Moralfilosofi. Föreläsning 3
|
|
- Hanna Jonsson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Moralfilosofi Föreläsning 3
2 Om minimiuppfattningens två krav är logiska krav så måste de ingå (på ett eller annat vis) i alla moralteorier (en teori som står i strid med dessa krav skulle inte kunna räknas som en moralteori) Rachels verkar dock mena att vissa teorier som framförts som normativa etiska teorier inte kan införliva minimiuppfattningen Den etiska egoismen är ett exempel 2
3 Etisk egoism: Varje person bör göra det som bäst gynnar hennes egna intressen Rachels anser att den etiska egoismen är oacceptabelt godtycklig (på ungefär samma vis som rasism!) Detta eftersom den strider mot principen om likabehandling: Man bör behandla människor lika om det inte finns någon relevant skillnad mellan dem 3
4 Den etiska egoismen påstås dela in människor i två grupper en själv å ena sidan och alla andra å andra sidan utan att kunna ge några skäl för att det finns någon relevant skillnad mellan mig och alla andra Men är det verkligen så att den etiska egoismen gör sig skyldig till detta? Den grundläggande egoistiska principen antas ju gälla precis lika för alla! 4
5 Rachels påpekar att den etiska egoismen visserligen är ett konsekvent synsätt Konsekvent = ej självmotsägande Men även om den inte är självmotsägande så kan den strida mot moralens speciella logik och därmed kanske den etiska egoismen inte kan räknas som en moral? Vad anser du? 5
6 Rachels anser vidare att man bör bry sig om andra människors intressen av samma skäl som man bryr sig om sina egna intressen Men behöver man verkligen ge moraliska skäl för att bry sig om sina egna intressen? En relaterad fråga: Behöver man ge moraliska skäl för att bry sig mer om ens nära och kära än om främlingar? 6
7 Värdeteori: översikt
8 Det karaktäristiska för värdeteorin är: 1. att den handlar om normer, värden och värderingar, och 2. att den studerar dessa ur just filosofisk synvinkel. Mer specifikt: ur - semantisk (språkfilosofisk), - ontologisk (metafysisk), och - epistemologisk (kunskapsteoretisk) synvinkel Även vissa logiska och psykologiska teser diskuteras inom värdeteorin 8
9 Värdesemantik (den språkfilosofiska delen av värdeteorin) Vad är den språkliga meningen hos (satser som innehåller) värdetermer (som bra, fel, bör, vackert, etc.)? Fungerar värdesatser beskrivande precis som vanliga påståendesatser? Kan de då vara sanna eller falska som andra påståendesatser? 9
10 Värdeontologi (den metafysiska delen av värdeteorin) Finns det sanna värderingar? Om ja, beror dessa sanningar på våra känslor och attityder eller kan det vara sant att något är t.ex. moraliskt fel oberoende av vad någon tror, tycker eller känner? I vilken mening kan värdeegenskaper (skönhet, godhet, börhet, felhet) sägas existera? 10
11 Värdeepistemologi (den kunskapsteoretiska delen av värdeteorin) Är det möjligt att nå kunskap i värdefrågor? Kan man t.ex. veta att en viss handling är fel? Om ja, hur når vi sådan kunskap? Är det genom förnuftet eller genom våra fem sinnen? Eller kanske genom något speciellt sjätte sinne? Kan man bevisa el. rättfärdiga en värdering? I så fall hur? 11
12 Bergströms taxonomi: s 66 Värdesemantik Värdeontologi Värdeepistemologi Objektivism Realism Kognitivism Naturalism Emotivism (& Preskriptivism) Idealism Nihilism Skepticism
13 Även vissa psykologiska frågor diskuteras inom värdeteorin. T.ex: Är det så att vi alltid (med nödvändighet) är motiverade att handla i enlighet med våra egna värderingar? T.ex. är vi alltid motiverade att göra det vi själva anser att moralen kräver av oss? Och är vi alltid motiverade att avstå från att göra det vi själva anser vara moraliskt fel? 13
14 Även vissa logiska frågor diskuteras inom värdeteorin. T.ex: Kan värdesatser ingå i giltiga härledningar? Om ja, förutsätter det isf att värdesatser kan vara sanna eller falska? En giltig härledning är ju sådan att om premisserna är sanna så är slutsatsen sann 14
15 Värdesemantik Skilj mellan två olika typer av satser: 1. Påståendesatser, och 2. Satser som används för att uttrycka känslor, attityder, inställningar, uppmaningar (eller frågor) 15
16 Ett exempel på en vanlig påståendesats är Tavlan är rektangulär Anta att en person uppriktigt yttrar denna sats och att denna person är en kunnig språkanvändare och förstår satsens mening Vi kan då säga att personen ifråga befinner sig i ett visst mentalt tillstånd en trosföreställning: hon tror att tavlan är rektangulär. Hon tror att tavlan har egenskapen att vara rektangulär 16
17 Vanliga påståendesatser uttrycker alltså trosföreställningar om att något objekt har någon egenskap Påståendesatser/trosföreställningar kan vara sanna eller falska beroende på om de stämmer överens med verkligheten Satsen Tavlan är rektangulär (och trosföreställningen att tavlan är rektangulär) är sann om tavlan verkligen har egenskapen att vara rektangulär och falsk om tavlan inte har denna egenskap 17
18 Vissa satser används istället för att uttrycka attityder, inställningar, rikta uppmaningar (eller ställa frågor) Anta att en person uppriktigt yttrar satsen Fy tusan för den tavlan! Anta igen att denna person är en kunnig språkanvändare och förstår satsens mening I detta fall har personen inte någon trosföreställning och hon tillskriver inte någon egenskap till tavlan. Hon har snarare en inställning gentemot tavlan 18
