Olika motfrågor Värde och verklighet. BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! VARFÖR TROR DU DET?
|
|
- Göran Karlsson
- för 6 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Värde och verklighet Olika motfrågor Om någon fäller ett påstående att något är fallet, så är den naturliga motfrågan: När någon uttrycker en värdering om att något bör vara fallet är den naturliga motfrågan: Fakta Normer VARFÖR TROR DU DET? ÖVERTYGELSE ATTITYD VARFÖR TYCKER DU DET? Värden 1
2 Värdering: Teori nr 1! Objektivism och påkallade responser När vi sätter värde på en företeelse till exempel, kallar en handling god gör vi det därför att den har vissa objektiva egenskaper som gör en positiv attityd till den lämplig eller passande. Företeelsen är så beskaffad att en positiv respons är påkallad. Ex. En person hjälper en människa i nöd. Värdering: Teori nr 2! Error theory : Projicering och subjektivism När vi sätter värde på något projicerar vi våra känslor på objektet och tror felaktigt att det har vissa objektiva särskilda värdeegenskaper (bra, dålig etc). Men några sådana egenskaper existerar inte värderingar är bara subjektiva inställningar. 2
3 2 skäl att hålla isär sakpåståenden och värderingar Expertis är möjlig på det ena området, men inte det andra Man kan vara expert på ett sakområde (fysik, historia) och därmed en auktoritet. Man kan inte vara expert på vad som är gott och ont, rätt och fel. Sakliga argument biter inte på värderingar Alla människor är lika mycket värda Den som uppriktigt omhuldar människovärdesprincipen kommer inte att överge denna om någon påpekar: Vissa bidrar mer till samhällsnyttan än andra. Vissa är mer begåvade än andra. Det är ändå möjligt med rationell argumentation i värdefrågor EXEMPEL Vi bör alltid handla på ett sådant sätt att nyttan på lång sikt blir så stor som möjligt. I den aktuella situationen skulle handling H ge störst nytta. Det är alltså rätt att göra H. Värdeprincip Beskrivning av situationen Slutsats Det är ändå möjligt med rationell argumentation i värdefrågor EXEMPEL Vi bör alltid handla på ett sådant sätt att nyttan på lång sikt blir så stor som möjligt. I den aktuella situationen skulle handling H ge störst nytta. Det är alltså rätt att göra H. Värdeprincip Beskrivning av situationen Slutsats Faktapremissen kan granskas Värderingsförändringar Det brukar sägas ibland att värderingar förändras långsamt, och att det är svårt att påverka människors värderingar. Moralpsykologisk och sociologisk forskning, plus gammal mänsklig visdom, pekar i stället på följande: Vi gör ofta fel när vi vill förändra andras värderingar (och beteende): vi pratar. Människors värderingar bestäms till stor del av vad de ser att normgivande förebilder gör. 3
4 Tunna och fylliga värdebegrepp Tunna värdebegrepp: bra-dålig, rätt-fel, vacker-ful osv Saknar ett givet innehåll. Skelettaktiga. Användaren fyller ut dem med substans. Fylliga värdebegrepp: hederlig-ohederlig, ärlig-oärlig, modig-feg, givmild-snål Stort innehåll som förstärks av användarens attityd När vi använder oss av fylliga värdebegrepp kommer vi närmare en saklig verklighetsbeskrivning. Det är inte rimligt att kalla vem som helst för givmild eller modig. Vissa sakliga villkor måste vara uppfyllda. Det vore fel att påstå att Joakim von Anka är givmild. Saklighet är ett kunskapsideal, för sanningens skull. Hur värderingar ändå kommer in i processen En värdering som tar ställning mot värderingar! Kunskapsproducerande och kunskapsförmedlande discipliner som t.ex. vetenskap och journalistik ska vara värderingsfria. Resultat och information får inte färgas av värderingar. Inomvetenskapliga värderingar: Vad är god vetenskap? Normer och ideal för att få så god vetenskaplig kvalitet som möjligt: forskningsresultaten ska vara tillförlitliga. Inomjournalistiska värderingar: Vad är god journalistik? Normer och ideal för att få så god journalistisk kvalitet som möjligt: journalistiken ska vara trovärdig. I vår tids mediabrus Ett starkt fokus på berättelser. Berättelserna ska vara intressanta, spännande och engagerande (värden). Den journalistiska skildringen blir till viss del en dramatisering av verkligheten. Verkligheten framställs inte i sitt råa och oförfalskade skick. Den friseras för att roa, chockera, skrämma oss etc Vilka saker forskas det om? Forskarens personliga värderingar om vad som är intressant, kul, givande och viktigt styr till viss del ämnesvalet. I forskarsamhället uppfattas vissa områden och problem som mer prestigefulla än andra. 4
