5. Att fylla modell och indikatorer med innehåll hur fånga kvantitativa och kvalitativa data
|
|
- Ellinor Bengtsson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 5. Att fylla modell och indikatorer med innehåll hur fånga kvantitativa och kvalitativa data Inledning En bärande idé i Mälardalen Innovation Index (MII) är att innovationsdriven tillväxt skapas i ett samspel mellan å ena sidan industriell och kreativ täthet och å andra sidan entreprenöriell och kulturell öppenhet och mångfald. Att ta fram indikatorer som fångar aspekter av detta har således varit utgångspunkten för vårt arbete. En annan bärande idé har varit att indikatorerna ska vara tillgängliga. Det vill säga, vi har eftersträvat att i så hög grad som möjligt att arbeta med offentlig registerdata. Målet med Mälardalen Innovation Index har vidare varit att arbeta med sådana indikatorer som gör det möjligt att jämföra indikatorerna över tid samt att det så långt görligt ska vara möjligt att göra nationella och internationella utblickar. Vidare ska de data som indikatorerna baseras på, vara tillgängliga och inte kräva exklusiva eller alltför kostnadskrävande insatser. Syftet med detta kapitel är att lyfta fram ett par generella erfarenheter vi gjort i processen att fylla modellen och indikatorerna för Mälardalen Innovation Index med innehåll. Mer preciserat handlar det om att diskutera olika vägval som kan vara nödvändiga när man ska försöka fånga kvantitativa och kvalitativa data för indikatorerna. Vi diskuterar tre vägval eller lärdomar vi gjort i arbetet med MII, vägval som i större eller mindre utsträckning kännetecknar även andra indikatorprojekt. I det första avsnittet diskuterar vi betydelsen av att arbeta med vad vi valt att kalla en teoretisk klädhängare när man arbetar med indikatorer. Med detta menar vi att ett index kräver en utgångspunkt, en berättande struktur (exempelvis en teoretisk utsaga om verkligheten) som knyter ihop de olika indikatorerna och gör dem begripliga. I det andra avsnittet berör vi kort det faktum att arbetet med att ta fram ett index handlar om en avvägning mellan det önskade och det möjliga. I det tredje avsnittet diskuterar vi problematiken med att hitta indikatorer som fångar bryggan mellan den regionala ekonomin och de specifika kluster- eller innovationssystemsinitiativen. Hur gör man modell och indikatorer begripliga? Den första lärdomen handlar om betydelsen av en klädhängare för att göra modell och indikatorer begripliga. I MII liksom i de övriga exemplen som redovisas i denna bok är valet av indikatorer tätt sammanflätat med val av perspektiv och utgångspunkt. Detta oavsett om det handlar om att pröva en teori rörande vad som skapar regional tillväxt eller om det handlar om en regional utvecklingsprocess som har konkreta behov av att ha ett instrument för uppföljning och utvärdering. En viktig lärdom är därför att valet av indikatorer styrs av vem eller vilka som efterfrågar indikatorerna och naturligtvis av de aktörer som utformar dem. Det vill
2 säga, utformningen av ett index styrs såväl av utförarnas mål som av målgruppens behov och förväntningar. Det kan i detta sammanhang handla om ett tydligt upp-ifrån perspektiv, det vill säga att indikatorer för vissa på förhand utvalda aspekter efterfrågas. Ett tydligt exempel på detta är de indikatorer som nyttjas vid utvärderingar av olika EU-program. Valet av indikatorer kan också styras utifrån behoven i ett projekt eller process ( ner-i-från perspektiv ). Här formulerar aktörerna själva specifika indikatorer för uppföljning och kanske även för att jämföra sig mot andra projekt eller processer. I denna bok är Kistas arbete ett exempel på detta men också det verktyg som tillämpas i bland annat Hälsoteknikalliansen. Valet av indikatorer kan slutligen också göras utifrån en specifik teoribildning, t.ex. för att pröva en teoretisk modell eller hypotes. Detta har varit utgångspunkten för arbetet med MII. I en av Hasse och Tages historier är sentensen: tänk vad konstigt det skulle se ut om man betraktade dansande par men inte hörde musiken. Så är det också för olika uppföljningssystem och indikatorer. De blir ofta ganska ointressanta, ja närmast banala om man inte hör musiken. Kort sagt: det är naturligtvis väsentligt att göra rätt val när det gäller själva indikatorerna, men det är nästan lika viktigt att de finns inbäddade i en idé, en kontext. Inom ramen för arbetet med MII valde vi att kalla detta för betydelsen av att ha en teoretisk klädhängare när man arbetar med indikatorer. Med detta menar vi att indikatorer, för att bli begripliga och för att kunna användas strategiskt och operativt, måste ha en utgångspunkt och bärande idé. Det innebär inte att man slaviskt måste följa den valda utgångspunkten, utan använda den som ett stöd i utvecklingsarbetet. Avvägning mellan det önskade och det möjliga Den andra lärdomen handlar om avvägningen mellan indikatorer för det önskade och indikatorer för det som är möjligt att mäta. Data en enskild variabel är den mest grundläggande ingrediensen för att kunna arbeta fram en indikator. Exempel på data kan vara antalet företag i region eller antalet högskolestudenter. Man kan se indikatorer som något som visar tillståndet i ett större system. Om indikatorn har valts ut på ett riktigt sätt ska den förenkla informationen eller kommunikationen. En indikator i sig brukar oftast inte kunna förklara ett orsakssamband. Det kräver en annan typ av analys. Det kräver också det som vi i föregående avsnitt valde att betitla en klädhängare. Ett index kan ses som minst två indikatorer (oftast fler) som sammanfattar dataunderlaget. Ett index brukar kunna förenkla budskapet genom att informationen blir mer aggregerad. Man ska också vara medveten om att ett index kan bli trubbigt därför att de nyanser och skillnader som uppträder när man mäter något i en variabel eller i enskild indikator, riskerar att gömmas undan i ett index. Detta är mer eller mindre ett pris som man får ta för att kunna sammanställa ganska komplexa indikatorer för att kunna se en mer aggregerad bild. Att välja indikatorer handlar således om en avvägning mellan det önskade och det möjliga.