19 Inställningar kan inte vara sanna eller falska då de inte handlar om hur vekligheten är Man kan se skillnaden mellan påståendesatser och satser som används för att uttrycka attityder genom att fråga sig om det som sägs kan vara sant eller falskt Det är meningsfullt att säga Det är sant att tavlan är rektangulär Medan Det är sant att fy tusan för den tavlan! är helt obegripligt 19
20 Fundera! 1. Lisa är 25 år gammal 2. Hur mycket är klockan? 3. Gå och lägg dig 4. Gud existerar 5. Det snöar idag 6. Jag hatar snö 7. Fy fan för snö Vilka är påståendesatser? Vilka kan vara sanna eller falska? 20
21 Men hur är det då med värdesatser? Två positioner: Kognitivism: Värdesatser fungerar beskrivande på samma sätt som vanliga påståendesatser. Värdeomdömen är trosföreställningar om att ngt förhåller sig på ett visst vis värdemässigt Icke-kognitivism: Värdesatser fungerar uttryckande. Värdeåsikter är inställningar till saker (känslor, attityder, uppmaningar) 21
22 (Semantisk) kognitivism Anta att en person uppriktigt yttrar den moraliska satsen Abort är fel Anta vidare att personen är en kunnig språkanvändare och förstår satsens mening Enligt kognitivistiska teorier befinner hon sig då i ett visst mentalt tillstånd, en trosföreställning: hon tror att det är fel att göra abort. Hon tror alltså att handlingen att göra abort har egenskapen att vara moraliskt fel 22
23 Enligt kognitivistiska teorier i värdesemantiken så kan värdesatser (rent språkligt sett) vara sanna eller falska beroende på om de stämmer överens med verkligheten eller inte Satsen Abort är fel är sann om handlingen att göra abort verkligen har egenskapen att vara moraliskt fel och satsen är falsk om handlingen inte har egenskapen att vara moraliskt fel 23
24 (Semantisk) kognitivism: Värdesemantik Värdeontologi Värdeepistemologi Objektivism Realism Kognitivism Naturalism Emotivism (& Preskriptivism) Idealism Nihilism Skepticism
25 Icke-kognitivism Värdesatser är inte påståendesatser utan uttrycker istället attityder, inställningar eller uppmaningar Satsen Abort är fel uttrycker inte någon trosföreställning utan en (negativ) inställning gentemot handlingen att göra abort Abort är fel kan inte vara sant eller falskt enligt icke-kognitivistiska teorier eftersom satsen uttrycker en inställning (och inställningar kan inte vara sanna eller falska) 25
26 Icke-kognitivism: Värdesemantik Värdeontologi Värdeepistemologi Objektivism Realism Kognitivism Naturalism Emotivism (& Preskriptivism) Idealism Nihilism Skepticism
27 3 värdesemantiska teorier: Naturalism (kognitivistisk): Värdeomdömen är påståenden om vanliga empiriska fakta. Värdeomdömen kan vara sanna eller falska på samma vis som t.ex. vetenskapliga påståenden Objektivism (kognitivistisk): Värdeomdömen är påståenden om speciella värdefakta. Värdeomdömen kan vara sanna eller falska, men (till skillnad från hos naturalismen) så kan de inte identifieras med, eller reduceras till empiriska omdömen Emotivism/preskriptivism (icke-kognitivistiska): Värdesatser är inte påståenden öht. De ger uttryck för inställningar el. uppmaningar och kan därför inte vara sanna eller falska 27
28 Argument för kognitivism: Språklig form Jämför värdesatsen Abort är fel med den vanliga påståendesatsen Tavlan är rektangulär De har samma grammatiska uppbyggnad: båda tillskriver en egenskap felhet respektive rektangularitet till ett visst objekt, en handling respektive en tavla Värdesatsers språkliga form tyder alltså på att de är påståendesatser
29 Icke-kognitivistens svar: Den grammatiska formen är missvisande! Om man analyserar värdesatser så upptäcker man istället att denna typ av satser har en mening som inte är densamma som dess grammatiska form Man upptäcker att värdesatser (till skillnad från hur de verkar vara givet deras grammatiska form) trots allt inte är påståendesatser
30 Argument för kognitivism: epistemologiska uppfattningar Vi säger ofta saker som att vi anser oss veta att Hitler var en ond person, att vi tror att kvinnor själva bör få bestämma om de ska göra abort, att folk som tycker att homosexualitet är fel misstar sig, etc. Dessa epistemologiska uppfattningar i vardagsspråket tyder på att värdeutsagor kan vara sanna eller falska och att värdeåsikter är trosföreställningar
31 Från semantik till ontologi Ta igen exemplet på en vanlig påståendesats: Tavlan är rektangulär Denna sats uttrycker trosföreställningen att tavlan har egenskapen att vara rektangulär Satsen/trosföreställningen är sann om tavlan verkligen har egenskapen att vara rektangulär och falsk om tavlan inte har denna egenskap 31
32 Om det är sant att tavlan är rektangulär så måste det finnas någonting som gör det sant Nämligen det faktum att tavlan är rektangulär Alltså, för att det skall vara sant att tavlan är rektangulär så måste det finnas en viss egenskap (rektangularitet) samt ett visst faktum (att tavlan har denna egenskap) 32
33 Men hur är det då med värdesatser som Abort är fel? Om det är sant att abort är fel så måste det finnas någonting som gör det sant Det måste vara ett faktum att abort är fel Alltså, för att det skall vara sant att abort är fel så måste det finnas en viss värdeegenskap ( felhet ) och ett visst värdefaktum (att handlingen att göra abort har denna egenskap) 33
