Kvalitativa metoder I Gunilla Eklund

Transkript

1 Kvalitativa metoder I Gunilla Eklund Fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier, Åbo akademi geklund@abo.fi

2 Syfte och forskningsfrågor Datainsamlingsmetod Analysmetod Resultat

3 Kvalitativ analys Analyser med fokus på meningen Meningskodning/Meningskategorisering Meningskoncentrering Meningstolkning Analyser med fokus på språket Språkanalys Samtalsanalys Narrativ analys Diskursanalys Dekonstruktion Allmänna analyser Bricolage Teoretisk tolkning

4 Meningskoncentrering Man drar samman informanternas uttalanden till kortare formuleringar. Långa uttalanden pressas samman i kortare, där huvudinnebörden i det som sagts formuleras om i några få ord. Giorgi har utvecklat en form av meningskoncentrering på den fenomenologiska filosofins grund. Fenomenologi kännetecknas därmed ofta av meningskoncentrering. För en fenomenologiskt baserad meningskoncentrering blir det ytterst viktigt att erhålla rika och nyanserade beskrivningar av de undersökta fenomenen. Teorier bör sättas inom parentes under intervjun, helt i linje med en fenomenologisk ansats.

5 Meningskodning /-kategorisering Kodning innebär att man knyter nyckelord till en textdel för att underlätta senare identifiering av ett uttalande. Kategorisering är en mer systematisk begreppsbildning kring ett uttalande som skapar förutsättningar för kvantifiering. Kodning och kategorisering används omväxlande om varandra. Kodning kan vara begreppsstyrd eller datastyrd. Kategorier reducerar och strukturerar texter till några få tabeller och figurer. De kan vara utvecklade på förhand eller växa fram under analysens gång. Före intervjun ska man göra exakta definitioner av kategorierna, och man bör under insamlingen av data förvissa sig om hur uttalanden kan kategoriseras. När kategorierna inte utvecklas förrän under intervjun och analysen är det viktigt att få informanten att ge rika beskrivningar av de specifika fenomenen. Inom fenomenografi och grundad teori används kodning och kategorisering.

6 Narrativ analys Fokus finns på de historier som berättas och forskaren utarbetar deras strukturer och intriger. Forskaren kan även konstruera en berättelse från de episoder som finns i en intervju. Forskaren kan också rekonstruera en analys av historier som berättas av olika personer till en mer sammanhängande historia. En berättelse kan analyseras på många olika sätt, enligt struktur, intrig och genre. Intrigen ger berättelsen en ordning. Man gör t.ex. en resa eller söker förverkliga något. Genre anger var den beträttade historien tillhör, t.ex. komedi och tragedi. En narrativ ansats åtföljs vanligen av en narrativ analys

7 Uppläggning av en resultatredovisning Introduktion av syftet för undersökningen. Forskningsfrågorna framgår i det metodkapitel som föregår resultatredovisningen och behöver därmed inte nödvändigtvis skrivas ut på nytt. I resultatdelen redovisas svaren på forskningsfrågorna. Man skall inte presentera andra resultat är sådana som man efterlyst i forskningsfrågorna. Man kan bra låta beskrivningen av resultaten utgå från frågornas ordningsföljd och följa samma disposition. Resultatdelen bör således inte följa strukturen på enkäten eller intervjufrågorna, utan det är forskningsfrågorna som skall vara dispositionen.

8 Uppläggning av en resultatredovisning Ibland måste man göra ett urval och inte redovisa alla resultat som man fått i undersökningen. Forskningsfrågorna avgör vad som redovisas och ibland måste man revidera frågorna efter att man fått resultaten Man måste göra sig fri från de metoder och instrument som man använt sig av i själva undersökningen och frågornas nummer eller intervjufrågornas ordning. För varje forskningsfråga samlar man alltså de resultat som ger svar på just den frågan. Man ska redovisa om någon inte svarat på en fråga eller om någon svarat så konstigt att man inte kunde ta med den personens svar. Detta kallas för internt bortfall och redovisas skilt för varje fråga.

9 Uppläggning av en resultatredovisning Man kan åskådliggöra resultaten i figurer och tabeller. Tabelltext skall finnas ovanför tabellen och figurtext under figuren. Alla figurer och tabeller numreras med skild löpande numrering för vardera. I texten skall finnas varje figurs/tabells nummer (t.ex. I figur 3 framgår att...). Man ska förklara varje figur och tabell i texten så att läsaren förstår resultaten man vill peka på. Man ska gärna ange svarsfrekvenser, men ifall försökspersonerna är få skall man i allmänhet ange frekvenser och inte procenttal. I vissa fall kan det vara bra att ha båda.

10 Uppläggning av en resultatredovisning I resultatredovisningen får man endast redovisa de resultat man kommit fram till, och inte uttala sig om eventuella orsaker eller följder. Egna kommentarer och synpunkter i relation till de resultat som man fått skall man endast skriva i diskussionen. Förutom att presentera och analysera resultaten ska man beskriva vilken slutsats och konklusion man drar av resultaten. Med slutsats menas att man sammanfattar resultaten genom att beskriva det viktigaste som framkommit. Man kan beskriva vilken slutsats man kommit fram till för varje forskningsfråga eller sammanfatta hela resultatredovisningen med en separat sammanfattning.