5 Andra intressenter Privata företag, stiftelser och myndigheter ger anslag till forskning som rör frågor som uppfattas som viktiga och angelägna av dessa organ. Sådana intresseförbindelser innebär inte att forskningsresultaten blir otillförlitliga. Det leder dock till en makt över kunskapsproduktionen. Vem bestämmer vad som är värt att veta? Det nakna ögat? Det finns en verklighet oberoende av oss. Men är det möjligt för oss att uppfatta den och beskriva den helt oberoende av våra värderingar och andra attityder? 5
BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Värde och verklighet
BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Värde och verklighet Olika motfrågor Om någon fäller ett påstående att något är fallet, så är den naturliga motfrågan:
Läs merVägar till vetande begrepp, metoder, attityder
BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Vägar till vetande begrepp, metoder, attityder Ny kunskap har sin början i förundran Frågetyper LEDANDE FRÅGOR (med förväntan
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 3
Moralfilosofi Föreläsning 3 Om minimiuppfattningens två krav är logiska krav så måste de ingå (på ett eller annat vis) i alla moralteorier (en teori som står i strid med dessa krav skulle inte kunna räknas
Läs merVärdeteori: översikt. Föreläsning 3. Bergströms taxonomi: Det karaktäristiska för värdeteorin är:
Det karaktäristiska för värdeteorin är: Värdeteori: översikt Föreläsning 3 1. att den handlar om normer, värden och värderingar, och 2. att den studerar dessa ur just filosofisk synvinkel. Mer specifikt:
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 4
Moralfilosofi Föreläsning 4 Subjektivism & emotivism Enligt Rachels så är grundtanken bakom etisk subjektivism att våra moraliska åsikter grundar sig på våra känslor Samt att det inte finns någonting sådant
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 8
Moralfilosofi Föreläsning 8 Värdeepistemologi Epistemologi: allmänt Medan semantik handlar om språket och ontologi handlar om verkligheten så handlar epistemologi om kunskap om tro, vetande och rättfärdigande
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 5
Moralfilosofi Föreläsning 5 Naturalism Naturalism Form av kognitivism Naturalismen säger att värdesatser är påståenden om empiriska fakta Värdeomdömen kan (i princip) testas empiriskt och vara sanna eller
Läs merNaturalism. Föreläsning Naturalismen (tolkad som en rent värdesemantisk teori) är en form av kognitivism
Naturalism Föreläsning 5 Naturalismen (tolkad som en rent värdesemantisk teori) är en form av kognitivism Som säger att värdesatser är påståenden om empiriska fakta Värdeomdömen kan (i princip) testas
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 5
Moralfilosofi Föreläsning 5 Arg. för emotivism: Bristande konvergens (konvergera = närma sig varandra. Motsats: divergera) Oenighet i värdefrågor är: 1. större än i sakfrågor 2. utbredd: folk är oeniga
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 4
Moralfilosofi Föreläsning 4 Subjektivism & emotivism Enligt Rachels så är grundtanken bakom etisk subjektivism att våra moraliska åsikter grundar sig på våra känslor Samt att det inte finns någonting sådant
Läs merMiljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv. Chris von Borgstede Psykologiska institutionen, EPU Göteborgs universitet Betydelsen av attityder, normer och vanors. 1 2 Vem är jag? Chris von Borgstede
Läs merSubjektivism & emotivism
Subjektivism & emotivism Föreläsning 4 Enligt Rachels så är grundtanken bakom etisk subjektivism att våra moraliska åsikter grundar sig på våra känslor Samt att det inte finns någonting sådant som objektivt
Läs merVärdeepistemologi. Epistemologi: allmänt. Föreläsning 8. Vad är kunskap? Värdeepistemologi. Skepticism & kognitivism
Värdeepistemologi Föreläsning 8 Epistemologi: allmänt Medan semantik handlar om språket och ontologi handlar om verkligheten så handlar epistemologi om kunskap Vad innebär det att veta ngt?, Hur kan vi
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 7
Moralfilosofi Föreläsning 7 Värdeontologi Ontologi: allmänt Medan semantik handlar om språket, så kan man säga att ontologi handlar om hur verkligheten är beskaffad Ontologi generellt kan sägas vara läran
Läs merMoralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva.