34 Men finns det verkligen någonting som kan göra värdeomdömen sanna? Finns det värdeegenskaper och värdefakta i verkligheten? Om ja, hur är dessa egenskaper och fakta isf beskaffade? Är de som vilka andra egenskaper och fakta som helst (t.ex. som faktumet att tavlan är rektangulär) eller är de speciella på något vis? Detta är värdeontologiska frågor 34
35 3 värdeontologiska teorier Realism: värdeegenskaper och värdefakta existerar och kan göra värdeomdömen (objektivt) sanna Idealism: värdeegenskaper och värdefakta existerar men deras existens är på något sätt beroende av oss. Värdeomdömen kan vara sanna i ngn mening men det är då inte fråga om någon objektiv sanning Nihilism: Det finns inga värdeegenskaper och inga värdefakta. Inga värdeomdömen är sanna 35
36 Notera att man kan kombinera semantiska och ontologiska positioner på lite olika vis Ex. Bergströms egen position är objektivism på det semantiska planet + realism på det ontologiska planet Icke-kognitivister (emotivister & preskriptivister) är vanligtvis nihilister (men måste de vara det?) Kombinationen objektivism + nihilism är också möjlig och kallas misstagsteorin 36
37 Objektivism + Nihilism = Misstagsteorin ( error theory ): Värdeomdömen är påståenden som gör anspråk på att beskriva speciella värdefakta (objektivism) Men eftersom det inte finns några värdefakta i verkligheten (nihilism) finns det ingenting som kan göra värdeomdömen sanna Så enligt denna teori så finns det falska värdeomdömen men inga sanna sådana! 37
38 Värdeepistemologi På det epistemologiska området frågar man sig huruvida man kan ha kunskap i värdefrågor? Dvs. om man kan veta att någonting är rätt, fel, gott, ont, vackert, fult, att något bör eller inte bör göras, etc. Samt hur sådan kunskap isf är möjlig 38
39 Vad är kunskap? Klassisk uppfattning: Kunskap = sann, rättfärdigad, tro En person vet (dvs. har kunskap om) att p omm 1. personen tror att p (dvs. hon har trosföreställningen att p) 2. det är sant att p, och 3. personen har goda skäl att tro p 39
40 Exempel: p = det regnar En person vet (har kunskap om) att det regnar omm: 1. hon tror att det regnar (dvs. hon har trosföreställningen att det regnar), 2. det är sant att det regnar, och 3. hon har goda skäl att tro att det regnar 40
41 Observera att enligt denna definition av kunskap så måste p vara sant för att man skall kunna veta att p Det innebär att för att man skall kunna ha kunskap i värdefrågor så måste det finnas sanning i sådana frågor Om nihilismen är sann på det ontologiska planet och det alltså inte finns några värdefakta så finns det ingenting att ha kunskap om i värdefrågor 41
42 Nihilism leder till skepticism Nihilism på det ontologiska planet leder därför till skepticism på det epistemologiska planet (men det kan även finnas andra anledningar till skepticism) Värdeskepticism: uppfattningen att man inte kan ha kunskap i värdefrågor Enligt skepticismen kan man alltså inte veta att en viss handling är moraliskt rätt el. fel, etc. 42
43 Epistemologisk kognitivism Motsatsen till skepticismen kallar Bergström för (Epistemologisk) kognitivism OBS! INTE DET SAMMA SOM SEMANTISK KOGNITIVISM! Epistemologisk kognitivism: uppfattningen att man kan ha kunskap i värdefrågor Man kan alltså veta vilka saker som är rätt, fel, bra, dåliga, etc. 43
44 Observera igen att man kan endast ha kunskap i värdefrågor i den utsträckning som det finns sanning i värdefrågor (eftersom kunskap per definition förutsätter sanning) (Och om det finns sanna värdeomdömen så måste det finnas något som gör dem sanna dvs. värdefakta) Den epistemologiska kognitivismen kan alltså endast vara sann om nihilismen är falsk 44
45 Men kanske kan det vara så att man kan ha goda skäl för värdeomdömen även om inga värdeomdömen kan vara sanna? Isf skulle kanske även en nihilist kunna gå med på att man kan ha goda skäl för värdeåsikter? Men det beror såklart på vad det innebär att ha goda skäl. Detta skall vi återkomma till! 45
46 Läshänvisningar: Idag har vi främst pratat om följande sektioner i Bergström: 4.2, 5.1, 6.0, 6.1 Nästa gång kommer vi att främst prata om kapitel 3 i Rachels och kapitel 2 samt sektion 3.1 i Bergström Läs gärna dessa till nästa gång! 46
Värdeteori: översikt. Föreläsning 3. Bergströms taxonomi: Det karaktäristiska för värdeteorin är:
Det karaktäristiska för värdeteorin är: Värdeteori: översikt Föreläsning 3 1. att den handlar om normer, värden och värderingar, och 2. att den studerar dessa ur just filosofisk synvinkel. Mer specifikt:
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 4
Moralfilosofi Föreläsning 4 Subjektivism & emotivism Enligt Rachels så är grundtanken bakom etisk subjektivism att våra moraliska åsikter grundar sig på våra känslor Samt att det inte finns någonting sådant
Läs merMoralfilosofi (10,5 hp) HT 2012
Värdeteori /metaetik Moralfilosofi (10,5 hp) HT 2012 Fritz-Anton Fritzson, doktorand i praktisk filosofi e-post: fritz-anton.fritzson@fil.lu.se Personlig hemsida: http://www.fil.lu.se/persons/person.asp?filpers=774
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 4
Moralfilosofi Föreläsning 4 Subjektivism & emotivism Enligt Rachels så är grundtanken bakom etisk subjektivism att våra moraliska åsikter grundar sig på våra känslor Samt att det inte finns någonting sådant
Läs merFöreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318