3 index indikator Ökad generalisering (aggregering) data Figur 9. Sambandet mellan data, indikator och index Källa: Naturvårdsverket, 2002 Relevans, reliabilitet och validitet, det vill säga att indikatorerna utgör rätt mått på det man vill mäta, är självfallet en viktig aspekt i skapandet av ett index. Det handlar om att på ett trovärdigt sätt (och inom rimliga resursramar) kunna svara på frågan om indikatorerna mäter det man avser att mäta. En ytterligare viktig lärdom är nödvändigheten av att fokusera på tillgänglighet. Ett vägval för MII var att i så hög grad som möjligt arbeta med offentliga registerdata som inte krävde speciella beställningar. Detta under förutsättning att resultaten fick godtagbar relevans, reliabilitet och validitet. Anledningen är att ett mål i arbetet har varit att hålla nere kostnader för att kunna möjliggöra framtida tidsserieanalyser, internationella jämförelser och utblickar. Tanken på att skapa MII väcktes någon gång kring Idén då var att luta sig mot det innovationsindex som delstaten Massachusetts arbetat fram. Det första förslag som vi arbetade fram bestod av ett 30-tal indikatorer uppdelade i tre indikatorområden: 1) näringsliv och befolkning, 2) innovation och utvecklingskraft och 3) humankapital och infrastruktur. Tanken var att indikatorområdena skulle redovisas för det regionala näringslivet i allmänhet samt regionens tillväxtkluster. Under processens gång förändrades dessa indikatorer, även om många fortfarande är inkluderade i den nuvarande versionen av MII. Skälen till förändringarna är flera. Ett är att vi långsamt förändrade den teoretiska plattformen och inkorporerade exempelvis den amerikanske regionalekonomen Richard Floridas idéer om betydelsen av öppenhet och av den kreativa klassen. Ett tillägg vi tidigt gjorde jämfört med Massachusetts Innovation Index var att dessutom försöka att arbeta fram indikatorer för de företag som ingår i de regionala klusterinitiativen. Indikatorer för den regionala ekonomin och specifika initiativ Den tredje lärdomen handlar om indikatorer som fångar bryggan mellan den regionala ekonomin och de specifika kluster- och innovationssystemsinitiativen. MII har som syfte att utifrån ett par teoretiska antaganden (modeller) pröva att arbeta fram ett indikatorpaket som säger något om innovation och tillväxt i regionen. Detta
4 utifrån antagandet att ett samspel mellan täthet (industriell och kreativ) och öppenhet (mångfald) är av yttersta vikt för att innovation och tillväxt ska ske i en region. MII har också haft som syfte att försöka koppla samman hur den organiska regionala ekonomin utvecklas med hur de specifika kluster- eller innovationssystemsinitiativen utvecklas. Det blev dock för komplicerat av framförallt tre skäl. Dels är det många gånger komplicerat att avgränsa ett initiativ (vissa är inte medlemsorganisationer), dels är det inte självklart att ett initiativ är lokalt avgränsat och slutligen därför att många externa faktorer på makronivå påverkar klusterinitiativens utveckling. Därför fick vi dra ner på ambitionerna och i stället arbeta med enklare indikatorer med vilka vi försöker att fånga hur initiativen organiserar sig och arbetar med självvärderingar. Kort sagt, vi utgår från att det existerar vissa förutsättningar som måste finnas för att ett regionalt klusterinitiativ ska bli framgångsrikt (t.ex. förekomst av engagemang bland Triple Helix-aktörerna). Frågor som intresserar oss i sammanhanget är därför exempelvis: Har initiativen utformat en gemensam affärsplan? Vilket engagemang finns från företagen, akademin och samhället? Vilket avtryck ger engagemanget i konkret handling? Hur arbetar initiativen med självvärdering och uppföljning av aktiviteterna? Avslutande reflektioner Vi har i arbetet med MII valt att luta oss mot vissa teorier, i någon mening tror vi om inte på dessa teoriers utsagor i sin helhet, så på vissa delar. Å andra sidan har inte vårt primära syfte varit att pröva dessa modeller i sin helhet. Vi har snarare valt att utgå från vissa utsagor om verkligheten som dessa teorier är exponenter för (till exempel betydelsen av täthet och agglomerationer). Självfallet är vi medvetna om att dessa modeller av verkligheten har sina fel och brister. Finns det ändå några mer allmänna reflektioner som vi tycker oss ha gjort i arbetet med att försöka fånga kvantitativa och kvalitativa data för indikatorerna? Ja, närmare bestämt två stycken: Ha verkligheten i fokus försök att utgå från marknadens bild och arbeta med bollplank och referensgrupper I viss utsträckning är detta nästan så självklart att det inte skall behöva sägas. Å andra sidan är det kanske just därför som det finns risk för att detta glöms bort. Indikatorprocessen måste ha verkligheten i fokus låt vara att verkligheten många gånger är svår att fånga. Vi tror också det är av yttersta vikt att inkludera olika bollplank och referensgrupper. Olika aktörer i och utanför regionen måste känna igen sig i de kategoriseringar som görs och någon form av konsensus måste nås. Balansera mellan det generella och det specifika Att arbeta fram ett innovationsindex innebär en svår avvägning mellan å ena sidan hög detaljeringsgrad och svåröverskådlighet och å andra sidan låg detaljeringsgrad
5 och risk för en alltför generell beskrivning. Här gäller det med andra ord att hitta en bra avvägning. Ett sätt att klara denna avvägning är att poängtera att indexet inte är en statisk företeelse utan kan revideras när förutsättningarna förändras. Här gäller det dock att inte förändra för mycket, eftersom möjligheten att mäta över tid är en viktig förutsättning för att skapa ett levande index. En ytterligare viktig aspekt är att arbetet måste läggas upp så att man skapar förståelse och förtroende för indexet. Det kan ske genom att hela tiden kommunicera varför man arbetar med ett innovationsindex och hur det kan vara en integrerad del av det regionala förändringsarbetet.
