätt och fel. Det finns inga moraliska fakta Nämligen: misstagsteorin 9

10 Misstagsteorin ( error theory ): När vi fäller värdeomdömen gör vi anspråk på att beskriva speciella värdefakta (semantisk tes) Men eftersom det inte finns några värdefakta i verkligheten (ontologisk tes) finns det ingenting som kan göra värdeomdömen sanna Så enligt denna teori så finns det bara falska värdeomdömen, inga sanna sådana 10

11 Rachels kritiserar subjektivistiska teorier för att de 1. gör värderingar omöjliga att kritisera 2. inte kan förklara att vi ibland har rätt och ibland fel i värdefrågor (dvs. att vissa värdeomdömen är sanna och andra falska) 3. inte kan förklara hur värdeomdömen kan underbyggas med goda skäl 4. är oförenliga med att det finns bevis i värdefrågor 11

12 Kan man ha rätt i värdefrågor? Enligt den enkla subjektivismen så har man (så länge man är uppriktig) alltid rätt i sina värdeomdömen! Enligt emotivismen så kan man varken ha rätt eller fel i värdefrågor Enligt misstagsteorin så har vi alltid fel i våra värdeomdömen: Vi misslyckas (systematiskt) med att göra sanna värdeomdömen 12

13 Subjektivism och goda skäl Rachels menar att subjektivismen står i konflikt med kravet att man måste ge skäl för värdeåsikter Om värdeåsikter inte är någonting annat än inställningar så verkar man inte kunna ge goda skäl för dem Anledning: man kan inte rationellt försvara en ren inställning eller attityd 13

14 Naturalism

15 Naturalism En form av (semantisk) kognitivism: Värdesatser är påståendesatser. Värdeåsikter är trosföreställningar. Värdeomdömen kan vara sanna eller falska Naturalismen (som semantisk teori) säger att värdesatser är påståenden om empiriska fakta. Värdeomdömen kan (i princip) testas empiriskt och vara sanna eller falska på samma vis som t.ex. vetenskapliga påståenden 15

16 Naturalism (semantisk) Värdesemantik Värdeontologi Värdeepistemologi Objektivism Realism Kognitivism Naturalism Emotivism (& Preskriptivism) Idealism Nihilism Skepticism

17 Vi har redan nämnt en naturalistisk teori, nämligen den enkla subjektivismen ( självbiografiska teorin ) Den säger att termen bra (eller termen rätt ) betyder det samma som uttrycket gillas av mig Annorlunda uttryckt: satsen x är bra uttrycker trosföreställningen att x gillas av mig (dvs. talaren den som uttrycker satsen) 17

18 Anta att en person yttrar satsen Man bör ge till välgörenhet Om denna sats tolkas som ett påstående om talarens attityd som den enkla subjektivismen föreslår så är ju påståendet sant (så länge talaren är uppriktig) Då är det ett faktum att personen har denna attityd. Och detta är något vi kan testa empiriskt (t.ex. genom att fråga personen) 18

19 En annan naturalistisk teori är den demokratiska teorin som säger någonting i stil med att termen bra (eller rätt ) betyder det samma som uttrycket gillas av majoriteten Annorlunda uttryckt: satsen x är bra uttrycker trosföreställningen att x gillas av majoriteten Även här har vi att göra med någonting som kan vara sant eller falskt och som kan testas empiriskt 19

20 Ytterligare en form av naturalism är (en tolkning av) det Rachels kallar kulturrelativism Ett samhälles moralkod avgör vad som är rätt och fel i detta samhälle: Om handling X är rätt enligt samhälle As moralkod så är X rätt i A Uttrycket moraliskt fel kunde då betyda det samma som strider mot mitt samhälles moralkod (el. liknande) 20

21 Bergström listar ytterligare några naturalistiska definitionsförslag: Uttrycket bättre än betyder desamma som tillgodoser fler intressen än Uttrycket bättre än betyder det samma som skulle föredras av var och en som är opartisk, har fullständig information samt har maximal inlevelseförmåga Termen orätt betyder detsamma som strider mot den historiska (eller biologiska) utvecklingen 21

22 Man kan tänka sig flera andra mer komplexa naturalistiska teorier Gemensamt för alla dessa naturalistiska förslag är att de reducerar värdeuttryck till uttryck som inte innehåller några värdetermer Samt att man i princip kan testa värdeomdömen empiriskt; testa om en viss handling är rätt eller fel, etc. 22

23 I det att den reducerar påståenden av en viss sort till påståenden av en annan sort kan naturalism i värdeteorin jämföras med vissa andra filosofiska teorier Ex. - Materialister hävdar att psykologiska påståenden egentligen är (eller kan översättas till ) påståenden om fysik och kemi - Behaviorister att påståenden om psykologiska skeenden är påståenden om yttre beteenden 23

24 Till naturalistiska teorier brukar man också räkna det B kallar supernaturalism och Rachels kallar för teorin om moralen som Guds påbud Enligt denna teori är värderingar trosföreställningar om något gudomligt eller på annat sätt övernaturligt sakförhållande Uttrycket moraliskt fel betyder det samma som uttrycket förbjudet av Gud (el. liknande) 24

25 Notera: om värderingar förstås på detta supernaturalistiska vis så verkar de inte kunna testas empiriskt, inte ens i princip (?) Men det är fortfarande en naturalistisk teori i den meningen att den reducerar värdeuttryck till uttryck som inte innehåller några värdetermer Att påstå att Gud påbjuder eller förbjuder ngt är ju inte i sig att omfatta ngn värdering 25