Föreläsningar 1. Onsdag 14/11 13-15 sal 203 2. Torsdag 15/11 13-15 sal 203 3. Måndag 19/11 13-15 sal 203 4. Tisdag 20/11 13-15 sal 203 5. Onsdag 21/11 13-15 sal 203 6. Torsdag 22/11 13-15 sal 203 Gruppövning,
Läs merFöreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318
Föreläsningar 1. Onsdag 14/11 13-15 sal 203 2. Torsdag 15/11 13-15 sal 203 3. Måndag 19/11 13-15 sal 203 4. Tisdag 20/11 13-15 sal 203 5. Onsdag 21/11 13-15 sal 203 6. Torsdag 22/11 13-15 sal 203 Gruppövning,
Läs merSubjektivism & emotivism
Subjektivism & emotivism Föreläsning 4 Enligt Rachels så är grundtanken bakom etisk subjektivism att våra moraliska åsikter grundar sig på våra känslor Samt att det inte finns någonting sådant som objektivt
Läs merFöreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318
Föreläsningar 1. Onsdag 14/11 13-15 sal 203 2. Torsdag 15/11 13-15 sal 203 3. Måndag 19/11 13-15 sal 203 4. Tisdag 20/11 13-15 sal 203 5. Onsdag 21/11 13-15 sal 203 6. Torsdag 22/11 13-15 sal 203 Gruppövning,
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 7
Moralfilosofi Föreläsning 7 Gruppseminarierna: Grupp 3 (födda sep t.o.m. dec): mån 25/3 13-15 Grupp 1 (födda jan t.o.m. april): ons 27/3 10-12 Grupp 2 (födda maj t.o.m. aug): ons 27/3 15-17 Det är bra
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 5
Moralfilosofi Föreläsning 5 Arg. för emotivism: Bristande konvergens (konvergera = närma sig varandra. Motsats: divergera) Oenighet i värdefrågor är: 1. större än i sakfrågor 2. utbredd: folk är oeniga
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 6
Moralfilosofi Föreläsning 6 Den öppna frågans argument Argument mot naturalismen Det går i korthet ut på att visa att en värdeterm (såsom rätt, fel, bör, etc.) inte kan ha samma mening som någon icke-värdeterm
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 8
Moralfilosofi Föreläsning 8 Värdeepistemologi Epistemologi: allmänt Medan semantik handlar om språket och ontologi handlar om verkligheten så handlar epistemologi om kunskap om tro, vetande och rättfärdigande
Läs merObjektivism. Föreläsning Objektivismen är (i likhet med naturalismen) en kognitivistisk teori
Objektivism Föreläsning 6 Objektivismen är (i likhet med naturalismen) en kognitivistisk teori Men objektivister (till skillnad från naturalister) hävdar att det inte går att reducera värdeomdömen till
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 7
Moralfilosofi Föreläsning 7 Värdeontologi Ontologi: allmänt Medan semantik handlar om språket, så kan man säga att ontologi handlar om hur verkligheten är beskaffad Ontologi generellt kan sägas vara läran
Läs merVärdeepistemologi. Epistemologi: allmänt. Föreläsning 8. Vad är kunskap? Värdeepistemologi. Skepticism & kognitivism
Värdeepistemologi Föreläsning 8 Epistemologi: allmänt Medan semantik handlar om språket och ontologi handlar om verkligheten så handlar epistemologi om kunskap Vad innebär det att veta ngt?, Hur kan vi
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 2
Moralfilosofi Föreläsning 2 Vad är moral? Vad är moralfilosofins studieobjekt? Dvs. vad är det moralfilosofer filosoferar om? Det uppenbara svaret är naturligtvis moralen : Det är moralen som är föremålet
Läs merFöreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318
Föreläsningar 1. Onsdag 14/11 13-15 sal 203 2. Torsdag 15/11 13-15 sal 203 3. Måndag 19/11 13-15 sal 203 4. Tisdag 20/11 13-15 sal 203 5. Onsdag 21/11 13-15 sal 203 6. Torsdag 22/11 13-15 sal 203 Gruppövning,
Läs merVärdeontologi. Ontologi: allmänt. Föreläsning 7. Från semantik till ontologi
Värdeontologi Föreläsning 7 Ontologi: allmänt Medan semantik handlar om språket, så kan man säga att ontologi handlar om verkligheten hur verkligheten är beskaffad Ontologi kan sägas vara läran om det
Läs merNaturalism. Föreläsning Naturalismen (tolkad som en rent värdesemantisk teori) är en form av kognitivism
Naturalism Föreläsning 5 Naturalismen (tolkad som en rent värdesemantisk teori) är en form av kognitivism Som säger att värdesatser är påståenden om empiriska fakta Värdeomdömen kan (i princip) testas
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 5
Moralfilosofi Föreläsning 5 Naturalism Naturalism Form av kognitivism Naturalismen säger att värdesatser är påståenden om empiriska fakta Värdeomdömen kan (i princip) testas empiriskt och vara sanna eller
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 2
Moralfilosofi Föreläsning 2 Vi har noterat de empiriska observationerna (1) att olika kulturer, samhällen (etc.) har olika värderingar och (2) att det dock finns vissa värderingar som alla har gemensamt
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 9
Moralfilosofi Föreläsning 9 Enligt koherentismen så startar vi med de åsikter som vi redan har och utgår från att vi är berättigade att hålla kvar vid dessa åsikter så länge de är koherenta ( hänger ihop
Läs merETIK VT2013. Moraliskt språkbruk
ETIK VT2013 Moraliskt språkbruk DELKURSENS STRUKTUR Moralisk Kunskap (epistemologi) Relativism och Emotivism Moraliskt språkbruk (semantik) Moralisk verklighet (ontologi) Meta-etisk frågestund - skicka
Läs merMoralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013
Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013 Fritz- Anton Fritzson, doktorand i praktisk filosofi e-post: fritz-anton.fritzson@fil.lu.se 2 Litteratur Lars Bergström, Grundbok i värdeteori, 2 uppl. (Tidigare
Läs merMoralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva.
Moralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva. Sokrates Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 HT 2013 Fritz-Anton Fritzson, doktorand i praktisk filosofi e-post: fritz-anton.fritzson@fil.lu.se
Läs merExaminationen. Bergström & Rachels. Inledning: Vad är moralfilosofi? består av två separata delar:
Bergström & Rachels 12 föreläsningar + 1 diskussionsseminarium per grupp För gruppindelning se separat dokument Examinationen består av två separata delar: 1. Bergström examineras genom en inlämningsuppgift
Läs mer0. Meta-etik Grunderna
Vad är meta-etik? Vilka typer av frågor försöker man besvara inom metaetiken? 1. Semantiska. T. ex.: Vad betyder moraliska utsagor? 2. Metafysiska/ontologiska. T. ex.: Finns det moraliska fakta? 3. Kunskapsteoretiska.
Läs mer1. Öppna frågans argument
1. Öppna frågans argument ÖFA i enkel form: 1. För en given term eller beskrivning N, om det gick att definiera godhet som N, så skulle följande vara en stängd fråga: x är N, men är x gott? 2. För alla
Läs merETIK VT2011. Föreläsning 13: Relativism och emotivism
ETIK VT2011 Föreläsning 13: Relativism och emotivism DELKURSENS STRUKTUR Mån 4/4: Moralisk kunskap (epistemologi) Tis 5/4: Relativism och emotivism Ons 6/4: Moraliskt språkbruk (semantik) Mån 11/4: Moralisk
Läs mer4. Moralisk realism och Naturalism
4. Moralisk realism och Naturalism Eftersom CR accepterar Harmans princip kan de bara bemöta hans argument om de kan visa att moraliska egenskaper visst förklarar vissa av våra observationer. CR delar
Läs merINSTUTITIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI ETIK VT-15 METAETIK EMOTIVISM OCH ERROR-TEORI
ETIK VT-15 METAETIK EMOTIVISM OCH ERROR-TEORI JOHN ERIKSSON Idag Kort repetition Emotivism Error-teori Kort repetition Olika frågor: Vad betyder moraliska termer och satser? Vad gör vi när vi pratar och
Läs merMoralisk oenighet bara på ytan?
Ragnar Francén, doktorand i praktisk filosofi Vissa anser att det är rätt av föräldrar att omskära sina döttrar, kanske till och med att detta är något de har en plikt att göra. Andra skulle säga att detta
Läs mer2. Kulturrelativism. KR har flera problematiska konsekvenser:
2. Kulturrelativism KR har flera problematiska konsekvenser: Ingen samhällelig praxis kan fördömas moraliskt, oavsett hur avskyvärd vi finner den. T.ex. slaveri. Vi kan inte heller meningsfullt kritisera
Läs merKvasirealism och konstruktivism
Kvasirealism och konstruktivism I dagens metaetiska debatt finns en hel del filosofer som tänker sig att den rätta semantiska teorin måste vara antingen objektivismen eller någonting som i alla fall är
Läs mer6. Kvasirealism. Slutledningen igen:
6. Kvasirealism 2. Freges princip kommer in i bilden. Om meningen hos Sexköp är fel i Sverige består i att den uttrycker en attityd, då kan den bara ha den meningen när den uttrycker attityden. Men när
Läs mer10. Moralisk fiktionalism och ickedeskriptiv
Det finns två olika positioner som båda kan kallas fiktionalism : 1. Hermeneutisk fiktionalism 2. Revolutionär fiktionalism ( revisionistisk fiktionalism ) De kan betraktas som två separata positioner,
Läs merExempel. Borde denna nya vetskap underminera vår tilltro till övertygelsen att Napoleon förlorade slaget?
1. Evolutionära undermineranden av moralen MORALENS EVOLUTION: FÖRELÄSNING 7 - Epistemologiskt underminerande 2. Harmans utmaning - Reduktion? 3. Reliabilism och koherentism Exempel Den generella tanken
Läs merJohn Leslie Mackie Professor i filosofi vid Oxford Ethics: Inven-ng Right and Wrong (1977) Error theory Misstagsteorin
John Leslie Mackie 1917 1981 Professor i filosofi vid Oxford 1967-81. Ethics: Inven-ng Right and Wrong (1977) Error theory 1.Ger moraliska omdömen ugryck för trosföreställningar? Ja: KogniMvism Nej: Non-
Läs mer7. Moralisk relativism
Fisher skiljer på två huvudsakliga former av relativism: 1. Agentrelativism: vad en agent bör göra bestäms av den agentens existerande motivation. 2. Talarrelativism (också känd som subjektivism): när
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 8
Moralfilosofi Föreläsning 8 Argument mot värderealismen: Metafysisk konstighet (Mackie: the argument from queerness ): Om det fanns objektiva värdeegenskaper så skulle dessa vara metafysiskt konstiga De
Läs merÖppna frågans argument
Öppna frågans argument Öppna frågans argument 1. Om godhet kan definieras som N så är frågan x är N, men är x go;? sluten. 2. För alla N gäller a; frågan x är N, men är x go;? är öppen. Slutsats: Godhet
Läs mer3. Misstagsteorin. vårt moraliska språk är bristfälliga därför att de inte kan
3. Misstagsteorin Varför ska vi acceptera den semantiska premissen? Mackie menar att varje tolkning av våra moraliska utsagor som utelämnar de tre egenskaperna inte uttömmer de begrepp som vi faktiskt
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 10
Moralfilosofi Föreläsning 10 Normativ etik Moralfilosofi är strävan att på ett systematiskt sätt förstå moralens natur och vad den kräver av oss Här har vi alltså att göra med två olika frågor: 1. Vad
Läs merMoralisk rela+vism. moraliska omdömen u2rycker trosföreställningar Kan vara bokstavligen sanna Sanningsvärde beroende av våra uppfa2ningar
Moralisk rela+vism moraliska omdömen u2rycker trosföreställningar Kan vara bokstavligen sanna Sanningsvärde beroende av våra uppfa2ningar 1.Ger moraliska omdömen u2ryck för trosföreställningar? Ja: Kogni+vism
Läs merHare Del I (Nivåer) H använder ofta benämningen "universell preskriptivism" för sin lära.
