ETIK VT2013. Moraliskt språkbruk

Transkript

1 ETIK VT2013 Moraliskt språkbruk

2 DELKURSENS STRUKTUR Moralisk Kunskap (epistemologi) Relativism och Emotivism Moraliskt språkbruk (semantik) Moralisk verklighet (ontologi) Meta-etisk frågestund - skicka frågor!

3 FÖRELÄSNINGENS STRUKTUR Kognitivism/deskriptivism Naturalism - För och Emot Paus Värdeobjektivism ("non-naturalism") Pro - Contra meta-etisk semantik Jämförelse med Non-kognitivism

4 MORALISK SEMANTIK Hur ska man tolka moralomdömen? Vad säger jag när jag säger att något är rätt eller fel? Hur ska vi analysera moraliska satser som Handling X är rätt? Hur ska vi analysera moraliska termer som rätt, värdefull etc? Modern meta-etik uppstod inom den begreppsanalytiska traditionen ("Conceptual Analysis") För att avslöja essenser (jfr Sokratisk metod)

5 KOGNITIVISM OCH NON- KOGNITIVISM Två huvudsakliga semantiska teorier Kognitivism: Moraliska omdömen uttrycker trosföreställningar. De kan vara sanna eller falska (också kallad deskriptivism) När jag säger X är värdefullt tillskriver jag egenskapen värdefullt till objektet X Non-kognitivism: Moraliska omdömen uttrycker attityder, och kan inte vara sanna eller falska (däremot kanske mer eller mindre välgrundade) Emotivismen är en form av non-kognitivism, preskriptivismen en annan

6 TVÅ SORTERS KOGNITIVISM Naturalism - moraliska omdömen kan reduceras till omdömen om icke-moraliska egenskaper Ex: Naturalistisk hedonism: Värde = lycka Värdeobjektivism (non-naturalism) - moraliska omdömen tillskriver irreducibla moraliska egenskaper När vi säger att lycka är värdefullt säger vi något annat än att det är lycka Nästa gång: om den ontologiska aspekten av dessa teorier

7 NATURALISMER A) Bra betyder Gillas av mig (Självbiografisk naturalism, subjektivism) B) Bra = gillas av de flesta i mitt samhälle (Demokratisk teori) C) Bättre än = tillfredsställer fler intressen än D) Bättre än = skulle föredras av var och en som var opartisk, hade full information, maximal inlevelseförmåga etc. (Idealisk observatör) E) Rätt = leder till mer lycka än något alternativ F) Fel = strider mot den historia eller biologiska utvecklingen G) Fel = Strider mot guds vilja ("supernaturalism")

8 INVÄNDNINGAR 1) Specifika invändningar mot de nämnda förslagen som analyser (mindre intressant ur meta-etisk synvinkel) Finns det egentligen någon sådan invändning mot idealisk observatör teorin? 2) Normativa implikationer? Bryter mot Humes's lag (Hume's lag avfärdas av vissa naturalister!) 3) Bristande motivation: Varför göra det rätta? 4) Talarens tolkningsföreträde: Vi vet bäst själva vad vi menar. De flesta tror t.ex. på Humes lag, och skulle förneka förslagen som analyser

9 INVÄNDNINGAR 5) the Naturalistic fallacy: Betydelser vs. kriterier Att förväxla vad som är eller gör någonting gott, med betydelsen av gott. Hedonismen säger t.ex. att njutning är det enda goda. Men inte att det goda betyder njutning. Normativ och Meta-etik 6) The Open Question Argument: Det är en öppen fråga om det som har en viss naturlig egenskap N också är gott. Om naturalismen är sann så betyder gott samma sak som ordet för egenskap N. Frågan borde alltså inte vara öppen Inflytelserika argument

10 ARGUMENT FÖR NATURALISMEN Bergström känner inte till några argument för naturalismen Moraliska/värde påståenden blir avgörbara Teorin är ekonomisk, vi behöver inte hitta på någon ny mening åt moraliska termer Ontologiskt sparsam (mer om det på torsdag): vi klarar oss med de egenskaper vi känner till och kan studera Kausalitet: om vi vill ha moralisk sanning, och detta kräver orsakssamband mellan tro och faktum, är naturalismen rimlig. En kausal teori om mening Revision: Oklara termer klaras upp. Vad vi borde mena. Jfr Eld Klassisk begreppsanalys otillräcklig för informativa analyser

11 HUMES LAG Förnekas "Humes lag" av naturalister? Njae Humes lag säger att det är omöjligt att härleda ett normativt påstående från icke-normativa 'är' påståenden Vissa naturliga fakta är moraliska fakta, enligt Naturalismen. Vissa naturliga påståenden är moraliska påståenden

12 PAUS

13 VÄRDEOBJEKTIVISM Kognitivism: Värdesatser uttrycker påståenden om sakförhållanden/ tillskriver egenskaper Om Irreducibla, moraliska egenskaper! Därför finns också Irreducibla, moraliska termer - Värdefullhet Hur skiljer vi ut naturliga från icke-naturliga egenskaper? Naturliga= Empiriska egenskaper? Kausala egenskaper? Bergström menar att objektivister kan tro på kausala relationer men det är diskutabelt Irreducibel normativitet/värderande. Moore: vi inser värde omedelbart. Inte deducerat från något annat. Intuitionism.