6
Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013. Monica Rönnlund
Rapport från följeforskningen 1/4 30/6 2013 Monica Rönnlund 1. Inledning Bakgrunden till projektet är att gränserna mellan den kommunala ideella och privata sektorn luckras upp, vilket ställer krav på
Läs merFörslag till nytt uppföljningssystem för projektverksamhet finansierad av anslag 1:1. Näringsdepartementet 1
Förslag till nytt uppföljningssystem för projektverksamhet finansierad av anslag 1:1 Näringsdepartementet 1 Förslag till nytt uppföljningssystem för projektverksamhet finansierad av anslag 1:1 Tillväxtverkets
Läs meruppföljningssystem för anslag 1:1 Marcus Wåhlstedt, Tillväxtverket Förslag till nytt projektverksamhet finansierad av
Förslag till nytt uppföljningssystem för projektverksamhet finansierad av anslag 1:1 Marcus Wåhlstedt, Tillväxtverket Reglab Regionala resultat 20170510 Innehåll Uppdraget Förutsättningar Tillväxtverkets
Läs merRegional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande
Regional strategi för Entreprenörskap i skolan Enheten för kompetensförsörjning och företagande www.regionostergotland.se Innehåll Bakgrund...4 Entreprenöriellt lärande...5 Definition av entreprenörskap
Läs merRegional utvecklingsstrategi för Västerbottens län Övergripande synpunkter avseende strategin
1(5) Datum Diarienummer Region Västerbotten 2013-09-13 Vårt dnr 1.6.2-2013-2621 Box 443 Ert dnr 12RV0136-16 Dokumenttyp 901 09 UMEÅ REMISSVAR Regional utvecklingsstrategi för Västerbottens län 2014-2020
Läs merPlan för kommunikation vägval utifrån Mittuniversitetets strategi
för kommunikation vägval utifrån Mittuniversitetets strategi Publicerad: Beslutsfattare: Anders Fällström, rektor Handläggare: Kicki Strandh, kommunikationschef Beslutsdatum: Giltighetstid: 2019-2023 Sammanfattning:
Läs merFolkbildningens samhällsvärden - En ny modell för statlig utvärdering.
US1000, v 1.0, 2010-02-04 REMISSYTTRANDE 1 (6) Dnr 2013-02-21 17-1839/13 Folkbildningens samhällsvärden - En ny modell för statlig utvärdering. Betänkande av Folkbildningsutredningen SOU 2012:72 Ungdomsstyrelsens
Läs merStrategi för digitalisering
Strategi för digitalisering Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Diarienummer: KS/2017:666 Dokumentet är beslutat av: skriv namn på högsta beslutade funktion/organ Dokumentet beslutades den:
Läs merFörutsättningar och förmåga till innovation i Norrbotten
Förutsättningar och förmåga till innovation i Norrbotten Analys baserat på Reglabs Innovationsindex November 2011 Kontigo AB Analysen av Norrbottens län Visa resultatet från Reglabs Innovationsindex för
Läs merNationell uppföljning i Nyps
Nationell uppföljning i Nyps2020 2018-05-24 1 Ett nytt uppföljningssystem Ett regeringsuppdrag System för uppföljning av projektverksamhet med finansiering från anslag 1:1 Ambition och vilja från politiken
Läs merSamproduktion inom området hälsa & välfärd
Samproduktion inom området hälsa & välfärd Per Tillgren, professor Cecilia Vestman, verksamhetsledare Kalmar 2014-05-29 per.tillgren@mdh.se cecilia.vestman@mdh.se Vägen fram till det samproducerande lärosätet
Läs merLANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Styrelsen LRFs strategi för medlemsutveckling 2030 Föreliggande förslag syftar till att peka ut strategiska vägval och beskriva vad som behöver göras för att uppnå det strategiska
Läs merDelar av Nacka vatten och avfalls varumärkesplattform och logotyp
Delar av Nacka vatten och avfalls varumärkesplattform och logotyp Följande delar ingår Underlaget: - Varumärke - Identitet - Drivkraft - Personlighet - Vision - Varumärkeslöfte - Logotyp Nacka vatten och
Läs merKommunikationsprogram. för Stockholms stad
Stadsledningskontoret Kommunikationsenheten Tjänsteutlåtande Sida 1 (5) 2017-03-06 Handläggare Ia Johansson Telefon: 08-508 29 365 Till Kommunstyrelsen Kommunikationsprogram Stadsledningskontorets förslag
Läs merInnehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8
Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden
Läs merTäby kommuns kommunikationsplattform
1(8) KOMMUNSTYRELSEN Karin Öhlander Täby kommuns kommunikationsplattform Kommunikation är en grundförutsättning för att alla chefer och medarbetare ska kunna förstå kommunens mål och också kunna omsätta
Läs merVersion Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation
ÖSTERGÖTLAND EN VÄRDESKAPANDE REGION 1. Uppdraget Gruppens uppdrag var att för området Tillväxt och Innovation 2. Arbetet 1. Inventera nuläget (vad är gjort hittills och varför, gällande strategier och
Läs merMotala kommuns plan för studie- och yrkesvägledning