26 Teorin om moralen som Guds påbud drabbas av Euthyfrons dilemma : Är (a) vissa handlingar rätt därför att gudarna påbjuder dem eller (b) påbjuder gudarna dem därför att de är rätt? Om vi säger a så gör vi guds påbud godtyckliga. Om vi säger b gör vi gud överflödig 26

27 Ontologisk naturalism Vi har nu främst pratat om naturalism som en rent semantisk teori: En teori som enbart handlar om språkliga uttryck och deras betydelser Men man kan också förstå naturalism som en ontologisk teori: En teori som säger att värdeegenskaper/värdefakta är identiska med några naturliga egenskaper/empiriska fakta 27

28 Ontologisk naturalism Värdesemantik Värdeontologi Värdeepistemologi Objektivism Realism Kognitivism Naturalism Emotivism (& Preskriptivism) Idealism Nihilism Skepticism

29 Grundtanken i ontologisk naturalism är att värdeegenskaper/värdefakta är i princip som vilka egenskaper/fakta som helst Det finns inga principiella skillnader mellan värdeegenskaper och andra typer av egenskaper i vår omgivning Man kan kalla dessa vanliga egenskaper för naturliga egenskaper 29

30 Vad är en naturlig egenskap? Ett första förslag: en egenskap är naturlig om den kan observeras med hjälp av våra fem sinnen Exempel: Jag kan nu se att tavlan är rektangulär Egenskapen rektangularitet är alltså då en naturlig egenskap enligt detta förslag eftersom man kan observera den med hjälp av de fem sinnena 30

31 Det innebär i sin tur att man kan nå kunskap om att något har en viss värdeegenskap Vi skulle kunna nå kunskap om att en viss handling är t.ex. moraliskt rätt på i princip samma sätt som vi kan nå kunskap om att en tavla är rektangulär! Ett annat förslag på vad som menas med naturlig egenskap är en egenskap som har kausal förmåga dvs. en egenskap som kan orsaka ngt fenomen 31

32 Den definition av naturlig egenskap som Bergström till slut fastnar för är dock följande: En naturlig egenskap är en egenskap som går att fullständigt beskriva utan att använda några värdetermer Men han verkar ändå mena att naturliga egenskaper typiskt är sådana att de har kausal kraft och att de kan observeras med de fem sinnena 32

33 Semantisk naturalism (en form av kognitivism): värdetermer och värdeuttryck betyder detsamma som någon icke-värdeterm eller uttryck Ontologisk naturalism: (en form av värderealism) värdeegenskaper och värdefakta existerar och består i egenskaper och fakta som fullständigt går att beskriva i icke-värde termer 33

34 Låt oss ta kulturrelativismen som exempel Som en form av semantisk naturalism: Uttrycket moraliskt fel betyder strider mot mitt samhälles moralkod Som en form av ontologisk naturalism: Egenskapen att-vara-rätt-enligt-mitt-samhälles-moralkod är identisk med egenskapen att-vara-moraliskt-rätt. Att X är rätt och X är rätt enligt mitt samhälles moralkod är samma faktum 34

35 Rachels diskutterar den s.k. naturrättsteorin Denna teori har antika rötter och grundar sig på en teleologisk världsbild: föreställningen att det finns syften och målsättningar inbyggda i naturen (Aristoteles) Moraliskt rätt och fel förstås som naturlagar, som fysikens, kemins och biologins lagar. Precis som det finns naturliga fakta om hur saker och ting är så finns det naturliga fakta om hur saker bör vara 35

36 Som Rachels påpekar: en teleologisk världsbild står i strid med modern vetenskap Efter Galileo, Newton och Darwin så kan vi förklara naturfenomen utan hänvisning till några syften eller målsättningar inneboende i naturen Det finns inget behov av moraliska naturlagar. Rätt och fel kan inte längre ses som en del av den naturliga ordningen 36

37 Humes lag som argument mot naturalismen Kom ihåg: Tanken bakom Humes lag är att empiriska fakta och värderingar är logiskt åtskiljda (och att därför inga normativa slutsatser kan följa av rena empiriska fakta) Men om naturalismen vore korrekt så skulle (sanna) värderingar inte vara något annat än empiriska fakta (och de skulle därför också kunna följa logiskt från rena empiriska fakta) 37

38 Humes lag säger att värdeomdömen inte kan följa logiskt från empiriska omdömen Men om värdeomdömen består i empiriska omdömen, som naturalister påstår, så skulle väl värdeomdömen kunna följa från sådana omdömen? Humes lag verkar därför svår att förena med naturalismen. Om vi köper Humes lag så måste vi nog förkasta naturalismen 38

39 En naturalist skulle kunna svara: Men visar verkligen Humes lag att naturalismen är falsk (som Bergström antyder)? Ett problem med denna tanke är att det är svårt att se att det finns något oberoende stöd för Humes lag Humes lag är främst riktad mot naturalismen, men lagen verkar förutsätta att naturalismen är felaktig snarare än att bevisa att den är felaktig 39

40 Läshänvisningar: Idag har vi främst pratat om kapitel 3 i Bergström och kapitel 4 i Rachels Nästa gång kommer vi att främst prata om kapitel 4 i Bergström Läs gärna detta till nästa gång! 40