Huvudsyftet med delen: att beskriva uppdelningen i två nivåer för moraliskt tänkande, den kritiska och den intuitiva. Först dock lite bakgrund. H:s metaetik är en form av non-kognitivism som han själv
Läs merLogik och modaliteter
Modallogik Introduktionsföreläsning HT 2015 Formalia http://gul.gu.se/public/courseid/70391/lang-sv/publicpage.do Förkunskaper etc. Logik: vetenskapen som studerar argument med avseende på (formell) giltighet.
Läs merJohn Leslie Mackie Professor i filosofi vid Oxford Ethics: Inven-ng Right and Wrong (1977) Error theory Misstagsteorin
John Leslie Mackie 1917 1981 Professor i filosofi vid Oxford 1967-81. Ethics: Inven-ng Right and Wrong (1977) Error theory Misstagsteorin Misstagsteorin Moraliska omdömen ufrycker trosföreställningar,
Läs merKapitel 1. Slutligen vänder sig Scanlon till metafysiska och kunskapsteoretiska frågor.
Kapitel 1 Slutligen vänder sig Scanlon till metafysiska och kunskapsteoretiska frågor. Till att börja med förnekar han att skälomdömen kan reduceras till påståenden om den naturliga världen (d.v.s. naturalism).
Läs merOlika motfrågor Värde och verklighet. BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! VARFÖR TROR DU DET?
BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Värde och verklighet Olika motfrågor Om någon fäller ett påstående att något är fallet, så är den naturliga motfrågan:
Läs merBAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Värde och verklighet
BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Värde och verklighet Olika motfrågor Om någon fäller ett påstående att något är fallet, så är den naturliga motfrågan:
Läs merLogik: sanning, konsekvens, bevis
Logik: sanning, konsekvens, bevis ft1100 samt lc1510 HT 2016 Giltiga argument (Premiss 1) (Premiss 2) (Slutsats) Professorn är på kontoret eller i lunchrummet Hon är inte på kontoret Professorn är i lunchrummet
Läs merFPRA21, delkurs 1 Metae3k. Magnus Jiborn
FPRA21, delkurs 1 Metae3k Magnus Jiborn magnus.jiborn@fil.lu.se 072-3132270 Vad är metae3k? Vad är metae3k? Tillämpad e3k: Vad är moraliskt räi/fel i konkreta fall? Vad är metae3k? Tillämpad e3k: Vad är
Läs merSlide 1. Slide 2. Slide 3. Kunskapsteori. Propositionell kunskap. Vilka problem skall kunskapsteorin lösa?
Slide 1 Kunskapsteori Två problem: 1) Skepticism 2) Gettiers motexempel Slide 2 Vilka problem skall kunskapsteorin lösa? Det analytiska problemet: hur skiljer sig kunskap från tro och åsikter? Avgränsningsproblemet:
Läs mer8. Moralpsykologi. Några klargöranden:
8. Moralpsykologi Några klargöranden: Det är vanligt att uttrycka MI/ME-debatten i termer av moraliska övertygelser (eller omdömen ), men detta är för generellt. MI är endast rimlig om den begränsas till
Läs merHare Del III (Syfte) Syftet med delen: att visa varför det finns anledning att använda metoden från del II. Två frågor:
Hare Del II (Metod) H intar en "innehållsneutral" attityd gentemot preferenser. Alla ska ges lika vikt, inklusive sadistiska preferenser. Här skiljer han sig från många andra U, som t.ex. Mill och Harsanyi.
Läs merFTEA12:4 Vetenskapsteori. Realism och anti-realism
FTEA12:4 Vetenskapsteori Realism och anti-realism Realism vs. anti-realism Ontologi: Finns det en värld som är oberoende medvetandet? Semantik: Är sanning en objektiv språk-värld relation? Epistemologi:
Läs merIcke- deskrip+v kogni+vism
Icke- deskrip+v kogni+vism Kogni+vism non- kogni+vism Problem för non- kogni+vism: Avviker från hur vi använder moraliskt språk Förklara hur vi kan göra moraliska slutledningar Problem för kogni+vism:
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 11
Moralfilosofi Föreläsning 11 Utilitarismen Den klassiska utilitarismen Det finns många olika former av utilitarism. Den klassiska versionen kan sammanfattas i tre påståenden: 1. En handling är rätt omm
Läs merÖversikt. Tre typer av moraliska teorier: (1) Konsekvensialistiska (2) Deontologiska (3) Dygdetik
Översikt Tre typer av moraliska teorier: (1) Konsekvensialistiska (2) Deontologiska (3) Dygdetik En version av deontologiska teorier är kontraktualismen. Scanlon försvarar en form av denna. Översikt Vad
Läs merFormell logik Föreläsning 1. Robin Stenwall
Formell logik Föreläsning 1 Robin Stenwall Betygskriterier Mål Godkänt Väl godkänt Redogöra för grundprinciperna för härledning och översättning i sats- och predikatlogik. Utföra grundläggande översättningar
Läs merSanning och lögnare. Rasmus Blanck VT2017. FT1200, LC1510 och LGFI52
rasmus.blanck@gu.se FT1200, LC1510 och LGFI52 VT2017 Vad är sanning? Vi verkar använda begreppet utan större problem till vardags. Det kanske vore intressant att ha en definition: P är sann om och endast
Läs merA. MENING OCH SANNINSGVÄRDE HOS IDENTITETSPÅSTÅENDE. Freges utgångspunkt: mening och meningsfullhet hos identitetspåståenden
II. FREGE A. MENING OCH SANNINSGVÄRDE HOS IDENTITETSPÅSTÅENDE Freges utgångspunkt: mening och meningsfullhet hos identitetspåståenden antag att namn A står för objekt a och namn B står för objekt b antag
Läs merIntro Etikens områden: Tillämpad etik, normativ etik och metaetik.