Planen fastställd av bildningsnämnden 20 maj 2015 Motala kommuns plan för studie- och yrkesvägledning Entreprenörskap från förskola till vuxenutbildning 2 Vägledning från förskola till vuxenutbildning
Läs merInnehåll. Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8
Innehåll Kommunikationspolicy 4 Grundläggande värderingar för anställda i Lunds kommun 8 Varumärkesstrategi 10 Lunds kommun som ett gemensamt varumärke 13 Lund idéernas stad 13 Kommunen som en del av staden
Läs merInnovationsarbete inom Landstinget i Östergötland
1 (5) Landstingsstyrelsen Innovationsarbete inom Landstinget i Östergötland Bakgrund Innovationer har fått ett allt större politiskt utrymme under de senaste åren. Utgångspunkten är EUs vision om Innovationsunionen
Läs merGuide till EU-projektansökan
Guide till EU-projektansökan 2014-2020 1 Inledning Kommunens verksamheter kan ur EU:s program och fonder söka stöd till projekt som utvecklar verksamheten samt det omgivande samhället, såväl lokalt som
Läs merKlusterutveckling. Reglab Årskonferens, workshop 2 februari 2011
Klusterutveckling Reglab Årskonferens, workshop 2 februari 2011 Samverkan kring kluster 4Kluster för Innovation och Tillväxt VINNOVA och Tillväxtverket 4Kluster för Regional Utveckling Region Dalarna 4Lärprojektet
Läs mer733G22: Statsvetenskaplig metod Sara Svensson METODUPPGIFT 3. Metod-PM
2014-09-28 880614-1902 METODUPPGIFT 3 Metod-PM Problem År 2012 presenterade EU-kommissionen statistik som visade att antalet kvinnor i de största publika företagens styrelser var 25.2 % i Sverige år 2012
Läs merStrategisk forsknings- och innovationsagenda Sverige som internationellt centrum för life science (SILS) 1
Strategisk forsknings- och innovationsagenda Sverige som internationellt centrum för life science (SILS) 1 Vad betyder SILS-agendan för dig? Du som företagare får bättre tillgång till forskningsresurser
Läs merK om m u n i k a ti on s- och p å ve r k a n sp ol i cy
Beslutad av: Regionfullmäktige, 2019-01-29 Diarienummer: RS 2017 04450 Giltighet: från 2019-03-01 till 2023-12-31 K om m u n i k a ti on s- och p å ve r k a n sp ol i cy 2 01 9 2 02 3 Policyn gäller för:
Läs merRemiss : Regional FOU - strategi för Mittsverigeregionen
2006-09-23 Sidan 1 av 5 Dnr [nr] Kommunledningskontoret Björn Amnow Telefon: 0611 348050 Utskott 1 Remiss : Regional FOU - strategi för Mittsverigeregionen Inledning Genom initiativ från Europa Forum Norr
Läs merAnteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014
Soundingboard 2.0 2014 Anteckningar från genomförda workshops den 1 dec 2014 Workshop: Hållbara städer Utveckla mötesplatser där människors behov är utgångspunkten för nya innovationer som i sin tur bidrar
Läs mer! Syfte. ! Frågeställningar !!! Metoduppgift 3 - statsvetenskapliga metoder. Problem. Statsvetenskap 2 733G02: Statsvetenskapliga metoder
Metoduppgift 3 - statsvetenskapliga metoder Problem Centerpartiet säger sig vara det ledande partiet inom miljöfrågor en ledande kraft till att skapa möjligheter för hållbar utveckling. 1 Dock har de konkurrens
Läs merSIQ Framgångsinsikt Baserad på framgångsfaktorerna i SIQ Managementmodell Version 2018:1
SIQ Framgångsinsikt Baserad på framgångsfaktorerna i SIQ Managementmodell Version 2018:1 Framgångsfaktorer SIQ har definierat fem framgångsfaktorer som kännetecknar ledande företag och organisationer.
Läs merInstitutionen för Psykologi Psykologprogrammet EN FOKUSGRUPPSSTUDIE OM MENTORSKAP OCH NÄTVERKSFORM
Institutionen för Psykologi Psykologprogrammet FOKUS NÄTVERK EN FOKUSGRUPPSSTUDIE OM MENTORSKAP OCH NÄTVERKSFORM M A R I E E R L A N D S S O N, F R I D A T I V E R M A N & M A T T I A S T R A N B E R G
Läs merProjektplan Projekt Oberoende 2012 2014
Projektplan Projekt Oberoende 2012 2014 Bakgrund: Projekt Oberoende är ett samverkansprojekt mellan Ungdomens Nykterhetsförbund (UNF), Riksförbundet Narkotikafritt Samhälle (RNS) och A Non Smoking Generation
Läs merEtt hållbart Varberg Socialt - Ekonomiskt - Ekologiskt
2020-2023ff Ett hållbart Varberg Socialt - Ekonomiskt - Ekologiskt Mål och inriktning 2020-2023 Antaget av kommunfullmäktige 2019-04-23 Förord Tillsammans gör vi Varberg ännu bättre Vi har i kommunen under
Läs merLiTH Syllabus Ver 2.0 1
LiTH Syllabus Ver 2.0 1 1 ÄMNESKUNSKAPER 1.1. KUNSKAPER I GRUNDLÄGGANDE MATEMATISKA OCH NATURVETENSKAPLIGA ÄMNEN 1.2. KUNSKAPER I GRUNDLÄGGANDE TEKNIKVETENSKAPLIGA ÄMNEN 1.3. FÖRDJUPADE KUNSKAPER, METODER
Läs merKEMI. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
KEMI Kemi är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att förstå och förklara sin omvärld samt i intresset för hur materia är uppbyggd och hur olika livsprocesser fungerar.