Moralfilosofi Här handlar det inte om en bagatell, utan om hur man bör leva. Sokrates Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 HT 2013 Fritz-Anton Fritzson, doktorand i praktisk filosofi e-post: fritz-anton.fritzson@fil.lu.se
Läs merVärdeontologi. Ontologi: allmänt. Föreläsning 7. Från semantik till ontologi
Värdeontologi Föreläsning 7 Ontologi: allmänt Medan semantik handlar om språket, så kan man säga att ontologi handlar om verkligheten hur verkligheten är beskaffad Ontologi kan sägas vara läran om det
Läs merObjektivism. Föreläsning Objektivismen är (i likhet med naturalismen) en kognitivistisk teori
Objektivism Föreläsning 6 Objektivismen är (i likhet med naturalismen) en kognitivistisk teori Men objektivister (till skillnad från naturalister) hävdar att det inte går att reducera värdeomdömen till
Läs merBAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen!
BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! KUNSKAP Metod KOMMUNI- KATION Presentation Analys Kurslitteratur www.fil.lu.se Klicka på Kurser Under rubriken Kurser i
Läs merMoralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013
Moralfilosofi (10,5 hp) Föreläsning 1 VT 2013 Fritz- Anton Fritzson, doktorand i praktisk filosofi e-post: fritz-anton.fritzson@fil.lu.se 2 Litteratur Lars Bergström, Grundbok i värdeteori, 2 uppl. (Tidigare
Läs merKritisk rättsdogmatisk metod Den juridiska metoden
Civilrätt C och D- Juristprogrammet Kritisk rättsdogmatisk metod Den juridiska metoden Elisabeth Ahlinder 2016 Vad är rättsdogmatisk metod? En vetenskaplig metod - finns det rätta svar? En teori kan den
Läs merFöreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318
Föreläsningar 1. Onsdag 14/11 13-15 sal 203 2. Torsdag 15/11 13-15 sal 203 3. Måndag 19/11 13-15 sal 203 4. Tisdag 20/11 13-15 sal 203 5. Onsdag 21/11 13-15 sal 203 6. Torsdag 22/11 13-15 sal 203 Gruppövning,
Läs merBASA01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen!
BASA01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! FOTNOTER TILL PLATON PLATON ca 427-347 f Kr Alfred North Whitehead (1861-1947) Brittisk matematiker och filosof Representation
Läs merUtopi i dialogform FOTNOTER TILL PLATON PLATON. Det klassiska kunskapsbegreppet Representation och verklighet!
FOTNOTER TILL PLATON BASA01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! PLATON ca 427-347 f Kr Alfred North Whitehead (1861-1947) Brittisk matematiker och filosof Det klassiska
Läs merChris von Borgstede
2010-11-02 Chris von Borgstede Psykologiska institutionen Göteborgs universitet Vänligen stäng av mobilen 1 Läsanvisning: Eagly & Kulesa: Attitudes, attitude structure, and resistance to change Biel, Larsson
Läs merFöreläsningar. Gruppövning, grupp A: Måndag 26/ sal 318 Gruppövning, grupp B: Måndag 26/ sal 318
Föreläsningar 1. Onsdag 14/11 13-15 sal 203 2. Torsdag 15/11 13-15 sal 203 3. Måndag 19/11 13-15 sal 203 4. Tisdag 20/11 13-15 sal 203 5. Onsdag 21/11 13-15 sal 203 6. Torsdag 22/11 13-15 sal 203 Gruppövning,
Läs merKONTAKT Linus Jonkman Programansvarig Telefon: 0733 500 153 Linus.jonkman@sigma.se W W W. E G O N A U T. O R G
SEMINARIER På de kommande sidorna kan du ta del av vårt utbud av seminarium. De flesta ämnen finns i utföranden med olika ambitionsnivå. Kunskapen kan även förstärkas genom att ämnet utförs som en halvdag
Läs merExaminationen. Bergström & Rachels. Inledning: Vad är moralfilosofi? består av två separata delar:
Bergström & Rachels 12 föreläsningar + 1 diskussionsseminarium per grupp För gruppindelning se separat dokument Examinationen består av två separata delar: 1. Bergström examineras genom en inlämningsuppgift
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 7
Moralfilosofi Föreläsning 7 Gruppseminarierna: Grupp 3 (födda sep t.o.m. dec): mån 25/3 13-15 Grupp 1 (födda jan t.o.m. april): ons 27/3 10-12 Grupp 2 (födda maj t.o.m. aug): ons 27/3 15-17 Det är bra
Läs mer1. Öppna frågans argument
1. Öppna frågans argument ÖFA i enkel form: 1. För en given term eller beskrivning N, om det gick att definiera godhet som N, så skulle följande vara en stängd fråga: x är N, men är x gott? 2. För alla
Läs merArbetsområde: Okrtitiskt tänkande - en ofta förbisedd förmåga
Arbetsområde: Okrtitiskt tänkande - en ofta förbisedd förmåga Huvudsakligt ämne: Samhällskunskap åk 7- Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet Samhällskunskap syftar till: Länk Följande
Läs merReligiositet är inte en primär eller ursprunglig mental inställning ingår inte i människans naturliga konstitution som ett anlag, en drift etc!