14 VÄRDEOBJEKTIVISM - TAXONOMI Värdeobjektivismen innebär inte att det finns moraliska egenskaper Snarare att vårt tal om moralen implicerar att de finns Är värdeobjektivism ren semantik, eller finns det ontologiska implikationer? Misstagsteorin - rent semantisk objektivism, kombinerad med nihilism (t.ex Mackie) Semantik Ontologi Epistemologi Objektivism Realism Fundamentism Naturalism Idealism Koherentism Emotivism Nihilism Skepticism

15 ARGUMENT FÖR VÄRDEOBJEKTIVISM 1) Negativt argument: Den är inte naturalismen 2) Språklig form: påstående-form, indikativ form 3) Humes lag: skillnad mellan empiriska omdömen och värdeomdömen 4) Epistemologiska uppfattningar: vi menar att vi har kunskap om värde. Att övertyga någon om att lidande är dåligt är att få dem att förstå att detta är sant. Och inte bara att förstå att lidande är lidande.

16 ARGUMENT MOT VÄRDEOBJEKTIVISMEN Främst mot de ontologiska och epistemologiska varianterna 1) Bristande motivation: varför bry sig om dessa egenskaper? Externalism: kausala eller andra kontingents samband mellan värde och motivation 2) Motsatt motivation: fullt möjligt att vara motiverad att motverka det värdefulla? 3) Kunskap blir omöjlig: Om all kunskap är baserad på erfarenhet, kan vi inte ha kunskap om icke-empiriska egenskaper Denna invändning förutsätter empirismen 4) Värdespråket blir otillgängligt: Hur kan vi lära oss värdetermer? Via "intuitioner"?

17 HUR AVGÖR VI VAD TERMER BETYDER? Vilken teori förklarar bäst våra språkliga intuitioner vad gäller moraliskt språkbruk? Vet vi bäst själva vad vi menar med de termer/uttryck vi använder? "Semantisk introspektion"? Kanske inte självklart Språkgemenskap: Termers mening bestäms inte av min användning, men av vår användning/intention Lingvistisk/statistisk undersökning? Av användning, orsaker, intentioner, etc.

18 FÖR- OCH NACKDELAR MED KOGNITIVISM OCH NON-KOGNITIVISM

19 1. MORALOMDÖMENS FORM Språkligt sett har värdeomdömen/moralomdömen samma form som sakpåståenden. Påståendeform, tillskriver egenskaper Moraliska påståenden kan ingå i logiska relationer, underbyggs av argument och skäl Detta talar för kognitivistiska teorier Talar emot non-kognitivistiska teorier som menar att skenet bedrar. Att ge rationaliserande skäl är missvisande. Försök att påverka. Andra exempel på uppmaningar som tar språklig form av påstående? Åtminstone i kontexten. Det drar från fönstret

20 1. MORALOMDÖMENS FORM Öppna frågans argument: Moralpåståenden är inte synonyma med andra, icke-moraliska, påståenden Humes lag: inga normativa slutsatser från ickenormativa premisser Talar mot Naturalismen Talar för Värdeobjektivism och non-kognitivistiska teorier

21 2. NORMATIV DISKURS Moralfilosofin och normativ diskussion är försök att finna moralisk sanning, göra framsteg, göra oss av med fördomar osv. Talar för kognitivismen Problem Bristande konvergens Hur når vi kunskap? Varför är det så svårt? Non-kognitivistiska teorier förklarar bristande konvergens Mot: misstag blir omöjliga? Bäst argument är det mest effektiva. Ingen genuin oenighet.

22 3. MOTIVATION Moraliska uppfattningar är intimt förknippade med motivation. Internalism och Externalism Non-kognitivismen kan direkt redogöra för denna koppling - moralomdömen uttrycker motivationella tillstånd. Problem med Viljesvaghet Ambivalens Osäkerhet

23 3. MOTIVATION Motivation-kopplingen är svårare för kognitivismen. Måste kanske vara indirekt - externalism Varför motiveras vi av rena sakförhållanden? Kontingent faktum: De saker som har värde är också saker som tenderar att väcka känslor och handlingar hos oss? Är den kopplingen nära nog? Vissa former av naturalism kan göra en direkt koppling till motivation (värdeobjektivism via superveniens) X är bra = X är något jag gillar t.ex.

24 SAMMANFATTNING Semantiska intuitioner, och övriga iakttagelser om moraliskt språk och moralisk diskurs bildar en Önskelista Detta är saker vi bör redogöra för med vår meta-etiska teori Vi bör förmodligen respektera så många av dessa intuitioner som möjligt, och bortförklara de övriga Möjligen är iakttagelserna inkonsistenta: ingen enskild teori kan göra dem alla sanna Så vem vinner? Vilka drag är viktigast?

25 I MORGON MORALISK VERKLIGHET (ONTOLOGI)