Läs merNäringslivsprogram 2018
1(5) Näringslivsprogrammets syfte Styrningen i Täby utgår från kommunens vision att Täby ska utvecklas med frihet och trygghet för en hållbar framtid. Visionen om frihet och trygghet definieras bland annat
Läs merEn lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland
En lärandeplan för det regionala tillväxtarbetet i Halland 2013 Innehåll 1. Bakgrund och uppdrag... 2 2. Varför en lärandeplan för tillväxtarbetet i Halland?... 2 3. Utgångsläget... 3 4. Förutsättningar
Läs merGL BALA KOMMUNEN 2017
GL BALA KOMMUNEN 2017 Vad är Globala Kommunen? Globala Kommunen är ett kommunikationsprojekt där kommuner, lokala organisationer och Sida samarbetar för att öka kunskapen om och intresset för en rättvis
Läs meridentifiera www.iuc.se
Vi delar din vardag Som företagare lever du mitt i nuet. Massor av möjligheter väntar på att förverkligas. Samtidigt skymmer dina vardagssysslor alltför ofta sikten framåt. Vi på IUC möter dig som företagare
Läs merGöra skillnad? Plan för lärande, uppföljning och utvärdering av Dalastrategin - Dalarna 2020
Göra skillnad? Plan för lärande, uppföljning och utvärdering av Dalastrategin - Dalarna 2020 1 Konstruktion Egen uppföljning som styr upp arbetet och rapportering till politiken 2 Strategiska dokument
Läs merStrategi Program Plan Policy >> Riktlinjer Regler. Lysekils kommuns. Chefsplattform
Strategi Program Plan Policy >> Riktlinjer Regler Lysekils kommuns Chefsplattform Fastställt av: Kommunfullmäktige Datum: 2017-11-16, 153 För revidering ansvarar: För ev. uppföljning och tidplan för denna
Läs merDemografiska utmaningar och nordiskt erfarenhetsutbyte
Demografiska utmaningar och nordiskt erfarenhetsutbyte Nettverkssamling for regional planlegging Hamar 17-19 juni 2015 Lisa Hörnström Senior Research Fellow Nordregio 1. Beskriva och analysera befolkningsutveckling
Läs merKlimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt.
Klimatstrategi för Västra Götaland. smart energi. hur vi tillsammans skapar hållbar tillväxt. EN AV VÅR TIDS STÖRSTA UTMANINGAR För att bromsa växthuseffekten och klimatförändringarna krävs omfattande
Läs merARBETA MER MED EKOSYSTEMTJÄNSTER!
ARBETA MER MED EKOSYSTEMTJÄNSTER! Ekosystemtjänster är nödvändiga för vår välfärd. Ändå tar vi dem ofta för givna. Och räknar med att de ska finnas där trots att värdet av ekosystemtjänster inte synliggjorts
Läs merKvalitetsdagen för förskolan Vi gör det goda livet möjligt!
Kvalitetsdagen för förskolan 20160516 Vi gör det goda livet möjligt! Sundsvalls kommun 97000 invånare 5000 barn i förskolan 85 förskolor 40 förskolechefer, 8 pedagogistor 1000 pedagoger Barn och utbildningsnämnden
Läs merHandledning till projektorganisation
2016-02-10 1(5) Handledning till projektorganisation Vem styr vem i insatsen/projektet Vi rekommenderar att insatsägare genomför ett arbetsmöte på temat vem styr vem, där styrgruppsmedlemmarna uppmanas
Läs merÖverenskommelse om en stödstruktur för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället på nationell nivå
Bilaga 1 till regeringsbeslut 2 2018-02-01 Överenskommelse om en stödstruktur för dialog och samråd mellan regeringen och det civila samhället på nationell nivå Det civila samhället är en omistlig del
Läs merKommunikationsstrategi
Kommunikationsstrategi 2015 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Sammanfattning 3. Bakgrund och syfte 4. Kommunikation som verktyg 5. Målgrupper 6. Kännetecken 7. Strategier 8. Kanaler 9. Tidplan 1 1.
Läs merRegeringskansliet Socialdepartementet Stockholm
REMISSVAR 1 (5) ERT ER BETECKNING 2016-10-06 S2016/04598/FST Regeringskansliet Socialdepartementet 103 33 Stockholm En funktionshinderspolitik för ett jämlikt och hållbart samhälle Myndigheten för delaktighets
Läs merUtveckling av FRG-konceptet
samhällsskydd och beredskap PM 1 (5) Utveckling av räddningstjänst och krishantering Jassin Nasr 010-240 5321 jassin.nasr@msb.se Utveckling av FRG-konceptet Inledning Konceptet frivilliga resursgrupper
Läs merRemissvar: Regional indelning - tre nya län
1 (5) Finansdepartementet 103 33 Stockholm Remissvar: Regional indelning - tre nya län Ax Amatörkulturens samrådsgrupp översänder härmed sina synpunkter och kommentarer till ovan angivna betänkande (SOU
Läs merKAN DIN ORGANISATION HANTERA KUNDERNAS IDÉER?