Religiositet är inte en primär eller ursprunglig mental inställning ingår inte i människans naturliga konstitution som ett anlag, en drift etc! Religiösa föreställningar är vanligt förekommande, men inte
Läs merBild 1. Bild 2. Bild 3. Kuhns delade epistemiska värden
Bild 1 Om man accepterar Kuhns teori kan man ändå tala om distinktionen mellan pseudovetenskap och vetenskap? Det är ju paradigmet som avgör vad som är vetenskap. Bild 2 Även om tanken att man skall definiera
Läs merKvalitativa metoder II
Kvalitativa metoder II Forskningsansatser Gunilla Eklund Rum F 625, e-mail: geklund@abo.fi/tel. 3247354 http://www.vasa.abo.fi/users/geklund Disposition för ett vetenskapligt arbete Abstrakt Inledning
Läs mer2. Kulturrelativism. KR har flera problematiska konsekvenser:
2. Kulturrelativism KR har flera problematiska konsekvenser: Ingen samhällelig praxis kan fördömas moraliskt, oavsett hur avskyvärd vi finner den. T.ex. slaveri. Vi kan inte heller meningsfullt kritisera
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 6
Moralfilosofi Föreläsning 6 Den öppna frågans argument Argument mot naturalismen Det går i korthet ut på att visa att en värdeterm (såsom rätt, fel, bör, etc.) inte kan ha samma mening som någon icke-värdeterm
Läs merVÄRLDSKULTURMUSEERNAS VÄG VIDARE
VÅR VISION Foton i visionen: Världskulturmuseerna, Filmriding & istock VÄRLDSKULTURMUSEERNAS VÄG VIDARE I det här dokumentet sammanfattas Världskulturmuseernas gemensamma vision. Den är vår kompass. Vår
Läs merJohn Leslie Mackie Professor i filosofi vid Oxford Ethics: Inven-ng Right and Wrong (1977) Error theory Misstagsteorin
John Leslie Mackie 1917 1981 Professor i filosofi vid Oxford 1967-81. Ethics: Inven-ng Right and Wrong (1977) Error theory 1.Ger moraliska omdömen ugryck för trosföreställningar? Ja: KogniMvism Nej: Non-
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 9
Moralfilosofi Föreläsning 9 Enligt koherentismen så startar vi med de åsikter som vi redan har och utgår från att vi är berättigade att hålla kvar vid dessa åsikter så länge de är koherenta ( hänger ihop
Läs merKvasirealism och konstruktivism
Kvasirealism och konstruktivism I dagens metaetiska debatt finns en hel del filosofer som tänker sig att den rätta semantiska teorin måste vara antingen objektivismen eller någonting som i alla fall är
Läs merVärdegrund för HRF. Vårt ändamål. Vår vision. Vår syn på människan och samhället. Våra kärnvärden
Värdegrund för HRF Vårt ändamål Hörselskadades Riksförbund (HRF) är en ideell, partipolitiskt och religiöst obunden organisation, vars ändamål är att tillvarata hörselskadades intressen samt värna våra
Läs merFår jag använda Wikipedia?
Får jag använda Wikipedia? Wikipedia är ett unikt uppslagsverk som skapas av sina läsare. Det innebär att vem som helst kan skriva och redigera artiklar. Informationen på Wikipedia kan vara vinklad eller
Läs merVÄRDERINGSÖVNING med ordpar
VÄRDERINGSÖVNING med ordpar Som individer i ett samhälle är vi ständigt utsatta för omgivningens inflytande och påtryckningar för hur vi ska tänka och känna inför olika saker. Vi matas med värderingar
Läs merPerception och kunskap
BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Perception och kunskap Empirisk Grundad på sinneserfarenhet Direkta iakttagelser av företeelser och händelser i verkligheten
Läs merBAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen!
BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Några vetenskapsteoretiska riktningar (Positivism) (Kritisk rationalism) Paradigmteorin Hermeneutik Socialkonstruktivism
Läs merFakta och förutfattade meningar! Den sociala kontexten BAS A01 Baskurs för universitetsstudier!
BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Några vetenskapsteoretiska riktningar Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! (Positivism) (Kritisk rationalism) Paradigmteorin Hermeneutik Socialkonstruktivism
Läs merMoralfilosofi. Skilj: Deskriptiv moral: Den moral som individer eller samhällen faktiskt hyser. Empirisk fråga
Moralfilosofi Skilj: Deskriptiv moral: Den moral som individer eller samhällen faktiskt hyser. Empirisk fråga Normativ moral: Den moral som individer och samhällen borde handla efter. Normativ fråga Normativa
Läs merBAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Att skriva uppsats
BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Att skriva uppsats ATT SKRIVA UPPSATS inte bara en sak utan (minst) tre Förarbete Förarbete forskningsprocessen Förarbetet
Läs merPERSONCENTRERAD VÅRD. Åsa Andersson
PERSONCENTRERAD VÅRD Åsa Andersson Leg. sjuksköterska, doktorand Strategisk rådgivare Svensk sjuksköterskeförening asa.andersson@swenurse.se 24.10.2014 Centrum för personcentrerad vård, Tvärvetenskapligt
Läs merMoralfilosofi (10,5 hp) HT 2012
Värdeteori /metaetik Moralfilosofi (10,5 hp) HT 2012 Fritz-Anton Fritzson, doktorand i praktisk filosofi e-post: fritz-anton.fritzson@fil.lu.se Personlig hemsida: http://www.fil.lu.se/persons/person.asp?filpers=774
Läs merVem ska jag möta, och hur kan jag vara nyfiken på och öppen för verksamhetsutövaren?
KOMMUNIKATIONSGUIDE FÖRBERED DIG INFÖR TILLSYNSBESÖKET För att skapa bra förutsättningar just för mötet med verksamhetsutövaren och att kunna kommunicera med verksamhetsutövaren på ett bra sätt, läs och
Läs merKan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv.
Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv. 2008-12-02 Chris von Borgstede Psykologiska institutionen, EPU Göteborgs universitet 1 Dagens
Läs merMoralfilosofi. Föreläsning 2
Moralfilosofi Föreläsning 2 Vi har noterat de empiriska observationerna (1) att olika kulturer, samhällen (etc.) har olika värderingar och (2) att det dock finns vissa värderingar som alla har gemensamt
Läs merVi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en
o m e r f a r e n h e t o c h s p r å k Vi erövr ar verkligheten bit för bit genom att vi får ett språk för våra erfarenheter. Ett barns språkutveckling är ett fascinerande skådespel, en skapelseakt där
Läs merATT SKRIVA DEBATTARTIKEL. torsdag 29 oktober 15
ATT SKRIVA DEBATTARTIKEL HUR BÖRJAR JAG? Det svåraste är att börja. En stor del av arbetet med att skriva en debattartikel är att hitta din vinkel på den fråga du vill skriva om. Men det finns ett par
Läs merBAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Källkritik. Fortsättning från förra föreläsningen
BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Källkritik Fortsättning från förra föreläsningen Fem kriterier Identifikation Erkännande Expertisområde Objektiv kunskap
Läs merMoralisk oenighet bara på ytan?
Ragnar Francén, doktorand i praktisk filosofi Vissa anser att det är rätt av föräldrar att omskära sina döttrar, kanske till och med att detta är något de har en plikt att göra. Andra skulle säga att detta
Läs merBAS A01 Baskurs för universitetsstudier!
BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Ondskans makt och mekanismer! Är förklaringar möjliga?! Forskning i ondskans tjänst! Hypotermiexperiment med dödlig utgång.
Läs merLektion 1. Stora berättelser och olika typer av etik
Lektion 1 Stora berättelser och olika typer av etik Vad är etik och moral? Stora berättelser Olika religioner Politiska rörelser Filosofiska riktningar Kulturer Övriga världsbilder, övertygelser och livsåskådningar.
