Kvalitativa metoder II

Transkript

1 Kvalitativa metoder II Forskningsansatser Gunilla Eklund Rum F 625, geklund@abo.fi/tel

2 Disposition för ett vetenskapligt arbete Abstrakt Inledning Teoretisk bakgrund (Tidigare forskning inom området) Metod och genomförande - Syfte och forskningsfrågor - Forskningsansats - Datainsamlingsmetod - Informanter - Undersökningens genomförande - Bearbetning och analys av data - Tillförlitlighet, trovärdighet, etik Resultatredovisning Sammanfattande diskussion Litteratur Bilagor

3 Syfte Forskningsansats Datainsamlingsmetod Analysmetod

4 En vetenskapsteoretisk grund En vetenskapsteoretisk grund innefattar antaganden om verkligheten, människan, kunskapen, vetenskapen och metoden. Man brukar prata om olika paradigm. Verklighetssyn Människosyn Kunskapssyn Vetenskapssyn Metodsyn (jfr Ann-Sofie Smeds-Nylund, )

5 Forskningsansatser Det finns många olika kunskaps- eller forskningsansatser och dessa benämns och indelas på olika sätt. Inom kvantitativ forskning används positivismen. Positivismen dominerade till 1960-talet. Marxistisk kritik > kritisk teori bidrog till hermeneutisk riktning. Nya kunskaps- eller forskningsansatser träder fram: Aktionsforskning Etnologi, Etnografi / Etnometodologi Fenomenologi Fenomenografi Grundad teori Hermeneutik Narrativ forskning (jfr Ann-Sofie Smeds-Nylund, )

6 Aktionsforskning Aktionsforskning är en social aktivitet inom vilken man strävar efter förändring genom samarbete, reflektion och deltagande. Målet med verksamheten är att förbättra och engagera. Typiskt för aktionsforskning är en självreflekterande spiral som består av cykler av planering (planning), verksamhet (acting), observation (observing) och reflektion (reflecting). Aktionsforskning är forskning i den egna praktiken - det är endast praktikern själv eller en grupp av praktiker som kan genomföra aktionsforskning. Kritik: Hur kan man som forskare förhålla sig objektivt till den egna praktiken?

7 Etnometodologi Syftet är att undersöka hur människor beter sig i vardagliga situationer. Observation, samtal, band- och videoinspelningar för att teoretisera kring hur aktiviteter struktureras och vad som tas för givet. Intresset fokuseras på vardagslivets praktiska erfarenhet och målet för konversationsanalys är att beskriva metoder som personer använder i interaktion i det sociala livet. Sociala fenomen klassificeras, samband beskrivs och teoretiska modeller och teorier byggs upp.

8 Fenomenologi Edmund Husserl ( ) - ansatsens grundare. Syftet är att utröna vad som är essensen - det som är omöjligt att tänka bort från ett fenomen. Denna essens handlar om att nå fram till sakerna själva. Man sätter allt det som normalt binder oss vid vardagligt deltagande inom parentes (bracketing) för att världen då skall visa sig för oss som den verkligen är. Det fenomenologiska arbetssättet Den fenomenologiska trappan

9 Fenomenografi Syftet är att ur ett andra ordningens perspektiv beskriva hur fenomen och företeelser i omvärlden uppfattas av människor. Det centrala begreppet är uppfattning och med detta avses det grundläggande sätt en person gestaltar en företeelse eller ett objekt i sin omvärld. En uppfattning består av en vad-aspekt och en hur-aspekt. Exempel på datainsamlingsmetoder är intervju, observation, enkät, essä och teckning. Man kan också kombinera olika datainsamlingsmetoder, s.k. metodtriangulering. En heterogen grupp väljs vanligen som informanter Meningskategorisering som analysprocess

10 Grundad teori En kvalitativ forskningsansats som på ett systematiskt och induktivt sätt avser att utveckla teori om ett specifikt fenomen. Kodning av data Att utgå från data till teori Att utveckla teoretisk känslighet Att handskas med idéer och förhålla sig till tidigare forskning Att samla på teoretiska pusselbitar Två typer av kodning: Öppen kodning och selektiv kodning Två grundläggande koder: Substantiva och teoretiska koder

11 Hermeneutik Forskningens syfte är förståelse av mänskligt vara Forskningsobjektet är människors upplevelser och erfarenheter förmedlade genom språk och livsyttringar; oftast företrätt inom kultur- och humanvetenskap Forskarens förhållningssätt inbegriper inlevelse, värdering och subjektivitet. Forskaren står i en inre relation till forskningsobjektet och är en del av samma verklighet som studeras Metodologin kännetecknas av förståelse, tolkning

12 Narrativ ansats 1. Baseras på en konstruktivistisk kunskapssyn där kunskap betraktas som personlig, lokal och subjektiv. 2. Forskaren utgår från ett forskningsmaterial av narrativ karaktär, berättelser i skriftlig eller muntlig form. 3. Metodologiska aspekter: Det redskap för analys av forskningsmaterial eller den framställning forskaren gör på basen av forskningsmaterialet. 4. Ett praktiskt verktyg för att inte bara beskriva olika aspekter av världen, utan också att förändra den.