KAN DIN ORGANISATION HANTERA KUNDERNAS IDÉER? VÅRA AFFÄRSMODELLER DIGITALISERAS. PARADOXALT NOG BLIR INSIKTER SOM HÄMTAS FRÅN MÖTET MED KUNDEN VIKTIGARE IDAG ÄN NÅGONSIN TIDIGARE. DÄRFÖR BEHÖVER PRINCIPERNA
Läs merRAMVERK FÖR STRATEGISKT LÄRANDE
RAMVERK FÖR STRATEGISKT LÄRANDE Presentation lärprojekt Regionala resultat Med finansiering från: VAD ÄR UPPGIFTEN? Systematisering av arbetet med uppföljning, utvärdering och lärande för ett effektivt
Läs merPolicy. Kommunikationspolicy för Herrljunga kommun. Dokumentet antas av kommunfullmäktige och gäller för kommunens samtliga förvaltningar.
DIARIENUMMER: KS 233/2015 901 FASTSTÄLLD: 2016-02-15 VERSION: 1 SENAS T REVIDERAD: -- GILTIG TILL: 2020-01-01 DOKUMENTANSVAR: Fullmäktige Policy Kommunikationspolicy för Herrljunga kommun Dokumentet antas
Läs merolo/ i or SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom Näringslivsstrategi för Sollentuna kommun Innehållsförteckning
SOLLENTUNA ^SSSST^J i FÖRFATTNINGSSAMLING f Vtoom olo/ i or 3Ö för Sollentuna kommun Antagen av fullmäktige 2013-xx-xx Innehållsförteckning 1 Inledning 2 1.1 EU strategiskt läge i en stark region 2 1.2
Läs merAllmänna utgångspunkter för bedömningsgrunderna
Allmänna utgångspunkter för bedömningsgrunderna Bedömningsgrunderna gör miljöbedömningen av systemanalyser och långsiktiga planer mer förebyggande och strategisk Trafikverket har arbetat med att utveckla
Läs merNäringslivsprogram
Sid 1 (6) Näringslivsprogram 2018 2020 Med Gävle menas Gävle Kommun Näringslivsprogrammet baseras på att Gävle Kommun i grunden tror på den enskilde entreprenörens förmåga och näringslivets kraft att främja
Läs merIngrid Oikari Beslut: 2005-04-12 Miljömålsrådets kansli Ingrid.Oikari@naturvardsverket.se. Miljömålsrådets informations- och kommunikationsstrategi
Ingrid Oikari Beslut: 2005-04-12 Miljömålsrådets kansli Ingrid.Oikari@naturvardsverket.se Miljömålsrådets informations- och kommunikationsstrategi Innehåll: 1 BAKGRUND, SYFTE OCH UPPDRAG... 3 1.1 MILJÖMÅLSRÅDETS
Läs merPM: Kreativt klimat i det privata arbetslivet
PM: Kreativt klimat i det privata arbetslivet Annika Zika-Viktorsson & Hans Björkman En innovation är en idé som omsatts i praktiken. En innovation kan vara en ny produkt eller tjänst, men också något
Läs merInnovationslandskapet Åland
Innovationslandskapet Åland En undersökning om åsikter kring innovation, företagsstöd och miljöteknologi på Åland Ålands Teknologicentrum Ralf Häggblom, Roger Förström Agendan för idag Introduktion Presentation
Läs merFörslag till remissvar
BILDNINGSFÖRVALTNINGEN 1 (5) Vår handläggare Ert datum Er beteckning Lennart Ejeby, enhetschef Kulturskolan P-O Millberg, förvaltningschef kultur- och turismförv. Jörgen Rüdeberg, bitr.förvaltningschef
Läs merKemi 1, 100 poäng, som bygger på grundskolans kunskaper eller motsvarande. Kemi 2, 100 poäng, som bygger på kursen kemi 1.
KEMI Kemi är ett naturvetenskapligt ämne som har sitt ursprung i människans behov av att förstå och förklara sin omvärld samt i intresset för hur materia är uppbyggd och hur olika livsprocesser fungerar.
Läs merKvalitativa metoder I Gunilla Eklund
Kvalitativa metoder I Gunilla Eklund Fakulteten för pedagogik och välfärdsstudier, Åbo akademi geklund@abo.fi http://www.vasa.abo.fi/users/geklund/default.htm Syfte och forskningsfrågor Datainsamlingsmetod
Läs merLäroplanens mål. Målen för eleverna i grundskolan är i läroplanen uppdelad i mål att sträva mot och mål att uppnå.
Läroplanens mål Målen för eleverna i grundskolan är i läroplanen uppdelad i mål att sträva mot och mål att uppnå. Mål att sträva mot är det som styr planeringen av undervisningen och gäller för alla årskurser.