Läs merJohn Leslie Mackie Professor i filosofi vid Oxford Ethics: Inven-ng Right and Wrong (1977) Error theory Misstagsteorin
John Leslie Mackie 1917 1981 Professor i filosofi vid Oxford 1967-81. Ethics: Inven-ng Right and Wrong (1977) Error theory Misstagsteorin Misstagsteorin Moraliska omdömen ufrycker trosföreställningar,
Läs merINSTUTITIONEN FÖR FILOSOFI, LINGVISTIK OCH VETENSKAPSTEORI ETIK VT-15 METAETIK EMOTIVISM OCH ERROR-TEORI
ETIK VT-15 METAETIK EMOTIVISM OCH ERROR-TEORI JOHN ERIKSSON Idag Kort repetition Emotivism Error-teori Kort repetition Olika frågor: Vad betyder moraliska termer och satser? Vad gör vi när vi pratar och
Läs merq2 Markera hur viktiga du anser att följande saker är för dig i ditt arbete som journalist. Ganska viktigt (3)
JP3 K1 Du har nu kommit till enkätens första del som handlar om journalistiska ideal. Vi ber dig tänka på att studien är internationell, vilket gör att några frågor kan framstå som lite märkliga ur ett
Läs merOM DAGEN. Hur kan vi på bästa sätt stötta oss själva och varandra under en förändringsprocess - om jag, du, vi och dom OM ANITA OCH MARCUS
OM DAGEN Hur kan vi på bästa sätt stötta oss själva och varandra under en förändringsprocess - om jag, du, vi och dom OM ANITA OCH MARCUS Ni fick träffa Anita och Marcus som befann sig mitt i en förändring
Läs merObjektivitet. Är vetenskapen objektiv? Vad betyder objektivitet
Objektivitet Är vetenskapen objektiv? Vad betyder objektivitet Utgångspunkt Objektivitet och sanning: Är våra påståenden och tankar objektiva? I så fall handlar de om något som finns i världen om existerande
Läs merAtt skriva uppsats BAS A01 Baskurs för universitetsstudier!
BAS A01 Baskurs för universitetsstudier! ATT SKRIVA UPPSATS inte bara en sak utan (minst) tre Förarbete Jeanette Emt, Filosofiska institutionen! Förarbete forskningsprocessen Förarbetet bör vara helt avklarat
Läs merVetenskapsteori 2012-03-22. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Vad är kunskap. Propositionell kunskap. Olika typer av kunskap
Vetenskapsteori Introduktion till vetenskapsteori med inriktning på medicinsk forskning Kunskap och sanning Ontologi (ontos = varande och logia = lära) läran om det som är Hur är världen och tingen beskaffade?
Läs merSe mig Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål och förmågor från Lgr 11. Eleverna tränar på följande förmågor. Författare: Bente Bratlund
sidan 1 Författare: Bente Bratlund Vad handlar boken om? Jonna och Sanna var bästa kompisar och gjorde allt tillsammans. De pratade om killar, viskade och skrattade tillsammans, och hade ett hemligt språk
Läs merMissförstånd KAPITEL 1
KAPITEL 1 Missförstånd J ag vill berätta historien om hur världen började, hur den slutar och allt det viktiga som händer däremellan. Det är en berättelse som många redan känner till men som inte många
Läs merRELIGION KONST ESTETISKA VÄRDEN
RELIGION KONST ESTETISKA VÄRDEN Känsloladdade Subjektiva Personliga Faktorer i social identitet, sammanhållning och exklusion Saknar omedelbar praktisk nytta Involverar upplevelser som är svåra/omöjliga
Läs merNormer om maskulinitet- en viktig kugge i jämställdhetsarbetet med unga
Normer om maskulinitet- en viktig kugge i jämställdhetsarbetet med unga Innehåll Varför ska vi arbeta med jämställdhet? Är jämställdhet positivt för både kvinnor och män, flickor och pojkar? Normer kring
Läs merBarn kräver väldigt mycket, men de behöver inte lika mycket som de kräver! Det är ok att säga nej. Jesper Juul
Vi har en gammal föreställning om att vi föräldrar alltid måste vara överens med varandra. Men man måste inte säga samma sak, man måste inte alltid tycka samma sak. Barn kräver väldigt mycket, men de behöver
Läs mer: Ni har sett filmen Fröken Omöjlig tillsammans i klassen och gått igenom FilmCentrums filmhandledning.