Intro Etikens områden: Tillämpad etik, normativ etik och metaetik. Tillämpad etik är det mest konkreta. Handlar om vilka policies vi bör anta och hur vi bör handla inom olika konkreta områden där etiska
Läs merKapitel 1. Denna konflikt leder till frågan om vad en desire egentligen är för något. Det finns två gängse föreställningar:
Denna konflikt leder till frågan om vad en desire egentligen är för något. Det finns två gängse föreställningar: (1) Dispositionell en desire är en disposition att handla på ett visst sätt i vissa omständigheter.
Läs merKapitel 1. Men varför är BDT falsk om vi förstår desire i fenomenologisk mening?
Det är trivialt att en desire i dispositionell mening alltid måste finnas med i varje handlingsförklaring, eftersom vad som helst som motiverar handling är en disposition att handla i vissa omständigheter.
Läs merFormell logik Föreläsning 1. Robin Stenwall
Formell logik Föreläsning 1 Robin Stenwall Vad ingår i kursen? Kapitel 1-14 i kursboken (Barwise och Etchemendy) De avsnitt i kapitel 1-14 som är markerade med optional läses dock kursivt och kommer inte
Läs merFIO 02 filosofi och språk.notebook August 13, Deltagarna skall vara öppna 'open minded', lyssna och vara beredda på att omvärdera sin åsikt.
Filosofi och språk Filosofiska samtal kräver följande Deltagarna skall vara öppna 'open minded', lyssna och vara beredda på att omvärdera sin åsikt. Vara kritisk (alltså granskande) till sig själv och
Läs merÖppna frågans argument. Avser visa a2 godhet inte kan definieras Anses o9a som den moderna metae:kens startpunkt
Öppna frågans argument Avser visa a2 godhet inte kan definieras Anses o9a som den moderna metae:kens startpunkt George Edward Moore 1873 1958 Professor i filosofi vid Cambridge 1925-39. Principia Ethica
Läs merVetenskapsteori 2012-03-22. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Propositionell kunskap. Olika typer av kunskap
Vetenskapsteori Introduktion till vetenskapsteori med inriktning på medicinsk forskning Kunskap och sanning Ontologi (ontos = varande och logia = lära) läran om det som är Hur är världen och tingen beskaffade?
Läs merFPRA21, delkurs 1 Metae3k. Magnus Jiborn magnus.jiborn@fil.lu.se 072-3132270
FPRA21, delkurs 1 Metae3k Magnus Jiborn magnus.jiborn@fil.lu.se 072-3132270 Vad är metae3k? Vad är metae3k? Tillämpad e3k: vad är moraliskt räj/fel i konkreta fall (dödsstraff, äta djur, vårde3k, miljöe3k
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 12
Moralfilosofi Föreläsning 12 Dygdetik De normativa teorier som vi hitintills pratat om fokuserade på vad man bör (och inte bör) göra vilka handlingar som är rätt (eller fel) I dygdetiken är det centrala
Läs merPraktiskt förnuft. Internalism vad gäller handlingsskäl
Praktiskt förnuft Utmärkande för förnuftiga varelser med vilja: förmågan att handla utifrån principiella skäl i enlighet med föreställningen om lagar. Viljan är en sorts praktiskt förnuft. Internalism
Läs merLogisk semantik I. 1 Lite om satslogik. 1.1 Konjunktioner i grammatisk bemärkelse. 1.2 Sant och falskt. 1.3 Satssymboler. 1.
UPPSALA UNIVERSITET Datorlingvistisk grammatik I Institutionen för lingvistik och filologi Oktober 2007 Mats Dahllöf http://stp.ling.uu.se/ matsd/uv/uv07/dg1/ Logisk semantik I 1 Lite om satslogik 1.1
Läs merA. MENING OCH SANNINGSVÄRDE HOS IDENTITETSPÅSTÅENDE. antag att namn A står för objekt a och namn B står för objekt b antag att a och b är distinkta
FREGE, FÖRELÄSNINGSANTECKNINGAR HT17 IB A. MENING OCH SANNINGSVÄRDE HOS IDENTITETSPÅSTÅENDE Freges analys av identitetspåståenden antag att namn A står för objekt a och namn B står för objekt b antag att
Läs merKontraktsteorin. Föreläsning
Kontraktsteorin Den historiskt mest kände förespråkaren för kontraktsteorin om moralen är Thomas Hobbes, 1600-talets främste brittiske filosof Föreläsning 9 Hobbes var influerad av den (tidiga) moderna
Läs merObjektivitet. Är vetenskapen objektiv? Vad betyder objektivitet
Objektivitet Är vetenskapen objektiv? Vad betyder objektivitet Utgångspunkt Objektivitet och sanning: Är våra påståenden och tankar objektiva? I så fall handlar de om något som finns i världen om existerande
Läs merFormell Värdeteori. Andrés G. Garcia. Mailadress: Besöksadress: LUX, våning 5: B532
Formell Värdeteori Andrés G. Garcia Mailadress: andres.garcia@fil.lu.se Besöksadress: LUX, våning 5: B532 Litteratur:. Orsi, F. (2014) Value Theory, Bloomsbury Publishing.. Geach, P. (1956) Good and Evil,
Läs merFTEA21:3 Spr akfilosofi F orel asning III Martin J onsson
FTEA21:3 Språkfilosofi Föreläsning III Martin Jönsson Att lära Fyra argument mot tanken att mening är någonting mentalt. En semantisk princip (principen att mening fixerar referens) En ny filosofisk fråga
Läs merUtilitarismen. Den klassiska utilitarismen. Föreläsning 10. Hedonism
Utilitarismen Föreläsning 10 Den klassiska utilitarismen Det finns flera olika former av utilitarism. Den klassiska versionen kan sammanfattas i tre påståenden: 1. En handling är rätt omm den leder till
Läs merKritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Utvärdering av argument
Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05 Utvärdering av argument Utvärdering av argument Två allmänna strategier Felslutsmetoden: Man försöker hitta felslut, formella och informella, från en lista över vanliga
Läs merSemantik och pragmatik