Läs merNäringslivsstrategi för Strängnäs kommun
1/6 Beslutad: Kommunfullmäktige 2015-11-30 182 Gäller fr o m: 2015-11-30 Myndighet: Kommunstyrelsen Diarienummer: KS/2015:234-003 Ersätter: - Ansvarig: Näringslivskontoret Näringslivsstrategi för Strängnäs
Läs merSocial ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm
Social ekonomi i kommande strukturfondsperiod 2007-2013 Stockholm SERUS Ek. För. 19-20 februari 2007 Analys s. 25: Svagheter i stödsystem och finansiering Ytterligare en aspekt som betonades är att kvinnor
Läs merStrategi för digital utveckling
Dokumenttyp Ansvarig verksamhet Version Antal sidor Strategi Utvecklings- och 6 kommunikationsavdelningen Dokumentägare Fastställare Giltig fr.o.m. Giltig t.o.m. Henrik Svensson Landstingsstyrelsen 2018-05-22
Läs merInspel till Horisont 2020, COSME samt Sammanhållningspolitiken
Swedish Incubators & Science Parks - den nationella medlemsorganisationen för Sveriges regionala innovationsmiljöer Inspel till Horisont 2020, COSME samt Sammanhållningspolitiken Nyttja SISP- medlemmarnas
Läs merKULTURPLAN Åstorps kommun
KULTURPLAN Åstorps kommun Godkänd av Bildningsnämnden 2012-06-13, 57, dnr 12-86 Antagen av Kommunfullmäktige 2012-11-19, 131 dnr 2012-333 Kulturplan Åstorps kommun Inledning Nationella kulturpolitiska
Läs merStorytelling. Katarina Björk, +46(0)
Storytelling Katarina Björk, katarina.bjork@thestorylab.se +46(0)702165900 BERÄTTELSER SKAPAR FÖRÄNDRING FÖRÄNDRING SKAPAR BERÄTTELSER 2 Berättelser skapar förändring Förändring skapar berättelser 09.30
Läs merUtvärdering som stödjande verktyg vid kompetensutveckling
Konferensbidrag SVUF, 8-9 oktober 2015 Utvärdering som stödjande verktyg vid kompetensutveckling -Överföring av lärande och kunskapsanvändning bland personal i äldreomsorg Annika Claesson, maj 2015 Licentiatuppsats,
Läs merEn ny mötesplats blir till.
En ny mötesplats blir till. Välkommen till en ny mötesplats! Forum folkhälsa Samling för social hållbarhet minska skillnader i hälsa Beslut om att skapa en ny mötesplats (vår 2013) Samarbete mellan SKL
Läs merKommunikationspolicy 2015
Kommunikationspolicy 2015 Innehållsförteckning 1. Inledning 2. Syfte 3. Kännetecken 4. Kommunikation som verktyg 5. Målgrupper 6. Riktlinjer och förhållningssätt 7. Ansvar Värmdö kommuns kommunikationspolicy
Läs mervingaker.se Strategi för utveckling i Vingåkersbygden
vingaker.se Strategi för utveckling i Vingåkersbygden Syftet med denna landsbygdsstrategi 2018 2023 är att skapa ett långsiktigt arbetssätt för landsbygdsutveckling, som ingår som en naturlig del i kommunens
Läs merTillägg till Avtal om Samhällskontraktet som MDH, Västerås och Eskilstuna ingått i oktober 2013.
TILLÄGGSAVTAL SAMHÄLLSKONTRAKTET Tillägg till Avtal om Samhällskontraktet som MDH, Västerås och Eskilstuna ingått i oktober 2013. 1 Parter 1. Mälardalens högskola, org.nr. 202100-2916 ( MDH ) 2. Västerås
Läs merDigitaliseringsstrategi för Vallentuna kommun
2019-01-14 KS 2018.327 1.4.5.3 KOMMUNAL FÖRFATTNINGSSAMLING Digitaliseringsstrategi för Vallentuna kommun Fastställd av kommunfullmäktige 2019-01-14 11 Avdelning/enhet med ansvar för revidering: Kommunledningskontoret/Ekonomiavdelningen
Läs merKULTUR STRATEGI FÖR YSTADS KOMMUN
KULTUR STRATEGI FÖR YSTADS KOMMUN YSTADS KOMMUNS VISION Ystad är porten till framtiden och omvärlden. Här finns en god miljö för kreativa idéer. Företagen verkar såväl lokalt som globalt. Mångfald av fritid
Läs merAtt sluta hälsoklyftorna i Sverige
Att sluta hälsoklyftorna i Sverige Hur tar vi nästa steg? Olle Lundberg Professor och ordförande Delbetänkandets upplägg 1. Varför jämlik hälsa? 1.1. Ojämlikhet i hälsa som samhällsproblem 1.2. Sociala
Läs merReglab - Lärprojektet Nya perspektiv på Mångfald
Reglab - Lärprojektet Nya perspektiv på Mångfald Jag hade förväntat lite mer struktur på processen Ibland betyg 5 ibland betyg 2. Ojämnt, men väl värt deltagande för det som var givande. Respondenter:
Läs merInnehållsförteckning
Innehållsförteckning Årsplanering för Projektarbete 100 poäng, läsåret 2005/06 s.2 PA 1201 Projektarbete, 100 poäng s.3 Projektarbetets syfte s.3 Projektarbetets karaktär s.3 Lokal kursplan för Donnergymnasiet,
Läs merRegional lärandeplan för strukturfonderna i Stockholmsregionen
Regional lärandeplan för strukturfonderna 2014-2020 i Stockholmsregionen 2 (7) Innehåll 1. Utgångspunkter... 3 1.1 Syftet med lärandeplanen... 4 1.2 Regional kontext... 4 2. En lärandeplan i tre delar
Läs merVision, mål och strategier för Örebro universitet. Beslutad av Universitetsstyrelsen 26/
Vision, mål och strategier för Örebro universitet Beslutad av Universitetsstyrelsen 26/10 2011 De 15 år som gått sedan Örebro universitet grundades har varit fyllda av aktiviteter och kraft. Resan från
Läs merREGLAB. Regionala resultat Workshop 2,
REGLAB Regionala resultat Workshop 2, 171005 Projektlogik Regionala resultat Bakgrund Syfte Förväntade resultat Metod Leveranser Ett mer resultatinriktat genomförande Kunskapsbaserad politikutveckling
Läs merKommunstyrelsens handling nr 31/2014. INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete. Tillväxt och integration