Skapa en text och kombinera den med en bild. Lära känna olika text-sammanhang (självbiografi och debattartikel) och dess typiska stildrag. Förstå hur bild och text samspelar. : Ni har sett filmen Fröken
Läs merTeorier om Hälsa och Sjukdom. Vetenskapsteoretisk bakgrund: Vetenskaperna innehåller alltid vissa grundantaganden
Teorier om Hälsa och Sjukdom Vetenskapsteoretisk bakgrund: Vetenskaperna innehåller alltid vissa grundantaganden 1) Teorier och lagar 2) Metafysik 3) Värderingar Alla vetenskaper kräver tydligt definierade
Läs merMentorprogram Real diversity mentorskap Att ge adepten stöd och vägledning Adeptens personliga mål Att hantera utanförskap
Mentorprogram Real diversity mentorskap Real diversity är ett projekt som fokuserar på ungdomar i föreningsliv och arbetsliv ur ett mångfaldsperspektiv. Syftet med Real diversity är att utveckla nya metoder
Läs merBlandade discipliner
KONST ESTETISKA VÄRDEN SMAK! 14-05-18 RELIGION ANDLIGHET! Känsloladdade, subjektiva och personliga fenomen Faktorer i social identitet, sammanhållning och exklusion Saknar omedelbar praktisk nytta Involverar
Läs merFamiljerekonstruktion Så gör jag. Familjeterapikongressen Växjö 2015-09-04
Familjerekonstruktion Så gör jag Familjeterapikongressen Växjö 2015-09-04 Ett ord som en människa fäster sig vid kan verka i oberäknelig tid Det kan framkalla glädje till livets slut det kan uppväcka obehag
Läs merMetod i vetenskapligt arbete. Magnus Nilsson Karlstad univeristet
Metod i vetenskapligt arbete Magnus Nilsson Karlstad univeristet Disposition Vetenskapsteori Metod Intervjuövning Vetenskapsteori Vad kan vi veta? Den paradoxala vetenskapen: - vetenskapen söker sanningen
Läs merVetenskaplighet och forskningse2k HT 2015. Föreläsning 7: Ramar och rela+vism (och social konstruk+on)
Vetenskaplighet och forskningse2k HT 2015 Föreläsning 7: Ramar och rela+vism (och social konstruk+on) Ontologi, rela2vism, konstruk2vism Ontologi: läran om vad som finns, och hur det är beskaffat X- rela2vism:
Läs merPEDAGOGIK. Ämnets syfte
PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar
Läs merKunskap. Evidens och argument. Kunskap. Goda skäl. Goda skäl. Två typer av argument a) deduktiva. b) induktiva
Kunskap Evidens och argument Sören Häggqvist Stockholms universitet Den s k klassiska definitionen: Kunskap är sann, välgrundad tro. Ekvivalent: S vet att p om och endast om p S tror att p S har goda skäl
Läs merAtt skriva säljande texter Malmö 2 december. www.ljk.se
Att skriva säljande texter Malmö 2 december www.ljk.se Sändare Mottagare Shannon & Weaver Indirekt koppling tex via försäljningsstatistik Direkt koppling tex via marknadsundersökningar Behov/Syfte Effekt
Läs merFörankring, acceptans och motstånd
Förankring, acceptans och motstånd - lärdomar från vindkraft och infrastrukturinvesteringar Marianne Henningsson Lektor i Psykologi inriktning Miljöpsykologi Institutionen för Psykologi Linnéuniversitetet,
Läs mer0. Meta-etik Grunderna
Vad är meta-etik? Vilka typer av frågor försöker man besvara inom metaetiken? 1. Semantiska. T. ex.: Vad betyder moraliska utsagor? 2. Metafysiska/ontologiska. T. ex.: Finns det moraliska fakta? 3. Kunskapsteoretiska.
Läs merFILOSOFI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
FILOSOFI Filosofi är ett humanistiskt ämne som har förgreningar i alla områden av mänsklig kunskap och verksamhet, eftersom det behandlar grundläggande frågor om verklighetens natur, kunskapens möjlighet
Läs merVad är sanning? Vad är vetenskap? Vad är praxis? Hur kan dessa två områden samverka? Vad är en praktiker? INTRODUKTION TILL VETENSKAP I
INTRODUKTION TILL VETENSKAP I VÅRD, OMSORG OCH SOCIALT ARBETE HELENA LINDSTEDT, UNIVERSITETSLEKTOR Del 1. 1 Litteratur ThurénT, Vetenskapsteori för nybörjare, 2007. Thomassen M, Vetenskap, kunskap och
Läs merAtt leva tillsammans skolår 2-3 (läsår som börjar med jämn HT)
Att leva tillsammans skolår 2-3 (läsår som börjar med jämn HT) Grundskola 1 3 LGR11 SO För att det ska fungera bra att leva tillsammans behöver vi försöka förstå varandra. Vi funderar tillsammans och lär
Läs merETIK VT2011. Föreläsning 13: Relativism och emotivism
ETIK VT2011 Föreläsning 13: Relativism och emotivism DELKURSENS STRUKTUR Mån 4/4: Moralisk kunskap (epistemologi) Tis 5/4: Relativism och emotivism Ons 6/4: Moraliskt språkbruk (semantik) Mån 11/4: Moralisk
Läs merLingonvägen Fel buss!
