N VIVO SOM REDSKAP FÖR KVALITATIVA INNEHÅLLSANALYSER

Transkript

1 N VIVO SOM REDSKAP FÖR KVALITATIVA INNEHÅLLSANALYSER Fördjupad forskningsmetodik, allmän del Elisabeth Hästbacka

2 INTRODUKTION Vid analyserande av olika typer av kvalitativt datamaterial, genom t.ex. kvalitativ innehållsanalys, grupperas materialet i kategorier och underkategorier Analysen kan vara endera induktiv (= låter materialet styra kategoriseringen) eller deduktiv (= förutbestämda kategorier) eller en kombination av en induktiv och deduktiv ansats Hela textstycken, en eller flera meningar, eller t.o.m. enskilda meningar kan vara meningsenheter som styr kodningen och grupperingen av materialet i kategorier och underkategorier T.ex. i en intervjustudie med socialarbetare* tillämpades en kombination av en induktiv och deduktiv ansats så att kategoriseringen skedde först deduktivt utgående från forskningsfrågorna och intervjufrågorna, för att längre fram övergå till att bli induktivt och låta materialet vägleda utgående från de mönster som framträdde ur intervjuerna. Meningsenheterna varierade från enskilda meningar till hela textstycken. * Hästbacka E. (2014): Samma lagstiftning varierande praxis? Socialarbetares syn på funktionshindrades delaktighet i Österbotten, Janus 22 (2)

3 KOMMA IGÅNG MED N VIVO Dataprogrammet N Vivo är ett bra redskap vid olika typer av kvalitativa analyser t.ex. kvalitativ innehållsanalys, diskursanalys, narrativ analys... N Vivo underlättar hanteringen av stora mängder kvalitativt datamaterial som kan vara t.ex. intervjuer, artiklar eller andra typer av textdokument det är möjligt att ta in också t.ex. bild- eller videomaterial i N Vivo-programmet ÅA-studeranden kan ladda ner N Vivo från Datacentralens hemsidor (kräver inloggning): På samma sida hittas också licenskoden som bör fyllas i då programmet installeras (NVivo-installering_och_aktivering.txt - Licensfil för NVivo) Många bra instruktionsvideoklipp (på engelska) finns om N Vivo på Youtube: Info/manualer om N Vivo finns här: och här:

4 KOMMA IGÅNG MED N VIVO (FORTS.) Först skapar man ett nytt projekt genom att välja New Blank project och namnge det vid Title i pop-up-rutan Datamaterialet (t.ex. intervjuer, artiklar eller andra typer av textdokument) importeras genom att under menyn DATA välja i gruppen Import endera Documents (Word-filer) eller PDF s (eller ev. andra filtyper)

5 KVANTITATIVA ANALYSER I N VIVO För kvantitativa analyser kan man under menyn QUERY välja t.ex. Text Search för att få fram hur mycket och i vilka sammanhang ett ord/uttryck förekommer eller Word Frequency för att få fram vilka ord förekommer mest i hela datamaterialet eller i valda delar, såsom i enstaka intervjuer Sökningarna kan anpassas enligt hur exakt de ska motsvara ordet/uttrycket man söker eller begränsas till bara vissa ord (av en viss längd) Om man väljer Coding under menyn QUERY kan man få fram samtliga meningsenheter som är kategoriserade till alla eller vilken som helst av flera valda kategorier

6 KVALITATIVA ANALYSER I N VIVO N Vivo är ett redskap för kvalitativa analyser eftersom det underlättar kategoriseringen och därigenom även analysen I N Vivo kallas kategorier och underkategorier för Nodes och man skapar dem genom att under menyn CREATE välja Node Vid en deduktiv ansats skapas kategorierna ( Nodes ) före man går igenom materialet Vid en induktiv ansats skapas kategorierna ( Nodes ) fortlöpande medan man går igenom materialet Kategorierna ( Nodes ) kan skapas också genom att högerklicka på kategoriträdet (eller på en kategori för att skapa en underkategori till den) och välja New Node Den hierarkiska nivån på en kategori kan ändras genom att klippa ut den och klistras in den som underkategori under en annan och man kan ha flera nivåer av underkategorier

7 KVALITATIVA ANALYSER I N VIVO (FORTS.) Listan på kategorier ( kategoriträdet ) syns under vyn Nodes nere i vänstra hörnet När man går igenom materialet och kategoriserar det i N Vivo målas/ svärtas textstycket med musen och dras till den kategori/underkategori det anses höra till Vid ett induktivt tillvägagångssätt föregås detta ev. av att man skapar kategorin Ex. från analysen av materialet till intervjustudien med socialarbetare*: * Hästbacka E. (2014): Samma lagstiftning varierande praxis? Socialarbetares syn på funktionshindrades delaktighet i Österbotten, Janus 22 (2)

8 KVALITATIVA ANALYSER I N VIVO (FORTS.) Alla meningsenheter (textstycken) från alla materialkällor (t.ex. intervjuer) som berör ett tema/ämne samlas i en kategori ( Node ) I samband med textstyckena från varje materialkälla (t.ex. intervju) finns en länk tillbaka till originalet så att man vid behov kan återgå till det ursprungliga större sammanhanget Varje kategori kan öppnas och gås igenom skilt för sig när man analyserar och försöker hitta mönster osv.

9 KVALITATIVA ANALYSER I N VIVO (FORTS.) Kategorierna och underkategorierna bildar tillsammans ett kategoriträd som kan se ut t.ex. så här Kategoriträdet kan överföras som en tabell till Excel genom att högerklicka på det och välja Export List eller genom att under menyn DATA och i gruppen Export välja List Därefter namnger man tabellen och väljer vart den sparas

10 NÅGRA ORD OM RESULTATREDOVISNING Utgående från endera den kvantitativa eller kvalitativa analysen sammanställs resultaten som presenteras i en logisk ordning Citat för exemplifiering och som stöd resultatredovisningen kan med väljas bland textstyckena i kategorierna för varje tema/ämne

11 NÅGRA ORD OM RESULTATREDOVISNING (FORTS.) I resultatredovisningen bör respondenterna förbli anonyma och får inte vara igenkännbara i den slutliga texten Ex. på utdrag ur resultatredovisningen för intervjustudien med socialarbetare*: socialarbetarna poängterade att självbestämmande, jämlikhet och delaktighet ingår i de mänskliga rättigheterna. Med jämlikhet menade de bland annat att alla, oavsett funktionshinder, borde ha samma möjligheter att fungera i samhället. En av socialarbetarna uttryckte det så här: Nå, men, det handlar ju bara på nå sätt väldigt enkelt om det här... som en jämlikhetstanke, jag menar, alla människor ska ha samma värde, samma möjligheter, det finns ju i allt från grundlagen till... [---] jag menar, tanken är ju att alla människor ska ha samma möjlighet [---] att forma sitt liv och välja vad man gör, och hur man bor, och vad man jobbar med, enligt intresse o förmåga. (Socialarbetare nr 9.) En strävan att öka jämlikheten människor emellan ansågs av socialarbetarna vara den klart viktigaste motiveringen till att befrämja funktionshindrades delaktighet. En del såg därmed också att syftet med deras eget arbete låg i att befrämja jämlikhet och delaktighet. * Hästbacka E. (2014): Samma lagstiftning varierande praxis? Socialarbetares syn på funktionshindrades delaktighet i Österbotten, Janus 22 (2)

12 FRÅGOR? TACK! Elisabeth Hästbacka, PM, doktorand Åbo Akademi I Vasa, Socialpolitik, rum B606 e-post: elisabeth.hastbacka@abo.fi