INTERNATIONELL STRATEGI Katrineholms kommuns internationella arbete Tillväxt och integration Katrineholm Läge för liv & lust Vision 2025: I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling
Läs merBedömning för lärande
Bedömning/betyg Bedömning för lärande Om du ska lyckas att föra en människa mot ett bestämt mål, Måste jag först finna henne där hon är och börja där. Den som inte kan det lurar sig själv, när hon tror
Läs merLärdomar och möjligheter för ökat resultatfokus utvärdering i halvtid. Presentation xxx XXX
Lärdomar och möjligheter för ökat resultatfokus utvärdering i halvtid Presentation xxx XXX Innehåll Syftet med utvärdering TM 1: Stärka forskning, teknisk utveckling och innovation. TM 3: Öka konkurrenskraften
Läs merMÄNNISKAN I CENTRUM Plattformsmöte 1. April 2015 Fredrik Meurman, TRF (Tillväxt- och regionplaneförvaltningen)
MÄNNISKAN I CENTRUM Plattformsmöte 1 April 2015 Fredrik Meurman, TRF (Tillväxt- och regionplaneförvaltningen) 2015-04-30 2 Tillväxt, miljö och regionplanering 2,2 miljoner invånare RUFS i Stockholms 2010
Läs merKommunikationsplan. Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10
Kommunikationsplan Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG) 2014-01-10 1 Innehållsförteckning 1 Inledning 3 1.1 Grundläggande begrepp.. 3 1.2 Bakgrund. 3 1.3 Nulägesbeskrivning 3 2 Syfte,
Läs merReviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne
Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne och Idéburen sektor i Skåne ÖVERENSKOMMELSEN SKÅNE Innehåll Förslag till Reviderad överenskommelse om samverkan mellan Region Skåne
Läs merSammanställning av utvärderingar för Västsveriges tematiska mål Tillväxtverket
Sammanställning av utvärderingar för Västsveriges tematiska mål Tillväxtverket 2017-08-31 Tematiskt mål 1 Stärka forskning, teknisk utveckling och innovation Programmet har en tydlig koppling till tillväxtstrategin
Läs merE-strategi för Strömstads kommun
E-strategi för Strömstads kommun Antagen 2016-11-24 KF 134 1. Sammanfattning 3 2. Förutsättningar 3 3. Syfte 3 4. Vision och övergripande mål 3 5. Områden med avgörande betydelse för kommunens mål 4 6.
Läs merKommunikationsstrategi för samverkan och externa relationer vid GIH
STRATEGI Datum: 2017-01-30 Diarienummer: GIH 2016/600 Författare: Louise Ekström Karin Larsén Beslutat av: Högskolestyrelsen Beslutsdatum: 2017-02-17 Giltighetstid: februari 2017 - juni 2018 1(6) Kommunikationsstrategi
Läs merVerksamhetsplan Länsturismen. Effektivitet genom samverkan
Verksamhetsplan 2016 Länsturismen Effektivitet genom samverkan 2015-12-17 Verksamhetsplan för Turismfunktionen vid VKL 2016 Bakgrund Turismfunktionen har sedan 2006 arbetat på uppdrag av föreningens medlemmar
Läs merMetoduppgift 4 Metod-PM
LINKÖPINGS UNIVERSITET Metoduppgift 4 Metod-PM Statsvetenskapliga metoder 733g22 VT 2013 Problem, syfte och frågeställningar Informations- och kommunikationsteknik (IKT) får allt större betydelse i dagens
Läs merREMISS GÖTEBORG STADS NÄRINGSLIVSSTRATEGISKA PROGRAM
REMISS GÖTEBORG STADS NÄRINGSLIVSSTRATEGISKA PROGRAM 2017-11-24 www.västsvenskahandelskammaren.se Övergripande synpunkter Västsvenska Handelskammaren vill börja med att tacka för möjligheten att svara
Läs meren halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer.
en halländsk Innovationsstrategi Det vi vill se är att i Halland, den bästa livsplatsen, trivs inte bara människorna utan även deras idéer. Varför en innovationsstrategi? Syftet med en halländsk innovationsstrategi
Läs merKommunikationsplan Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg (NSFG)
Kommunikationsplan 2016 Nätverket för strategisk folkhälsoarbete i Gävleborg () Innehåll 1 Inledning... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Grundläggande begrepp... 3 2 Syfte, strategi och mål... 3 2.1 Syfte... 3
Läs merUtbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för förskoleverksamhet UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1
Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för förskoleverksamhet UTBILDNINGSPOLITISK STRATEGI FÖR NACKA KOMMUN 1 Utbildningspolitisk strategi för Nacka kommun Styrdokument för förskoleverksamhet
Läs merEkonomisk utveckling och fysisk planering
Ekonomisk utveckling och fysisk planering Lars Pettersson 2017-09-29 EKONOMISK TILLVÄXT Neoklassiska tillväxtteorins: Y: total produktion K: realkapital L: arbetskraft A: teknologins nivå Y = Y Y(Y, Y)
Läs merLär dig mer om hur man söker EU- bidrag och driver EU- projekt. Utbildningskatalog från poten3al12
Lär dig mer om hur man söker EU- bidrag och driver EU- projekt Utbildningskatalog från poten3al12 Utbildningar och kompetensutveckling på EUområdet Potential12 erbjuder utbildningar till alla aktörer som
Läs merBilaga 4 c: Processkartläggning
Handbok för strategisk kommunal vattenplanering Bilaga 4 c: Processkartläggning Hur ska bilagan användas? Bilagan beskriver en metod för att synliggöra och förstå processer, till exempel processen för
Läs mer