SIDAN 1 Läararmaterial Vad handlar boken om? Olga vaknar av att mamma står vid hennes säng och säger att hon måste vakna. Olga har försovit sig och måste skynda sig så att hon hinner med bussen. Olga springer
Läs merPRÖVNINGSANVISNINGAR
Prövning i Samhällskunskap 2 PRÖVNINGSANVISNINGAR Kurskod SAMSAM02 Gymnasiepoäng 100 Läromedel Aktuellt läromedel för kursen. Vt 13 är detta: Almgren/Höjelid/Nilsson: Reflex 123 Gleerups Utbildning AB,
Läs mer8 Utan Jesus ingen mobil i fickan
Inledning När jag var 14 år gammal var jag helt säker på att vetenskapen har bevisat att Gud inte finns och att Bibeln bara är en sagobok. Så var det. Det visste jag, och det visste alla mina kompisar.
Läs merPrövning i sociologi
Prövning i sociologi Prövningsansvarig lärare :Elisabeth Bramevik Email: elisabeth.m.bramevik@vellinge.se Så går prövningen till: Efter att du anmält dig till prövningen via länken på Sundsgymnasiets hemsida,
Läs merForskningsetik Statistik och vetenskapsmetodik Gustaf Öqvist Seimyr
Forskningsetik Statistik och vetenskapsmetodik Gustaf Öqvist Seimyr Detta moment Etiska principer Forskningsetiska aspekter Forskningsfusk Försökspersoner Etisk granskning 2 Etik, moral och juridik Begreppen
Läs merHur erfarenhet av interkulturell mobilitet och social kompetens kan bidra till emotionell intelligens
Hur erfarenhet av interkulturell mobilitet och social kompetens kan bidra till emotionell intelligens Workshop den 19 maj 2014 under ledning av Hans Lorentz, fil dr Forskare och lektor i pedagogik vid
Läs merSam Ansari Nv3a Tensta Gymnasium
Sam Ansari Nv3a Tensta Gymnasium 1 Innehållsförteckning Bakgrund...3 Syfte...3 Metod och Material...3 Resultat...4 Diskussion...12 Slutsats...14 Källförteckning...15 Processrapport...16 2 Bakgrund Hur
Läs merFysik Kunskapens användning
Delmål Delmål 2010-06-14 Fysik Kunskapens användning utvecklar sin förmåga att göra kvantitativa, kvalitativa och etiska bedömningar av konsekvenser av mänskliga verksamheter och olika tekniska konstruktioner
Läs merTillbackablick på dagen & bibelmeditation
Tillbackablick på dagen & bibelmeditation Att be utifrån vardagslivet ÖVNING: REFLEKTION ÖVER DAGEN TID: 5-10 MIN PÅ KVÄLLEN. Vi lever i en tid som är mer splittrad och stressad än någonsin. Mängden information
Läs merSOCIOLOGI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
SOCIOLOGI Ämnet sociologi behandlar sociala sammanhang och relationen mellan människan och samhället på individ-, grupp- och samhällsnivå. Ämnets syfte Undervisningen i ämnet sociologi ska syfta till att
Läs mersöker vi enbart ett begrepp. Skriv tydligt och läsbart (om examinatorn inte kan läsa vad du skriver så kan denne inte ge dig poäng).
MKGA02: Introduktion till medie- och kommunikationsvetenskap Tentamen Ansvarig lärare: Johan Lindell Total poäng: 18 Gräns för G: 10 Gräns för VG: 14 Instruktioner: Du får skriva flera svar på samma blad.
Läs merForskningsetik. Statistik och vetenskapsmetodik Gustaf Öqvist Seimyr
Forskningsetik Statistik och vetenskapsmetodik Gustaf Öqvist Seimyr Detta moment Etiska principer Forskningsetiska aspekter Forskningsfusk Försökspersoner Etisk granskning 2 Var är vi nu? Vetenskapsteoretiska
Läs merGäldenärers, ingivares och allmänhetens inställning till kronofogdemyndigheten. RSV Rapport 2003:3
Gäldenärers, ingivares och allmänhetens inställning till kronofogdemyndigheten RSV Rapport 2003:3 2 Förord Riksskatteverket (RSV) genomför regelbundet attitydundersökningar hos medborgare och företag.
Läs mer