Semantik och pragmatik OH-serie 6 http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv13/semp/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Februari 2013 Tillämpningar av semantik allmänt Analys av grammatik:
Läs merFik$onalism. Två olika posi$oner: Inte två versioner av samma teori, utan två dis$nkta posi$oner
Fik$onalism Två olika posi$oner: Hermeu$sk fik$onalism Försöker beskriva hur vi använder det moraliska språket Revolu$onär fik$onalism Vill ersä*a nuvarande moraliskt språk med moralisk fik$on Inte två
Läs merRealism och anti-realism och andra problem
Realism och anti-realism och andra problem Vetenskap och verkligheten Vetenskapen bör beskriva verkligheten. Men vad är verkligheten? Är det vi tycker oss se av verkligheten verkligen vad verkligheten
Läs merMoralfilosofi. Skilj: Deskriptiv moral: Den moral som individer eller samhällen faktiskt hyser. Empirisk fråga
Moralfilosofi Skilj: Deskriptiv moral: Den moral som individer eller samhällen faktiskt hyser. Empirisk fråga Normativ moral: Den moral som individer och samhällen borde handla efter. Normativ fråga Normativa
Läs merFilosofisk logik Kapitel 19. Robin Stenwall Lunds universitet
Filosofisk logik Kapitel 19 Robin Stenwall Lunds universitet Dagens upplägg Gödels fullständighetsteorem Sundhet och fullständighet Fullständighetsbeviset Vittneskonstanter Henkinteorin Eliminationsteoremet
Läs merHur uppnår vi vetenskaplig kunskap om religion? MAGDALENA NORDIN
Hur uppnår vi vetenskaplig kunskap om religion? MAGDALENA NORDIN Hur kan vi veta något? Vad är kunskap? Vad är vetenskaplig kunskap? Vad är kunskap? Vad är vetenskaplig kunskap? Vad är kunskap? Vetenskapens
Läs merSemantik och pragmatik
Semantik och pragmatik OH-serie 4 http://stp.lingfil.uu.se/~matsd/uv/uv12/semp/ Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi Januari 2012 Om barnet har svårt att andas eller har ont i bröstet
Läs mertidskrift för politisk filosofi nr årgång 20
tidskrift för politisk filosofi nr 2 2016 årgång 20 Bokförlaget thales recension carl-henric grenholm Etisk teori: kritik av moralen, Lund: Studentlitteratur 2014 enligt carl-henric grenholm är etiken
Läs merGuds egenskaper och natur
Guds egenskaper och natur I diskussioner och debatter rörande kristen tro kommer man osökt in på frågor rörande universum och Gud som dess skapare. Som människor färgas vi givetvis av den världsbild vi
Läs merRobin Stenwall Lunds universitet
Robin Stenwall Lunds universitet Avsnitt 14.1 Numerisk kvantifikation Kvantifikatorerna i FOL är begränsade till och. Detta innebär att vi kan uttrycka satser som säger någonting om allting och någonting.
Läs merKunskap. Evidens och argument. Kunskap. Goda skäl. Goda skäl. Två typer av argument a) deduktiva. b) induktiva
Kunskap Evidens och argument Sören Häggqvist Stockholms universitet Den s k klassiska definitionen: Kunskap är sann, välgrundad tro. Ekvivalent: S vet att p om och endast om p S tror att p S har goda skäl
Läs merVad är allmän rättslära. De centrala frågeställningarna. Den allmänna rättslärans delar
Vad är allmän rättslära Ett filosofiskt studium av teorier, läror, principer och begrepp som är gemensamma för alla (eller nästan alla) andra juridiska discipliner. De centrala frågeställningarna (1) Frågan
Läs mer7. Om argumentet är induktivt: Är premisserna relevanta/adekvata för slutsatsen?
FTEA12:2 Föreläsning 4 Att värdera en argumentation II Inledning Förra gången konstaterade vi att argumentationsutvärdering involverar flera olika steg. Den som ska värdera en argumentation behöver åtminstone
Läs merKritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05. Grundläggande argumentationsanalys
Kritiskt tänkande HTXF04:3 FTEB05 Grundläggande argumentationsanalys Dagens upplägg Övergripande om kursen Dagens föreläsning: Grundläggande argumentationsanalys Övergripande om kursen Lärare: Robin Stenwall
Läs merFTEA12:2 Filosofisk metod. Att värdera argumentation I
FTEA12:2 Filosofisk metod Att värdera argumentation I Dagens upplägg 1. Några generella saker att tänka på vid utvärdering av argument. 2. Grundläggande språkfilosofi. 3. Specifika problem vid utvärdering:
Läs merSemantik och pragmatik (Serie 3)
Semantik och pragmatik (Serie 3) Satser och logik. Mats Dahllöf Institutionen för lingvistik och filologi April 2015 1 / 37 Logik: språk tanke (Saeed kapitel 4.) Satser uttrycker (ofta) tankar. Uttrycksrikedom
Läs merVetenskap tre typer. Vanlig vetenskap Matematik & logik Hermeneutik. Vet vi hur vi vet om vi vet att vi vet det vi vet? Vardagskunskap.
Vet vi hur vi vet om vi vet att vi vet det vi vet? Vad är kunskap och sanning, och hur vet vi det? Sverker Johansson Vad kallar vi kunskap och sanning i vardagen? Vardagskunskap Kunskap som funkar Bygger
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 12
Moralfilosofi Föreläsning 12 Kants etik Immanuel Kant (1724-1804) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Kant utvecklade inte bara en teori om moralen utan också teorier i metafysik, epistemologi,
Läs merKants etik. Föreläsning Immanuel Kant ( ) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna
Immanuel Kant (1724-1804) är en av mest betydelsefulla moderna filosoferna Kants etik Föreläsning 11 Kant utvecklade inte bara en etik utan också teorier i metafysik, epistemologi, religionsfilosofi, estetik,
Läs mer